Kvalitetsredovisning Antilopenskolan läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Antilopenskolan läsåret Antilopenskolan finns med sitt upptagningsområde i västra delen av Klippans tätort. Skolan har en klass i vardera Förskoleklass till årskurs sex. Som komplement till elevens hela dag finns fritidshemsverksamhet med två avdelningar. Grundskolan delar lokaler med särskola och träningsskola. Personaltäthet Skola: 169 elever 11,14 lärartjänster 8,14/ 100 elever Fritidshem : 89 barn 2,25 personal 39,6 barn/pedagog Förskoleklass: 19 elever 1,25 personal 6,58 elev/pedagog Skolan har ett kvalitetshjul som följer det kommunalövergripande grundskolekvalitetshjulet. Detta arbete utgår från Qualis kvalitetssystem med enkäter i åk 2 och 5, skolans egen trygghetsenkät med skolgårdsvandring samt förskoleklassens, och fritidshemmets utvärdering Arbetslagen diskuterar och utvärderar resultat enligt denna i tidsplanerade pedagogiskka diskussioner samt likabehandlingsplan och arbetsmiljöplan. Arbetslagen diskuterar resultatet av screening åk 2 och 4, nationella prov åk 3 och 6 samt betygsresultat åk 6. Utvärdering sker också i de terminsvis återkommande utvecklingssamtalen samt i mentorssamtal. Resultatet samlas och sammanställs av rektor, arbetslagsledare och förstelärare. Resultatet ligger som grund för skolans prioriterade mål kommande läsår. o Mottagande av nyanlända, SvA, modersmålsundervisning samt studiehandledning. Skolan tog emot ett stort antal nyanlända både via migrationsverket och elever som kom direktanmälda av föräldrar nyinflyttade till kommunen. I förskoleklassen och på lågstadiet ökade antalet SvA-elever med över 50 % i varje klass. Tack vare erfaren personal, SvenskaA undervisning med hög kvalité och professionell och erfaren elevhälsopersonal kunde skolan ge eleverna en bra introduktion. Studiehandledning och samarbete med modersmålslärarna samt faddersystem med klasselever som kamratstödjare gav eleverna möjligheter att komma snabbt in i undervisningen. Emellertid begränsas skolans ordinarie undervisning då mottagandet skett inom ram och utan resurser att ta emot traumatiserade barn på ett professionellt sätt. Centrala fortbildningsdagar erbjöd pedagogerna föreläsningar i arbete med traumatiserade barn, kartläggning av nyanlända och språkinriktat arbetssätt. 1

2 o Språkmålet som fokus resulterade i en utvecklande pedagogisk diskussion och förändrat arbetssätt utifrån skolinspektionens påpekanden. Utökad studiehandledning erbjuds elever och i flera språk. IKTstöd och en allt mer medveten pedagogisk inriktning med stöd i klassrummet fick också ett konkret praktiskt genomslag. Svårigheterna att bemanna biblioteket ligger kvar som utvecklingsbehov. Fortlöpande utbildning i IKT i vardagen och med workshopsteman. Alla lärarkategorier genomgår kurs i genrepedagogik och storylinetelling. o Skolgårdens väg mot en bra lekmiljö. Under läsåret placerades tre nya moduler på skolgården för att akut lösa behovet av nya förskolebarn. Konsekvensen av detta blev minskad skolgårdsyta, fotbollsplan som fick stängas av då den blev lervälling och besvikelsen av att den nya kullen inte fungerade som det var tänkt och dessutom fick stängas av då man inte kunde beträda den resulterade i fler konflikter, tillbud och allmän oro. Elever klättrade på skoltaket och sprang utanför skolgården på rasterna. Anställning av en pedagog som fick i uppdrag att organisera raster tillsammans med fritidspedagoger och i samtal med barnen blev en tillfällig lösning. Planer för ett skolgårdsprojekt för alla skolor i kommunen diskuterades och togs beslut om. Under slutet av läsåret kom besked om en efterlängtad multiarena och stor lekställning. o Förbättrade elevresultat. Eleverna talade i enkäter och intervjuer om att de trivdes. De berättade att de känner sig trygga och att de upplever att de har inflytande och kan påverka sina studier. Ökade siffror för betyg både vid höstterminen och slutbetygen i åk. 6. 2

