Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag och revisionsfråga 3 1.3 Avgränsning, metod och genomförande 3 2 Utgångspunkter 4 3 Granskningsresultat 6 3.1 Bildningsnämndens ledning, styrning och uppföljning 6 3.1.1 Mål och styrdokument 6 3.1.2 Nämndens arbete med likabehandling 6 3.1.3 Uppföljning 7 3.2 Modeshög förskola 7 3.2.1 Likabehandlingsarbetet 7 3.2.2 Likabehandlingsplanen 8 3.2.3 Kommentar 8 3.3 Anderslöv 8 3.3.1 Likabehandlingsarbetet 8 3.3.2 Likabehandlingsplanen 9 3.3.3 Kommentar 9 4 Analys och revisionell bedömning 9 Trelleborgs kommun

Sammanfattning har på uppdrag av revisionen i Trelleborg kommun genomfört en granskning av om Bildningsnämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att berörda verksamheter bedrivs med beaktande av skollagens 6:e kapitel om kränkande behandling och diskrimineringslagen. Granskningen har genomförts genom intervjuer med tjänstemän samt aktgranskning. Den sammantagna bedömningen är att Bildningsnämnden styrning och uppföljning är bristfällig och kan utvecklas. Det finns en styrning över att likabehandlingsplaner upprättas och årligen revideras. Styrningen kan förbättras genom att ta fram förvaltningsgemensamma riktlinjer och mallar för likabehandlingsplanerna. Uppföljningen är också ett förbättringsområde. Det sker ingen systematisk kontroll över planernas kvalitet. Av granskningen framgår att enheterna inte följer Skolverkets allmänna råd fullt ut. På enhetsnivå saknas en dokumentation över uppföljningen av verksamheten. Den återredovisning som idag sker till nämnd är endast muntlig och kan utvecklas. Har varje enhet upprättat planer enligt gällande lagstiftning? Hur säkerställs kvaliteten på dessa dokument? Hur följs arbetet upp på enheten? Det finns en likabehandlingsplan för samtliga kommunala förskolor i Trelleborgs kommun. Likabehandlingsplanerna kan med fördel redovisas på respektive förskolas hemsida så att dessa blir tillgängliga för allmänheten. Det genomförs ingen systematisk förvaltningsövergripande kvalitetssäkring av planerna utan respektive rektor är kvalitetsansvarig för sin likabehandlingsplan utifrån de förutsättningar som råder på den enskilda förskolan. Av de likabehandlingsplaner som vi har tagit del av i denna granskning kan konstateras att Skolverkets allmänna råd inte följs fullt ut. Granskade planer kan utvecklas vad gäller kartläggning av nuläget samt uppföljning av planerna. Uppföljning av likabehandlingsarbetet sker ute på respektive enhet. Denna uppföljning dokumenteras dock inte i planen för kommande år. Hur följer nämnden upp arbetet enligt fastställda planer t ex vad gäller främjande, förebyggande och förhindrande insatser samt utredning och åtgärder vid fall av kränkning? Nämnden har fastställt mål om att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan av god kvalitet i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Planen ska årligen revideras. Resultatet av arbetet redovisas muntligen till nämnd. Uppföljning sker också årligen i kvalitetsredovisningen. Uppföljningen kan med fördel utvecklas genom att redovisa och följa upp resultat över hur barn, elever och medarbetare ser på likabehandlingsarbetet. Trelleborgs kommun 1 av 12

