Likabehandlingsplan samt Årlig plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan samt Årlig plan mot kränkande behandling Vaggeryds kommun Sörgårdsskolan F-5 Läsåret 2010/2011

2 Vision I Vaggeryds kommuns förskolor och skolor samt fritidshem ska alla barn och elever känna sig trygga och lika mycket värda. Alla vuxna och barn har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor och att man som elev alltid blir sedd, hörd, respekterad och delaktig. Verksamheten ska präglas av att man ser olikheter som en tillgång.aktivt arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling mellan barn, elever och vuxna ska genomsyra förskola och skola samt fritidshem. Arbetet ska ske i samverkan med barn,elever och studerande, hemmen samt skolpersonal. Policy Likabehandlingsplaner och årliga planer i Vaggeryds kommun upprättas varje år enligt gällande lagar och styrdokument. De olika lagarna som styr skolans arbete är: o Skolförfattningarna som Skollagen(1985:1100), Läroplan för förskolan (lpfö 98), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Se särskilt skollagens kapitel 14A från 1/1-09. Denna lag tillsammans med Diskrimineringslagen ersätter lagen från 2006 om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. o Diskrimineringslagen(2008:567) o Arbetsmiljölagen (AML 1997:1160) o Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) o Brottsbalken (BrB 1962:700) o Barnkonventionen o Salamancadeklarationen (1994) för elever med behov av särskilt stöd Dessa lagar är till för att ge våra barn,elever och studerande en så trygg vardag som möjligt. Ingen ska behöva gå till sin förskola, skola eller fritidshem och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vaggeryds kommun har enligt de föreskrifter som gäller upprättat en likabehandlingsplan samt en årlig plan mot kränkande behandling för kommunens förskolor och skolor för att tydliggöra vikten av att arbeta med ett målinriktat, aktivt främjande arbete rörande frågor om kränkande behandling i vår verksamhet. Vi vill vidta åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling.

3 Definitioner av diskriminering och annan kränkande behandling 1. Diskriminering: De sju diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder (fysiska likväl som av neuropsykiatrisk karaktär) Ålder Könsöverskridande identitet och uttryck Uttryck för diskriminering Direkt diskriminering Ett barn eller en elev missgynnas genom särbehandling pga. någon av de ovanstående grunderna. Uttrycket för den direkta diskrimineringen kan ske genom trakasserier. Exempel kan vara: Könsdiskriminering: att få för- eller nackdelar på grund av sitt kön eller när skällsord används som syftar till personens kön. Etnisk diskriminering: att bli förolämpad eller hotad med ord som anspelar på den etniska tillhörigheten. Religiös diskriminering: att betygsättningen påverkas av personens religionstillhörighet. Sexuell diskriminering: skällsord används som förknippas med den sexuella läggningen. Man blir behandlad annorlunda av andra elever och lärare pga. den sexuella läggningen eller sexuella anspelningar sker med ord eller handling. Diskriminering på grund av funktionshinder: det erbjuds inte andra alternativ vid av skolan anordnade aktiviteter t.ex. friluftsdagar. Man blir ej erbjuden rätt hjälp för att kunna tillgodose sig undervisningen på samma villkor som andra elever. Indirekt diskriminering Ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala regler, strukturer eller arbetssätt tillämpas så att det får en diskriminerande effekt i praktiken. Exempel kan vara: Att inte få bära huvudduk, kippa eller turban. Att pga. religiösa orsaker inte kunna äta den erbjudna skollunchen. Att hänsyn inte tas vid schemaläggning och provplanering eller att elever kan behöva ledigt vid religiösa helgdagar. Att välja läromedel som diskriminerar OBS! En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han har blivit kränkt alltid ska tas på allvar. Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad och kränkande. 2. Annan kränkande behandling Kränkande behandling innebär att en eller flera personer kränker principen om människors lika värde utan koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara: - Verbala (t.ex. att bli hotad, svordomar, fula ord, könsord eller förolämpningar ) - Psykosociala (t.ex. utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning, skratt, suckar, miner, blickar) - Fysiska (t.ex. utsätta någon för slag, knuffar eller att ha sönder annans ägodel) - Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, sms, e-post, mms) Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande och då kallas det mobbing. Mobbing kan ibland förväxlas med en konflikt, men vid konflikt är parterna relativt jämbördiga och det finns en ömsesidighet i konfliken som inte existerar i mobbingsituationen. 3. Repressalier Med repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får barnet/eleven inte bestraffas som en följd av detta.

