Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Transkript

1 Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att individer med olika funktionsnedsättningar ska få ta del av de fritidsaktiviter som personer utan funktionsnedsättningar har tillgång till. Under 2013 har projektet medfört att: - Studieförbundet Vuxenskolan startat upp Rullstolsdans för dig som behöver assistans. - Solfjäderstadens Innebandyklubb har startat upp Innebandy för alla. - Motala Kommuns Ungdomscentra Hallen jobbar med riktad verksamhet för målgruppen. - Habiliteringen startat Aktivitetsgrupp för unga vuxna med NP-diagnoser. - Östergötlands Idrottsförbunds Sportis Camp vänder sig nu även till barn- och ungdomar med funktionsnedsättning - Budo 10 prova på tillfällen under hösten i samverkan med Östergötlands Idrottsförbund. - Bad för familjer med barn med smärtproblematik och svåra rörelsehinder i kommunal regi. - Korpen har styrketräning i grupp för ungdomar i habiliteringens målgrupp med stöd från habiliteringen. - Kulturskolan Motala har startat riktad verksamhet till barn och ungdom inom målgruppen. - Barngymnastik i Motala Gymnastikförenings regi i samverkan med Barn- och Fritidsprogrammet på Carlsunds Utbildningscenter. En del av aktiviter är i ett uppstartsskede och där jobbar projektledaren på att förankra detta i de olika föreningarna. Utöver att projektet stöttat studieförbund och föreningar att komma igång med riktad verksamhet till dessa målgrupper har projektledaren haft kontinuerlig kontakt med skolor och ungdomsboenden för att inspirera till en aktiv fritid. Rekrytering av fritidsledare till verksamheterna har skett via Barn- och Fritidsprogrammet på Carlsunds utbildningscenter. En av orsakerna till att det kan vara svårt för unga med funktionsnedsättning att delta i ordinarie verksamhet är att det saknas kunskap hos aktörerna om hur de bäst kan möta de behov som dessa individer har. För att öka på kunskapen hos ledarna har habiliteringen tillhandahållit fortbildning kring olika diagnoser och pedagogiska arbetsmetoder. Projektledaren har bistått elever från Barn-och fritidprogrammet, som arbetat som ledare för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, i hur de bäst bemöter dessa individer. Samverkan har skett med kommunernas fritidsansvariga, där projektledaren varit behjälplig med kompetens om målgrupperna och deras behov av fritidssysselsättning.

2 I takt med att fritidsutbudet ökat för målgruppen framkommer att det finns en stor osäkerhet och rädsla hos målgruppen att våga medverka i aktiviteterna. Här krävs motiverande samtal och konkret stöd för att våga ta steget att prova på en aktivitet. Detta är något som är önskvärt att jobba vidare med. Barn och unga och personer med funktionsnedsättning är en särskilt prioriterad målgrupp när det gäller hälsofrämjande insatser. Regeringen skriver i sin proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik, som sedan blev beslutad i riksdagen, att satsa på sjukdomsförebyggande insatser för barn och ungdomar ses som en långsiktig investering för goda levnadsvillkor (Regeringen 2008). I en rapport från Folkhälsoinstitutet: Hälsa på lika villkor? - hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning, framgår att personer med funktionsnedsättning står för en stor del av den samlade ohälsan (FHI 2008), varför det är viktigt att arbeta med främjande av hälsa i denna grupp. Det övergripande målet för folkhälsa är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Statens folkhälsoinstitut 2010). Det finns elva nationella målområden för folkhälsa. I samband med det här projektet är det särskilt tre av dessa mål som kommer att lyftas fram: delaktighet och inflytande i samhället, hälsofrämjande hälso-sjukvård och fysisk aktivitet. För att det övergripande målet för folkhälsa skall uppfyllas när man betonar hela befolkningen, krävs att målområdena inkluderar personer med funktionsnedsättning. Detta har gjorts genom att man satt målområdena i ett funktionshinderperspektiv (Statens folkhälsoinstitut 2010). Delaktighet och inflytande i samhället: Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet (Statens folkhälsoinstitut 2010). Hälsofrämjande Hälso-sjukvård: Hälso- och sjukvården måste kunna ge information om hur olika levnadsvanor inverkar på hälsan. Den måste också erbjuda praktiska möjligheter för människor med olika funktionsnedsättningar att förändra sina levnadsvanor när de så önskar (Statens folkhälsoinstitut 2010). Fysisk aktivitet: Samhället måste ansvara för att informationen om hur viktigt det är med fysisk aktivitet utformas så att alla kan ta del av den. Minst lika viktigt är att idrottsklubbar gör olika aktiviteter tillgängliga och även erbjuder anpassade former av aktiviteter (Statens folkhälsoinstitut 2010). Gällande hälsofrämjande förhållningssätt skriver Landstinget i Östergötland i sin strategiska plan, att landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner ska integreras i styr- och vårdprocessen i hälsosjukvården. Patienten skall bemötas utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som gör honom eller henne samt anhöriga delaktiga i behandlingen. Hälso-sjukvården ska stimulera till eget ansvar för hälsa genom att erbjuda råd för förändring där bland annat fysisk aktivitet är en viktig sådan förändring (Landstinget i Östergötland 2012). Detta går helt i linje med projektets syfte.

