FREDRIKSBERGSSKOLAN Oktober 2010 - Oktober 2011 Årlig plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling Gäller för samtliga verksamheter som tillhör Fredriksbergsskolan. Ansvariga : Rektor Kompisteamet 1
Innehållsförteckning Vision... 3 Policy... 3 Definitioner av begrepp... 4 Diskriminering... 4 Uttryck av diskriminering... 4 Kränkande behandling... 5 Repressalier... 5 Arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling... 6 Samverkan... 7 Främjande arbete... 7-8 Uppföljning av föregående plan... 9 Beskrivning av arbetet och analys... 9 Mål för året... 10 Rutiner för akuta situationer... 11 Diskriminering, trakassering eller kränkning... 11 Utredning... 11 Bilaga 1... 12 Bilaga 2... 13 Bilaga 3... 14 Bilaga 4... 15 Bilaga 5... 16 Bilaga 6... 17 Bilaga 7... 18 2
Vision På Fredriksbergskolan ska alla barn och elever känna sig trygga och lika mycket värda. Alla vuxna och barn har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor och att man som elev/barn alltid blir sedd, hörd, respekterad och delaktig. Verksamheten ska präglas av att man ser olikheter som en tillgång. Aktivt arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling mellan barn, elever och vuxna ska genomsyra alla våra verksamheter Arbetet ska ske i samverkan mellan elever, hemmen och skolans personal. Policy Fredriksbergskolans likabehandlingsplan upprättas årligen enligt gällande lagar och styrdokument. De olika lagarna som styr skolans arbete är: Skolförfattningarna som skollagen (1985:1100), Läroplan för förskolan (lpfö 98), (bil 1, A skollagen, B skolverket) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, (bil 2) förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Se särskilt skollagens kapitel 14A från 1/1-09. Denna lag tillsammans med Diskrimineringslagen ersätter lagen från 2006 om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. o Diskrimineringslagen (2008:567) (bil 3) o Arbetsmiljölagen (AML 1997:1160) (bil 4) o Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) (bil 5) o Brottsbalken (BrB 1962:700) (bil 6) o Barnkonventionen (bil 7) o Salamancadeklarationen (1994) för elever med behov av särskilt stöd Dessa lagar är till för att ge våra elever en så trygg vardag som möjligt. Ingen ska behöva gå till Fredriksbergskolan och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Fredriksbergskolan har enligt de föreskrifter som gäller upprättat en likabehandlingsplan samt en årlig plan mot kränkande behandling för att tydliggöra vikten av att arbeta med ett målinriktat, aktivt främjande arbete rörande frågor om kränkande behandling i vår verksamhet. Vi vill vidta åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och kränkande behandling. 3
Definitioner av begrepp DISKRIMINERING: De sju diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder (fysiska likväl som av neuropsykiatrisk karaktär) Ålder Könsöverskridande identitet och uttryck UTTRYCK AV DISKRIMINERING Direkt diskriminering Ett barn eller en elev missgynnas genom särbehandling pga. någon av de ovanstående grunderna. Uttrycket för den direkta diskrimineringen kan ske genom trakasserier. Exempel kan vara: Könsdiskriminering: att få för- eller nackdelar på grund av sitt kön eller när skällsord används som syftar till personens kön. Etnisk diskriminering: att bli förolämpad eller hotad med ord som anspelar på den etniska tillhörigheten. Religiös diskriminering: att betygssättningen påverkas av personens religionstillhörighet. Sexuell diskriminering: skällsord används som förknippas med den sexuella läggningen. Man blir behandlad annorlunda av andra elever och lärare pga. den sexuella läggningen eller sexuella anspelningar sker med ord eller handling. Diskriminering på grund av funktionshinder Det erbjuds inte andra alternativ vid av förskolan/skolan anordnade aktiviteter t.ex. friluftsdagar. Man blir ej erbjuden rätt hjälp för att kunna tillgodose sig undervisningen på samma villkor som andra elever/barn. 4
