Sandbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 1
1. Sandbäcksskolans vision och värdegrund Eleverna är verksamhetens utgångspunkt och därför ska deras bästa alltid komma i främsta rummet. All verksamhet ska skapa goda baskunskaper, framtidstro, trygghet, stark självkänsla och ett gott självförtroende. Verksamheten ska ge alla elever möjlighet att förstå och kritiskt granska sin omvärld, för att rustas för ett livslångt lärande grundat på medkänsla för människor och respekt för miljön. 2. Vad säger lagarna? Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Det finns också en förordning (2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering och kränkande behandling. De kräver att all skolverksamhet: arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av barn och elever utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med verksamheten och åtgärdar det som har hänt varje år upprättar en plan med de åtgärder som planeras för det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet 3. Vad betyder orden och begreppen? Elev är den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen. Personal är den som är anställd eller uppdragstagare i verksamheten. Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering Diskriminering är att en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I skolan är det bara huvudmannen (familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett en elev som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa skäl behöver annan mat. 2
De sju diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger är: Kön: att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person har. Religion eller trosuppfattning Funktionshinder: betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (slag knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunitys) Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Mobbning är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Kraft är ett program mot kränkande behandling och mobbning. Programmet är utarbetat av professor Olweus i Bergen och det ger klara riktlinjer angående tillvägagångssätt i mobbningsärenden. Detta forskningsbaserade åtgärdsprogram där vetenskapliga utvärderingar har visat positiva resultat kallas i Sjöbo kommun för Kraft. Trakasserier är kränkande behandling och har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 3
4. Insatser för det främjande arbetet 4.1 Trakasserier och annan kränkande behandling Kraft (Kraftfullt arbete för trygghet) är ett program mot mobbning. Programmet är utarbetat av professor Olweus i Bergen och det ger klara riktlinjer angående tillvägagångssätt i mobbningsärenden. Detta forskningsbaserade program där vetenskapliga utvärderingar har visat positiva resultat kallas i Sjöbo kommun för Kraft. Vi förebygger trakasserier och annan kränkande behandling genom att varje vecka, i alla åldersgrupper från 1-åringar till 16-åringar, schemalägga tid för Kraftarbete. Då arbetar alla mentorsgrupper med värdegrundsfrågor, de olika diskrimineringsgrunderna samt olika typer av kränkningar tas upp. Ansvarig: rektor och respektive mentor I samtliga arbetslag på Sjöbo Väster finns en nyckelperson som en gång i månaden leder pedagogiska samtalsgrupper i personalgruppen. Mötenas syfte är att behandla värdegrundsfrågor. Ansvarig: rektor och nyckelpersoner I rektorsområdets fyra arbetslagsråd, två F-5, ett 6-9 samt fritidsråd, diskuteras värdegrunds frågor vid minst två tillfällen per termin. Ansvarig: rektor, arbetslagsledare samt vuxenstödjare Rektorsområdet har en samordningsgrupp bestående av elevrepresentanter, föräldrarepresentanter, nyckelpersoner, koordinator, elevhälsosamordnare och rektor som träffas två gånger per termin för att säkerställa att Kraftarbetet i arbetslagen, både bland personal och bland elever, bedrivs enligt plan. Här lyfts frågor som uppkommit på föräldramöten och arbetslagsråd samt enkätresultat redovisas. Två gånger per termin träffas gruppen utan elev- och föräldrarepresentanter för att inspirera till utveckling av arbetet i de