Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolor Sturefors

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolor Sturefors

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

IT-strategi för Ålidhems skolområde

Trygghetsplan för Hästens förskola

Förskolan Västanvind

KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning

Intern rapport - Roller och ansvar

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Kvalitetsrapport

Förskolan Västanvind

Lokal arbetsplan Täppan

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Lokal arbetsplan Trevnaden

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Verksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Sammanställning av diskussionskarusellen

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 5. Anna Österman Anne-Christine Hillman. Dnr 2010/242 BUN.149. Barn- och ungdomsnämnden

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Mellangården och Sörgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Hörnet

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Kvarngårdens Trygghetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Syfte. Metod. [Skriv text]

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2018

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors - Stureforsvägen

Systematiskt kvalitetsarbete i Barn & Skola Kunskap, utveckling, lärande KUL 1 Lå A v. betar, utvecklar. firjtfor/fsjtrhc/ utvecklar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Granskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

Trygghetsplan för Duvans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Leda digitalisering 21 september Ale

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola

Likabehandlingsplan för Gävle kommunkoncern 2018

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsrapport och Verksamhetsplan för förskolorna Hillängen och Biskopsnäset Ludvika kommun

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Kvalitetsrapport för förskolan

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (10) Västra Bagarmossens förskolor

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (10) Västra Bagarmossens förskolor

Fäbogårdens förskolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Solgårdens förskola

Takläggarens förskolas kvalitetsredovisning

Transkript:

Kvalitetsrapprt 2017/2018 - Sammanfattning Vår Visin: En förskla för alla där kunskap ch människr växer Engagemang- Kmpetens- Arbetsglädje Mål Linköpings kmmun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande ch förväntas nå så långt sm möjligt i sin utveckling. Likvärdiga möjligheter - Samtliga verksamheter ska bidra till att utjämna skilda förutsättningar. Lust ch engagemang - Samtliga barn ch elever ska trivas, bemötas av engagerad persnal ch känna sig delaktiga. Ett aktivt arbete pågår för att utveckla försklans verksamhet utifrån våra styrdkument- Lärplanen för försklan, Linköpings kmmuns mål, försklrnas egen Mål & Aktivitetsplan, Plan mt kränkande behandling ch utvärderingsverktyget KUL (Kvalitetsutveckling i Linköpings försklr). Pririterade mråden för verksamhetsåret 2017-2018 i Sturefrs Språk Matematik Följande mål ur Lpfö 98/16 har vi fkuserat på: Mål: utvecklar nyanserat talspråk, rdförråd ch begrepp samt sin förmåga att leka med rd, berätta, uttrycka tankar, ställa frågr, argumentera ch kmmunicera med andra. Mål: Att barnet utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över ch pröva lika lösningar av egna ch andras prblemställningar.

