Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014.



Relevanta dokument
Likabehandling och trygghet 2015

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Hagabackens skola

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Elevernas trygghetsplan

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Ånässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår lokala likabehandlingsplan Järnforsens skola

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevenkät år

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021?

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Likabehandlingsplan

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

LIKA-behandlingsplan

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bonusmaterial Hej Kompis!

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Vandrande skolbussar Uppföljning

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Murgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN

Skolledningens sida februari 2016

Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola

Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad:

Verksamhetsråd Stora Hammars rektorsområde

Gideälvens skolområde Oktober Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret

Arbetsplan/Beskrivning

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Sjötorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola samt fritidshem

Vi måste tyvärr meddela att lössen är tillbaka. Vi ber er att kolla och luskamma barnen.

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

SSP Svenska skolan i Paris

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Övning: Dilemmafrågor

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Persöskolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Bakgrund och förutsättningar

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Hubertusgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnebo skola och fritidshem 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

Hedens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hur upplevde eleverna sin Prao?

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Östra Frölunda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015

Humanistisk service Barn och utbildning. Kvalitetsdjupdykning. Rapport. Dag:

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Lusten att gå till skolan 2013

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Spindeldiagram. Stockholm / Kista gymnasium / Administration, handel och varuhantering Beställda: 18 Antal svarande: 18 Svarsfrekvens: 100%

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Vi vill veta vad tycker du om skolan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Rönnbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

Transkript:

Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014. Närvarande: Annika Ullemark 2A, Merethe Ingebrigtsen 5A, Annika Hedström Wahlberg 2C, Andreas Wahlberg 2C, Pernilla Carlgren 2A, Karolina Friggeråker 3B, Marie Persson 3C, Nina Molin FA, Ann-Helene Svahn 5A, Hanna Erving 1C, Ulrika Ljunggren FC, Petra Wahnberg FB + 3A, Torbjörn Karlsson 1A, Petra Ahlström 3B, Sara Lindroth 3C, Marlene Strnad 1B, Ulrika Karlsson lärarrepresentant, Anneli Mellander biträdande rektor, Emma Dahl rektor. 1. Alla hälsas hjärtligt välkomna. 2. Emma Dahl, ny rektor på skolan presenterar sig och sina tankar och idéer kring ledarskapet på Mössebergsskolan. Hon informerar om hur man arbetar på skolan med skolutveckling genom kollegialt lärande. 3. Anneli Mellander, biträdande rektor på skolan, presenterar sig och informerar om vårt delade ledarskap på skolan, vilket innebär att alla elever är bådas och är alltså inte uppdelade på olika rektorer. Det innebär att man som elev och/eller förälder kan höra av sig till vem som helst av oss. Däremot delar vi upp arbetsuppgifter mellan oss, vilket innebär att man som förälder ofta får att göra med en av oss i olika ärenden. 4. Anneli informerar om arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har nyligen haft fokusgrupper där eleverna har fått ta fram områden som de tycker är viktiga för att de ska känna sig trygga på Mössebergsskolan. Dessa områden ligger sedan till grund för det vi arbetar fram i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. 5. Emma berättar att våra fokusområden i vårt skolutvecklingsarbete detta året är arbetet mot kränkningar. Vi arbetar t.ex. med att försöka skapa samsyn kring vad kränkningar kan vara och vi jobbar med att förbättra våra rutiner för anmälningar, utredningar och uppföljningar kring kränkningar. Vi berättar att vi har haft diskussioner kring ett antal fiktiva fall, för att i kollegiet lyfta hur man kan agera. Under mötet låter vi föräldrarna prova att diskutera ett sådant fiktivt fall kring hur man tror att man hade agerat som lärare om en elev skulle redovisa och några elever längst bak i klassrummet suckar och himlar med ögonen. 6. Vi informerar om ytterligare utvecklingsprojekt i år: -Utvecklingsgruppen med förstelärare och skolledning, som lägger upp arbetet för det kollegiala lärandet (utifrån det vardagliga pedagogiska arbetet och i samråd med övriga lärare). -Läsprojektet -ASL-projektet (Att Skriva sig till Läsning) i FC. 7. Alla närvarande får i uppgift att skriva om vad man tycker fungerar bra på Mössebergsskolan, vad man tycker kan/bör utvecklas, samt tips och idéer till oss. Sammanställningen kan du läsa nedan! 8. Övriga frågor: Synpunkter kring parkeringssituationen kommer upp. Det är många som ställer sig dumt på parkeringarna, så att det är svårt att komma in och ut. Det är mörkt på vissa delar av skolgården. Emma och Anneli ska ta frågan vidare. 9. Mötet avslutas. Vid tangentbordet: Emma Dahl

