Reviderad aug 2012 0
Innehållsförteckning Vision sid 2 Gällande lagstiftning sid 2 Vad säger läroplanen? sid 2 Definitioner sid 3 Vad är kränkande behandling? sid 3 Vad är mobbning? sid 3 Vad är diskriminering? sid 4 Vad är trakasserier och annan kränkande behandling? sid 4 Förebyggande arbete sid 5 Kartläggning av den sociala miljön sid 6 Konkreta handlingsplaner sid 7 Handlingsplan när barn/elev kränker barn/elev sid 7 Handlingsplan när vuxen kränker barn/elev, elev kränker sid 8 vuxen Handlingsplan när vuxen kränker vuxen sid 9 Åtgärder 2010/2011 sid 10 Utvärdering vt 2012 sid 10 Nuläge/kartläggning sid 10 Åtgärder ht 2012 vt 2013 sid 11 12 Nu gällande plan sid 13 Utvärdering sid 13 Hur utvärderar vi? sid 13 Lathund för elever sid 14 Till elever vårdnadshavare sid 15 1
Vision Alla elever och all personal på Slättgårdsskolan ska uppleva en trygg, glad och säker arbetsmiljö fri från mobbning, kränkning och diskriminering. Samtalsklimatet ska vara öppet, tillåtande och respektfyllt. Vi är varandras arbetsmiljö och därför ska alla på skolan samarbeta och ha kunskap om varandras verksamhetsområden. Alla vuxna på skolan är föredömen för eleverna. De vuxna ska både visa omsorg och sätta gränser samt agera snabbt om något händer. Gällande lagstiftning Likabehandlingsplanen utgår från Diskrimineringslagen (2008:567) och ska motverka diskriminering och främja likheter gällande: Kön: könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Planen utgår också från Skollagen (2010:800) och omfattar all kränkande behandling som inte beskrivs i Diskrimineringslagen (2008:567). Vad säger läroplanen? Lgr 11: Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 2
Definitioner Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling innefattar all form av kränkning av annan individ. Bedömning om en kränkning har ägt rum utgår alltid från den utsatta personens subjektiva känsla. En kränkning har alltså ägt rum om en person känt sig kränkt. Kränkningar kan ske i alla miljöer och när som helst. Det kan ske mellan barn/barn, elev/elev, elev/vuxen, vuxen/elev samt mellan vuxen/vuxen. En kränkning är inte en objektiv handling, utan något som sker i relation två parter emellan. Det finns en avsikt att kränka hos den som kränker. En annan del är att beteendet bidrar till att den andre känner sig kränkt. Den som blir attackerad har också ett ansvar för sin reaktion. Eftersom två parter är inblandade måste åtgärder riktas mot båda. Tänk på det normala maktförhållandet. Den part som har mer makt har ett större ansvar för situationen. Vuxna har normalt mer makt än barn. Därför är det allvarligare när vuxna kränker barn/elever än det omvända. När barn/elever kränker (barn, elever eller vuxna) måste vi hålla isär allmän uppfostring och åtgärd. Allmän uppfostring (d v s markering mot olämpligt beteende) är förebyggande arbete. Följande omfattas av benämningen kränkande behandling och är hämtat ur Skolverkets Olikas lika värde U03:028 och rör: Mobbning Diskriminering Annan kränkande behandling Vad är mobbning? Mobbning är när någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt. De negativa handlingarna kan vara: Verbala i form av elaka ord, hot, spridande av rykten eller filmer via nätet eller annan media, obehagliga mail och sms. Fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker. Psykosociala i form av utfrysning (någon får inte vara med), miner, suckar, fniss och skratt. Text- och bildburna t ex klotter, lappar, sms, mms och via nätet. 3
Vad är diskriminering? Direkt diskriminering är när: en person missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Indirekt diskriminering är när: en person missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler mm, tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Det är en rättighet för barn, elever och vuxna att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. Vad är trakasserier och annan kränkande behandling? Definition enligt Skolverket på trakasserier är följande: Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som 1 har samband med: kön : Man eller kvinna Könsöverskridande identitet eller uttryck : att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. etnisk tillhörighet : nationellt eller etniskt ursprung,hudfärg eller annar liknande förhållande. religion eller annan trosuppfattning : begreppet trosuppfattning innehåller uppfattningar som har sin grund i, eller har samband med en religiös åskådning,t.ex buddism eller ateism. Det ska ha ett naturligt samband med (eller vara jämförbar med) religion. sexuell läggning : homosexuell,bisexuell eller hetrosexuellläggning. Funktionshinder : varaktiga fysiska,psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons förmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ålder: uppnådd levnadslängd. 2 är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Annan kränkande behandling är: 4
Plan för att främja likabehandling och förebygga Ett uppträdande som annars kränker en persons värdighet t ex kommentarer om en persons utseende eller kläder. Främjande och förebyggande åtgärder Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. På Slättgårdsskolan arbetar vi med att: uppmuntra och uppmärksamma positiva beteenden aktivt påverka attityder och förmåga att sätta sig in i hur andra känner ha ämnet Livskunskap på schemat år F-9, vilket ska genomsyra all undervisning schemabrytande dagar med olika aktiviteter i blandade elevgrupper, ibland över klassgränser. Elever är på olika sätt med i planering av dessa dagar. fast placering i matsal år F-6. Alla elever ska känna trygghet i att veta var de ska sitta samt känna matro. utbildar personal i SET, DISA, Ledarskap i klassrummet och ABC-föräldrastöd. ge information till barn/elever, föräldrar och personal om Planen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samband med läsårsstart har aktiva kompisstödjare vars främsta uppgift är att vara goda förebilder och att anordna gemensamma aktiviteter som stärker vi- känslan på skolan. vuxna finns bland barnen/eleverna när det är lek/rast enligt rastvaktsschema. lekbod- elever ur år 5 ansvarar för att låna ut leksaker från boden på fm-rasten och lunchrasten. gemensamma trivselregler som utarbetas i dialog med eleverna. Några exempel på Slättgårdsskolans förebyggande arbete är: gruppstärkande samarbetsövningar, t ex med Livsviktigt eller liknande material trygghetsgruppen ansvarar för en årlig Kamratsskapsdag där det är åldersblandade grupper. kompisstödjarna ordnar tipsrundor,olika aktiviteter på t.ex. FN-dagen, Alla Hjärtans dag osv. medinflytande för eleverna genom deltagande i olika arbetsgrupper t.ex. elevråd, matråd och miljöråd. trivselenkäter till elever. samtal med elevgrupper om innebörd av begreppen kränkning, mobbning och diskriminering. 5
avslappning och massage konfliktrapportering. Plan för att främja likabehandling och förebygga Kartläggning av den sociala miljön trivselenkätundersökning genomförs i skola och på fritids/fritidsklubb för att ta reda på hur stämningen och arbetsmiljön upplevs (barn/elever) (mars) regelbundna träffar med kompisstödjarna där vi bland annat talar om stämningen på skolan bland eleverna samt eventuella gruppstärkande aktiviteter. (1gång/mån) vi samlar också information via utvecklingssamtal/medarbetarsamtal. psykosocial skyddsrond och uppföljning genomförs med alla arbetslag kontinuerligt (vuxna). medarbetarenkäten genomförs kontinuerligt inom staden. regelbundna möten i form av elevråd och klassråd (inom skolan och elevgruppen). hälsosamtal i år 5 och 8 av skolhälsovården. 6
Konkreta handlingsplaner Vi arbetar stegvis för att alla ska veta att vi inte bara konstaterar att kränkande behandling sker, utan arbetar vidare tills vi kommit till rätta med problemet. Alla åtgärder i alla steg dokumenteras av ansvarig personal. Nedan följer den ordning vi går efter i normala fall, men vi är också medvetna om att olika incidenter kräver olika åtgärder. Därför kan det hända att vi följer punkterna i en annan ordning eller hoppar över någon eller några punkter om situationen så kräver. Handlingsplan när barn/elev kränker barn/elev Alla vuxna ansvarar för att direkt stoppa kränkningar och trakasserier. De vuxnas handlingar är ytterst betydelsefulla och vi måste tydligt markera att vi inte