Årsberättelse 2012. Bomhus förskoleområde Pukslagargårdens förskola. Förskolechef Ewa Åberg

Relevanta dokument
Kvalitetsarbete i förskolan

Årsberättelse 2013/2014

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Kvalitetsredovisning Läsår

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Årsberättelse 2013 /2014

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Arbetsplan för Kometen

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Skolplan för Svedala kommun

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Årsberättelse 2013/2014

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan för Hamneda förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Förskolan är till för ditt barn

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport Så här går det

Förskolan Skogsgläntan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Årsunda förskola

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Ljungarums förskoleområde. Verksamhetsplan för 2015/2016

Arbetsplan Jämjö skolområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Storbrons förskola

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Kvalitetsarbete i förskolan

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Avdelningsplan! för! Havet!

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Kiwiböckerna metod och begrepp

Arbetsplan för Hjorten

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Handlingsplan för Saffranets förskola

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Välkommen till vår förskola

Förskollärarprogrammet

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Qualis kvalitetssäkringssystem

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Pärlan

Fritidshem och skola i samspel

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Årsberättelse Bomhus förskoleområde Tranmurs förskola. Förskolechef Ewa Åberg

Solglimtens verksamhetsplan läsåret

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan för Ullvigårdens enhet Holken

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Transkript:

Årsberättelse 2012 Bomhus förskoleområde Pukslagargårdens förskola Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren Tommy Andersson 1

Bomhus förskoleområde 2012 Inom Bomhus förskoleområde finns 10st kommunala förskolor. Vi hade under 2012 cirka 630 barn inskrivna i våra verksamheter. Vi har utbildad personal cirka 150st anställda på våra förskolor. Bomhus är ett stort område med förskolorna utspridda inom olika bostadsområden. Vi har bra bussförbindelser samt många gång och cykelvägar, så det är lätt att ta sig till och emellan förskolorna. Vi är fem chefer som ansvarar för förskolorna. En förskolechef som har det övergripande ansvaret och sedan 4st biträdande förskolechefer som har direktansvar för de enskilda förskolorna. Vem som ansvarar för vilken förskola kan ni läsa om på förskolornas hemsida. Vi i förskolechefsteamet har en ledningsdeklaration som utgår från förskolans läroplan, den har vi förmedlat till personalen på förskolorna. Den anger vår vision och riktning för vad vi vill med våra verksamheter i Bomhus. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik, inbjudande och tillåtande. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar och ge stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Barnen skall få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Vi har också tre ledord, Jag vill, jag vågar och jag kan. När barnen lämnar våra förskolor och fortsätter sitt livslånga lärande i skolan vill vi att barnen skall ha fått med sig detta. Jag vill genom att tro på mig själv Jag vågar när jag får bekräftelse och stöttning Jag kan när jag förstår och finner glädje av att dela med mig av min kunskap. 2010 var ett spännande år för förskolans del då vi för första gången utifrån skollagen blir en egen skolform, samma år revideras förskolans läroplan med ökat fokus på barns lärande och utveckling. Den nya skollagen och förskolans reviderade läroplan utmanade oss att tänka nytt när det gäller vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi påbörjade ett arbete med att hitta metoder och former för att uppfylla lagen och förordningens krav. Nu 2012 gör vi vår första årsberättelse i det nya systemet. Vi kommer fortsättningsvis redovisa vårt arbete läsårsvis eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. Denna verksamhetsberättelse omfattar de målområden vi satt extra fokus på under 2012. På våra förskolor strävar vi efter att miljön ska inbjuda till ett lustfyllt, utmanade och innehållsrikt lärande. Förskolan är till för barnen, personalen arbetar för att miljön skall vara utformad och förberedd utifrån barnens behov och intressen. Barnen skall få möjlighet att utveckla sitt självförtroende, röra sig fritt, bli stimulerad och få behovet av inlärning, lek och trygghet tillgodosett. Vi tror på det kompetenta barnet som kan påverka sin vardag. Vi har en uppdragspedagog anställd inom området, en del av hennes uppdrag är att uppmuntra personalen runt barnens inlärningsmiljöer och inflytande i vardagen. Resultatet av det arbetet blir en medvetenhet om hur personalens förhållningssätt samt miljö utvecklar barnen. Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar. Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan. Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla. Skolinspektionen var oss behjälpliga när de i sin rapport satte ljuset på 2

våra brister framförallt inom områdena flerspråkighet och likabehandling. De gav oss också mycket beröm för den höga medvetenhet som finns inte minst hos våra pedagoger och att det finns en samstämmighet oavsett om det är chefer, pedagoger eller föräldrar de intervjuar. De insatser vi gjort under 2012: Fortbildning för all förskolepersonal i Bomhus i tecken som stöd, TAKK Startat ett språkprojekt i samarbete med Bomhus bibliotek vår elevhälsa samt fått utvecklingsbidrag för det arbetet. Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna Interkulturella uppdragspedagoger: föreläsning om interkulturellt förhållningssätt. Likabehandling: Hissad och dissad, M. Öhman samt Regnbågsfamiljer, Klara Nygren RFSL. Planeringsdagar för likabehandlingsrepresentanter från varje förskola Riktade medel och insatser till barn i behov av särskilt stöd Uppdragspedagog vägleder och stödjer förskolor/arbetslagens kvalitetsarbete. Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog, särskolekonsulent och kurator. Startat upp Tranmurs förskola, en ny förskola med plats för 35 barn under 2012 och som ska utökas under 2013 till 55 platser. Förskola - hem Under 2012 har vi fortsatt vårt arbete med för att försöka skapa och hitta former för föräldrainflytande. Vi har prövat oss fram mellan olika forum. Det har erbjudits öppet hus med drop in där föräldrar/vårdnadshavare blev erbjudna att delta i verksamheten. På förskolans dag i maj förekom det olika aktiviteter på förskolorna. Många förskolor avslutade vårterminen med en vårfest. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har under året också provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar. De mötesformer vi erbjuder; I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll, vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar. information ges via mejl, informationsblad och hemsidor. vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas. Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. Resultaten är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss. Ibland är det informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de förväntningar 3