Hur säkerställs att berörd personal har tillräckliga kunskaper dels om gällande lagstiftning, dels om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger och förhindrar? En omfattande utbildningssatsning genomfördes i samband med att lagstiftningen var ny. Under året kommer utbildning att ges som tydliggör anmälningsplikten till socialtjänsten. Likabehandlingsområdet diskuteras regelbundet i samband med arbetsplatsträffar. Med fördel skulle detta område kunna fångas i medarbetarenkät för att bland annat uppmärksamma om kunskaperna är tillfredsställande och hur medarbetarna uppfattar arbetet. Vi konstaterar att ledningsgruppen diskuterar likabehandlingsarbetet. Det saknas dock ett sammanhållet system för att dra lärdomar om vilka insatser som är de mest effektiva för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Hur görs barn och (i tillämpliga fall) vårdnadshavare delaktiga i arbetet? Av granskningen framgår att föräldrar och barn involveras i arbetet med likabehandling. Föräldrar ges möjlighet till att lämna synpunkter innan planerna fastställs. Hur sker tillämpning av likabehandlingsplanen? Av granskningen framgår att förskolorna aktivt arbetar med det förebyggande arbetet. Enheterna följer de planer som har upprättats. Av intervjuerna med berörd personal framgår att det finns kunskap och engagemang vad gäller likabehandlingsarbetet. Det kan konstateras att antalet anmälningsärenden är få. Vi kan inte av granskningen klarlägga om detta beror på att det förebyggande arbetet är framgångsrikt eller om det beror på förskolornas arbetssätt att tidigt ta tag i problemen. Det kan också vara så att det finns ett mörkertal och att förskolorna hanterar frågorna utan att göra en anmälan. Den nya skollagen med anmälningsplikt hos förskolans personal kommer troligen att leda till ett ökat antal anmälningsärenden. Trelleborgs kommun 2 av 12

1 Inledning 1.1 Bakgrund Från och med 1 januari 2009 finns två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering: skollagen samt diskrimineringslagen (2008:567). Den nya skollagen (SL 2010:800, 6 kap) innebär en betydande skärpning av huvudmannens ansvar. Anmälningsplikt gäller för all personal. Nya skollagen ska tillämpas fr o m 1 juli 2011. Vidare innebär lagstiftningen bl a att plan mot kränkande behandling samt likabehandlingsplan ska upprättas årligen. Uppgifter från Skolinspektionen visar att många verksamheter har brister i sina planer. Vanligt är att dessa inte bygger på en kartläggning av verksamhetens behov samt att barnen/eleverna inte engageras i arbetet med planerna. I media rapporteras om ersättningar och skadestånd från kommuner till enskilda barn och elever med anledning av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Under 2010 ökade antalet anmälningar till Barn- och elevombudsmannen och Skolinspektionen markant. 1.2 Uppdrag och revisionsfråga Revisionsfråga: Kan ansvarig nämnd genom styrning och uppföljning säkerställa att berörda verksamheter bedrivs med beaktande av skollagens 6:e kapitel om kränkande behandling och diskrimineringslagen? För att svara på revisionsfrågan ska följande delfrågor besvaras: - Har varje enhet upprättat planer enligt gällande lagstiftning? Hur säkerställs kvaliteten på dessa dokument? Hur följs arbetet upp på enheten? - Hur följer nämnden upp arbetet enligt fastställda planer t ex vad gäller främjande, förebyggande och förhindrande insatser samt utredning och åtgärder vid fall av kränkning? - Hur säkerställs att berörd personal har tillräckliga kunskaper dels om gällande lagstiftning, dels om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger och förhindrar? - Hur görs barn och (i tillämpliga fall) vårdnadshavare delaktiga i arbetet? - Hur sker tillämpning av likabehandlingsplanen? 1.3 Avgränsning, metod och genomförande Granskningen avser förskoleverksamheten. Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med förvaltningschef, resurschef, samt rektorer/förskolechefer och gruppintervjuer med personal från Anderslövs rektorsområde och Modeshögs förskola. Trelleborgs kommun 3 av 12

Dokumentgranskning har skett av skolplan och granskade förskolors likabehandlingsplaner. Rapporten har sakgranskats av berörda tjänstemän. 2 Utgångspunkter Av Skollag (2010:800) framgår bl a följande: - Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. - Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. - Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. - En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av Diskrimineringslag (2008:567) definieras begreppet diskriminering i form av direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Trelleborgs kommun 4 av 12