accepterar negativa handlingar elever emellan. All personal måste vara uppmärksam och lyhörd och ta varningssignaler på allvar. Enstaka negativa handlingar kan vara pusselbitar som ger just den förståelsen av en kränkning som vi måste genast ta tag i. 1 All personal som ser eller hör en kränkning markerar för den elev/elever som utsätter att beteendet inte är acceptabelt. Mentor informeras alltid. Ansvarig: Personal som har sett och hört. 2 Upprepas kränkningar mot andra eller samma elev för den som upptäckte kränkningen ett samtal med mentor och berörda elever sedan informeras vårdnadshavare. Berörda informeras om åtgärdstrappan. Ansvarig: Personal som haft mest med ärendet att göra och elevens mentor beslutar vem som tar kontakt med hemmet. Mentor dokumenterar. 3 Trygghetsgruppens kopplas in och tar över ärendet. Dokumenterar. Ansvarig: Mentor är sammankallande. 4 Trygghetsgruppen har samtal med alla berörda. Informerar vårdnadshavare. Uppföljning sker 2gånger med en veckas mellan. Ansvarig: Trygghetsgruppen. 5 Trygghetsgruppen har möte med vårdnadshavare och samtliga inblandade. Ansvarig: Trygghetsgruppen och mentor.. 7 Skolledning och elevhälsan kontaktas för ev anmälan till socialtjänsten och polisen. Ansvarig: Rektor. 8 Anmälan görs till sociala myndigheterna och polis. 7
Ansvarig: Rektor. Plan för att främja likabehandling och förebygga Alla åtgärder i alla steg dokumenteras av ansvarig personal (händelse, datum och inblandade barn/elever/vuxna). Trygghetsgruppen ser till att dokumentationen diarieförs. Kopior läggs i elevakterna för inblandade elever. Mentor går igenom åtgärder med vårdnadshavare fortlöpande när insatser görs och för minnesanteckningar över telefonsamtal samt diarieför och arkiverar mailkontakt. Handlingsplan när vuxen kränker barn/elev när elev kränker vuxen Upplevelser att reagera på kan vara: att bli kallad dumma saker skämt som sårar sarkasmer och ord som man inte förstår, men känner olust inför nedvärderande kommentarer jämförelser med kamrats prestationer fysiskt våld 1 Samtal med berörd vuxen genomförs när kollega, barn/elev eller förälder anser att kränkning har ägt rum. Ansvarig: Rektor 2 Uppföljning med barn/elev/ föräldrar, vuxen och kollega sker inom en vecka. Ansvarig: Rektor 3 Ytterligare uppföljning med barn/elev/ föräldrar och vuxen och om kränkningen bedöms som grov görs därefter en anmälan till polis. Ansvarig: Rektor Alla åtgärder i alla steg dokumenteras av ansvarig personal (händelse, datum och inblandade barn/elever/vuxna). 8
Handlingsplan när vuxen kränker vuxen Åtgärderna är olika beroende på vilka personer som är berörda. Om den kränkande behandlingen skett kollegor emellan eller mellan förälder/lärare kontaktas rektor och skyddsombud på skolan. Om kränkningen förekommit mellan chef och anställd kontaktas skyddsombud och förvaltningsledning. I båda ovanstående fall behövs hjälp av utomstående kompetens t ex personalavdelningen, företagshälsovården och/eller psykolog. Alla åtgärder i alla steg dokumenteras av ansvarig personal (händelse, datum och inblandade barn/elever/vuxna). 9
Åtgärder 2010/2011 Rastvaktsscheman ses över främst i arbetslag 6 9. Revidering av handlingsplan vid konflikter elever emellan. Trygghetsgruppen ansvarar. Konfliktrapportshanteringen omarbetas. Ny blankett (se bilaga). Trygghetsgruppen arbetar för att en föreläsning av en genuspedagog ska hållas på skolan i syfte att inspirera undervisningen. Arbetet med att handleda i SET fortsätter. Utvärdering vt 2012 Rastvaktsschemat har setts över och kan finslipas lite ytterligare. Revidering av handlingsplanen har genomförts. Konfliktrapportshanteringen har omarbetats. Alla nyanställda får utbildning i SET. Har haft en stor föreläsning om främlingsfientlighet av Emerich Roth där även föräldrar deltog. Frågan om ökad genuspedagogisk kompetens kvarstår. Nuläge/kartläggning Enkätsvar av eleverna från vårterminen 2012 gällande trivseln visade att väldigt många elever äter dåligt och är väldigt kritisk till mat och matsal. Elever klagar på arbetsro i klassrummen. Efter utvärdering i arbetslagen framkom att översyn behövs gällande trivselreglerna i skolan. Problem med ökade trakasserier via nätet. Önskemål om ökad genuspedagogisk kompetens. 10