som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa. Systematiskt kvalitetsarbete I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande är att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag. Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera verksamhetsmöten på den egna förskolan. På så sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra. Vi ser fram emot 2013 med nya utmaningar och där vi kommer att ha språket, TAKK och föräldrainflytande som utvecklingsområden inom Bomhus förskolor. Personalen på våra förskolor gör ett fantastiskt jobb. Det finns en stark vilja och ett stort engagemang att arbeta framåt i enlighet med vår läroplan. Som förskolechef över Bomhus förskolor är det en stor förmån att få vara en del av vårt utvecklingsarbete inom förskolornas verksamhet. Det är med stolthet jag pratar om våra förskolor och våra barn som är stolta över sin förskola. Vi hälsar alla välkomna att besöka våra förskolor för att få mer information och träffa vår personal Ewa Åberg Förskolechef 4

Pukslagargårdens förskola 2012 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av socialbakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Lpfö98/10 Pukslagargården är en förskola som präglas av nyfikenhet och glädje och att möta barnen där de befinner sig i sin utveckling samt att utmana till fortsatt lärande. Organisation och verksamhetstanke Pukslagargården har under året haft 69 barn inskrivna fördelade i tre grupper. Jordgubben och Blåbär med de yngre barnen 1-2 år, 3 pedagoger på varje avdelning och Smultron med de äldre barnen 3-5 år, 5 pedagoger. Ett ekonomibiträde/hus som handhar städning och mat på förskolan. Tanken med denna organisation är att på bästa sätt kunna möta barnen och skapa bra förutsättningar och en miljö som är både trygg, rolig och lärorik. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn på förskolan - Lpfö98/10 På Pukslagargården anser vi pedagoger att det är viktigt med en tydlig struktur. Vi arbetar mot ett gemensamt mål och har en gemensam barnsyn. Därför har vi regelbundna pedagogiska diskussioner. Vi håller också likabehandlingsarbetet ständigt uppdaterat. För oss är det viktigt att ha ett nära samarbete med vårdnadshavarna detta i enlighet med Lpfö98/10 Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Temaarbete - Att arbeta med tema utifrån en saga. Temaarbete utifrån en saga passar oss på Pukslagargården väldigt bra! Det har lyft hela personalgruppen och arbetsglädjen har ökat. När vi pedagoger upplever arbetet som meningsfullt har barnen så har roligt. I vårt temaarbete berörs flera mål i läroplanen bl.a. Förskolan skall lägga stor vikt vid att utveckla barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Vi valde detta år att arbeta utifrån två sagor Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Lpfö98/10 Petter och hans fyra getter Det här året har arbetet på Pukslagargården präglats av vårt temaarbete. Under våren fortsatte temat ur boken Petter och hans fyra getter. Rum inne på förskolan inreddes efter temat och barnen spelade ofta teater. Temat avslutades på förskolans dag, då vi hade öppet hus. Geten Gul kom på besök och busade med barnen och alla barn som ville kunde klä ut sig till någon av karaktärerna ur boken. Barnen kunde även leta getter i skogen och leka med figurerna från sagan, och leka med våra stora utomhus-getter. Det fanns också möjlighet att prova på lite andra aktiviteter som vi brukar göra på förskolan. T.ex. måla och baka med Play doo. 5

Grodan hittar en vän Till hösten i år valde vi att arbeta med boken Grodan hittar en vän. Vi började temat med att Nallen i boken kom med boken som en present till barnen. Sedan spelade vi pedagoger upp en teater för alla barn på förskolan. Varje karaktär ur boken har blivit en handdocka. Genom dockorna kan vi ta upp aktuella händelser i barngruppen. Dockorna kan råka ut för problem som barnen kan hjälpa till att lösa. Natur, teknik och rörelse i sagans värld För att få in våra mål ur handlingsplanen, i verksamheten, arbetar vi utifrån våra målområden. En pedagog har en docka som är t.ex. intresserad av natur och teknik, en annan av rörelse o.s.v. Alla barn är indelade i olika grupper och har aktiviteter på olika dagar. Vi pedagoger har märkt att det är mycket lättare att fånga barnens intresse med hjälp av dockorna. Vi går även regelbundet till skogen och hit följer även handdockorna med. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturkunskap. Lpfö98/10 Utveckling av verksamheten Vi fick ta del av investeringspengar på förskolan och då beställde vi bl.a. nya cyklar till barnen. Vi introducerade våra nya datorer med tillhörande program som är anpassade för barn, vilket blev väldigt uppskattat. Vi köpte även ett webbägg som är en form av förstoringsglas som kopplas till datorn. I detta redskap ser vi sen massor med spännande uppförstorade saker. Vi använder datorn mycket för att ta reda på mer kring frågor som barnen ställer. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Lpfö98/10 Vi har under året utvecklat innemiljön i samarbete med vår uppdragspedagog. Efter att ha observerat var och hur barnen lekt i rummen har vi tillsammans med barnen inrett dessa. Vill du veta mer om oss och vår verksamhet så ta gärna kontakt med oss pedagoger på förskolan. 172375 / 172376 //Pukslagargårdens pedagoger. 6

7