2013-10-21 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått 2013-08-21 Förskoleklass: Antal elever: 9 Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 38, grundskola 0 grundsärskola Antal lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen: 5 kvinnor/0 män Antal elever med modersmålsundervisning/studiehandledning: 0/0 2
Resultat Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Process Vi informerar om trygghetsarbetet vid första föräldramötet och klassråden. Vi redogör för hur vi förrebygger diskriminering och främjar lika rättigheter. Rutiner för utredning, åtgärder och uppföljning om någon elev känner sig kränkt finns beskrivet i Trygghetsplanen. De föräldrar som önskar få en Trygghetsplan i pappersformat kan få den hemskickad. Vi har faddergrupper med återkommande aktiviteter samt skolgårdslekar en gång per månad. En gång i veckan har vi hela skolan läser då alla elever läser tillsammans i par. Personalen är observant på vad som händer mellan eleverna under skoldagen. Vid raster finns alltid rastvakter ute. Personalen agerar vid behov. Resultat Enkät till vårdnadshavare med elever i årskurs 2 och 5. Enkäten genomfördes i mars 2013. 4. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling Antal svarande: 9 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer mycket ganska ganska mycket Totalt Medelvärde dåligt dåligt bra bra Du får information om skolans trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot kränkade 0 0 5 4 9 3,4 behandling. På mitt barns skola behandlas alla med respekt. 0 1 7 1 9 3 Jag upplever att flickor och pojkar behandlas jämställda på mitt barns skola. Jag upplever att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och annan kränkande behandling. 0 0 8 1 9 3,1 0 1 7 1 9 3 Totalt 0 2 27 7 36 3,1 3
Enkät till elever i årskurs F-2. Enkäten genomfördes i feb 2013. Antal svarande: 21 Jag trivs.. (N=13) (N=8) Inte bra 0 0 Sådär 1 0 Bra 12 8 Medelvärde 2,9 3 6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Svara med ett, flera eller inget alternativ. Antal svarande: 2 (N=2) (N=0) Det är oroligt i klassrummet. 0 0 Det är bråkigt på rasterna. 1 0 Det finns elever i skolan som hotar eller säger elaka saker till mig. 0 0 Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 0 0 Jag har inga kompisar i skolan. 0 0 Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 0 0 Det är något annat - beskriv kort 1 0 7. Stämmer det att..? Antal svarande: 21 Om jag är ledsen finns det vuxna på skolan jag känner att jag kan prata med (N=13) (N=8) Nej 0 0 Ja 13 8 Medelvärde 2 2 4
Om det är bråkigt ser vuxna till att det slutar (N=13) (N=8) Nej 1 0 Ja 12 8 Medelvärde 1,9 2 8. Om det förekommer bråk - var sker det? Svara med ett eller flera alternativ. Antal svarande: 21 (N=13) (N=8) I klassrummet. 0 0 På skolgården. 8 5 I omklädningsrummet. 0 0 I korridoren. 0 2 I matsalen. 0 0 På väg till eller ifrån skolan. 0 0 På andra ställen: 6 4 9. Om du ser att någon blir illa behandlad, vad gör du då? Svara med ett eller flera alternativ. Antal svarande: 21 (N=13) (N=8) Berättar för en vuxen på skolan. 7 5 Berättar för en vuxen hemma. 0 0 Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 4 3 Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 0 0 Ingenting. 1 0 Något annat: 3 3 5
Enkät till elever i årskurs 3-6. Enkäten genomfördes i feb 2013. Hur bra stämmer påståendena? Antal svarande: 28 Jag trivs i min klass Stämmer ganska dåligt 1 1 Stämmer ganska bra 8 4 Stämmer mycket bra 8 6 Medelvärde 3,4 3,5 Jag trivs i skolan Stämmer ganska dåligt 2 0 Stämmer ganska bra 5 5 Stämmer mycket bra 10 6 Medelvärde 3,5 3,5 Jag känner att jag kan vara mig själv i skolan. Stämmer ganska dåligt 1 0 Stämmer ganska bra 6 4 Stämmer mycket bra 10 7 Medelvärde 3,5 3,6 6
6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Antal svarande: 6 (N=4) (N=2) Det är oroligt i klassrummet. 2 0 Jag har inga kompisar i klassen. 0 0 Det finns elever i skolan som hotar eller kränker mig. 1 0 Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 1 0 Jag har inga kompisar i skolan. 0 0 Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 2 1 Det är något annat - beskriv kort 1 1 7. Hur bra stämmer påståendena? Antal svarande: 28 Jag har själv blivit utsatt för hot, våld, utfrysningar eller mobbning Stämmer mycket dåligt 15 8 Stämmer ganska dåligt 2 3 Stämmer ganska bra 0 0 Stämmer mycket bra 0 0 Medelvärde 1,1 1,3 Om hot, våld, utfrysningar eller mobbning hänt ser vuxna till att det upphör Stämmer ganska dåligt 1 0 Stämmer ganska bra 4 4 Stämmer mycket bra 12 7 Medelvärde 3,6 3,6 7