Indirekt diskriminering Ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala regler, strukturer eller arbetssätt tillämpas så att det får en diskriminerande effekt i praktiken. Exempel kan vara: Att inte få bära huvudduk, kippa eller turban. Att pga. religiösa orsaker inte kunna äta den erbjudna lunchen. Att hänsyn inte tas vid schemaläggning och provplanering eller att elever kan behöva ledigt vid religiösa helgdagar. Att välja läromedel/material som diskriminerar OBS! En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han har blivit kränkt alltid ska tas på allvar. Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad och kränkande. KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkande behandling innebär att en eller flera personer kränker principen om människors lika värde utan koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara: Verbala (t.ex. att bli hotad, svordomar, fula ord, könsord eller förolämpningar ) Psykosociala (t.ex. utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning, skratt, suckar, miner, blickar) Fysiska (t.ex. utsätta någon för slag, knuffar eller att ha sönder annans ägodel) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, sms, e-post, mms) Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande och då kallas det mobbing. Mobbing kan ibland förväxlas med en konflikt, men vid konflikt är parterna relativt jämbördiga och det finns en ömsesidighet i konflikten som inte existerar i mobbingsituationen. REPRESSALIER Med repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får barnet/eleven inte bestraffas som en följd av detta. 5
Arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling Bedrivs på tre nivåer: Förebygga Upptäcka Åtgärda I detta arbete måste alla hjälpas åt, elever, personal, övrig personal och vårdnadshavare. Det är allas ansvar att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling och det är förskolans/skolans skyldighet att åtgärda de fall då detta förekommer. För att säkerställa att arbetet mot kränkande behandling sker på ett tillfredsställande sätt och att alla rutiner följs har förskolan/skolan tagit fram följande ansvarsfördelning och insatser: Rektor har ansvar... - för att upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling varje läsår. I planen skall beskrivning av planerade och genomförda åtgärder redovisas. Upprättande ska ske i samråd med personal, elevrepresentanter och representanter för vårdnadshavare. - för att planen efterlevs. - för att all personal har kunskap i likabehandlingsplanen samt agerar utifrån den. - för att vårdnadshavare får information kring likabehandlingsplanen. - för att en kartläggning av barnens trygghet och trivsel genomförs, sammanställs och utvärderas varje läsår. Pedagoger har ansvar... - för att eleverna i början av varje läsår får ta del av och förstår innebörden av likabehandlingsplanen. - för att informera vårdnadshavare kring likabehandlingsplanen på föräldramöten. - för att följa likabehandlingsplanen i sitt dagliga arbete med eleverna/barnen och arbeta aktivt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som pedagog på Fredriksbergskolan förutsätts man respektera andra och vara en god förebild för eleverna. Annan personal i skolan har ansvar - att skapa gynnsamma förutsättningar - för att agera vid kränkningar av barn/elever genom tillsägelse eller information till rektor. Personal som upplever att annan personal trakasserar eller kränker barn/elever ska tala med denne och/eller informera rektor. Rektor hanterar enligt Linköpings Kommuns gemensamma policy. Elever har ansvar - för att bidra med en god arbetsmiljö och goda relationer med både personal och elever. - för att ta del av likabehandlingsplanen och handla utifrån den. Som elev på Fredriksbergskolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn. - för att informera en vuxen på skolan om någon elev blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. 6
Vårdnadshavare har ansvar... - för att aktivt läsa likabehandlingsplanen på skolan eller på kommunens hemsida: www.linkoping.se. i början av varje läsår. - för att kontakta skolan om deras barn berättar om kränkningar i skolan, oavsett om kränkningarna är riktade mot barnet, annans barn eller om det är barnet själv som kränker. Samverkan På enheten samverkar alla delar samt hemmet för att nå bästa möjliga arbetsmiljö för elever och personal. Alla arbetar för att skapa en god miljö för samtliga elever på skolan. Ytterligare samarbetspartner finns i kommunen i form av sakkunnig och psykologer som kan tillkallas i särskilda ärenden. Främjande arbete Skolstarten Klassens inre arbete Fadderverksamhet Skolans miljö Frånvaro Information Vid varje läsårs början ska elever och personal planera och utföra någon form av social verksamhet. Detta för att eleverna lättare ska lära känna varandra och finna sig till rätta. I gruppen/klassen arbetar man främjande med moral och etikfrågor. År 1 och år 4, år 2 och år 5 samt år 3 och år 6 samverkar emellanåt för att eleverna skall lära känna varandra och kunna arbeta tillsammans. Skolan har gemensamt med elever och vårdnadshavare tagit fram förhållningssätt och trivselregler på Fredriksbergsskolan. Dessa lyfts kontinuerligt i klasserna och för vårdnadshavare på föräldramöte. För att eleverna ska känna sig trygga skall det finnas personal ute under rasterna. På förmiddagsrasten 4 dagar i veckan har fritidspersonal rastaktivitet. På raster observerar alla och ingriper direkt när någon bryter mot skolans regler. Ogiltig frånvaro skall kontrolleras av klassläraren. Vid en hög frånvaro, som ej är sjukanmäld ska rektor kontaktas. Likabehandlingsplanen presenteras för vårdnadshavare vid skolstart, oftast i samband med föräldramöte. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. 7
Revidering Kompisteamet Elevhälsoteamet Revidering görs varje år. På Fredriksbergsskolan arbetar vi med att förebygga mobbning. Eleverna får lära sig ta ansvar för sina kamrater genom Veckans kompis. Två elever från varje klass får i uppgift att under en vecka titta lite extra på sina klasskamrater. Veckans kompis ser till att alla har det bra till och från skolan, under skoldagen, i klassrummet, korridorer, omklädningsrum och på rasterna, dvs. hela vår skolmiljö. Teamet träffar sedan kompisarna en gång i veckan och går igenom vad de sett. Vi byter veckans kompis varje vecka. Kompisteamet träffas en gång i veckan, då vi går igenom information vi fått genom veckans kompis, från föräldrar eller från våra kollegor. Teamet består av rektor, psykolog, specialpedagog och skolsköterska. Gruppen träffas varje vecka (måndagar), vid behov oftare. Gruppen har som uppgift att informera varandra om händelser inom skolans olika verksamheter samt hantera utredningar. Elevskyddsombud Elevrådet Föräldraansvar Klasslärarna utser 2 elevskyddsombud och de får utbildning. Elevrådet är representerat av samtliga klasser i år 1-6, IK och Rh. Elevrådet har möte i slutet av varje månad. Föräldrar/vårdnadshavare har ansvar för att diskussionen om diskriminering, trakasserier, kränkningar och främlingsfientlighet även sker i hemmet. 8
Uppföljning av föregående plan BESKRIVNING AV ARBETET SAMT ANALYS Fredriksbergsskolan har en arbetsplan som man arbetar efter gällande likabehandling. Denna är framtagen av personal och revideras kontinuerligt, dvs varje år. Som vi tolkar det finns det tre viktiga saker som vi arbetar med. Dessa är det förebyggande arbetet, akuta åtgärder samt uppföljning av utvärdering av insatser eller elevernas välmående. Under föregående år har delar av personalgruppen genomgått fortbildning; Skol-Komet. Kursen tar upp förhållningssätt och bemötande till barnen, hur man kan arbeta för att förstärka önskvärt beteende och minimera mindre önskvärt beteende. Vi märker nu att flertalet lärare genomgått kursen och att detta stärker det förebyggande arbetet. Det visar sig genom att det uppstår färre akuta situationer. Det förebyggande arbetet handlar mycket om att alla accepterar olikheter. Vi arbetar med klasserna i början och under terminen för att skapa sociala relationer mellan elever i klassen och mellan klasser. I klasserna arbetar man med etikfrågor och diskussioner, t ex m. hjälp av filmer och tv-program som utgångspunkt för diskussioner. Mellan klasser har vi samordning av friluftsdagar. Detta stärker vi-känslan på skolan och är positivt för det sociala klimatet. Här ser vi att vi skulle kunna få ännu fler positiva effekter om vi vid fler tillfällen nyttjar faddersystemet som finns mellan klasserna. Fritidshemspersonalen ansvarar för organiserad rastverksamhet på första gemensamma rasten varje dag. Detta har varit mycket positivt för eleverna. Kompisteamets representanter träffar Veckans Kompis -eleverna varje vecka. Eleverna har uppskattat samtalen och pratar gärna med de vuxna. Kompisteamet träffas sedan för att sammanfatta läget och besluta om åtgärder behöver vidtas i något fall. Dessa träffar har också fungerat bra. För att utveckla kontaktnätet bör regelbundna träffar mellan Kompisteamet och delar av skolans Elevhälsoteam planeras in. 9