3 Resultat Lässcreening åk 2, 4 Årskurs 2 Ordavkodning Läsförståelse 3

4 Årskurs 4 Ordavkodning Läsförståelse Ordförståelse 4

5 Stavning Resultat nationella prov Årskurs Antal elever Nått målen i samtliga ämnen i procent av antal deltagande elever Skriv in vilket prov. Ma Sv En NO/SO År År Meritv 205,8 Skolans mål: Fokus på arbetet med språket som grund för läsförståelse och kommunikation. Satsning på kompetensutveckling och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultat: Lässcreening visar att de åtgärder som vi vidtagit under läsåret gav resultat. Varierande arbetssätt under läsinlärningen, individuella insatser och intensiv lästräning resulterade i högre staninevärde inom ordavkodningen. Eleverna läser bättre och visar bättre läsförståelse i båda årskurserna. Resultat i stavning och läsförståelse visar inte samma förbättring som läshastighet. Åk 3 visar mycket dåligt resultat i svenska. Åk 6 hade tillfredsställande resultat i nationella proven i alla ämnen. Analys av resultat Resultatet i rättstavning, ordkunskap (åk 4) samt läsförståelse i båda grupperna påverkas av högt antal nyanlända elever och elever med annat modersmål. Också i åk 3 har ett högt antal elever som är nyanländ vilket kan förklara det låga resultatet. 5

6 Dessa elever klarar av mekanisk räkning men inte textuppgifter och problemlösning. Åtgärder för utveckling: Språkutvecklande arbetssätt i alla klasser och i alla ämnen Fokus ligger på kompetensutveckling av pedagogerna. Utbildning i generepedagogik för alla, storylinetelling och pedagogiska diskussioner om anpassningar i klassrummet. Insatser mot de yngsta eleverna genom resursfördelning. Studiehandledning på modersmålet. Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass Skolans mål: Vid övergångssamtal från förskolan, förskoleklassen, årskurs 3 berättar eleven själv för sin nya lärare/mentor om sina kunskaper och förmågor. Insatser Plan för övergångar finns i Antilopens skolområde och revideras varje år av FFFgruppen. Huvuddelen av eleverna kommer från förskolan Antilopen och är väl inskolade då höstterminen börjar. Vid övergångssamtal från förskolan, förskoleklassen, årskurs 3 berättar eleven själv för sin nya lärare/mentor om sina kunskaper och förmågor Föräldrar och elever har erbjudits besök i verksamheten under maj månad, inskrivningsmöte på kvällstid och föräldramöte i september samt lära kännasamtal under första månaden. Områdets Förskola Förskoleklass Fritidsgrupp utvärderar och planerar med lång gemensam erfarenhet av detta insatserna för samverkan. Fritidshemmets personal är närvarande vid alla föräldrasammankomster. Samverkan mellan förskola och förskoleklass sker planerat under senare delen av läsåret men också naturligt då man delar lokaler och skolgård. Resultat Övergången FFF och åk.1 är väl inarbetad och fungerar bra. Övergången mellan åk. 3 och 4 fungerade inte eftersom rekryteringen av ny lärare inte var klar förrän vid terminsstart. Många nyanlända elever anmäls inte förrän i augusti och september och modellen ersätts då av kartläggning. Analys Befintlig modell fungerar bra. Kartläggning av nyanlända blir en allt viktigare del av verksamheten och ger elever och föräldrar stor möjlighet att komma till tals utifrån elevens bakgrund. Åtgärder för utveckling Kartläggningsarbetet - modellen ska utvecklas under kommande läsår. 6