pedagogiska samtalsgrupperna. Ansvarig: rektor och koordinator 4.2 Studieklimat, psykosocial och fysisk studiemiljö Det ska finnas förutsättningar för reflektion för elever, föräldrar och anställda avseende rektorsområdets gemensamma värderingar så som miljöfrågor, ordningsregler (skolövergripande) trivselregler (på gruppnivå), etiska riktlinjer samt denna plan mot diskriminering och kränkande behandling. Detta ska ske i dagliga kontakter, vid utvecklingssamtal, under mentorssamtal, vid klassråd, efter rastvaktsprat, på arbetslagsråd, på fritidsråd, under egenkontrollen, på arbetslagsmöte, i områdets ledningsgrupp, på elevhälsoteammöten, på personalmöte, genom fortbildning samt vid olika föräldraråd. Ansvarig: rektor, arbetslagsledare, elevhälsosamordnare, vuxenstödjare vid råd samt mentorer Genom att på egenkontrollen, på elevkonferenser, på elevhälsoteammöten, genom kraftenkäten, genom elev- och föräldrakontakter uppmärksamma att studiemiljön ska vara tillgänglig för alla elever. Ansvarig: rektor, arbetslagsledare, elevhälsosamordnare och mentor Särskilda rutiner för att uppmärksamma elevers frånvaro finns upparbetade. Ansvarig: rektor, elevhälsosamordnare och mentor 4
4.3 Introduktion Nya elever, vårdnadshavare samt nyanställd personal informeras om Sandbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig: rektor, arbetslagsledare och mentor 4.4 Schemaläggning Vid schemaläggning ska hänsyn tas till elever som av religiösa skäl, fysiska eller psykiska funktionshinder har behov av anpassningar. Tex kan tidpunkten för måltider regleras efter elevers behov. Ansvarig: rektor och arbetslagsledare 4.5 Pedagogisk verksamhet Litteratur, läromedel och annat pedagogiskt material ska kontinuerligt granskas utifrån fördomar och förlegade föreställningar avseende kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt funktionshinder. Detta sker genom pedagogiska diskussioner samt medvetenhet vid nyinköp och användande av nytt material. Ansvarig: alla pedagoger 4.6 Kompetensutveckling En personalkväll per termin ägnas åt värdegrundsfrågor och skolans Kraftarbete. Personal i arbetslag 6-9 deltar under höstterminen 2011 på föreläsningar i det kommunövergripande arbetet mot rasism och den satsning som görs till årskurs 8. Kraftnyckelpersonerna deltar i en kommunövergripande träff en gång per termin. 5. Upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling. Då skolpersonal ser eller får kännedom om att en elev utsatts för trakasserier eller kränkande behandling skall en utredning skyndsamt göras. På Sandbäcksskolan finns särskilda rutiner för detta. Se bilaga 1. Som stöd i utredningen används blanketter så som tillbudsanmälan och utredning om kränkande behandling. På blanketterna framgår att vårdnadshavare snarast ska informeras och att alla inblandade ska få ge sin bild av det inträffade. I de fall det i analysen framkommer att en kränkning skett ska åtgärder tillsättas. Åtgärderna är individanpassade eller anpassade till en grupps behov och beslutas beroende på händelsens art av allt från mentor, arbetslag till rektor. Alla åtgärder ska dokumenteras. Tillrättavisning, enskilt samtal, kontakt med vårdnadshavare, individuellt anpassad sanktion och elevkonferens är exempel på insatser. Rektor tar ställning till om någon form av anmälan, t ex enligt socialtjänstlagen, arbetsmiljölagen eller att polisanmälan ska göras. Vid tillbud ska ifylld tillbudsanmälan lämnas till elevhälsosamordnare som en gång i månaden lyfter aktuella ärenden i ledningsgruppen för att på detta sätt försäkra att ärendet utreds, åtgärdas och följs upp enligt plan. När ärendet är avslutat ska all dokumentation registreras och förvaras i elevakten. 5