Resultat För att öka barnens språkutveckling har pedaggerna arbetat systematiskt ch strukturerat med materialet Språklust ch Före Brnhlmsmdellen. Pedaggerna bserverar ch dkumenterar det enskilda barnets lärprcess utifrån språkmålet. Vi höjer blicken när det gäller undervisning i försklan ch utgår från litteraturen att undervisa barn i försklan Arbetssätt med mindre grupper för att ge barnet bästa möjligheter till lärande. Vi har ckså ett gemensamt tema Djur ch Natur på alla försklrna. Resultat utifrån "Vad sa du fröken" visar på att barnen har gd kännedm inm mråden sm rdförståelse, prepsitiner, räkna till 20 samt färg ch frm. Utvecklingsmråden sm vi arbetar vidare med är fnlgisk medvetenhet, sammansatta rd ch att återberätta. Pedaggerna utmanar barnen med nya rd ch begrepp genm att använda ett temainriktat arbetssätt. Matematiska begrepp i försklan är: frm, strlek, mått, vikt, läge, vlym, tid ch antal. I arbetet med NTA- naturvetenskap ch teknik i förskla anpassar pedaggerna verksamheten efter barnens förutsättningar så att alla barn får möjlighet att utmanas i sitt lärande. NTA teman inm försklan är vatten, luft, ljud ch ljus. Pedaggerna har skapat lärmiljöer både inm- ch utmhus med material ch aktiviteter för att utveckla barnets kunnande inm språk ch matematik. Pedagger från alla försklr ingår i en arbetsgrupp tillsammans med försklechef för att tillsammans utveckla försklrnas utmhusmiljö sm har varit ett förbättringsmråde. Vi kan se i utvärderingen (Attitydundersökningen) att resultatet är lägre än andra mråden ch här måste försklan bli bättre på att kmmunicera ch synliggöra lärandet i utmhusmiljön. Pedaggerna kmmer att berätta m hur undervisning ch statinsbaserat lärande genmförs i utmhusmiljön på höstens föräldramöte. I Mål ch Aktivitetsplanen samt Plan mt kränkande behandling beskriver försklan hur barnen ges bästa möjligheter till trygghet, utveckling ch lärande. I undervisningen används värdegrundsböckerna 10 små kmpisböcker med uppdragskrt, empatiövningar/lekar. Pedaggiska dkumentatin görs tillsammans med barnen. Dkumentatin sker med hjälp av väggdkumentatin, dagbk/lggbk, bild ch text, digitala verktyg används sm Ipads ch datrer. IPads används i verksamheten för språk, matematik- färg ch frm, minnesträning, memry, film samt bilder. Pedaggerna ser att barnen hanterar lika prgram ch har utvecklat användandet av IPads. Barnen har fått större inflytande på sin lek ch lärmiljö ch kmmer med egna förslag på hur den kan utfrmas. Barnen har ckså tagit med intressanta frågeställningar/ händelser hemifrån sm de delger gruppen ch därmed skapas nya kunskaper ch intressemråden.

En specialpedagg finns sm stöd till verksamheten. Specialpedaggens uppdrag är att arbeta förebyggande genm lika typer av utvecklingsarbete, t.ex. spridning av kunskap m barn i behv av särskilt stöd, språkarbete, bservatinsmetder ch gruppdynamiskt arbete. Vi har ckså en kvalitetskrdinatr i sklmråde Sydst sm stödjer försklechefer ch pedagger med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i försklan. Pedaggerna tillsammans med försklechef arbetar systematiskt med uppföljning, utvärdering ch utveckling av verksamheten för att säkerställa en hög kvalitet. Medarbetarenkätens resultat visar att det finns tydliga mål för verksamheten ch att pedaggerna trivs ch utvecklas. Försklechef träffar pedaggerna i lika mötes frum, där alla får kmma till tals. På arbetslagsledarträffar, studiedagar, persnalmöten, samverkansråd diskuteras kvalité, utveckling ch värdegrundsfrågr. Vi satsar på utbildning inm IKT för alla pedagger i lär-plattfrmen FRONTER. En pedagg har uppdraget sm IKT samrdnare i mrådet med ansvar för utbildning ch uppdatering av hemsidan. Barnens närvarregistrering sker nu digitalt genm ett system sm heter Lämna/Hämta. Vi har ckså satsat på utbildning inm språk, matematik, kulturell mångfald ch NTA samt investerat i pedaggiskt material, barnmöbler, skärmar för att göra rum i rummen med pedaggiska lärmiljöer. Samverkan med vårdnadshavare sker dagligen genm lämning ch hämtning där viktig ch värdefull infrmatin m barnets tid i försklan ges. Samverkan sker ckså genm föräldramöten, trivselaktiviteter ch samverkansråd. Analys De barn sm kmmer till försklan är redan igång med sitt lärande ch har lika mål för sin utveckling. Intrduktinen (insklningen) till försklan är då viktig för barnens trygghet, utveckling ch lärande. Nya barn i gruppen gör att pedaggerna hela tiden måste utmana ch förändra arbetssättet utifrån gruppen ch varje barns behv. Framgångsfaktrer: Tydliga mål Pedaggiskt ledarskap Undervisning i mindre barngrupper under dagen Lösningsfkus Varierande aktiviteter ch varierat material Attitydundersökningen visar att både barn ch föräldrar känner sig välkmna ch är trygga i försklan ch inm utveckling ch lärande har försklan ett högre resultat än tidigare år. Min uppfattning är att resultatet är högre på grund av att vi medvetet synliggjrt verksamheten i lika mötes-frum ch i den dagliga kntakten. Pedagger ch försklechef ska frtsätta med att dkumentera ch infrmera vårdnadshavare på ett