För att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har Skolverket tagit fram Allmänna råd. I de allmänna råden framhålls förekomst av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. I arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bör man: - Regelbundet genomföra en kartläggning av organisation och arbetssätt, barnens trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet. - Planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen. Vidare framgår bl.a. följande: - Det bör finnas rutiner för hur informationen mellan huvudmannen, barn, elever och vårdnadshavare ska förmedlas vid kännedom om trakasserier eller kränkande behandling. - Ansvarsfördelningen bör vara tydlig mellan huvudmannen och rektor. Utredningen bör ledas av rektorn eller någon motsvarande ledningsfunktion. - Det bör finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Planerna mot diskriminering och kränkande behandling bör innehålla: - En beskrivning av verksamhetens långsiktiga mål och insatserna för det främjande arbetet. - De slutsatser som kan dras av kartläggningarna om situationen i verksamheten. - Konkreta mål för och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt en ansvarsfördelning för detta. - Tydliga rutiner för akuta och uppföljande åtgärder avseende inträffade kränkningar och hur dessa ska dokumenteras. - En beskrivning av hur barn och elever har varit delaktiga i arbetet med att ta fram planerna. Trelleborgs kommun 5 av 12

3 Granskningsresultat 3.1 Bildningsnämndens ledning, styrning och uppföljning 3.1.1 Mål och styrdokument I nämndens Skolplan (2008-2010) framgår att värdegrunden ska sättas i fokus för att stärka demokratin i skola och samhälle. På så sätt förebyggs mobbning, sexuella trakasserier, våld, främlingsfientlighet och andra uttryck för bristande respekt för människors lika värde. Vidare framgår att alla former av diskriminering och kränkande behandling såsom rasistiska beteenden och mobbning ska motverkas. Av målen framgår att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan av god kvalitet i enlighet med Skolverkets allmänna råd och som årligen revideras och följs upp i kvalitetsredovisningen. Av intervjuerna med förvaltningschef och resurschef framgår att när det gäller nämndens nya skolplan har övergripande mål tagits fram. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att konkretisera målen. Ett annat uppdrag är att följa upp likabehandlingsarbetet och årligen redovisa det till nämnd. Hittills har det getts en muntlig återrapportering till nämnd. I denna har ingått att redovisa antalet utredningar och typ av ärende. Vidare har två rektorer getts i uppdrag att muntligen beskriva hur de arbetar med likabehandlingsarbetet. Nämndens intresse för likabehandlingsarbetet uppges vara stort. 3.1.2 Nämndens arbete med likabehandling Av den förteckning över kommunens förskolor som revisionen tagit del av framgår att det finns likabehandlingsplaner för samtliga av kommunens 25 förskolor. Merparten är reviderade under år 2011. Åtta förskolor har likabehandlingsplaner från våren 2010. Merparten av förskolorna och skolorna reviderar sina likabehandlingsplaner på hösten samband med att höstterminen startar. Alla förskolor redovisar inte sin likabehandlingsplan på sin hemsida. Under läsåret 2010/11 har det sammanlagt på förskolorna förekommit en anmälan. Denna anmälan har hanterats internt inom förvaltningen. Som en jämförelse har anmälningarna enligt likabehandlingsplanerna förekommit sammanlagt 55 gånger under läsåret 2010/2011 för de 16 grundskolor som finns i kommunen. Det finns inga förvaltningsövergripande riktlinjer eller en kommungemensam mall för planerna ska utformas. Arbetet med likabehandling diskuteras i förvaltningens ledningsgrupp där erfarenheter utbyts. Förvaltningschefen lyfter även likabehandlingsarbetet med rektorer/förskolechefer i individuella samtal. I samband med att lagstiftningen var ny genomfördes utbildningsinsatser i förvaltningen för några år sedan. Under året kommer utbildning att ges som tydliggör anmälningsplikten till socialtjänsten. Likabehandlingsplanerna kvalitetssäkras av förskolechef/rektor. Resurschefen samlar in och läser planerna allteftersom de har reviderats. Förvaltningsledningen menar att planerna är av god kvalitet. Trelleborgs kommun 6 av 12