7. Kartläggning En kommunövergripande kartläggning av den psykosociala miljön för åk 3-9, kraftenkäten, görs i oktober/november varje år. Elevhälsosamordnaren sammanställer i december och juni de tillbudsanmälningar och utredningar om kränkande behandling som gjorts på Sandbäcksskolan. Mentorerna genomför varje termin minst ett individuellt samtal per elev, anpassat efter barnet ålder, med fokus på den psykosociala miljön. Skolsköterska genomför individuella hälsosamtal med eleverna i åk F/1, åk 4 och åk 8. Sandbäcksskolans ledningsgrupp ska kontinuerligt granska områdets upprättade rutiner, regler och beslut så att de inte innehåller diskriminerande inslag. 8. Sandbäcksskolan F-5 med fritidshem Eleverna ska känna sig trygga med att komma och berätta för vuxna på skolan när de blir utsatta för eller ser någon utsättas för mobbning/kränkande behandling. Eleverna ska känna sig trygga på skolgården. 8.1 Uppföljning och utvärdering 2010/2011 Vi har under 2010/2011 haft schemalagda kraftråd i alla elevgrupper där vi arbetat aktivt med värdegrundsfrågor. Pedagogerna har en gång i månaden haft samtalsgrupper som nyckelpersonerna har lett. Vid mentorssamtal med elev och vårdnadshavare har den psykosociala miljön behandlats. På arbetslagsråd och fritidsråd har värdegrundsfrågor diskuterats två gånger per termin. Kraftenkäten har genomförts. Vi har haft ett föräldramöte där resultatet av kraftenkäten presenterats. Den kommungemensamma brukarenkäten har genomförts i skolår 2 och i skolår 5. Elevhälsosamordnarens telefonnummer skulle presenteras så att det blir känt för alla elever att de kan ringa dit och berätta om kränkningar. Vi ska skriva in telefonnumret i elevernas loggböcker. Ansvarig för detta var respektive mentor. Alla mentorer i F-5 har inte gjort detta. För att underlätta önskas ett färdigtryckt kort med information och gärna ett foto på elevhälsosamordnaren att klistra in i elevernas loggböcker. 8.2 Kartläggning och nulägesanalys I resultatet av kraftenkäten kan vi se att mobbningen har minskat men att vi fortfarande har fler elever som känner sig utsatta än det antal utredningar om kränkande behandligt vi gjort. Vi har också elever som inte har berättat för någon vuxen att de känner sig utsatta. Alla elever har fått markera på en karta över skolan vilka platser de upplever som otrygga. Det har visat sig att vissa ställen på skolgården upplevs som otrygga och där det förekommer fula ord eleverna emellan, tex på fotbollsplanen på bandyplanen och i sandlådan. Då vi inte genomfört alla de åtgärder vi skulle ha gjort förra läsåret kvarstår de även under 2011/2012. 8.3 Mål och åtgärder Vårt mål är att alla elever ska berätta för någon vuxen när de känner sig utsatta och att hela skolgården ska var en trygg plats att vara på. Vi vill skapa fler möjligheter för eleverna i skolan och på fritids där de anonymt kan tala om att någon i klassen eller fritidsgruppen blir mobbad eller att man själv blir mobbad. Detta för att vi ska få kännedom om kränkningar som förekommer och kunna starta utredningar och sätta in rätt åtgärder för att få slut på kränkningarna. 6
Presentera elevhälsosamordnarens telefonnummer så att det blir känt för alla elever att de kan ringa dit och berätta om kränkningar. Vi ska skriva in telefonnumret i elevernas loggböcker. För att underlätta detta gör elevhälsosamordnaren ett kort med information och gärna ett foto att klistra in i elevernas loggböcker. Ansvarig för detta är respektive mentor. Ha ett riktat arbete på kraftråden och fritidsråden för att stärka försvararna i mobbningsringen. Ansvarig är arbetslagsledarna och mentorerna. För att motivera elever att berätta vad de ser och är med om ska vi utbilda eleverna på kraftråden i temat Mobbningens påverkan på individen när den pågår under lång tid. Ansvarig är nyckelpersonerna och mentorerna. Tala om för alla elever att pedagoger finns kvar en kvart efter skolans slut för att ge elever chans att tala om för vuxen att de blir mobbade eller har en klasskamrat/fritidskamrat som blir mobbad. Ansvarig är mentorerna. Eleverna märker ut på en karta över skolgården vilka platser som kränkningar sker både höstterminen 2011 och vårterminen 2012. Ansvarig är nyckelpersoner och mentor. Schemat och placeringar för rastvärdarna/pedagogerna anpassas efter var kränkningar sker. Ansvarig är arbetslagsledarna. 