Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

Relevanta dokument
Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

b) Bestäm det genomsnittliga antalet testade enheter, E (X), samt även D (X). (5 p)

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

101. och sista termen 1

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Matematisk statistik TMS063 Tentamen

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Sätesventiler (PN 6) VL 2 2-vägsventil, fläns VL 3 3-vägsventil, fläns

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

1 Första lektionen. 1.1 Repetition

Sätesventiler (PN 16) VF 2 2-vägsventil, fläns VF 3 3-vägsventil, fläns

Övning 3 - Kapitel 35

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

Föreläsning G04: Surveymetodik

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Tentamen i matematisk statistik

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I. Del 2 Röntgenrörets uppbyggnad. Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Digitalteknik F6. Några sammansatta digitala komponenter och lite designmetodik. Digitalteknik F6 bild 1

Föreläsning 10: Kombinatorik

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Trigonometriska polynom

1. Test av anpassning.

Stort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

RÄKNESTUGA 2. Rumsakustik

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

Avd. Matematisk statistik

Räkning med potensserier

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

Efter tentamen För kurser med fler än 60 examinerande meddelas resultatet SENAST 20 arbetsdagar efter examinationen annars 15 arbetsdagar.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp

Tentamen 9 juni 2016, 8:00 12:00, Q21

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

E F. pn-övergång. Ferminivåns temperaturberoende i n-dopade halvledare. egen ledning. störledning

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Antalet sätt att välja ut r objekt bland n stycken med hänsyn till ordning är np r = n(n 1) (n r + 1).

a) Beräkna E (W ). (2 p)

Matematisk statistik

Formelsamling Elektriska kretsar

Fyra typer av förstärkare

(a) Skissa täthets-/frekvensfunktionen och fördelningsfunktionen för X. Glöm inte att ange värden på axlarna.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Stokastiska variabler

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

För att skatta väntevärdet för en fördelning är det lämpligt att använda Medelvärdet. E(ξ) =... = µ

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Transkript:

Tekiska Högskola i Lud Istitutioe för Elektroveteskap Tetame i Elektroik, ESS010, del 2 de 14 dec 2009 klocka 14:00 19:00. Uppgiftera i tetame ger totalt 60p. Uppgiftera är ite ordade på ågot speciellt sätt. Läs därför igeom alla uppgifter ia du börjar lösa dem. Några uppgifter är uppdelade i deluppgifter. Av totalt 60 möjliga poäg fordras mist 30 för godkät. Tillåta hjälpmedel: Formelsamlig i kretstekik. Observera! För att rättig av lösig skall komma i fråga fordras att de är läslig samt klart och tydligt uppställd. Glöm ite att skriva am och persoummer på alla blad. u som erhållit betyget 3,0 geom labförhör ka ite mista detta pga dåligt resultat. Lycka till! 1

1 Två späigsförstärkare kaskadkopplas, eligt figur. e två förstärkara är idetiska med iresistas R i, utresistas R ut och råförstärkig A vo. Bestäm förstärkige A v =v ut /v i. (10p) v i R 1 R L v ut - - 2 För t < 0 är strömme geom spole oll och späige över kodesator oll. iode är ideal. Bestäm tidpukte t > 0 då diode börjar leda ström. et gäller att L/R = RC (10p) t=0 V 0 L R C R 2

3 MOStrasistor och OP är två aktiva kompoeter som preseterats i kurse. a) Vad kallas de tre aslutigara på MOStrasistor och vilka två aväds ormalt för att styra strömme i trasistor? b) MOStrasistor har tre arbetsområde: Strypt, triodområdet och mättadsområdet. För i i tabelle motsvarade giltighetsområde och vilke figur som motsvarar det aktuella fallet. (3p) Område Villkor (d-f) Figur (a-c) Triod Strypt Mättad Villkor i G p i G p i G p d) v GS < V to S S S e) v GS > V to och v S > v GS - V to f) v GS > V to och v S < v GS - V to a) b) c) c) OP behadlas oftast som ideal i räkigara. e verkliga OP har ästa ideala egeskaper. Age värde i termer av hög eller låg på följade parametrar hos e verklig OP: Förstärkig, iresistas och utresistas. (3p) d) Vid beräkigar på OP aväds två approximatioer som kopplas till de ideala egeskapera för e egativt återkopplad OP. Vilka är dessa två approximatioer? 4 I de logiska kretse atar V A och V B värdea 0 eller V, vilket motsvarar de biära tale 0 och 1. Bestäm saigstabelle för kretse. (10p) V V PMOS V A - V B - NMOS V ut - 3

5 Neda fis e kopplig som förstärker e siusformad isigal med give frekves och amplitud till e utsigal i högtalare. Kodesator C2 är dimesioerad så att dess reaktas är lite (= kortslutig) för alla frekveser av itresse i högtalare. C 1 R 1 C 2 R 2 R 4 R 3 9V isigal utsigal i högtalare a) Aalysera kopplige i figure. Age typ av förstärkarkopplig dvs ehet på i och utsigaler, förstärkig uttryckt i resistorvärde, brytfrekves (om de bestäms av C 1 ) och aledige till att kodesator C 2 fis vid utgåge på OP:. (Alla R större ä 0. OBS! Förbidelser mella ledigar markerade med pukt) (6p) b) Beskriv vilka egeskaper e kopplig som ova får om R 1 sättes till 0, dvs e kortslutig. c) För likspäig är kodesatorera avbrott. Age OPs utspäig uttryckt i giva storheter. Age äve förhålladet mella R 2 och R 3 för att få största amplitud på utsigale. 4

6 I modera TVapparater och datorskärmar kommer bakgrudsljuset frå lysdioder med vitt ljus. För att öka förhålladet mella svart och vitt på skärme varieras ljusitesitete hos dessa LE på olika ställe på skärme. Ljusitesitete är beroede av strömme i diode. u ska kostruera e OPkopplig som styr strömme i diode. E Lysdiod (LE) för vitt ljus har framspäige, V,ca3V. a) Kostruera e OPkopplig för drivig av e vit LE. Kopplige ska ge tre olika strömmar givet av de tre ispäigara frå e befitlig omkopplare eligt figure eda. Läge 1V ska ge strömme 20mA i diode. Rita fullstädigt koppligsschema och age kompoetvärde. Batterispäig 15V, -15V och 0V fis tillgägligt. 3V 2V 1V (4p) b) Eftersom ljusitesitete beror av strömme ka diodera seriekopplas. Hur måga seriekopplade dioder ka kopplige hatera med bibehålle fuktio? c) Ofta fis e fuktio i TVapparater som reglerar skärmes totala itesitet beroede på omgivigsljuset. å aväds e fototrasistor som sesor (ljusmätare). För att förekla kostruktioe får dea fototrasistor symboliseras av e strömkälla eligt figur eda. Kostruera e kopplig med OP som ger utspäige 5V för e iström frå trasistor/källa på -0,1mA. (4p) i trasistor 5

6