Förvaltningsledningen konstaterar att skärpningen av skollagen genom anmälningsplikt behöver synkroniseras med den anmälningsplikt som tidigare gäller enligt socialtjänstlagen. Den bedömning som görs är att det kommer att bli fler anmälningar i samband med att den nya lagen träder ikraft. Det finns inget systematiskt arbetssätt för att dra lärdomar om vilka insatser som är de mest effektiva när det gäller likabehandlingsarbetet. Det finns ingen gemensam metodik eller modell. Många av förskolorna i kommunen använder StegVis 1. Det svåraste med likabehandlingsarbetet uppges vara att integrera det som en naturlig del i det dagliga arbetet. 3.1.3 Uppföljning Av kommunens kvalitetsredovisning framgår att målet med att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan har uppnåtts. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig via skolornas hemsida eller kan rekvireras från den enskilda skolan. Det uppges vara svårt att följa upp i vilken utsträckning det förebyggande likabehandlingsarbetet har givit något resultat. Genom den nya skolplanen kommer föräldrarnas syn på förskolan fångas upp genom enkäter. 3.2 Modeshög förskola 3.2.1 Likabehandlingsarbetet Tidigare hade förskolan en gemensam likabehandlingsplan tillsammans med grundskolan. Förskolan påbörjade arbetet med nuvarande plan hösten 2009. Personalen involverades genom grupparbeten och diskuterade olika fallbeskrivningar. Likabehandlingsplanen fastställdes januari 2010 och reviderades februari 2011. Planen har varit på remiss i föräldrarådet. Förskolechefen följer upp likabehandlingsarbetet på olika sätt. På arbetsplatsträffar diskuterar personalen värdegrundsfrågor. Nulägesbeskrivningen görs genom barnkonferenser en gång per termin. Vidare samtalar förskolans processledare med all personal. I medarbetarsamtal lyfts frågan hur medarbetaren fungerar som ledare/förebild. Förskolechefen genomför också verksamhetsbesök. Förskolan har arbetat med den nya skollagen och reviderade läroplanen. Skollagen bygger på barnkonventionen och barnens rätt. Personalen deltog år 2010 i förvaltningsövergripande föreläsningar inom området. Det har inte genomförts någon medarbetarenkät som omfattar området. 1 StegVis är den svenska versionen av livskunskapsprogrammet Second Step som riktar sig till förskola och skola. Programmet lär barn viktiga sociala färdigheter och främjar deras emotionella kompetens. StegVis syftar till att förebygga aggressivt beteende och lägga en grund för ett gott socialt samspel. Sociala och emotionella färdigheter kan läras och tränas på liknande sätt som andra färdigheter. Trelleborgs kommun 7 av 12

