Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 64 Orderkvatteter vd begräsgar av atal order per år Olka så kallade partformgsmetoder aväds som uderlag för beslut rörade val av lämplg orderkvattet vd askaffg för att fylla på lager. Merparte av dessa bygger på att ma beräkar de kvattet som mmerar summa av särkostadera för att hålla det lager som orderkvattete ger upphov tll och särkostadera för att geomföra orderprocesse, dvs summa av lagerhållgssärkostadera och ordersärkostadera. Ekoomsk orderkvattet, EOK, äve kallad Wlsos formel är ett exempel på e valgt aväd såda metod. Dessa metoder tar te drekt häsy tll om det fs kapactet för att klara det atal order som orderkvattetsberäkge medför alteratvt att det fs kapactet för att klara av fler order. Eftersom orderkvatteteras storlekar drekt påverkar atal order per år ka det vssa sammahag vara av tresse att vd bestämg av orderkvatteter ta specell häsy tll om det fs e överesstämmelse mella det atal order som orderkvattetera medför och de kapactet som fs för att admstrera alla dessa order. Här preseteras e metod som ebär att orderkvattetera ka apassas för att åstadkomma e såda överesstämmelse, första had för köpsartklar. 1 Metodbeskrvg Order-tll-leverasprocesse för köpsartklar omfattar aktvtetera plaerg, orderfrsläppg, beställg, leverasbevakg, godsmottagg, kvaltets- och kvattetskotroll samt läggg lager. De kapactet som fs på företaget för att utföra dessa aktvteter ka vara mer ä tllräcklg eller te helt tllräcklg. Arbetsgåg Följade arbetsgåg ka tllämpas för att åstadkomma e balas mella tllgäglg kapactet för att admstrera order och de arbetsbelastg som det medför. Kopa för persolgt bruk. Får ej koperas eller sprdas. Stg-Are Mattsso 1 Verso 1
1. Avgör vlke av de olka aktvtetera order-tll-leverasprocesse som är avgörade för hur måga order ma har eller avser att ha kapactet för att hatera. Det ka exempelvs vara fråga om arbetet med beställgar, godsmottagg eller kvaltetskotroll. 2. Välj ut de e grupp av artklar som bestämge av orderkvatteter skall tllämpas på, alteratvt hela artkelsortmetet. 3. Beräka ekoomsk orderkvattet för var och e av artklara gruppe. Se hadboksdel D12, Ekoomsk orderkvattet. 4. Beräka det totala atalet order som dessa orderkvatteter skulle ge upphov tll med hjälp av följade formel. tot E = Σ EOK tot = de totala omställgstde för samlga artklar gruppe per år E = efterfråga styck per år för artkel EOK = ekoomsk orderkvattet för artkel styck 5. Beräka apassgsfaktor för atal order, f, dvs förhålladet mella det atal order per år som de ekoomska orderkvattetera skulle ge upphov tll och de totala atal order per år ma har kapactet för att utföra de resurs som svarar för de belägggskrtska aktvtetera. 6. Beräka de modferade orderkvattete med häsy tll lämplgt atal order per år för var och e av artklara med hjälp av följade formel. OK = f EOK Förädrar ma orderkvattetera elgt ova kommer atalet lagerpåfylladsorder att mska eller öka. Sambadet framgår av följade formel. r = f o r o = = beslutat atal order atal order med optmal orderkvattet För att få äu e uppfattg om vad apassge av orderkvattetera ebär ka de ekvvaleta lagerhållgsfaktor beräkas elgt eda. De ekvvaleta lagerhållgsfaktor är de lagerhållgskostad % per år som skulle medfört att de apassade orderkvattetera motsvarade ekoomskt optmala orderkvatteter. L r = L o 1 f 2 2