3 Målgrupp: Patienter med bestående funktionsnedsättningar i ålder år och som tillhör habiliteringens eller specialistpsykiatrins målgrupper På vilket sätt hälsofrämjande I bakgrunden har det belyst att personer med någon funktionsnedsättning står för en stor del av den samlade ohälsa i befolkningen. Av den anledningen är det viktigt ur ett hälsoperspektiv att prioritera denna grupp. Det går också helt i linje med Landstinget i Östergötlands hälsofrämjande arbete där det framhålls att hälso- och sjukvårdspersonal ska arbete för att stimulera individer att ta egenansvar för sin hälsa. På vilket sätt jämlik hälsa Folkhälsoinstitutet övergripande mål är att alla människor ska ha samma samhälleliga förutsättningar för en god hälsa. Det har framkommit i många sammanhang att personer med funktionsnedsättningar inte har tillgång till samma stöd från samhället som övrig befolkning och därför är det här projektet en viktig del i att jobba med jämställdhet. På vilket sätt socioekonomiskt utsatt grupp Individer med funktionssättning är en socioekonomiskt utsatt grupp. De har många gånger svårt att klara av att konkurera på den öppnade arbetsmarknaden och blir därför hänvisade till olika former av bidrag för att klara sin försörjning. På vilket sätt nytänkande och kreativt Initialt så hade vi en uppfattning att fanns ett utbud av aktiviteter som riktade sig till personer med funktionsnedsättning så skulle de delta där. Efter att jobbat med Hälsopottsprojektet 2013 så har vi upptäckt att individerna behöver motiveras och erhålla stöd för att våga ta steget ut i öppen verksamhet, vilket vi skulle vilja jobba med i projektet Denna vetskap har gett oss nya ideer om hur vi vill utveckla samverkan med olika samverkanspartner. De målgrupper som finns inom specialistpsykiatrin har många gånger liknande svårigheter som de individer som finns inom habiliteringen målgrupp och här planerar hälsopottsprojektet att bedriva en aktiv samverkan med specialistpsykiatrin. Tillvägagångssätt En projektledare med god kunskap kring funktionsnedsättning, hälsa och fritidsaktiviter anställs för att leda arbetet Projektetledaren ska arbeta med att motivera målgruppen att våga ta del av de aktiviteter som finns samt vara ett initialt stöd för individen i uppstarten av aktiviteten. Under Hälsopottsprojektet 2013 har en grupp individer uppmärksammats som riskerar att hamna i en ogynnsam hälsosituation och detta skulle vi inom Hälsopottsprojektet 2014 vilja jobba vidare med. Flertalet av de unga vuxna med funktionsnedsättning som går ur gymnasiet får ingen sysselsättning(de erhåller aktivitetsersättning), vilket ofta leder till att de blir isolerade hemma och med psykisk ohälsa som följd. Denna grupp skulle kunna få ett bättre stöd av

4 samhället och få möjlighet att inte drabbas av psykisk ohälsa i så stor utsträckning om landstinget, kommunen och försäkringskassan samverkade bättre. Försäkringskassan har gett ut en skrift Tio år med aktivitetsersättning som visar på vikten av att den unge får möjlighet att vara delaktig i samhället för att förhindar utslagning och isolering. Ungdomsstyrelsens skrift 2012:3 Fokus 12 trycker på att unga med funktionsnedsättningar har liknande behov som andra unga, men inte alls samma möjligheter att få sina behov tillgodosedda av samhället. Ett av de områden fokus 12 lyfter fram är behovet av att utveckla och förstärka det normkritiskta arbete inom idrott och hälsa för denna grupp. För att unga med funktionsnedsättning ska få tillgång till fritidsaktiviteter krävs god samverkan mellan olika aktörer( Mer än bara kul, en publikation framtagen av handikappförbundens samarbetsorgan och barnombudsmannen ) Utbildning av ledare och råd och stöd vid anpassning av lokaler är också något som behöver vidareutvecklas och som projektet avser att jobba vidare med Inom ramen för hälsopottsprojektet 2014 skulle samverkan med kommunernas LSS verksamhet utvecklas. Detta med syfte att möjliggöra olika alternativ till att individer med funktionsnedsättning kan få hjälp med ledsagning. Utifrån den kunskap som erhållits genom Hälsopottsprojektet 2013 har det uppkommit idéer om att denna typ av stöd( att ta sig till en aktivitet) skulle kunna ges i grupp till individer som har en funktionsnedsättning, vilket skulle kunna ge flera individer möjlighet till att erhålla ett hälsosammare liv. Arbetet kommer också att bestå av att i samverkan med andra externa aktörer ombesörja att befintliga fritidsaktiviteter fortskrider samt utöka utbudet av fritidsaktiviteter. Gruppen unga med funktionsnedsättning är en grupp individer som många gånger står utanför det allmänna utbudet av fritidsaktiviteter. Vi vill ha en möjlighet att påverka det! Vi har kommit en bit på väg, men vägen är fortfarande lång och krokig och det finns mycket kvar att göra. Start Slut Lönekostnad kronor Material kronor Resor kronor Övriga kostnader kronor i ersättning till föreningar och studieförbund eftersom det behövs extra ledare och mindre grupper för att verksamheten ska fungera. Mindre

5 grupper medför att intäkterna blir mindre och för att föreningarna inte ska behöva ta högre avgifter för denna målgrupp än för övriga medborgare. Sökt belopp kronor Kontaktperson Susanna Jangeroth, Psykiatri och habiliteringsenheten, e_post: telefon: Samverkan internt Habiliteringen, Psykiatripartners samt vuxenpsykiatrin Samverkan externt Studieförbundet Vuxenskolan, Medborgarskolan, Folkuniversitetet, Motala Kommun(kultur och fritid), Mjölby Kommun(kultur och fritid), ÖHIF(Östergötlands Handikapp Idrottsförbund), Korpen