8.4 Uppföljning och utvärdering 2011/2012 Resultatet ska mätas i Kraftenkäten i nov månad höstterminen 2011 (grundtal) och höstterminen 2012. Fokus läggs på antalet som har berättat för vuxen och hur många som kan tänka sig att mobba någon de inte tycker om. Sammanställning i juni 2012 av hur många elever som talat om för vuxna efter skoltid, om mobbningsfall. Lämna in uppgifter till elevhälsosamordnaren. Sammanställning i juni 2012 över hur många som ringt till elevhälsosamordnarens telefon och talat om mobbningsfall. Antalet utredningar som görs i kränkningsärende ska överensstämma med antalet elever som uppger att de känts sig utsatta och berättat om det för en vuxen. Antalet inkomna ärende av kränkande behandling sammanställer elevhälsosamordnaren i december 2011 och i juni 2012. Sammanställning i juni 2012 av hur många tillfällen eleverna på kraftråden har haft temat Mobbningens påverkan på individen när den pågår under lång tid. Underlag IDR2. Resultatet ska mätas i kraftenkät i nov månad höstterminen 2011 (grundtal) och höstterminen 2012. Fokus läggs på antalet som har markerat skolgården som plats för kränkningar. Nyckelpersonerna sammanställer och utvärderar vårterminen 2012 resultatet av elevernas markeringar på kartan över skolgården. 7
8.5 Delaktighet av elever och föräldrar Eleverna har varit delaktiga i arbetet med planen via arbetslagsråden. Inför elevernas arbete med planen mot diskriminering och kränkande behandling i klasserna har mentorerna diskuterat planen på arbetslagsmöten. Detta för att bla stödja arbetslagsråds representanter under klassråden. Föräldrarepresentanter har varit inbjudna till samverkansgrupp kraft. 9. Sandbäcksskolan 6-9 Vi vill att alla elever som upplever någon form av diskriminering eller kränkning ska berätta detta för en vuxen. 9.1 Uppföljning och utvärdering 2010/2011 Vi har under 20010/2011 haft schemalagda kraftråd i alla elevgrupper där vi arbetat aktivt med värdegrundsfrågor. Pedagogerna har en gång i månaden haft samtalsgrupper som nyckelpersonerna har lett. Vid mentorssamtal med elev och vårdnadshavare har den psykosociala miljön behandlats. På arbetslagsråd har värdegrundsfrågor diskuterats två gånger per termin. Vi har haft ett föräldramöte där resultatet av kraftenkäten presenterats. Den kommungemensamma brukarenkäten har genomförts i skolår 8 och hade mycket låg svarsfrekvens från föräldrarna varför resultaten från denna inte går att analysera. Kraftenkäten som gjordes oktober/november 2010 visade att antalet elever som känner sig mobbade har minskat kraftigt sedan förra mätningen. Det görs ändå inte tillräckligt många med utredningar om kränkande behandling som det antal elever som i enkäten uppger att de blir utsatta. Rutiner kring hur man som pedagog tar tag i fall av kränkande behandling är inte kända av alla alternativt uppfattas olika. Rastvaktsschema var klara när de andra schemana var klara. 9.2 Kartläggning och nulägesanalys Vi kan fortfarande utläsa av de enkäter som gjorts att vi har ett större antal elever som känner sig utsatta än det antal utredningar om kränkande behandling vi gjort. Vi har också elever som inte har berättat för någon vuxen att de känner sig utsatta. Utöver kraftenkäten och brukarenkäten har vi tittat på resultatet av folkhälsoinstitutets kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa samt drogvaneundersökningen där några av frågorna berör elevernas psykosociala situation i skolan.. 9.3 Mål och åtgärder Vårt mål är att alla de elever som känner sig diskriminerade och kränkta ska uppmärksammas och utredningar ska göras i samtliga fall. Detta för att rätt åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkning ska tillsättas och därigenom upphöra. Åtgärder för att uppnå detta är att alla mentorer ska ha enskilda samtal med sina mentorselever utifrån blanketten mobbningsringen. Ansvarig är nyckelpersoner och mentorer. Görs en gång per termin. En punkt Aktuella Fall tas upp varje gång på Kraftråden i arbetslagen. Aktivare med rastdagboken. Genomgång av upprättade rutiner ska göras i arbetslaget så att alla på skolan gör lika. Nyckelpersonerna håller i detta. Eleverna i arbetslagsrådet ska ha kontinuerliga diskussioner om värdegrundsfrågor och det aktuella läget på skolan. Vuxenstödjarna är ansvariga. 8