L r L o = de ekvvaleta lagerhållgsfaktor = lagerhållgsfaktor vd optmala orderkvatteter Exempel Fem olka artklar som askaffas frå e exter leveratör geomgår e omfattade kvaltetskotroll med låga testtder vd varje leveras a de ka läggas på lager. Datauppgfter för de olka artklara framgår av edaståede tabell. Ordersärkostade är 200 kr per order och lagerhållgssärkostade är 25 % per år. Art r Årsbehov st Prs per styck Ekoomsk orderkvat. Atal order per år med EOK 1 17.000 450:- 246 69 344 2 9.000 180:- 283 32 396 3 14.000 230:- 312 45 437 4 8.000 275:- 216 37 302 5 20.000 190:- 410 49 575 Apassad orderkvat På grud av kapactete de testutrustg som fs på företaget ka ma som mest klara av att kvaltetskotrollera 4 order per vecka, dvs 192 order per år om ma utgår frå att leveraser sker uder 48 veckor per år. Atalet order per år om ma väljer de ekoomska orderkvattetera blr 232 stycke och erhålls geom att summera atalet order per artkel kolum 5. Apassgsfaktor med avseede på atal order blr då lka med 232 / 192 = 1,21. Motsvarade apassade orderkvatteter framgår av kolum 6. 2 1 De ekvvaleta lagerhållgsfaktor blr lka med 0,25 = 0,17, dvs 17 %. 1,21 2 Effekter av att utgå frå atalsbegräsg Att öka eller mska orderkvattetera med häsy tll det atal order ma ka admstrera medför påverka på kaptalbdge omsättgslager. Det leder också tll att de totala kostadera, dvs summa lagerhållgssärkostader och ordersärkostader, ökar. Apassge tll ett vsst atal order per år sker alltså tll prset av ökade kostader och evetuellt äve ökad kaptalbdg. Hur stora kostadsökgara blr procet vd ett atal olka apassgsfaktorer ka beräkas med hjälp av följade formel. y = ( f ) 100 2 f 1 2 y = procetuell förädrg av totalkostadera f = apassgsfaktor för atal order 3
Förädrge av totalkostadera procet för ågra olka värde på apassgsfaktor framgår av edaståede tabell. Apassgsfaktor för atal order 0,7 0,8 0,9 1,1 1,2 1,3 Förädrg totala kostader % +6,4 +2,5 +0,6 +0,5 +1,7 +3,5 Förädrg kaptalbdg -30-20 -10 +10 +20 +30 Tabell 1 Förädrg av totala kostader och kaptalbdg vd olka grad av apassg tll öskvärt atal order 3 Avädgsmljöer Att aväda de ova beskrva metode för att apassa orderkvatteter för att åstadkomma e överesstämmelse mella det atal order som orderkvattetera ger upphov tll och de kapactet det fs för att admstrera detta atal order är första had avsedd för köpsartklar eftersom ordersärkostadera atas vara lka stora för alla artklar. Om så skulle vara fallet äve för tllverkgsartklar är det get som hdrar att metode äve aväds det sammahaget. Metode ka avädas tllsammas med alla förekommade materalstyrgsmetoder. 4 Kompletterade sypukter och avsgar Metode ka avädas för e estaka artkelgrupp eller för ett helt artkelsortmet. Metode baseras på att lagerhållgsfaktor är de samma för samtlga artklar som går beräkgara. Både fallet med att atalet order ma klarar av att admstrera är mdre eller större ä det atal som beräkg med ekoomsk orderkvattet ger upphov tll ka hateras med metode. Är atalet order ma klarar av att hatera större ka ma aväda dea extra kapactet tll att säka kaptalbdge lager. Metode ka äve avädas med utgågspukt frå aktuellt aväda orderkvatteter eller uppskattade orderkvatteter, dvs det fs get krav på att de skall vara ekoomskt optmala orderkvatteter. Storleke på orderkvattete påverkar säkerhetslagrets storlek så att ökade orderkvatteter leder tll mdre säkerhetslager vd bbehålle servcevå. Förhålladet ebär att hela de ökg av kaptalbdg som framgår av beräkgara ova te kommer att realseras. Säkerhetslagret mskar mer ju större efterfrågevaratoera är. Se vdare hadboksdel D66, Orderkvatteter med häsy tage tll säkerhetslagerstorlek. 4
Referesltteratur Fogarthy, D. Blackstoe, J. Hoffma, T. (1991) Producto ad vetory maagemet, South-Wester Publshg Co, sd 263. Mattsso, S-A. (2005) Sambad mella säkerhetslager och orderstorlek, Forskgsrapport, Teksk Logstk, Luds Uverstet. Plossl, G. (1985) Producto ad vetory cotrol Prcples ad techques, Pretce-Hall, sd 386. 5
6