Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan

Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Allt kvalitetsarbete ska utgå från kvalitetshjulet : 1. Var är vi? 5. Åtgärder för utveckling 2. Vart ska vi? Mål 4. Hur blev det? Analys 3. Hur gör vi?

Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Dokumentation av kvalitetsarbete... 4 1.1 Sammanfattning... 4 1.2 Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser... 4 1.3 Verksamhetens förutsättningar... 5 1.4 Uppföljning av planer... 6 1.5 Barn och elevers lärande/ utveckling av undervisningen... 6 1.6 Värdegrundsarbete... 7 1.7 Resultat och måluppfyllelse... 7 1.8 Barn och elevers inflytande... 9 1.8.3 Bruksskolan... 9

Sida 4 av 10 1 Dokumentation av kvalitetsarbete 1.1 Sammanfattning 1.2 Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser Bruksskolans verksamhetsplan är utarbetad i samråd mellan rektor och personal. Verksamhetsplanen skall uttrycka hur personal i skola och fritidshem arbetar med att förverkliga intentionerna i de nationella styrdokumenten. Verksamheten på Bruksskolan skall utformas utifrån de grundläggande demokratiska värderingar som anges i Lgr 11 samt allmänna råd för kvalitet i fritidshem. Med utgångspunkt från ovanstående kvalitetshjul ska verksamheten årligen utvärderas med tonvikt på analyser och åtgärder för utveckling. Under läsåret har språkplanen implementerats och de tester som där angetts har genomförts. Analyser av nationella prov har genomförts i arbetslagen och ska ligga till grund för vidare diskussioner i arbetslag och anpassningar utifrån de resultat som inte varit tillfyllest.

Sida 5 av 10 1.3 Verksamhetens förutsättningar Under läsåret har Bruksskolan haft ca 189 elever från förskoleklass till åk 6, fördelat på 7 klasser. Bruksskolan har två fritidshemsavdelningar med ca 115 elever. Fritidshemmet Guldgruvan ansvar för elever från förskoleklass tom åk 1. Höjdpunktens fritidshem ansvarar för elever i åk 2 tom åk 6. Hela verksamheten har en inriktning för en hälsofrämjande verksamhet där naturen i vår omgivning används i ett pedagogiskt syfte. Skolgården har under många år efterhand utvecklats så att våra elever ska stimuleras i lek och rörelse. Skolan har även under många år arbetet med ett Indienprojekt där klasserna har fadderbarn som de frivilligt samlar en slant till varje vecka. Skolan har sett detta som betydelsefullt ur flera olika aspekter t.ex. solidaritet med människor i tredje världen, internationalisering och samtal med elever om olika länder och deras förutsättningar samt språk och kulturer. Skolans organisation bygger på att två pedagoger med varierande tjänstgöringsgrad samverkar om en klass. I förskoleklassen arbetar två förskoleklasslärare samt en barnskötare. Skolan har behöriga lärare i alla ämnen förutom Hem och konsumentkunskap, men där en av lärarna ansökt om utökad behörighet i detta ämne. Två av skolans pedagoger har inte lärarexamen utifrån svensk högskoleförordning, båda pedagogerna har lång erfarenhet av arbete i skolan och båda ingår i arbetslag med behöriga lärare. En av dessa pedagoger går i pension och ersätts med behörig lärare. På de båda fritidshemsavdelningarna är större delen av personalen barnskötare, två av personalen är utbildad lärare mot tidigare åldrar med inriktning fritidshem. Personal som arbetar i förskoleklassen arbetar även del av tjänst på fritidshemmet. Bruksskolan har under året resurspedagoger fördelat på 1,65% tjänst, som stöttat elever i behov av särskilt stöd i åk 3 och 4. I Bruksskolan resurstilldelning finns en 80% specialpedagog som är placerad på enheten. Skolsköterska och kurator finns tillgänglig på enheten en gång/vecka. Elevhälsans logoped utreder och arbetar med elever i behov av tal och språkstöd periodvis under terminen. Elevhälsans resursteam har inplanerat möte med rektor och skolans specialpedagog två gånger per termin, för övrigt har de kontakt med verksamheten utifrån behov och ansökan om utredning och stöd. Skolpsykolog har utifrån behov handledning med personal under terminen. Bruksskolan har 80 % rektorstjänst. Rektor har även 20% tjänst som chef för kommunens resursteam. Rektor är utbildad specialpedagog samt har genomgått statlig rektorsutbildning. På skolan finns tre arbetslag, två i grundskolan och ett på fritids. Arbetslagsplanering sker varje vecka i respektive grupp.