8. Om du är ledsen, känner dig illa behandlad eller behöver någon att prata med i skolan, vem vänder du dig till? Antal svarande: 28 Lärare 9 7 Skolsköterska 0 0 Kurator 1 1 Kompis 13 8 Ingen 1 1 Någon annan: 5 2 9. Om det förekommer hot, våld, utfrysningar eller mobbning på din skola - var sker det? Antal svarande: 22 (N=12) (N=10) I klassrummet. 1 0 På skolgården. 8 4 I omklädningsrummet. 0 5 I korridoren. 2 0 I matsalen. 0 0 På väg till eller ifrån skolan. 0 0 På Internet / mobiltelefon 4 1 På andra ställen: 0 1 8
10. Om du ser att någon blir illa behandlad på din skola, vad gör du då? Antal svarande: 28 Berättar för en vuxen på skolan. 14 9 Berättar för en vuxen hemma. 6 3 Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 12 6 Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 1 0 Ingenting. 1 1 Något annat: 0 0 11. Hur bra stämmer påståendena? På vår skola behandlas alla med samma värde.. Antal svarande: 28.. oavsett om man är pojke eller flicka Stämmer ganska dåligt 1 0 Stämmer ganska bra 0 1 Stämmer mycket bra 16 10 Medelvärde 3,9 3,9.. oavsett vilket land man kommer ifrån Stämmer ganska dåligt 0 0 Stämmer ganska bra 2 0 Stämmer mycket bra 15 11 Medelvärde 3,9 4 9
.. oavsett vilken hudfärg man har Stämmer ganska dåligt 0 0 Stämmer ganska bra 1 0 Stämmer mycket bra 16 11 Medelvärde 3,9 4.. oavsett vilket språk man talar Stämmer ganska dåligt 1 0 Stämmer ganska bra 0 1 Stämmer mycket bra 16 10 Medelvärde 3,9 3,9.. oavsett vilken tro eller religon man har Stämmer ganska dåligt 0 0 Stämmer ganska bra 0 0 Stämmer mycket bra 17 11 Medelvärde 4 4.. oavsett vilken sexuell läggning man har Stämmer mycket dåligt 1 0 Stämmer ganska dåligt 0 0 Stämmer ganska bra 2 2 Stämmer mycket bra 14 9 Medelvärde 3,7 3,8 10
.. oavsett vilket funktionshinder man har Stämmer ganska dåligt 1 0 Stämmer ganska bra 2 2 Stämmer mycket bra 14 9 Medelvärde 3,8 3,8 Ärenden som behandlats i trygghetsgruppen Ett ärende om kränkande behandling mellan elever har anmälts till utbildningsnämnen. Tre allvarssamtal har genomförts angående kränkningar mellan elever.. Analys Föräldrarna har svarat att de blivit informerade om trygghetsplanen och likabehandlingsplanen på ett mycket bra eller ganska bra sätt. Vilket visar på att informationen nått ut. 89 % av föräldrarna anser att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och att alla elever på skolan behandlas med respekt. Här ser vi att vårt arbete förebyggande arbete inte är tillräckligt och kanske inte når fram till föräldrarna. 93 % av eleverna i åk. 3-6 trivs mycket bra eller ganska bra. 95 % av eleverna i åk. F-2 trivs bra i skolan. Ingen elev har uppgett att de inte trivs i skolan. Ett mycket gott resultat som vi tycker visar att det är en bra stämning på skolan. En flicka i f-2 svarar att det kan vara bråkigt på rasterna. En annan flicka anser att om hon inte trivs beror det på att en kompis varit dum. Två flickor i åk. 3-6 svarar att om de inte trivs beror det på att det är oroligt i klasrummet och två flickor och en pojke tycker att det kan vara svårt att koncentrera sig i klassrummet. En flicka anser att elever i skolan hotar eller kränker henne och en flicka anser att det finns vuxna som beter sig illa mot henne. Eftersom vår målsättning är att alla elever på skolan ska känna sig trygga och trivas behöver vi diskutera mer med eleverna hur stämningen är och om det finns vuxna som beter sig illa. Ingen elev uppger att de blivit utsatta för hot våld, utfrysning eller mobbning och 96 % tycker att vuxna ser till att det upphör om det skulle förekomma. De yngre eleverna svara att det finns vuxna att prata med om de känner sig ledsna. Elever i åk. 3-6 vänder sig i första hand till en kompis och/ eller lärare. Om det förekommer bråk anser eleverna att det i första hand sker på skolgården. Det kan även ibland förekomma i korridoren och i omklädningsrummen. De äldre eleverna svara att kränkningar också kan ske med mobiltelefoner och på internät. 96 % tycker att alla behandlas lika oberoende om man är flicka eller pojke eller vilket språk man talar eller om man har ett funktionshinder. 11