Mål för året Mål Åtgärder Ansvarig *Att föräldrar får en tydligare och snabbare återkoppling av vad som gjorts. Rutin att föräldrar kontaktas samma dag som ärende hanterats. Kompisteamet *Att alla elever ska känna sig trygga i skolan. Troliga konfliktplatser - Raster o Fotbollsplanen o Lekplatserna - Matkön - Omklädningsrum *Utöka kontakter mellan skolans olika elevstödjande grupper. *Öka faddersamarbetet *Kompetensutveckling *Föreläsningstillfällen för elever och föräldrar - Rastvakter ute, schema Fortsätta med den organiserade rastverksamheten. - Personal äter med barnen. - Personal finns med i omklädningsrummen Regelbundna träffar inskrivna i kalendariet mellan Kompisteamet och delar av Elevhälsoteamet Öka antalet tillfällen där vi använder oss av faddersystemet. Kurs i Komet (Lärande samspel) för den personal som inte tidigare gått. Erbjuda föräldrar föreläsning om nätmobbing. Föreläsning för elever och föräldrar om respekt och empati. All personal Rektor Klasslärarna Rektor Rektor 10
Rutiner för akuta situationer Diskriminering, trakassering eller kränkning Arbetsgång: 1. Direkt tillsägelse av vuxen. 2. Allvarssamtal OBS! Utförs alltid med två vuxna. 3. Allvarliga individuella samtal av kompisteamet a. med utsatt part b. med kränkande part c. om möjligt sammanför a och b och hjälpa dem att lösa konflikten d informera berörda vårdnadshavare, etc e. uppföljningssamtal. 4. Rektor och kompisteamet träffas en gång per termin, vid behov oftare. Utredning Vid misstanke om att en elev eller vuxen utsätts för diskriminering, trakassering eller kränkning ska teamet mot kränkande behandling kontaktas, dvs Rektor eller kompisteamet. Rektor: Christina Haglund 013-207744 Christina.E.Haglund@linkoping.se Kompisteamet: Gunnel Larsson, Bo Allert, Rigmor Moberg och Susan Thollander 11
Bilaga 1 A. Skollagen (1985: 1100) I Skollagen (1985:1100) anges bland annat att utbildningen i skolan skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Åtgärder mot kränkande behandling Den första januari 2009 ersatte ett nytt kapitel i skollagen (14 a kap.) den del av barn- och elevskyddslagen som avser "annan kränkande behandling" och bestämmelserna om diskriminering skrevs i den nya diskrimineringslagstiftningen. Barn- och elevskyddslagen upphörde därmed att gälla. B. Skolverket Inom myndigheten Skolverket finns nu en ny funktion som kallas barn- och elevombudet för likabehandling. Tillsammans med jämställdhetsombudsmannen, ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt Handikappombudsmannen ska barn- och elevombuden ha tillsyn över lagen och kunna föra skadeståndstalan för ett barn eller en elev om det behövs. Barn- och elevombudet ska informera om lagen, ge råd beträffande lagens tillämpning och hjälpa barnet till rätt ombudsman beroende på vilken typ av kränkande behandling det handlar om." 12
Bilaga 2 Läroplan för grundskolan F-9, LPO94 Läroplanen inleds med att beskriva skolans värdegrund, t.ex. i termer av att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 ) / Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla / Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 ). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet./ Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar / Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Rektors uppgift är upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda (Lpo 94, s 19). 13
Bilaga 3 Ny Diskrimineringslagstiftning SFS nr: 2008:567. Från och med den 1 januari 2009 förs bestämmelserna om diskriminering i barn och elevskyddslagen över till den nya diskrimineringslagstiftningen. I den nya lagstiftningen ska diskrimineringsförbudet omfatta alla utbildningsanordnare, tidigare har inte folkhögskolor, uppdragsutbildningar och vissa typer av yrkesutbildningar omfattats. Det införs även två nya diskrimineringsgrunder, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. När det gäller skyldigheten att bedriva aktiva åtgärder, det vill säga främja, förebygga och förhindra diskriminering, liksom att upprätta en likabehandlingsplan gäller tidigare regler, alltså omfattas inte fler utbildningsanordnare eller fler diskrimineringsgrunder. Den som bedriver aktiva åtgärder kan straffas med vite medan den som bryter mot diskrimineringsförbudet kan behöva betala diskrimineringsersättning. Diskrimineringsersättning ersätter skadestånd Som nämns ovan kan den som bryter mot diskrimineringsförbudet eller brister i skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier kan behöva betala diskrimineringsersättning. Diskrimineringsersättningen ersätter skadestånd och ska liksom tidigare både vara en ersättning till den som diskriminerats och avskräcka från diskriminering. Domstolarna ska inte göra direkta jämförelser med skadeståndslagen, vilket kan innebära att påföljden vid diskriminering skärps. Skadeståndsnivån för kränkande behandling, ska emellertid även i fortsättningen bedömas utifrån skadeståndslagen. Brist på aktiva åtgärder kan leda till vite Nytt från nästa år är att