Sida 6 av 10 Arbetsplatsträffar APT, hålls minst en gång per månad för samtlig personal. Träffarna är fördelade på tre grupper, vaktmästare och lokalvårdspersonal, skolpersonal samt fritidshemspersonal. LOKSAM-möte hålls en gång per termin då representanter från skolans olika professioner deltar. Bruksskolan är byggd 1958 och ombyggnad har skett senare utifrån behov. Från och med höstterminen 2013 är åk 6 kvar på skolan och anpassningar för att kunna bereda plats för åk 6 har gjorts, men med ett elevantal på 189 elever är skolan i behov av ytterligare lokaler. Arbetsmiljön på skolan är god och präglas av sammanhållning och en god stämning. 1.4 Uppföljning av planer Utvärdering av planer samt revidering av planer såsom verksamhetsplan, likabehandlingsplan, systematisk arbetsmiljöplan samt brandskyddsplan har gjorts i samverkan med personal inom enheten. 1.5 Barn och elevers lärande/ utveckling av undervisningen Hur har enheterna arbetat för att utveckla undervisningen i matematik och svenska/språk. I förskoleklassen arbetar personalen med konkret material både ute och inne. Utifrån språkplanen genomförs tester därefter grupperas elever för att träna specifikt med de elever som inte var fonologiskt medvetna. Genom att fokusera på kunskapskraven som delas i delmål och därifrån planeras arbetssätt och undervisning då blir det variation och mer lustfyllt. Eleverna tillåts öva på det som de behöver för att träna mer och de elever som kommit längre i sin kunskapsutveckling behöver inte traggla det de redan kan. Flera pedagoger säger att de mer och mer kommer att lämna de traditionella läromedlen för att istället använda sig av elevernas egna texter. Arbeta ämnesövergripande i ma/no så eleverna ges möjlighet till mer experimentell kunskapsinhämtning. Klasserna har arbetat med en läsande klass och har även vid betyg och bedömningskursen fått tips om Exit Notes, som går ut på att i anslutning till lektionen kolla av vilka som förstått uppgiften och behöver följas upp. Några av klasserna använder sig av tankekartor, two stars and a wish för bearbetning av texter. I de lägre åldrarna används vår utomhusmiljö i högre utsträckning än de lägre årskurserna. Vid varje nytt moment i matematiken arbetas det konkret med material utomhus, som eleverna senare för över till mer abstrakt tänkande. Klasserna lägger även stor vikt vid att samtal om matematiken. Flera lärare anser att arbetslagen bör avsätta tid för analys och reflektion för att undervisningen ska utvecklas.

Sida 7 av 10 1.6 Värdegrundsarbete Hur har verksamheterna arbetat? Verksamhetens målsättning är att all personal skall arbeta för att alla elever och barn ska mötas av samma pedagogiska grundsyn och positiva förhållningssätt oavsett vilken verksamhet de ingår i. Trygghet och respekt för varandras olikheter skall vara en ledstjärna som löper som en röd tråd genom verksamhetens olika delar. Vi vill att våra elever ska få vistas i en trygg miljö där kränkande behandling, trakasserier och mobbning aktivt motverkas. All personal skall aktivt arbeta med språkbruk och språkutveckling. Alla på skolan har rätt att uppleva arbetsglädje, trygghet och trivsel. Mobbning, trakasserier och kränkande behandling skall aktivt motverkas. Skolans kamratstödjarverksamhet Kamratstödjare har regelbundna träffar och arbetar fram olika förslag på hur man kan arbeta för att få ett gott klimat på skolan. Kamratstödjargruppen arbetar förebyggande och är en länk mellan klasser. Gruppen träffas varje månad. Elevrådet har varje månad träffas för att diskutera uppkomna frågar i respektive klass. Våra elevskyddsombud har varit delaktiga i skolans systematiska arbetsmiljöronder. Under läsåret har enheten haft lärandebesök av KU8. Resultatet av detta vara att skolan har en god miljö där elever i stor utsträckning tar ansvar för sig själv och andra och där kamratskap råder vid rast/uteaktiviteter. Observatörerna poängterade att enheten i större utsträckning bör ta vara på det goda klimatet och utveckla det entreprenöriella lärandet. Skolans ordningsregler diskuteras vid termisstart i klasserna och fastställs sedan av elevrådet. 1.7 Resultat och måluppfyllelse Här redovisar verksamheterna resultat på nationella prov och betygsresultat samt andra resultat. Sammanställning av enhetens resultat, andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen. NP åk 3. Sv: Av 22 elever har 17 elever nått alla delar i svenskans nationella prov (77%). En elev har en språkstörning och en elev ska utredas med en allsidig elevutredning. Anpassningar har gjort för elever som varit i behov av detta enligt Skolverkets föreskrifter. Kunskapskrav: 82% har nått kunskapskraven. MA: Av 22 elever har 12 elever nått alla delar i matematikens nationella prov (55%). Kunskapskrav: 86% av eleverna har nått kunskapskraven. Analys: Åk 3 Åtgärder för förbättring: Vi ser att på det stora hela är det mycket fina resultat på nationella proven år 3. Framför allt i matematiken är det många elever som ligger över kravnivån. I svenskan ser vi att i delarna läsförståelse, textsamtal, tala och elevens högläsning ligger flertalet elever över kravnivån med god marginal. Vi kan se att strukturerat och välplanerat arbete, bra läromedel och lärares erfarenhet har gjort att det gett goda resultat. I många delar kan vi se att lektioners upplägg och dess uppgifter många gånger liknar det eleverna sedan mött i nationella proven. Vi kan se att läromedlens upplägg förbereder elever inför nationella proven genom liknande uppgifter/igenkännande uppgifter.