Barn och vårdnadshavare görs delaktiga i arbetet på olika sätt. Pedagogerna har samtal med barn (4-5 år) och kontinuerliga intervjuer genomförs med barnen om hur de upplever miljön. Pedagogerna tar upp likabehandlingsarbetet på föräldramöten. Det uppges vara med fokus på värdegrundsfrågor. Förskolan arbetar kontinuerligt med att motverka könsdiskriminering. Modeshögs förskola har ännu inte haft några anmälningsärenden. Den modell för kränkande behandling som är beskriven i planen har delvis tillämpats fullt ut. 3.2.2 Likabehandlingsplanen Det finns en gemensam likabehandlingsplan för förskolorna Dalajär och Modeshög. Planen innehål mål för arbetet och en tydlig beskrivning över vad en kränkande behandling innebär. Det finns också en tydlig målsättning angiven för förskolans arbete med likabehandling. Det förebyggande arbetet är beskrivet och det finns en 6-stegsmodell angiven för hur förskolan ska stoppa all kränkande behandling. 3.2.3 Kommentar Den kartläggning, analys och åtgärder som bör ligga till grund för en reviderad likabehandlingsplan framgår inte av nuvarande plan. Likabehandlingsplanen kan förbättras och utvecklas genom att inkludera en dokumentation över barnens trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen bör också innehålla en beskrivning av de slutsatser som kan dras av kartläggningarna om situationen i verksamheten samt konkreta mål för och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt en ansvarsfördelning för detta. 3.3 Anderslöv 3.3.1 Likabehandlingsarbetet Det finns en likabehandlingsplan som reviderades senast 2010-08-30. Planen har tagits fram av en arbetsgrupp med representation från samtliga förskolor samt en processledare och förskolechef. Planen har lämnats till personal och föräldrar för synpunkter. Planen finns tillgänglig på varje förskoleavdelning och föräldrarna informeras muntligt vid inskolning av nya barn. All personal deltog i kommunens övergripande förläsningar om likabehandlingsarbetet. Medarbetarna diskuterar likabehandlingsarbetet kontinuerligt. Vid de årliga medarbetarsamtalen diskuteras värdegrundsfrågor och förhållningssätt. Mentorerna (barnets kontaktperson) träffar föräldrarna tre gånger per termin för samtal. Processledarna pratar med all mentorspersonal och rektor har dialogen med processledarna. En nulägesbeskrivning görs vid barnkonferens två gånger per termin. Nulägesbeskrivningen dokumenteras dock inte i likabehandlingsplanen. Trelleborgs kommun 8 av 12

Rektor följer upp arbetet genom dialog med processledarna samt i möten med varje arbetslag. Det har aldrig varit något anmälningsärende på någon av förskolorna. När det gäller genusperspektivet har lärmiljöerna förändrats. Det finns idag inga verkstäder för pojkar och särskilda rum för flickor. Förskolechefen bedömer att likabehandlingsarbetet har gett resultat. Medarbetarna har större kunskap och medvetenhet inom området vilket sannolikt kommer barnen till nytta. 3.3.2 Likabehandlingsplanen Det finns en gemensam likabehandlingsplan för Smörblommans, Backens och Söderängens förskola vilka lyder under Anderslövs Rektorsområde. Planen är kortfattad och innehåller mål för arbetet och en beskrivning av vad en kränkande behandling innebär. Det förebyggande arbetet är beskrivet och det finns en tydlig beskrivning av ansvarsfördelning. 3.3.3 Kommentar Det framgår inte tydligt av planen hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Den kartläggning, analys och de åtgärder som ligger till grund för en reviderad likabehandlingsplan framgår inte av nuvarande plan. Likabehandlingsplanen kan förbättras och utvecklas genom att inkludera en dokumentation av barnens trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen bör också innehålla en beskrivning av de slutsatser som kan dras av kartläggningarna om situationen i verksamheten. Vidare bör planen innehålla konkreta mål för och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt en ansvarsfördelning för detta. 4 Analys och revisionell bedömning Har varje enhet upprättat planer enligt gällande lagstiftning? Hur säkerställs kvaliteten på dessa dokument? Hur följs arbetet upp på enheten? Det finns en likabehandlingsplan för samtliga kommunala förskolor i Trelleborgs kommun. Likabehandlingsplanerna kan med fördel redovisas på respektive förskolas hemsida så att dessa blir tillgängliga för allmänheten. Det genomförs ingen systematisk förvaltningsövergripande kvalitetssäkring av planerna utan respektive rektor är kvalitetsansvarig för sin likabehandlingsplan utifrån de förutsättningar som råder på den enskilda förskolan. Trelleborgs kommun 9 av 12