4 Arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling Bedrivs på tre nivåer: Förebygga Upptäcka Åtgärda I detta arbete måste alla hjälpas åt, elever, skolpersonal, övrig personal och vårdnadshavare. Det är allas ansvar att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling och det är skolans skyldighet att åtgärda de fall då detta förekommer. För att säkerställa att arbetet mot kränkande behandling sker på ett tillfredsställande sätt och att alla rutiner följs har skolan tagit fram följande ansvarsfördelning och insatser: Rektor har ansvar... - för att upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling varje läsår. I planen skall beskrivning av planerade och genomförda åtgärder redovisas. Upprättande ska ske i samråd med skolpersonal, elevrepresentanter och representanter för vårdnadshavare. - för att planen efterlevs. - för att all personal har kunskap i likabehandlingplanen samt agerar utifrån den. - för att vårdnadshavare får information kring likabehandlingsplanen. - för att elevenkäten kring trivsel i skolan genomförs, sammanställs och utvärderas varje läsår. Pedagoger har ansvar... - för att eleverna i början av varje läsår får ta del av och förstår innebörden av skolans likabehandlingsplan. - för att informera vårdnadshavare kring likabehandlingsplanen på föräldramöten. - för att följa likabehandlingsplanen i sitt dagliga arbete med eleverna och arbeta aktivt mot kränkande behandling både i och utanför klassrummet. Som pedagog i Vaggeryds kommun förutsätts man respektera andra och vara en god förebild för eleverna. Annan personal i skolan har ansvar - för att agera vid kränkningar av elever genom tillsägelse eller information till mentor/rektor. Personal som upplever att annan personal trakasserar eller kränker elever ska tala med denne och/eller informera rektor. Elever har ansvar - för att bidra med en god arbetsmiljö och goda relationer med både personal och elever. - för att ta del av likabehandlingsplanen och handla utifrån den. Som elev i Vaggeryds kommun förutsätts man respektera andra och visa hänsyn. - för att informera en vuxen på skolan om någon elev blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Vårdnadshavare har ansvar... - för att aktivt läsa likabehandlingsplanen när den delas ut i början av varje läsår eller på kommunens hemsida: - för att kontakta skolan om deras barn berättar om kränkningar i skolan, oavsett om kränkningarna är riktade mot barnet, annans barn eller om det är barnet själv som kränker.

5 Vad gör vi på Sörgårdsskolan för att förebygga och upptäcka att kränkningar/diskriminering sker? Personal har tillsammans i arbetslagen diskuterat kring de områden att se över som nämns i handledningen från JämO, DO, HomO och BEO, Förebygga diskriminering & främja likabehandling i skolan (2008). Utifrån dessa diskussioner har åtgärder resonerats fram. Vi har även under vt- 10 genomfört en enkätundersökning tillsammans med samtliga elever på enheten. Denna enkät har ställt frågor kring trivsel, förekomsten av kränkningar och diskriminering samt möjligheter till att uttrycka sig om otrygga platser finns för eleverna på skolan. Enkäten har sammanställts och utifrån denna har diskussioner förts med elever och pedagoger för att förbättra situationen och mer närma oss den vision som Vaggeryds kommun står för och som nämnts som inledning i denna likabehandlingsplan och årliga plan. Nedan ses beskrivning av nuläget, åtgärder som framkommit utifrån elevers och pedagogers tankar samt vem som ansvarar för att åtgärden genomförs. Uppföljnings rutan används vid revidering och omskrivning av planerna till läsåret 11/12. Personal/elever a) Närvaro/frånvaro b) Tillgänglighet c) Trygghet d) Ordningsregler e) Skolmat f) Resor till och från skolan g) Språkbruk Nuläge a) mycket ledighetsansökning ar hos eleverna. b) alltid rastvärdar som har gula västar c) Vi försöker lösa problem när de uppstår för att se till att tryggheten finns d) enkla, positiva ordningsregler som vi gjort tillsammans med elever och föräldrar i område Fågelfors och som alla arbetar mot e) En personal äter med varje klass. f) vissa elever får skjuts av föräldrar Vad ska göras tycker elever? b) Enligt enkäten Trygghet och trivsel 2010 är eleverna i jämförelse med föregående års enkät, tryggare på rasterna, skolgården, toaletterna, klassrummet, omklädningsrum, kapprum och idrottshall. e) Enligt enkäten Trygghet och trivsel 2010 känner sig 94 % av eleverna trygga i matsalen. Vad ska göras tycker personal? a) Medvetandegöra föräldrarnas ansvar att ta reda på vad som behöver arbetas med. b) Rastvärdsschema sätts upp i varje kapprum. c) Tillsynsansvar före och efter skoltid. När behov finns sätts extra resurser in på rasterna. d) Ordningsregler gås igenom i klasserna och skickas hem till föräldrarna. e) Samarbete mellan bespisningspersonal och skolpersonal. g) Personal informerar och tillrättavisar vid behov. Vem ansvarar för att det blir gjort? a) Rektor och personal informerar om detta på första föräldramötet. b) Maggan och varje klasslärare. c) Mayvor upprättar tillsynsschema. Allas ansvar vid extra resurser. d) Mentor ansvarar. e) Allas ansvar. g) Allas ansvar. Uppföljning a) Före v. 40 b) v. 40 c) Löpande under terminen d) v. 40 g) Löpande under terminen