7 Trygghet och Trivsel Skolans mål gemensamt med särskolan är Alla som arbetar på Antilopenskolan ska känna sig trygga. Likabehandlingsprocessen kartläggningsarbetet: Enkäter Skolgårdsenkät trygghet i september: Elever och lärare genomför och analyserar tillsammans. Resultatet till trygghetsgruppen och föräldrarådet. Skolans trygghetsenkät (november-mars): Klassen med lärare genomför och analyserar. Klassen skriver sin egen handlingsplan. Resultatet till elevråd, hälsogrupp och föräldrarådet. Trygghetsenkäter gemensamt i hela kommunen i mars åk. 2 och 5. Rektor och lärare sammanställer och analyserar. Resultatet till föräldrarådet och tillbaka till klasserna. Trygghetsgruppen, elevhälsoteamet, arbetsmiljögruppen, föräldrarådet och rektor analyserar och planerar åtgärder. Elevrepresentation Elevrådet Klassråd Arbetsmiljögruppen Allmänt elevansvar genom fadderklasser där Fklass och åk 3 Klass1 och klass 4 Klass2 och klass 5 Klass 6 och särskolan/träningsskolan arbetar tillsammans minst en gång i månaden. Insats/Arbetsgång Skolregler utarbetas i elevrådet via klasserna utifrån föregående års regler. Skolgårdsvandringar utifrån elevenkät genomförs på höstterminen. Trygghetsenkät (skolans egen) genomförs på vårterminen. Vuxennärvaro på raster. Värdegrundsarbete i varje klass. Stegvisutbildning för lärare som inte har denna sedan tidigare. Gemensamma temadagar för hela skolområdet i båda skolverksamheterna. Arbete med fadderklasser som innefattar alla elever på skolan. Nolltolerans vid kränkningar. Direktagerande av vuxna. Antistunden för alla på skolområdet. Inklusionsmodellen finns som grundläggande tankemodell och gemensam värderingsgrund. Faddrar i varje aktuell klass en flicka och en pojke - tar emot nyanlända elever och ansvarar till viss del för introduktion i kamratgruppen. 7

8 Elevenkäten gjord under mars månad visar att 89 % av eleverna i åk 2 svarar att de trivs i skolan ( 92 % respektive 94 % 2014) 95 % av eleverna i åk 5 89 % av eleverna i åk 2 svarar att de känner sig trygga i skolan 100 % av eleverna i åk 5 ( 92 % respektive 83 % 2014) 96 % av eleverna i åk 2 svarar att det finns vuxna till hands 80 % av eleverna i åk 5 ( 92 % respektive 89 % 2014) 93 % av eleverna i åk 2 svarar att de har någon kamrat att vara med 90 % av eleverna i åk 5 ( 92% respektiv 94 % 2014) 85 % av eleverna i åk 2 svarar att de tycker skolgården är bra 60 % av eleverna i åk 5 Resultat Eleverna svarar att de i hög grad trivs, känner sig trygga, vet att det finns vuxna till hands och har kamrater att vara med. Färre elever i femman än i tvåan tycker att skolgården är bra. Föräldrarna tycker övervägande i sin enkät att skolgårdsmiljön är dålig. Analys av resultat Värdegrundsarbetet och likabehandlingsarbetet har gett bra resultat med höga elevsiffror. Tillbudsrapporterna har minskat. Fadderklassarbetet har varit roligt säger eleverna och fungerar bra med de äldre elevernas ansvar att lära de yngre, vara goda förebilder och ta ansvar. Alla elever är verkligen engagerade och medvetna om allas arbetsmiljö något som centrala skyddsombudet som hade fortbildning med elevombuden vittnade om. Åtgärder för utveckling Åtgärder för utveckling d v s reviderade åtgärder som går in i nya Likabehandlingsplanen: Arbetet med fadderklasser fortsätter och utvecklas utifrån elevernas åsikter gemensamt med lärarnas syn på resultaten. Klassens egen handlingsplan utvecklas. Rastaktiviteter genomförs. Arbetsmiljögruppen fortsatt utbildning för arbetsmiljöambassadörerna. Elevernas delaktighet Skolans mål: 8

