Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan Duvan F-3 Läsåret 2014/2015
Upprättad av: Christina Helgeson, Acka Schelander, Marianne Hermansson, Rebecca Eriksson, Anna-Lena Markusson, Gerd Bjurström, Titti Eriksson, Åsa Weijnblad 2(5) Bakgrund Vi har under flera år på Duvan arbetat med att få en djupare förståelse för de elever som utmanar oss. Vi har samtalat, läst, varit på föreläsningar och i många fall ändrat vårt arbetssätt för att få bästa möjliga möte med dessa elever. Efter läsåret 13/14 kände vi oss dock fortfarande inte färdiga med detta område som ju är väldigt brett. Höstterminen 2014 startades upp med fortsatt elevhälsoarbete kring eleverna som utmanar oss samt klimatet i allmänhet på Duvan (trygghetsgrupp, elevinflytande, likabehandling osv) då detta hör ihop. I början leddes detta lärområde av rektor. I slutet av höstterminen fick vi boken Beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén och detta blev starten för ett mer styrt lärsamtalsarbete med Rebecca Eriksson och Jessica Rosebrink som lärledare. Flera av pedagogerna i arbetslagen hade redan läst denna bok, men det gav ett bredare perspektiv i samtalen. Läroplansmål Kapitel 1 och 2 i Lgr 11. Mål för utvecklingsarbetet - Att vi pedagoger, utifrån vetenskapliga rön, ska bli bättre på att hantera beteendeproblem i skolan på ett effektivt och professionellt sätt. - Att vi pedagoger ska lära oss mer om och bli bättre på att praktisera metoden och förhållningssättet lågaffektivt bemötande. Resultat och lärdomar Till varje lärsamtal har vi träffats och diskuterat några kapitel ur boken. Nedan följer en sammanställning över vad vi tycker att vi har fått med oss efter att ha läst och samtalat om hela boken: - Vi har många gånger påmints om att det mest effektiva är det lågaffektiva bemötandet. Det är meningslöst att bli hysteriskt ilsken, det bara kostar onödig energi. Några av oss hade kommit långt i detta förhållningssätt redan innan vi läste boken, men samtliga har praktiserat det mycket nu. Med kunskaper om metoden i bakhuvudet, har vi nu många gånger hunnit stanna upp, reflekterat och ändrat vårt bemötande från upprört till lågaffektivt då det uppstått konflikter. - Insikten i att det alltid finns olika sidor och upplevelser av en händelse är tydligare för oss nu. Hejlskov har ganska överdrivna berättelser i sin bok men man får sig ändå en tydlig tankeställare. Om man som pedagog har en syn och ett barn har en syn är det ofta pedagogens syn som är mer värd för att den är vuxen och har mer makt. Vår värld ser inte ut som barnets värld. Det är lätt att glömma det. Barnet gör det som är mest logiskt eller effektivt i en viss situation. Det ena leder till det andra. Barnet ser inga konsekvenser utan gör det som faller det in för stunden. Det är viktigt att belysa alla olika sidor av konflikter för att alla ska förstå varandra. Det känner vi att vi har blivit bättre på i vår konflikthantering.
- Ledarskapet i klassrummet har vi börjat fundera över mycket mer nu. Man är inte ledare förrän man har någon som följer en. Man förtjänar sitt ledarskap och får det i förtroende av eleverna. Men hur får man förtroendet egentligen? - Vi måste fokusera på undervisningen och inte fastna i att enbart försöka skapa förutsättningar för undervisningen. De elever som utmanar oss tar ofta så mycket energi att man inte orkar fokusera på sitt undervisningsuppdrag. Vi ska lägga ett tydligare fokus här och ta hjälp av varandra. - Forskningen om inkludering och att den leder till att alla elever alltid utvecklas är ibland svår att ta till sig för oss (s.47). Vi tänker då utifrån alla krav vi har på oss, vilket ju boken skriver om också. Vi håller helt med om att vi i skolan har ansvaret, men ibland behöver vi hjälp av föräldrar för att klara vårt uppdrag. Föräldrar behöver veta vad som händer med och kring deras barn, oavsett vad som händer. För vissa räcker det att informera en gång per termin på ett utvecklingssamtal för andra behöver kontakten vara tätare. Vi upplever dock att vi är på rätt väg här. Vi har tät kontakt med många föräldrar men utifrån ett ömsesidigt och lärande perspektiv. - Ibland har vi för lite resurser för att klara av att genomföra alla förslag som finns i boken, hur gärna vi än försöker och skulle vilja. - Förmågebeskrivningarna på s.26-27, handlingsplanen på sidan 110-111 och fasbeskrivningarna på s.116-117 kommer vi arbeta mer med och använda som hjälp i vårt dagliga arbete. 