Resultat Lässcreening åk 2, 4 och åk 7 med analys och åtgärder

Kvalitetsredovisning Antilopenskolan läsåret 2012/2013 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet Skola antal lärare/100 barn 10,38 Fritidshem antal barn/pedagog 13,5 Förskola antal barn/ pedagog 10 Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Skolan har ett kvalitetshjul som följer det kommunala grundskolekvalitetshjulet. Som hjälp arbetar skolan med Qualiskvalitetssystem med enkäter i åk 2 och 5 och skolans egen trygghetsenkät med trygghetsvandring samt förskoleklassens, fritidshemmets utvärdering Arbetslagen diskuterar och utvärderar resultat enligt detta samt likabehandlingsplan och arbetsmiljöplan. Arbetslagen diskuterar resultatet av screening åk 2 och 4, nationella prov åk 3 och 6 samt betygsresultat åk 6. Utvärdering sker också i de terminsvis återkommande utvecklingssamtalen samt i mentorssamtal. Resultatet samlas och sammanställs av rektor och arbetslagsledare. Resultatet ligger som grund för planeringen av kommande läsår och för planeringen av resursfördelning Resultat Lässcreening åk 2, 4 och åk 7 med analys och åtgärder Ordavkodning (H5) Stanine Antal elever Procent 1 6 24% 2 4 16% 3 3 12% S:a 13 52% 4 2 8% 5 0 0% 6 5 20% S:a 7 28% 7 1 4% 8 4 16% 9 0 0% S:a 5 20% S:a 25 100% 1

Läsförståelse Stanine Antal elever Procent 1 1 4% 2 5 20% 3 5 20% S:a 11 44% 4 3 12% 5 4 16% 6 3 12% S:a 10 40% 7 1 4% 8 3 12% 9 0 0% S:a 4 16% S:a 25 100% Resultat åk2: Ordavkodningen saknar toppresultat men ligger nära normalkurvan. Läsförståelsen visar en del svaga läsare men en ökning mot fler elever mot normalkurvans mitt. Analys: Läsförståelsen har förbättrats sen tidigare år. Läsförståelsen är bättre än ordavkodningen. Orsaker: Positiva resultat- Projekt i läsförståelse, detta läsår högre lärarbemanning i klasserna vilket ger bättre förutsättningar, lästräning för elever med låga staninevärden; TIL och Bravkod, läsförberedande arbete i de yngre åldrarna, strukturerat arbete med fonologisk medvetenhet, information till föräldrar både generellt och individuellt kontinuerligt, bokpresentationer i undervisningen, integrerad SvAundervisning. Mycket tid har behövts läggas på värdegrundsarbete för att få en bra arbetssituation i klassrummet. Tidig satsning för att ge bra förutsättningar längre fram. SvAelevers stödbehov är stort. 2

Resultat av screening i skolår 4, Klippans kommun Vårterminen 2011 Stanine Antal elever Procent 1 2 8% 2 5 20% 3 7 28% S:a 14 56% 4 0 0% 5 2 8% 6 3 12% S:a 5 20% 7 3 12% 8 1 4% 9 2 8% S:a 6 24% S:a 25 100% slutsumman skall bli exakt 100 % Läsförståelse SL 40 Stanine Antal elever Procent F 1 4% E 3 12% D 5 20% S:a 9 36% C 5 20% B 5 20% A 6 24% S:a 16 64% 25 100% slutsumman skall bli exakt 100 % Stavning 3

Stanine Antal elever Procent 1 0 0% 2 3 12% 3 7 28% S:a 10 40% 4 2 8% 5 5 20% 6 3 12% S:a 10 40% 7 3 12% 8 0 0% 9 2 8% S:a 5 20% S:a 25 100% Resultat åk4: Läsförståelsen har blivit bättre. Ordförståelsen har blivit bättre och ligger nära normalkurvan men för få högpresterande. Samma gäller stavningen Analys: Ordavkodningen är sämre för åk 4 än för åk 2. Vad händer på vägen? Språket bär inte. För få högpresterande. Läsförståelsen är bättre än ordavkodningen. Orsaker: Positiva resultat- Projekt i läsförståelse, detta läsår högre lärarbemanning i klasserna vilket ger bättre förutsättningar, lästräning för elever med låga staninevärden, stavningsövningar,delgivning av test till lärarna vilket påverkar undervisningen, delgivning av resultaten till eleverna ansvar för eget lärande Resultat nationella prov Årskurs Antal elever Nått målen i samtliga ämnen i procent av antal elever Ma Sv En NO/ fysik SO/relig. År 3 22 64 55 År 6 32 88 72 69 91 87,5 Betyg i årskurs 6 Antal elever 32 Meritvärde 204,2 Andel elever som nått betyg 75 4