utbildningsanordnare varje år ska upprätta en likabehandlingsplan. De ska sedan i efterföljande års plan redovisa hur de arbetat med de planerade åtgärderna. Värt att notera är att utbildningsanordnarna ska upprätta en plan både enligt diskrimineringslagen och enligt skollagen, med i stort sett samma syfte. Men det finns ingenting i lagstiftningen som hindrar att dessa två planer förs samman i en plan. Enligt den nya diskrimineringslagstiftningen riskerar utbildningsanordnaren vite om de inte vidtar aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering. De måste också på begäran av DO lämna ut uppgifter, ge tillträde till lokaler eller infinna sig för överläggning. Nytt är också att skyddet mot diskriminering ska gälla praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och annan yrkesvägledning eller arbetsplatsförlagd utbildning. 14
Bilaga 4 Arbetsmiljölagen Lagtext: 1 Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen och därtill knutna förordningar och föreskrifter syftar till att uppnå en god arbetsmiljö, bl.a. avseende den psykosociala miljön. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Med en god arbetsmiljö avses t. ex. möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling. Dessutom ska arbetstagarna ges möjlighet till variation och samarbete samt goda sociala relationer. Arbetsmiljölagen handlar alltså inte bara om buller, damm eller andra fysiska risker, utan också om den psykosociala miljön. Det handlar om hur elever, lärare och annan personal kan trivas och utvecklas på sin arbetsplats skolan, utifrån en helhetssyn på hälsa och arbetsmiljö. Det innebär att även aktiviteter som förläggs till idrottshallar, simhallar eller andra lokaler utanför skolområdet, ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Raster under skoldagen omfattas, liksom utflykter och studiebesök. Däremot omfattas inte resor till och från skolan. Elever jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattas inte. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla elever. Från årskurs 7 och uppåt har eleverna dessutom rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete (SKOLFS 2004:13). Föreskrifter och allmänna rådom kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) förtydligar lagens krav. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa eller om flera drabbas skall Arbetsmiljöverket underrättas(2 arbetsmiljöförordningen). 15
Bilaga 5 Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är verksamma inom fristående skolor. Oavsett sekretess har verksamheter som berör barn och ungdom anmälningsskyldighet. Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv. Att få kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa betyder inte att detta skall vara klarlagt. Även svårbedömda och obestyrkta uppgifter skall anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av hjälp och stöd från socialtjänstens sida. I socialstyrelsens allmänna råd om anmälan och missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (SOSFS 2003:16) och handbok, Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, finns stöd för tillämpningen av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälningsskyldighet. 16
Bilaga 6 Brottsbalken Straffbestämmelserna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte kränkande behandling som särskilt begrepp eller brottsrubricering, men kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, t. ex.: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal/Förolämpning Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Om motivet har varit att kränka en person eller grupp personer på grund av t. ex. hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning ses detta som en försvårande omständighet. I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycken missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet kan ge fängelse eller böter. Att bära rasistiska märken eller symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall kan inte göras av skolan, utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol. 17
Bilaga 7 FN:s barnkonvention Vad ska anmälas? Vad är kränkning? Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan vara brister i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar (skolverkets definition). Kränkningarna kan vara 11. fysiska (t.ex. slag, hårda tag, fasthållning, misshandel) 12. psykiskt (t. ex att bli hotad, trakasserad eller hånad) 13. psykosociala (t. ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) 14. sexuella 18