9 Ledning och personal tar med elever i skolans planeringsprocesser. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. Insatser Eleverna är delaktiga i skolans planeringsprocess genom elevrådsarbete med demokratidiskussioner bland annat i riktning mot demokratidialogen i april med politiker, i fadderklassarbetet och i likabehandlingsarbetet, arbetsmiljöarbete i hälsogruppen och skolgårdsplanering, fokussamtal med rektor och för varje enskild elevs studier tydliggjord genom sin IUP-pärm. Eleverna håller i sina utvecklingssamtal i alla klasser men i olika grad beroende av ålder. Eleverna planerar innehållet i samtalen i förväg och bestämmer själva vad de ska ta upp. Eleverna deltar i de pedagogiska planeringarna genom att vara aktiva i upplägget av olika ämnen. Läraren visar ämnesområde och eleverna deltar genom diskussioner av lektionsupplägg och arbetssätt. Arbetsschema används då eleverna arbetar med vad de tycker de behöver mer träning i. Eleverna kan också till viss del välja examinationssätt. Eleverna utvecklar sin förmåga att se sin lärprocess genom kamratrespons, resonemang kring kunskapsmatriser och PP och framför allt i mentorssamtal. Vi arbetar med kamratbedömning/respons kontinuerligt men också i att utifrån matriser och exempel bedöma sin egen insats. Tydlighet i vad som krävs och samtal kring detta har i många fall lett till möjlighet för eleverna att förbättra och utveckla sitt arbete. Vid övergångssamtal från förskolan, förskoleklassen, årskurs 3 berättar eleven själv för sin nya lärare/mentor om sina kunskaper och förmågor. Enkätresultat Eleverna svarar till 92,6 % att de i åk 2 håller i sina utvecklingssamtal (68% 2014) 85, 0 % i åk 5 (87% 2014) 96,3 % i åk2 formulerar mål för sitt lärande (78% 2014) 85,0 % i åk 5 (83% 2014) 92,6% i åk 2 är medbestämmande i PPinnehållet (80%2014) 65,0% i åk 5 (95% 2014) Analys av resultat Vi har arbetat med målsättningen att alla elever i åk 6 själv helt ska ha förmågan att hålla sitt eget utvecklingssamtal där de lyfter fram sina styrkor och förbättringsområden samt visar medvetenhet över sin egen lärprocess. Utifrån på skolan framtagen modell som används från åk 1 6 tränas eleverna att i allt större grad hålla sina egna utvecklingssamtal. I åk 5 ansvarade eleverna själva för sina utvecklingssamtal utifrån modellen för andra gången (första ht 2014), lärare/mentor var med som stöd samt delansvarig i IUP:n. Enkäten visar att eleverna känner att de hållit i sina utvecklingssamtal och blivit mer medvetna om sitt lärande och vilka målen är. Vi arbetar med PP där läraren presenterar det centra innehållet inom arbetsområdet samt vad 9

10 som ska bedömas. Eleverna är till viss del med i valet av arbetsformer. PP:s tillsammans med kontinuerlig formativ bedömning ger eleven möjlighet att ha en tydlig uppfattning om hur det går i skolarbetet. I enkäten visar också en stor del av eleverna att de känner att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. I klasserna finns nyanlända elever samt ett stort antal elever med annat modersmål. Dialogen elev/lärare, elev/lärare/förälder kräver tills stor del en utvecklad dialog för att nå gemensam förståelse för arbetets innehåll. Åtgärder för utveckling Att få eleverna mer delaktiga i PP är ett område för ytterligare förbättringar och utveckling. Diskussion och kollegialt fortbildningsstöd kring detta ska ske i arbetslagen genom pedagogiska diskussioner. Större och utvecklad dialog i samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. Fortsatt arbete med elevens delaktighet som fokus i alla planeringssammanhang. Ge eleverna stort inflytande i att utveckla fadderarbetet där elever lär elever sker med stor framgång. Skolans egna övergripande mål Fokus på arbetet med språket Utveckling av elevinflytande Ökad upplevelse av trygghet och trivsel Insatser Språk Utökad studiehandledning IKT stöd Genrepedagogik Elevinflytande Fortsatt elevansvar i utvecklingssamtal PPsamtal i alla klasser Utbildning av Arbetsmiljöambassadörer Trygghet och trivsel Fortsatt fokus på gemenskap och stärkt självförtroende genom Antistunden Temadagar med alla elever Fadderarbete mellan hela klasser Resultat Resultat syns inte omedelbart i nationella prov och andra mätbara tester. Eleverna uttrycker i enkäter positiva åsikter om elevinflytande och trygghet. Nyanlända elevers delaktighet blir tydlig när studiehandledning sätts in. Eleverna uttrycker i enkäter behov av ökad studiero. 10

11 Analys av resultat: Fortsatta insatser av ovanstående slag behövs över tid. Frågan om studiero måste kommuniceras på alla nivåer i skolan. Åtgärder för utveckling: Insatser och resurser ska ske så tidigt som möjligt. Utveckling av arbetet med studiehandledning. Fortsatt värdegrundsarbete. Skolgårdsaktiviteter med elevansvar. Fortsatt personalförstärkning på raster. Fadderarbetet behöver få allt större utrymme. MÅL INFÖR NÄSTA LÄSÅR SPRÅKET fortsätter att vara den stora och övergripande inriktningen i arbetet. Arbetet mellan fadderklasserna fortsätter och utvecklas utifrån elevernas åsikter gemensamt med lärarnas syn på resultaten. Klassens egen handlingsplan utvecklas. Rastaktiviteter utvecklas 11