Föräldrarna i skolrådet (26/11 2014) tycker följande: Detta fungerar bra på Mössebergsskolan Bra känsla på skolan. Det känns tryggt att lämna barnen här på dagarna. Personalen har fantastiskt bra koll på vartenda barn och bryr sig om varje barn. Det känns som att det jobbas hårt med att varje barn ska känna sig sedd, varje dag! Positivt klimat allmänt! Kommunikationen mellan skola och fritids. Fantastiska lärare och fritidspersonal! Min son är supernöjd, det enda han önskar är mer variation på mellanmålen. Det mesta, t.ex. schema, olika lärare, hembrev, raster (konflikthantering), fritidsverksamheten. Trevlig och kunnig personal. Okej med resurser i klasserna, fritids finns i klassen vid några tillfällen/vecka. Bra sammanhållning i klassen. Elever blir sedda och får stöd i undervisningen där det behövs i viss mån. Föräldrar och elever blir bra bemötta av vuxna och lärare. Personalen är väldigt engagerad, villig att testa nya vägar och duktig på att individanpassa undervisningen. Man är duktiga på att göra eleverna delaktiga i mycket, t.ex. när Krångliga krabban skulle namnges och invigas. Engagerade lärare och barnen trivs. All personal är trevlig, tillmötesgående och bra med barnen. Bra resurser där de behövs. Bra återkoppling där den behövs. Det är bra personal. Upplever att trots att det är många elever på skolan så känner de flesta till varandra. Både elever och lärare. Bra rutiner. Tycker att lärarna tar tag i problemen som uppstår väldigt fort (kränkningar). Det blev återkoppling via mejl från läraren. Tillgången till skolpsykolog är väldigt bra. Min son trivs med att gå till skolan det tyder på att miljön är god såväl fysiskt som socialt. Han är trygg när vi lämnar honom på morgonen och längtar inte hem ens när vi ska hämta. Nöjd med klasslärare och övriga pedagoger. Från förskoleklass har man arbetat med att få ihop barnen till en grupp, vilket skapat ett bra klimat i klassen. Bra information via veckobreven. Vi har varit mycket nöjda genom alla år på skolan. Bra mat. Allt fungerar bra. Vi hör bara positiva erfarenheter från barn och föräldrar. Duktiga lärare. En väl fungerande organisation.

Samarbetet mellan skola och fritids är bra. Det är viktigt att man ser helheten över barnens dag. Det känns som om skolan har ett stort hjärta och finns för alla barn med alla behov. Lärarna är lyhörda. Det känns som att det alltid finns ett stöd. Att det finns möjlighet att arbeta i mindre grupper. Vad anser du behöver utvecklas? Föräldraansvaret för hur det ser ut i korridorerna. Att som förälder vara delaktig i arbetet och inte lägga hela ansvaret på skolan. Att skolan inte ska vara rädd för att be om hjälp med saker föräldrar kan hjälpa till med, eftersom föräldrar har ett stort ansvar i utvecklingen och det är otroligt viktigt att vi samarbetar och engagerar oss tillsammans. Önskemål om högre kontinuitet när det gäller lärarna. Ett av våra barn har fått byta lärare vid flera tillfällen, vilket har varit olyckligt. Information om vad mitt barn ska/kan utveckla i respektive ämne för att utvecklas så mycket som möjligt, som det är nu får man mycket information om vad man har arbetat med men inte hur man går vidare. Mer tid för enskilda insatser där det behövs. Mer tid för speciallärare, talpedagoger och kuratorer. Bättre arbetsro i klassen. Fånga upp elever tidigt om de behöver extra stöd och hjälp med ämnen och social utveckling. Skjutsar till och från bad och ishall. Ibland är det buss som gäller, ibland kör man sitt eget barn och ibland hjälper skolan till att organisera samåkning. En lite mer enhetlig och tydlig linje önskas så det är lättare att som förälder veta vad som gäller. Hembrev via Unikum har jag hört föräldrar säga blivit en försämring, men är osäker på hur de menar. Fler i personalgruppen på fritids. Upplever ganska ofta att personalen inte vet var barnen är, om de är ute eller inne och vad som har hänt under dagen. Bättre överlämning till den personal som är kvar sent. Hur man förbereder barnen på övergångar mellan år 3 och 4 och år 5 och 6. I övergången mellan trean och fyran blev skillnaden väldigt stor vad gäller krav på självstudier, ansvar för läxor och prov istället för läxförhör. Efterlyser en större förberedelse för detta. Skillnaden mellan 5 och 6 är också stor. Barn kunde vara godkända i 5:an i ett ämne men blev underkända efter tre veckor på Central. Vill se ett ökat samarbete mellan lärarna då målen är desamma. (Rektor Emma informerar om att vi jobbar med att utveckla samarbetet med Centralskolan kring bedömning. Kompetensutvecklingsdagen den 25/11 hölls tillsammans med Central och ägnades åt just detta. Samarbetet fortsätter framöver. Dessutom har vi just nu extra fokus i hela kommunen på att utveckla arbetet med bedömning). Man kanske skulle göra en utvärdering av klasser 1-2 månader in i terminen i förskoleklass och första klass och kolla så klasserna fungerar och fundera över vad som kan förbättras och vilka åtgärder som behöver göras. Om det är problem i en klass, ta tag i det direkt. Det blir inte bättre bara för att eleverna blir äldre, snarare tvärtom. Oftast bara en rastvakt på morgonen. Det är svårt att lämna en 6-åring på gården utan att någon tar emot.