Genom att informera vårdnadshavarna om enkätresultat och vikten av att berätta om man vet att någon är utsatt hoppas vi få kännedom om fler fall av kränkningar. Mentorerna är ansvariga får denna åtgärd. Övrig personal på skolan bör i större utsträckning vara med i arbetet. De ser mycket, men det kommer inte till vår vetskap. Årskurs 8 elever kommer under hösten 2011 att delta i ett av ungdomsrådet initerat projekt mot rasism. 9.4 Uppföljning och utvärdering 2011/2012 För att se att ovanstående åtgärder genomförs ska vi kontrollera antalet ifyllda mobbningsringen - blanketter. Kontrollera protokollen från arbetslagsrådet att värdegrundsfrågorna har diskuterats. Antalet utredningar som görs i kränkningsärende ska överensstämma med antalet elever som uppger att de känts sig utsatta och berättat om det för en vuxen. Kraftenkäten ska genomföras i oktober/november och resultatet granskas. Antalet inkomna ärende av kränkande behandling sammanställer elevhälsosamordnaren i december 2011 och i juni 2012. Genom diskussioner i personalgruppen om kraftenkäten, mobbningsringen, rastvaktsschemat (hur det följs och vad man ser) samt fallbeskrivningar av kränkande behandling utvärdera ovanstående åtgärder. 9.5 Delaktighet av elever och föräldrar Eleverna har varit delaktiga i arbetet med planen via arbetslagsråden samt klassråden. Vårdnadshavarna har genom sina representanter i samrådsgruppen för Kraftarbetet deltagit i revideringen. 10. Revision Sjöbo Västers plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras årligen. Rektor är ansvarig för att Sandbäcksskolan följer den kommungemensamma årsklockan, se nedan. Årsklocka: Senast klart Vad ska göras? Av vem? Ansvarig Januari/ Februari Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling redovisas i Arbetslag/rektor Rektor rektorsområdenas kvalitetsredovisning. Mars Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling redovisas i Förvaltning Förvaltning kommungemensam kvalitetsredovisning. Mars En översyn av lagar samt rekommendationer från skolverket och diskrimineringsombudsmannen görs. Förvaltning Förvaltning 9
Löpande under året men senast 31/10 Rådande plan följs upp och resultatet redovisas i den nya planen. Ny plan arbetas fram. Den nya planen skickas in till förvaltningen. Elever och personal på Sjöbo Väster Rektor November Uppföljning av planer. Behov av gemensam kompetensutveckling eller andra åtgärder inventeras. Strategisk ledningsgrupp Förvaltning 11. Vem bevakar att de här lagarna följs? Barn/elev eller vårdnadshavare som inte är nöjda med förskolans/skolans åtgärder har möjlighet att vända sig till förskolan/skolans ledning och familjenämnden i kommunen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, 103 59 Stockholm Ring på: 08-120 20 700 E-post: do@do.se www.do.se Skolinspektionen och barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elever rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. Så här kontaktar du skolinspektionen och barn och elevombudet: Skriv till: Skolinspektionen. Box 23069, 104 35 Stockholm Ring på: 08-586 08 000 E-post: beo@skolinspektionen.se Sjöbo Väster den 31 oktober 2011 Lars Falk rektor 10
Bilaga 1 Skada/tillbud barn/elev Fara för liv el hälsa Anmälan till AMV (rektor) Anmälan tillbud/skada barn/elev. 1 Avvikelserapport egenkontrollen 2 Brist i fysisk miljö/ rutiner Psykosoc /mobbn/ kränkning Utredning kränkande behandling 3 Egna åtgärder Åtg diskuteras fram i arbetslaget Förslag på åtgärder Blanketten lämnas till elevhälsosamordn för kontroll i ledningsgruppen Diskuteras i arbetslaget Mobbning Dokumenteras på avvikelserapport egenkontrollen 2 Åtgärdsprogram 5 KRAFTblanketter 4 Originalblankett förvaras i egenkontrollpärmen, kopia lämnas till intendent Behandlas på central egenkontrollrond Avstämning av slutliga åtgärder i ledningsgruppen. Blanketterna förvaras i elevakten Lämnas till rektor 11 2010-10-04/Monica Månsson