A E i alla ämne (%) Andel betyg A E Svenska /svenska A Andel betyg A E Matematik Andel betyg A E Engelska 90,6 93,8 84,4 Fokus område 1: Våra elevers resultat Resultatmål *Grundskolans meritvärde ligger på plats 100 i Sverige- *Alla elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasiet. Resultat: Nationella prov Elevernas resultat i matematik ligger högre än i svenska både i årskurs 3 och 6. På delprov i åk 3 där eleverna redovisade muntligt var resultatet 100% godkänt. Resultatet i engelska ligger lågt. Analys av resultat Elever med annat modersmål, nyanlända elever samt elever med svår dylexi språkstörningar och språkförsening av allvarligt slag presterade lägre resultat. Flera elever i åk 3 låg 1 poäng från att vara godkända. Betygsresultaten visar ökade resultat från höstterminens vilket var väntat. Betygsresultaten visar elevens samlade kunskaper under hela skolperioden i förhållande till målen åk.6 De praktisestetisk ämnena visar högre måluppfyllelse än övriga vilket är ett tydligt exempel på elevers med tex. dyslexisvårigheter att nå måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling: Resurser på tidig nivå är viktigt. Förskoleklassens arbete och samverkansmöjligheter med förskolans femåringar har mycket goda möjligheter att tillgodoses i nya lilla skolbyggnaden med gemensam lärmiljö. Arbete med att tillgodose alla elevers språkutveckling oavsett nivå och kulturell bakgrund. Skolans arbete med elevens delaktighet och förståelse för sina studier fortsätter genom IUPpärmens och pedagogernas tydlighet. SvAstöd och studiehandledning. Den pedagogiska analysen fortsätter att utvecklas i takt med Lgr11 diskussionerna. Didaktiska samtal mellan stadierna för lärarna. Arbetet med rättande av nationella proven var tidsslukande och många lärare var delaktiga i diskussioner. Samtidigt gav detta en god pedagogisk och didaktisk diskussion som ligger som tankegrund för hur lärarna i arbetslagen förändrar och samarbetar i undervisningen med röd tråd från årskurs 1. Arbete med IKTredskap och alternativa verktyg i syfte att stimulera arbetsmetoder och kunskapsutveckling. Matteprojekt. Analysdiskussioner i arbetslaget och tid för diskussioner vid sambedömning av nationella proven. Fortsättning av den lyckade satsningen med sommarskola från juni 2013. Fokusområde 2: Folhälsa/ Livskvalitet 5

Resultatmål Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Utvärderingen från höstterminen 2012 visade att 6-åringarna var väl bekanta med skolans miljö och en del verksamheter från besök de fått göra vårterminen innan de började. Eleverna uttryckte att de tyckte det var roligt att börja och gå i förskoleklassen. Föräldrarna önskade mer information om verksamhetens mål och planering tidigare än de nu fått i lärakännasamtal och föräldramöte i september. Insatser I skolans verksamhet med temadagar inbjuds de äldsta barnen från förskolan att delta. Förskolans barn kommer till skolan vid Antistunden när hela skolan är samlad i torgrummet. Personal både från fritidshemmet och förskoleklassen besöker förskolan i maj samt tar tillsammans emot och informerar barn och föräldrar på inskrivningsmöte i maj. FFFgruppen (förskola,förskoleklass,fritis) utvärderar och planerar tillsammans samverkansutvecklandet. Resultat Alla inblandade vuxna har gemensam tanke och arbetar för god övergång. Barnen visar tillit och trygghet i mötena. Även de yngre barnen i förskolan vet vad skolan är för något och vad som händer där efter besök på Antistunden. Förskolebarnen har uppträtt och sjungit inför hela skolans publik. Analys av resultat Samsyn och samplanering av de vuxna ger trygga barn. Åtgärder för utveckling All FFFverksamhet samlas under läsåret 2013-2014 i en ny byggnad. Detta kommer att ytterligare underlätta samverkan. Viktigt att övriga skolan också använder och möter de yngsta eleverna i denna byggnad. Fadderverksamhet mellan förskoleklassen och åk 3 etableras för att utveckla och underlätta nästa övergång. Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis Samt fokus på kartläggningsdelen enligt DO.se(2013) Insats/Arbetsgång Skolregler utarbetas i klasserna utifrån föregående års regler. Skolgårdsvandringar utifrån elevenkät på karta genomförs på höstterminen. Trygghetsenkät (skolans egen) genomförs på vårterminen. Qualisenkät åk och åk 5. Vuxennärvaro på raster. Värdegrundsarbete i varje klass. Gemensamma temadagar för hela skolområdet. Trygghetsgruppens arbete med kamratstödjare. Nolltolerans vid kränkningar. Direktagerande av vuxna. Antistunden för alla på skolområdet. Påbörjat arbete med inklusionsmodellen. Resultat av kartläggning Qualisenkäten visar att 87 % av de yngre eleverna känner sig trygga och 89 % vet att vuxen finns till hands om dom behöver stöd. Motsvarande siffror för de äldre elever som svarat på enkäten är 37% 6