3(5) Vetenskapliga perspektiv Hejlskovs bok bygger på flera olika forskare och psykologers modeller, forskning och observationer. Elevernas delaktighet Genom att vi har ändrat vårt förhållningssätt har detta påverkat eleverna positivt (se resultat ovan). Vårt arbete med Trygghetsgruppen, elevinflytande och likabehandling involverar alla elever tydligt. Utvecklingsmål framåt - Hur ska vi få till våra raster så att de blir bra för alla barnen? (s.126) Det här har vi diskuterat länge på Duvan. Att vara rastvakt kräver sitt, man kan inte samtidigt ha hand om rastaktiviteter. - Triggersbarnen är de som vi nu känner att vi behöver lära oss mer om (triggersbarnen är beroende av ledare som inte tillåter att någon annan tar ledarskapet). - Ledarskapet i klassrummet; hur får vi alla barn att följa? Hur förtjänar vi ledarskapet? Måluppfyllelse När vi märker att en elev har problem så tar det i en del fall tid att få med sig föräldrarna. I F-3 har vi ett
väldigt jobb med just detta. Vi är beroende av att ha ett bra samarbete med hemmet och därför kan vi inte skynda fram utredningar. Även om vi inte får fram utredningar fort så gör vi ett jättejobb medan vi väntar på dessa. Vi har under vt 2015 börjat skriva extra anpassningar och känner att vi har stor nytta av dem. Vi har i och med dessa blivit bättre på att dokumentera allt vi gör för eleverna. Vi behöver bli bättre på att samla all dokumentation vi gör så att vi kan visa detta om vi blir ifrågasatta vid senare tillfällen. I vissa fall kan det även vara så att föräldrar ligger på och kämpar för utredningar och så händer det ingenting. Många elevers problematik synliggörs under de första skolåren, särskilt när kraven ökar, så vi upplever att vi i F-3 har ett större jobb med detta än vad 4-6 har. I de senare skolåren har problemen oftast redan uppdagats. Vad har vi gjort som har gett resultat? - Bra att rektor har varit med på många viktiga möten med föräldrar. - Vi är väldigt nöjda med att vi har haft elevkonferenser 2 ggr per termin tillsammans med rektor och specialpedagog. På dessa har vi i lugn och ro kunnat gå igenom varje elev i klassen, både de med särskilda behov och de som eventuellt behöver mer utmaningar. - Vi har börjat formulera extra anpassningar och upplever att de ger oss en tydligare bild av allt jobb vi gör. Vad behöver vi förbättra? - Vi vill fortsätta utveckla vår dokumentation så att allt det arbete vi lägger ner synliggörs. Vi har bara börjat med detta under vt 2015 och är fortfarande i startfasen. Vi känner att vi behöver bli vassare på att formulera oss kortfattat i punktform och ha korta, lättuppnåeliga mål. Vi behöver bli bättre på att utvärdera målen. - Vid klasskonferenserna kan man tillsammans med rektor och specialpedagog formulera de extra anpassningarna. - Vi når inte fram fullt ut till alla elever då vi använder lågaffektivt bemötande så vi behöver fortsätta att hitta redskap. 4(5) De extra anpassningar/åtgärdsprogram vi haft 14/15: Utåtagerade barn: Vi har använt oss av lågaffektivt bemötande och det har i många fall gett bra resultat (se vår redovisning om Hejlskovs bok ovan). En del elever når vi inte fullt ut och då gäller det att jobba med hela gruppen. Samtalsstöd/Repulse med Jonas Pettersson (kurator). Läs- och skrivsvårigheter: 1:an: ASL-arbetet har gjort att flera elever har kunnat producera text och kommit igång med sin läsning, vi har jobbat med läslistor, en till en-träning med de som behöver och detta är ett långsiktigt arbete, läsläxor, en kvart om dagen-läsning. 2:an: Läs-Lisa har intensivtränat läsning med vissa elever under flera perioder. Läslistor, läsläxor, extra lässtöd av läshjälparna som är organiserade via Rädda Barnen. Enskild stöttning till de elever som behöver. 3:an: Läs-Lisa, läshjälpare, individuella läsläxor, gemensam läsning med lässtrategier, en kvart om dagenläsning. Vi har vår svenskaplan som ger oss hållpunkter och riktlinjer och som hjälper oss att se var alla elever befinner sig.
Matematiksvårigheter: Berit Gustafsson har haft en till en-undervisning med vissa elever under perioder. Berit har även kartlagt alla elever i 3:an för att se vilka som var i behov av hjälp. Det är önskvärt att Berit fortsätter med detta. Anpassade uppgifter, extra genomgångar. De elever som har låg inre motivation: Vi ger de elever som behöver extra genomgångar, möjlighet till egen uppstart, närhet till pedagog (placering i klassrummet). Barn inom autismspektrat: Individanpassar varje arbetsuppgift, individuella scheman, egna genomgångar, närhet till pedagog, reträttplatser att gå till när det blir för jobbigt, tät kontakt med vårdnadshavare, tät kontakt med specialpedagog, handlingsplaner. 5(5)