Utmaningen blir, för mitt barn liksom för alla, att inte tappa gnistan längre fram på vägen och att successivt få spänna bågen lite till, både nu och sedan inom olika områden. Vissa delar av skolgården behöver rustas upp. En del är trasigt. Skolgården behöver sopas under hösten, för det blir lerigt, löven fryser och barnen halkar. Det behövs ett staket/räcke/skydd vid linbanan vid Rubinen. Två barn har ramlat ner. Lärare behöver väl alltid mer ämneskunskap. Det är svårt att veta vad som behöver utvecklas när man inte är tillräckligt insatt. Tips och idéer till oss Ha en resurs (typ lapplisa) som tar diskussionen med föräldrar som inte respekterar var vi ska och inte ska parkera, eller hur man ska bete sig på parkeringarna runt skolan. Vi kommer aldrig att kunna skylla hela trafiksituationen på att alla åker bil, det måste finnas andra sätt att lösa det på genom att diskutera med varandra. Renovera duscharna i gymnastiken eftersom barnen upplever att de är ofräscha. När barnen åker buss, t.ex. från Odenbadet så åker de utan en vuxen och då kan det hända saker som chauffören får ta tag i. Mer pengar och stöd för specialundervisning. Göra lektionerna roligare och låta elever få uttrycka hur de skall få bättre arbetsro på lektionerna. Fortsätta göra ert bästa, vara nyfikna på nya metoder och berömma er personal för det fina arbete de gör varje dag för våra barn. Gemensamma planeringsdagar för lärare i trean och fyran, samt för lärare i femman och sexan för att skapa samsyn kring hur man ska nå målen och hur man kan förbereda och underlätta för elever och föräldrar). Det behövs belysning vid ingången till skolan vid övergångsstället Scheelegatan-Kapellsgatan, in mot fotbollsplanen. På Topazens gård är det kolsvart nu och buskaget och träden gör det lite obehagligt. Även på Rubinens gård, mellan ingångarna, behövs bättre belysning. Mer samarbeten mellan klasser, t.ex. att klasserna åker iväg med olika klasser, inte alltid med samma. Mer samarbete och träffar över skolgårdarna. Barnen hör till en skolgård och träffar då inte de jämnåriga barnen på de andra gårdarna. Tänka igenom om det är bra utvecklingsmässigt att dela upp fritidsverksamheten i så stora åldrar. F-klass, första och andra klass bör följa varandra och tredje och fjärde klass. Med kompisar i lika ålder kanske man får bättre gemenskap. Parkeringsrutorna vid matsalen behöver fyllas i. Kanske skulle även gräsrefugerna kunna bli parkeringsrutor? Nuvarande rutor är små, så det är svårt att få ut barn i bilbarnstol utan att dörren slår i bilen bredvid. Fritids skulle naturligt använda ett rum/ha tillgång till ett rum för att delge information om barnen eller ställa frågor, detta anser jag inte ska ske i en korridor, p.g.a. sekretess! I ettan får vi ett veckobrev för alla tre klasserna. Det skulle vara mycket bättre/mer intressant med information om den egna klassen. Förstår att systemet (nuvarande) är tidsbesparande för läraren men det är bättre med brev mer sällan med mer info om klassrumsklimatet/gruppklimatet i den egna gruppen. Då kan också vi föräldrar prata med barnen och förhoppningsvis bidra till något ännu bättre. Fortsätta prata om kränkningar i alla klasser.

Tycker att ett mobilförbud i skolan skulle positivt. Frågor som kommer tas upp på skolrådet kan skickas ut i förväg, så man kan samla in synpunkter från övriga föräldrar. Om problemet finns med mobbning på skolan, ta in någon som kan prata med barnen, som själv gått igenom detta och vet vad den pratar om.