Utifrån de likabehandlingsplaner som vi har tagit del av i denna granskning kan konstateras att skolverkets allmänna råd inte följs fullt ut. Båda planerna kan utvecklas vad gäller kartläggning av nuläget samt uppföljning av plan. Uppföljning av likabehandlingsarbetet sker ute på respektive enhet. Denna uppföljning dokumenteras dock inte i planen för kommande år. Hur följer nämnden upp arbetet enligt fastställda planer t ex vad gäller främjande, förebyggande och förhindrande insatser samt utredning och åtgärder vid fall av kränkning? Nämnden har fastställt mål om att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan av god kvalitet i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Planen ska årligen revideras. Resultatet av arbetet redovisas muntligen till nämnd. Uppföljning sker också årligen i kvalitetsredovisningen. Uppföljningen kan med fördel utvecklas genom att redovisa och följa upp resultat över hur barn, elever och medarbetare ser på likabehandlingsarbetet. Hur säkerställs att berörd personal har tillräckliga kunskaper dels om gällande lagstiftning, dels om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger och förhindrar? En omfattande utbildningssatsning genomfördes i samband med att lagstiftningen var ny. Under året kommer utbildning att ges som tydliggör anmälningsplikten till socialtjänsten. Likabehandlingsområdet diskuteras regelbundet i samband med arbetsplatsträffar. Med fördel skulle detta område kunna fångas i medarbetarenkät för att bland annat uppmärksamma om kunskaperna är tillfredsställande och hur medarbetarna uppfattar arbetet. Vi konstaterar att ledningsgruppen diskuterar likabehandlingsarbetet. Det saknas dock ett sammanhållet system för att dra lärdomar om vilka insatser som är de mest effektiva för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Hur görs barn och (i tillämpliga fall) vårdnadshavare delaktiga i arbetet? Av granskningen framgår att föräldrar och barn involveras i arbetet med likabehandling. Föräldrar ges möjlighet till att lämna synpunkter innan planerna fastställs. Hur sker tillämpning av likabehandlingsplanen? Av granskningen framgår att förskolorna aktivt arbetar med det förebyggande arbetet. Enheterna följer de planer som har upprättats. Av intervjuerna med berörd personal framgår att det finns kunskap och engagemang vad gäller likabehandlingsarbetet. Det kan konstateras att antalet anmälningsärenden är få. Vi kan inte av granskningen klarlägga om detta beror på att det förebyggande arbetet är framgångsrikt eller om det beror på förskolornas arbetssätt att tidigt ta tag i Trelleborgs kommun 10 av 12

problemen. Det kan också vara så att det finns ett mörkertal och att förskolorna hanterar frågorna utan att göra en anmälan. Den nya skollagen med anmälningsplikt hos förskolans personal kommer troligen att leda till ett ökat antal anmälningsärenden. Kan ansvarig nämnd genom styrning och uppföljning säkerställa att berörda verksamheter bedrivs med beaktande av skollagens 6:e kapitel om kränkande behandling och diskrimineringslagen? Vi bedömer sammantaget att Bildningsnämndens styrning och uppföljning är bristfällig och kan utvecklas. Det finns en styrning över att likabehandlingsplaner upprättas och årligen revideras. Styrningen kan förbättras genom att ta fram förvaltningsgemensamma riktlinjer och mallar för likabehandlingsplanerna. Uppföljningen är också ett förbättringsområde. Det sker ingen systematisk kontroll över planernas kvalitet. Av granskningen framgår att enheterna inte följer Skolverkets allmänna råd fullt ut. På enhetsnivå saknas en dokumentation över uppföljningen av verksamheten. Den återredovisning som idag sker till nämnd är endast muntlig och kan utvecklas. Trelleborgs kommun 11 av 12

2011-08-23 Jean Odgaard Projektledare Alf Wahlgren Uppdragsledare Trelleborgs kommun 12 av 12