tydligt sätt när det gäller lärplanens mål ch den dagliga pedaggiska verksamheten på försklan. Försklechef genmför strukturerade verksamhetsbesök på försklrna. Under verksamhetsbesöken förs en dialg mellan försklechef ch pedagger m arbetet i försklan. Syftet med verksamhetsbesöken är att sm ansvarig chef leda ch cacha pedaggerna. Att sm chef vara delaktig i de pedaggiska prcesserna är en förutsättning anser jag för att kunna styra ch utveckla arbetet i försklan utifrån de riktlinjer ch styrdkument vi har att följa. En viktig del för verksamhetens måluppfyllelse är pedaggernas kmpetensutveckling. Pedaggernas kmpetens påverkar resultatet i försklan - hur arbetslagets kunnande ch erfarenheter förändrats mt målet. Kmpetensutvecklingsinsatser inm språk, matematik, NTA ch kulturell mångfald har genmförts under året för att öka kvalitén i förskleverksamheten för högre måluppfyllelse. Åtgärder utifrån analys Uppdraget förutsätter samverkan med lika parter, satsar vi medvetet på en kvalitativ samverkan så blir det utdelning i frm av arbetsglädje ch psitivt resursutnyttjande. För att uppnå gda resultat ska lika frmer av kmpetensutveckling kmbineras under året. Det finns en planeringsstruktur (Kvalitetshjul) för lika mötesfrum där verksamhetens mål följs upp, utvärderas ch utvecklas. Pedaggerna ska tillsammans med försklechef frtsätta att systematiskt följa upp, utvärdera ch utveckla verksamheten i Sturefrs. Vi ska använda ett yrkesspråk i försklan, pedaggerna ska sätta rd på det sm sker. Barnens trygghet ch lärande ska vara i fkus. Vi höjer blicken när det gäller undervisning i försklan, utgår från litteraturen att undervisa barn i försklan. Vi ska frtsätta att använda IKT samt pedaggisk dkumentatin för att följa det enskilda barnets utveckling på försklan utifrån ett av lärplanens språkmål. Hur har barnens utveckling ch lärande förändrats? I ch med att barnen delas i mindre grupper ger det fler tillfällen till lek i nya knstellatiner ch lika lärandeaktiviteter tillsammans med pedagg, samt ett djupare värdegrundsarbete. Utifrån värdegrundsarbetet med kmpisböckerna ser pedaggerna att barnen i försklan hjälper varandra, samarbetar ch berättar. I temat Djur ch Natur har barnen fått lära samt ökad förståelse ch respekt för vår närmiljö ch lärande för hållbar utveckling.

Hur har verksamheten utvecklats? Undervisning- målstyrda prcesser, sm syftar till utveckling ch lärande i riktning mt de mål sm försklan ska sträva efter. Pedaggerna delar upp sig i de grupperna sm barnen ingår i ch kan erbjuda barnen lika aktiviteter ch lärmiljöer. Utfrskar vår närmiljö ch delar barnen i mindre grupper under dagen. Samtalar m våra lärmiljöer ch försöker förändra det sm inte fungerar, samtalar med barnen m hur lärmiljöerna används. Erbjuder eftermiddagsaktiviteter med lika innehåll utifrån pririterade mråden. Framgångsfaktrer: Fkus på uppdraget- marknadsföring- likvärdiga försklr Tydliga målbeskrivningar Barnen delas i mindre grupper- lärmiljöer-statinsbaserat lärande Md att leda lärande- kllegialt lärande- Lösningsfkus Ansvar ch engagemang ledning/ medarbetare Delaktighet skapa gda relatiner- kmpetensutveckling Systematiskt kvalitetsarbete För att öka barnens språk- ch matematikutveckling ska vi frtsätta med att arbeta systematiskt ch strukturerat med undervisning i mindre grupper för att ge barnet bättre möjligheter till lärande. Dkumentera det enskilda barnets lärprcess utifrån språkmålet. Försklechef tillsammans med pedagger ska frtsätta med att infrmera vårdnadshavare regelbundet m vad sm händer i försklans verksamhet ch hur arbetet frtskrider efter lärplanens mål ch riktlinjer. Våra pririterade mråden 2018 2019 är: Språkutveckling Matematik Marie Sturehed Försklechef