100 % tycker att alla behandlas lika oberoende från vilket land man kommer ifrån, vilken hudfärg man har, vilken tro eller religion man har. Vissa svar som eleverna ger på frågorna har vi vuxna svårt att tolka. Vi tror därför att frågornas innebörd behöver diskuteras mer med eleverna innan enkäten besvaras så att eleverna förstår frågeställningarna. Åtgärd För att nå ut med hur vi jobbar förebyggande med trygghet och trivsel på skolan ska vi starta en Blogg som visar våra aktiviteter. Frågor om trivsel och stämningen på skolan ska tas upp i klasserna varje vecka som en utvärdering av veckan som gått. Föra mer diskussioner med eleverna om innebörden av frågeställningarna i elevenkäten gällande jämställdhet och likabehandling. Kunskaper vt. Mål Andelen elever i åk 3, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). Betygsmeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Process (Beskriv hur ni jobbat med åtgärder, enligt föregående utvärdering av periodens områden) En av åtgärderna från föregående period har varit att alla elever i åk 6 ska ha godkänt betyg i alla ämnen och att fler elever får högre betyg. Vi har arbetat med att tydliggöra betygskraven för eleverna och vårdnadshavarna samt gett extra stöd till de elever som riskerat att inte få ett godkänt betyg. När vi planerat undervisningen har vi utgått från läroplanens mål som sedan brutits ner i syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för varje ämne. Vi har använt oss av s.k. pedagogiska planeringar där eleverna tydligt sett vilka krav och bedömningsgrunder som gällt. Eleverna i åk 3 har i ämnet svenska arbetat gemensamt med läraren med läsförståelse De har haft olika slags läsläxa t.ex. läsa mellan raderna för att öka läsförståelsen. Vi har använt lokal pedagogisk planering och diskuterat målen med eleverna. Resultat Betygsstatistik, åk. 6 i % vt. 2013 Betyg Bi En Hk Id Ma Mu No So Sl Sv Tk A 12 25 0 0 38 0 0 25 0 25 0 B 12 12 0 0 12 50 25 12 0 12 38 C 64 0 64 50 25 0 38 12 12 50 12 D 0 25 25 0 25 25 38 50 63 12 38 E 12 38 12 38 0 25 0 0 25 0 12 F 0 0 0 12 0 0 0 0 0 0 0 12
Ämnesprov för elever i årskurs 6 Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov Kravnivå A B C D E F Matematik 50 12 12 26 0 0 Svenska 26 12 50 12 0 0 Engelska 26 12 12 12 38 0 NO 26 63 12 0 0 0 SO 26 38 38 0 0 0 Ämnesprov för elever i årskurs 3 Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov Kravnivå A B C D E F G Matematik 100 90 100 100 100 90 100 Svenska 100 100 100 100 100 80 80 Analys I de nationella proven i svenska för åk 3 har två elever av tio inte klarat kravnivån att skriva en text med enkel röd tråd, inledning, handling och avslutning, använda stor bokstav, punkt och frågetecken, samt stava ord som eleven ofta använder. I matematik har en elev av tio inte klarat två delprov som gällde skriftliga räknemetoder samt föra och följa matematiska resonemang. I vårterminens betyg har vi haft ett bredare underlag för bedömning, där de nationella proven har ingått. Vi har sett att eleverna har förstått att de kan påverka sina betyg, vilket kan ha haft betydelse för att de höjt sina betyg på vårterminen. En elev har fått betyget F i ett ämne som beror på att ett moment inte är uppfyllt. För övrigt har alla elever godkända betyg i alla ämnen. Man kan se att betygen är lägre i slöjd än i de övriga ämnena. Orsaken till det kan vara att den ena slöjdläraren hade dem under kort tid och den andra slöjdläraren var sjukskriven under stor del av ht. Eleverna har bytt slöjdlärare flera gånger under åren, vilket gör att lärarna som nu satte betygen hade ett dåligt betygsunderlag. Resultaten på de nationella proven i matematik överensstämmer med betygen utom i två fall där betyget är lägre satt än vad eleverna hade på provet. I svenska överensstämmer de nationella proven med betygen. I engelska överensstämmer betygen med nationella proven förutom en elev som fått lägre betyg. I No och So har blockbetyg satts. Det gör att resultaten på det ämne som eleverna haft i nationella proven inte kan jämföras med blockbetyget. Elevernas resultat på ämnesprovet är högre än vad betyget visar. Vi kan konstatera att våra elever i både åk. 3 och 6 nått mycket goda resultat, vilket visar på att våra ansträngningar att få eleverna godkända har lyckats. 13
Åtgärd Redan från åk 4 göra eleverna medvetna om vilka kriterierna är för de olika betygen. Synligöra för eleverna vilka förbättringsmöjlighetet de har för att få ett högre betyg. Föräldrarna görs mer medvetna om kraven för de olika betygsnivåerna då de får tillgång till Unikum. Ge stöd till de elever som riskerar att inte nå godkända betyg. Samrättning av NP. 2013-11-06 Britt Lindberg Rektor 14
15