6 till och från Fågelforsskolan. g) Vi påpekar alltid om någon säger något olämpligt Kommunikation a) Förankring av likabehandlingsp lan b) Internet c) Tolkbehov d) Elevmedverkan i organisationen a) Vi använder oss av likabehandlingspla nen och blanketter när något har inträffat b) Vi har inga problem med det. Information ges till eleverna när de får tillgång till FC. c) Smidigt att anlita tolk. d) Vi har elevråd/miljöråd som används när beslut ska fattas som berör eleverna. a) Löpande information till eleverna om likabehandlingsp lanen. Även att allt dokumenteras. Information vid föräldramöte till föräldrarna. Finns även på hemsidan. b) Eleverna använder inte FC på fritiden, utan kommunicerar via andra kanaler på internet. Vid användning i skolan finns regler för detta. c) Ingen diskriminering har hittills uppstått. Vi försöker vara lyhörda. d) Alla åldrar representeras i a) Allas ansvar. b) Allas ansvar. c) Mentorns ansvar d) Varje klasslärare. Ansvarig i elevråd/miljöråd. a) v. 40 b) Löpande under terminen d) Löpande under terminen

7 rådet. Kompetensutvecklin g Introduktion a) Nya elever b) Nyanlända c) Elever med funktionshinder Schemaläggning a) Hänsyn till andra religioner b) Hänsyn till barn med funktionshinder a) Faddrar utses inför start i förskoleklass. b) Mer tid behövs än vad som finns i nuläget. Vi följer plan i SVApärmen. c) Inga fysiska hinder i nuläget. Barn med psykosociala brister finns men situationen är svårhanterlig pga personalbrist och bristande fortbildning. a) Vi erbjuder andra aktiviteter om eleverna inte kan närvara vid olika evenemang. b) Ser till att personal kan ta hand om dessa om behov finns. a) Faddrar fungerar bra i de lägre åldrarna, men fadderverksamhe ten behöver användas även i de högre åldrarna. b) Information innan elev anländer till klassen. c) Samtalar om personers olikheter för att få bättre tolerans. a) Informerar om olika livsstilar och religioner. b) Tillgodoses vid behov. a) Personal och elever. b) Personal. c) Personal. a) Personal. b) Personal.

8 Betyg och examination a) Anonyma provskrivningar b) Rättning av annan lärare Prao a) Rutiner för att hantera trakasserier och annan kränkande behandling på prao b) Information till praoplats a) Anonyma prov finns inte på grund av att varje elev behöver kartläggas för att få individanpassad undervisning. b)vi rättar våra egna elevers arbeten. a) Eleverna får göra sin prao på förälders arbetsplats och vi lämnar ut en lapp innan där föräldern/företaget skriver på vem som är kontaktperson under dagen. Vi utvärderar sedan praktikdagen med eleverna. b) En informationslapp om vad det innebär att ta emot elev på arbetsplatsen skickas ut i förväg och fylls i av arbetsgivaren, som sedan skickas tillbaka till skolan innan praktiken. a) Om behov uppstår tar vi tag i det. b) Vid nationella prov konsulterar vi varandra. a) Bemöts vid behov. b) Ansvarig kontaktperson utses. a) Personal. b) Ledning och personal. a) Personal. b) Mentor.