Eleverna uttrycker att de trivs i sin skola och att de har kamrater att vara med. Analys av resultat: Eleverna uttrycker behov av vuxna på raster och övergångar. Trots vaktschema, neonvästar så man som vuxen är synlig, skolgårdsaktiviteter är elevernas behov tydligt. Skolgårdens begränsning miljömässigt under läsåret har varit en svår faktor att hantera. Avtal med eleverna att få använda torgrummet under rasttid har varit ett försök att komma till rätta med detta. Åtgärder för utveckling dvs reviderade åtgärder som går in i nya Likabehandlingsplanen: Högre vuxennärvaro på rasterna akut och insatser med rastaktiviteter. Arbetet i klasserna med värdegrundsövningar, klassocial kartläggning och gruppsamtal med stöd av kurator fortsätter. De äldre elevernas ansvar för de yngre i en del sammanhang fortsätter planeras och genomföras. Fadderverksamhet genomförs fullt ut. Elevinflytande i planerande av rastaktiviteter och temadagar. Föräldrarepresentanter i arbetet med detta. Antistunden fortsätter och utvecklas med innehåll. Inklusionsarbetet fortsätter. Systematiskt kvalitetshjul formas som transparent kvalitetshjul. Fokusområde 3: Dialog Qualisområde E Delaktighet nivå 4 Resultatmål: Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Nivå 3 Qualis Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. Nivå 4 Qualis Insatser 1. Eleverna är delaktiga i skolans planeringsprocess genom elevrådsarbete med demokratidiskussioner bland annat i riktning mot demokratidialogen i april med politiker, i kamratstödjararbetet och i likabehandlingsarbetet, arbetsmiljöarbete i hälsogruppen och skolgårdsplanering, fokussamtal med rektor och för varje enskild elevs studier tydliggjord genom sin IUPpärm. 2. Eleverna håller i sina utvecklingssamtal i alla klasser men i olika grad beroende av ålder. 3. Eleverna deltar i de pedagogiska planeringarna genom att delta i upplägget av olika ämnen. Läraren visar ämnesområde och eleverna deltar genom diskussioner av lektionsupplägg och arbetssätt. Arbetsschema används då eleverna arbetar med vad de tycker de behöver mer träning i. Eleverna kan också till viss del välja examinationssätt. 4. Genom kamratrespons, kunskapsmatriser, PP och mentorssamtal Resultat 7

Elevsamverkan av två utsedda elever från åk 6 och särskolans högstadie samlar ihop diskussioner med önskemål om medel av demokratipengar från övriga elever och argumenterar framgångsrikt vid årets möte med politiker i frågan. När skolan arbetade fram en bild av skolgårdens renovering var elevrepresentanter med i hela processen och rapporterade slutligen om detta i föräldragruppen i trygghetsrådet. Vid kontinuerliga fokussamtal med elevgrupper kan rektor konstatera att eleverna i årskurs 6 är väl medvetna om sina studier, sin egen förmåga och var man befinner sig mot målet. Analys av resultat Alla elever förstår och kan på sitt sätt definiera måluppfyllelse. I ökad grad med ålder växer medvetenheten och förmågan att vara aktiv. IUPpärmen är ett etablerat komunikationssätt mellan förälder, elev och lärare. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete med elevens delaktighet som fokus i alla planeringssammanhang. Förändring av kamratstödjarmodellen till att omfatta alla elever på individnivå genom ett aktivt fadderarbete mellan klasser. Vidareutveckla IUPpärmen med skolportalens möjligheter. Fortsatt arbete med IKTsatsningen för att underlätta elevernas självständiga lärande. 8

Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. Inklusionsarbetet. Fortsatta vuxeninsatser i arbete med fördjupad kartläggning. Utveckla temadagarnas innehåll. Likabehandlingsplanen. Ska ägas av alla barn som vuxna Elevinflytande. Fortsatt utveckling av det goda resultatet med IUP. Arbete genom skolportalen inkluderar föräldrar och elever. 9