Sida 8 av 10 Vi kan dock se att delar som inte gick så bra; i svenska är det faktatexter och att skriva texter av olika slag, och i matematik; skriftliga räknemetoder, mått och mättning, att uppskatta och beskriva behöver vi utveckla tidigare så att eleverna blir förtrogna med dessa delar. Vi ser också att gruppens förutsättningar för att lära också är viktigt för resultatet. Denna klass 3 har haft motgångar och social oro som påverkat både arbetsro, kunskapsinhämtning och provresultat. De elever som fått individuellt stöd, specialpedagogiskt stöd och anpassningar har trots detta inte nått kravnivån. Vi ser att detta kan bero på flera faktorer. Gruppens sammansättning och sociala oro genom lågstadietiden, elevers individuella prestation i form av inlärningssvårigheter, språkstörning och funktionshinder, kontinuiteten i stödundervisningen, lärares bristande spetskunskaper kring den problematik som dessa enskilda elever har samt att valt läromedel inte riktigt har nått upp till förväntningarna i framför allt i svenska. I arbetslaget behöver vi diskutera och gemensamt komma fram till en bra struktur för elevernas lärande. Vad gör vi i de olika årskurserna, hur ska vi arbeta framåt och hur ska vi tidigt arbeta med de elever som är i behov av särskilt stöd. Vi behöver se över läromedel och dela med oss av erfarenheter kring de svårigheter som vi mött med olika läromedel. Vi behöver använda oss av varandras kompetenser och arbeta mer över årskurserna, fördela resurser. Vi ser att grundtryggheten i gruppen är viktig för lärandet. Det kan vi skapa genom tydliga och strukturerade pedagoger, god föräldrakontakt och kunskaper kring de speciella behov som kan finnas. Åtgärder för förbättring: Vi kommer nu att arbeta med nytt läromedel inför nästa läsår. Vi ska ta tillvara på varandras kompetenser och tidigt arbeta med att skriva på många olika sätt, vi ska entusiasmera eleverna i sitt skrivande genom att integrera och koppla skrivandet i allt vi gör. I matematiken ska vi arbeta med beskrivande och reflekterande kring det matematiska lärandet. Detta gör vi genom att skapa matematiksituationer där vi arbetar praktiskt och upptäckande och samtalar matematik. NP åk 6 SV: Av 21 elever har 17 elever nått alla delar i svenskans nationella prov (81%). En elev har under läsåret haft stor frånvaro och anpassad studiegång. En elev har genomgått en allsidig utredning och ligger lågt inom den kognitiva förmågan. Dock har denne elev betyg i skolans teoretiska ämnen. Betyg: 19 elever har fått betyget E eller högre (90%) EN: Av 21 elever har 19 elever nått alla delar i engelskans nationella prov (90%) Betyg: 20 elever har fått betyg E eller högre (95%) MA: Av 21 elever har 18 elever nått matematikens nationella prov (86%) Betyg: 19 elever har fått betyget E eller högre (90%)