Åtgärder 2012 2013 Uppstart på hösten med värdegrundstema. Teatergruppen Ung utan Pung. När: september Ansvar: trygghetsgruppen Uppföljning: efterarbete i klasserna med material som ingår. Revidera trivselreglerna på skolan och skapa ett gott klimat på skolan. Ansvarig: pedagoger, elever, föräldrar och ledning. När: vt 2013 Uppföljning: ht 2013 Alla personal får en utbildning i Ledarskap i klassrummet. När: ht 2012 vt 2013 Ansvarig: rektor Uppföljning: ht 2013 Värdegrundsarbete i klasserna med hjälp av vardegrunden.se. Ansvarar: trygghetsgruppen Uppföljning: på arbetslagsmöten Bilda en utvecklingsgrupp gällande mat och matsal med husmor, elever och representant från trygghetsgruppen. När: under ht 2012 vt 2013 Ansvarig: trygghetsgruppen Uppföljning: APT, på förvaltningsråd med föräldrar. Öka kompetensen kring nätmobbning Ansvarig: rektor När: föreläsning oktober för personal och vårdnadshavare. Uppföljning: i klasserna under ht 2012 Ta din kopp och gå ut.alla är ute och rastvaktar under en vecka. När : sept/april Ansvarig: alla tillsammans Slättgårdsskolans dag När: september Ansvar: föräldrar och skolan Uppföljning: arbetslagen utvärderar efter dagen. 11
FN-dagen. tipsrunda,tillverkning av fredsduvor När: oktober Ansvarig: kompisstödjarna Uppföljning: arbetslagen och kompisstödjarna Erbjuder alla föräldrar F 6 föräldrastödet ABC (Alla Barn i Centrum) När: ht 2012 Ansvarig: stadsdelsförvaltning och utbildade handledare på skolan. Uppföjning: november Pepparkakshustävling. När: december Ansvarig: trygghetsgruppen Uppföljning: utställning i matsalen. Alla Hjärtansdag När: februari Ansvarig: kompisstödjare +trygghetsgruppen Uppföljning: någon form av utställning Kamratskapsdag När: mars/april Ansvarig: trygghetsgruppen Uppföljning: utvärdering i klasserna. Få igång ett genusarbete i skolan med ev. föreläsning När: vt 2013 Ansvarig: rektor och trygghetsgruppen Uppföljning: ht 2013 12
Nu gällande plan Vår likabehandlingsplan är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år framåt. Vid upprättandet av planen tog vi hänsyn till utvärderingen av föregående plan. Eleverna har varit med om att ta fram, se över och revidera planen. Utvärdering Utvärdering/revidering av Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Slättgårdsskolan görs av: Trygghetsgruppen Ledningsgruppen Kompisstödjarna Elevrådet Hur utvärderar vi? genom nya enkäter diskussioner i arbetslagen uppföljningar av konfliktrapporter analys av ärenden som går vidare till elevhälsoteamet diskussioner med elevråd och kompisstödjare. 13
En lathund för elever Vad är en Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på Slättgårdsskolan? Det är en plan som utgår från två lagar. Den ena lagen är Diskrimineringslagen som handlar om att vi alla ska motverka diskriminering och främja likheter gällande: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Den andra lagen är Skollagen (kap14 a) och omfattar all kränkande behandling som inte beskrivs i Diskrimineringslagen. Det betyder att ingen i skolan får kränka, diskriminera eller mobba någon! Vad gör jag om det händer? Om du själv eller någon i din omgivning blir utsatt för kränkande behandling eller mobbning ska du ta kontakt med någon vuxen på skolan! Det kan vara din mentor eller någon annan som du har förtroende för och litar på. Vi på skolan kommer sedan att arbeta med problemet så att situationen löser sig. Personer som man kan vända sig till: Anna Bergman Östberg kurator Anna Stööp trygghetsgruppen Harri Varonen trygghetsgruppen Ebon Lundberg rektor Berätta alltid för en vuxen på skolan! 14
Till elever och vårdnadshavare Slättgårdsskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling är ett viktigt dokument! Den ska läsas tillsammans med ert barn och sparas för att kunna läsas igen vid behov. Fyll i nedanstående talong och lämna till ansvarig lärare i skolan... Vi har tagit emot och läst dokumentet om Slättgårdsskolans plan för att främja likabehandling och förebygga.. Datum i elevgrupp.. Namn. Elevens underskrift. Vårdnadshavares underskrift 15