Sida 9 av 10 Analys: Enheten ser att det är en god samstämmighet mellan resultat på NP och betyg. Arbetslaget känner att det i stor utsträckning är nöjda med resultatet men behöver vidare diskutera hur stöd ges till elever som inte lyckats på NP men ändå får betyg E. Rektor beslutade att NP i SO och NO skulle genomföras, vilket var bra då enheten även där ser att betyg och resultat i NP stämmer bra överens. Det stärker arbetslagen att ha dessa prov i ryggen framöver. Höga förväntningar vilket leder till att eleverna har presterat bra, de allra flesta. Enheten arbetar med att tydliggöra målen för eleverna och att ha höga förväntningar på elevernas prestationer. Arbetslaget har utgått från bedömningsstöd, bland annat läromedlet Tummen upp. Läromedlet är en trygghet även om läraren ibland frångår det. Åtgärder för förbättring: I fortsättningen kommer arbetslaget att komplettera med mer fri skrivning i engelska och svenska. Organisera så att fler tvärgrupper blir möjliga. Bland annat på elevens val. Eftersom det är två pedagoger i varje klass behöver dessa se över organisationen i klassrummet så att lärarna på ett bättre sätt möter elevers olikheter så att alla får det stöd och stimulans de behöver. I och med att skolan har språkplan och matteplan där klasserna genomför diagnoser kommer det att bli tydligare var och vilka elever som behöver stöd och utmaningar. Olika bedömningsformer gör att lärarna ser eleverna i flera perspektiv som gör att de får en formativ bedömning på eleven. Detta medför att lärarna ser vad eleverna behöver och utifrån detta kan planera vidare. Resultatmål: Alla elever ska kunna läsa med god avkodning i årskurs 1. Resultat 30 elever där 97 % kan vid genomförd IL basis och Läsettan läsa med god avkodning. För en elev har skolan påbörjat en allsidig elevutredning för att utröna vari svårigheter består. Fem elever klarar inte testets tidsgräns men har en god fonologisk medvetenhet. Åtgärder för förbättring: Lärare bedömer att dessa fem elever inte kommer att ha problem med att nå kunskapskraven i åk 3. Lärarna arbetar i grupp med dessa elever för att öka läshastighet. 1.8 Barn och elevers inflytande Här beskriver verksamheterna sitt arbete för elevers delaktighet. 1.8.1 Bruksskolan Skolan och fritidshemmets mål är att ge elever förutsättningar att arbeta utifrån ett varierat arbetssätt enskilt och tillsammans med andra. Skolans ambition är att göra kunskaper begripliga i ett större sammanhang. Därför skall skola och fritidshem sträva efter att arbeta ämnesintegrerat. Varje klass har regelbundet klassråd där sedan elevrepresentanter tar med sig frågor till elevråd och kamratstödjarmöten. Elever ges möjlighet att utifrån ämne vara delaktig i hur studier, kunskapsinlärning och redovisningar ska genomföras.

Sida 10 av 10 Åtgärder för förbättring I olika delar föra in barnets röst som en del av barnets utveckling för att öka förståelsen för sin kunskapsutveckling. Vid olika utredningar är det av stor vikt att skolan blir bättre på att barnet är delaktig så att åtgärder kan vidtas där det finns behov. Tydligare återkoppling och genomförande från elevråd/kamratstödjare tillbaka till klasserna. Viktigt att klasslärarna ger utrymme för detta i undervisningen. 1.8.2 Bruksskolan Vårdnadshavarna ses som en mycket viktig samarbetspartner i verksamhetens olika delar och skall ges kontinuerlig information om verksamheten och elevens utveckling. Berörd personal ger fortlöpande information till föräldrar via kontaktböcker/veckobrev, telefonsamtal osv. Mer och mer övergår vi till UNIKUM som informationskälla, dock går inte alla föräldrar in och läser information om sitt barn, vilket skolans ser som en viktig information till föräldrar vid kommande föräldramöte i september. Övergripande information ges från rektor vid behov. Utvecklingssamtal skall ske minst en gång varje termin i skolan. I förskoleklass skall utvecklingssamtal hållas en gång. På fritidshemmet erbjuds samtal en gång per läsår. Fritidsverksamheten har som mål att närvara i en del av utvecklingssamtalen för de elever som har fritidshemsplats. Föräldrar inbjuds till föräldramöte en gång per läsår i skola och fritidshem. Föräldrarepresentanter väljs från varje klass och tillsammans med personal från skola, fritidshem och rektor skall samverkansråd hållas minst en gång per termin. Under vårterminen bjöd skolan in alla föräldrar till ett extra föräldramöte för att diskutera språkbruk och respekt för varandra. Maia Elofsson och Jonathan Rask föreläste ca 2h därefter delades deltagare in i grupper för vidare diskussion hur föräldrar kan stötta skolans arbete. Tyvärr var deltagarantalet lågt men vi beslutade att detta arbete ska fortsätta under hösten.