9 Undervisning a) Kvalitetsgranskni ng av undervisningsmat erial a) Arbetslaget granskar läromedlens upplägg och innehåll. Åtgärder vid diskriminering eller annan kränkande behandling följs upp av personalen, försvåras av alla kuratorsbyten. a) Vi använder oss av material som ge r hjälp att nå målen. a) Allas ansvar

10 Åtgärder vid diskriminering eller annan kränkande behandling i grundskolan elever emellan. OBS! Vid trakasserier/kränkande behandling mellan vuxen och elev ansvarar rektor för utredning samt åtgärder. Rutiner: Skolpersonal + mentor Då skolpersonal ser eller hör ska en direkt tillsägelse ske. Kontakt med mentor till den drabbade ska tas. Mentor för den drabbade ansvarar för att utreda vad som skett. 1. Mentor/mentorer för samtal med berörda elever. 2. Information till hemmen. 3. Uppföljning. Detta skall göras skyndsamt. Båda parter erbjuds individuell kuratorskontakt. Fortsätter beteendet går ärendet vidare till nästa nivå. Dokumentation: Mentor för minnesanteckning Mentor + ev. annan vuxen Mentor resonerar kring eleven, som har blivit utsatt, i arbetslaget. Där sker en fakta inhämtning. En samlad bedömning görs och beslut fattas om ärendet ska till Vuxenteamet. Mentor för den drabbade ansvarar för utredningen. Se rutiner i tidigare kolumn. Har beteendet ej förändrats går ärendet vidare till nästa nivå. Mentor dokumenterar på mallen Utredning i ärende gällande kränkande behandling och/eller diskriminering vilken arkiveras vid avslut. Innan arkivering skall rektor signera handlingen. Ev. åtgärdsprogram upprättas Vuxenteam och mentor 1. Utredning sker där information insamlas från den som har utsatt, den utsatta samt personal och andra elever. 2. Fördjupad kontakt med hemmen. 3. Uppföljning sker inom 2 veckor där Vuxenteam hör sig för med de inblandade om beteendet har upphört. Båda parter erbjuds individuell kuratorskontakt. Rektor skall informeras. Fortsätter beteendet går ärendet vidare till nästa nivå. Mentor överlämnar dokumentation till Vuxenteam. Teamet dokumenterar på mallen Utredning i ärende gällande kränkande behandling och/eller diskriminering. Handling skall arkiveras vid avslut samt underteckning sker av rektor. Ev. åtgärdsprogram upprättas Rektor/EVK 1. Rektor kallar till EVK. 2. Vid EVK ska insatser diskuteras tillsammans med vårdnadshavare för att eleven som har utsatt ska kunna/vilja ändra på sitt beteende. 3. Tid för återkoppling ska bokas in vid EVK. Fortsätter beteendet kan ärendet gå vidare till nästa nivå eller/och anmälas till socialtjänst eller polis Dokumentation överlämnas från mentor samt Vuxenteam till rektor. Rektor dokumenterar EVK med elevvårdsprotokoll. Då ärendet avslutas arkiveras all dokumentation. Ev. åtgärdsprogram upprättas Barn- och utbildningsnämnden 1. Lämplig åtgärd tillämpas. 2. Återkoppling till rektor. Dokumentation överlämnas från skolan. Då ärendet avslutas arkiveras all dokumentation. Skadeanmälan skall alltid skrivas i samband med att någon får en fysisk skada. Original lämnas till exp. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa underrättas arbetsmiljöverket. Om handlingen är av brottslig karaktär kan polisanmälan göras av rektor. Arbetet sker i samverkan med vårdnadshavare och andra myndigheter såsom socialtjänst.

11 . Mentors minnesanteckningar kring kränkande behandling Rörande elev: Beskrivning av kränkning: Datum: Åtgärd: Föräldrar kontaktade: Beskrivning av kränkning: Ja Nej Datum: Signatur: Datum: Åtgärd: Föräldrar kontaktade: Beskrivning av kränkning: Ja Nej Datum: Signatur: Datum: Åtgärd: Föräldrar kontaktade: Beskrivning av kränkning: Ja Nej Datum: Signatur: Datum: Åtgärd: Föräldrar kontaktade: Ja Nej Datum: Signatur:

12 Utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. Dnr: Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Skola och klass Mentor/Klassföreståndare Anledning till utredningen Datum när anmälan el. likn. nådde skolan Den drabbades beskrivning av situationen Andra personers versioner. Namn Namn Namn

13 Efter kartläggning anses händelsen härröra från: Diskriminering kopplat till kön Diskriminering kopplat till sexuell läggning Diskriminering kopplat till funktionshinder Diskriminering kopplat till etnisk tillhörighet Diskriminering kopplat till religion eller annan trosuppfattning Kränkande behandling Trakasserier kopplat till kön Trakasserier kopplat till sexuell läggning Trakasserier kopplat till funktionshinder Trakasserier kopplat till etnisk tillhörighet Trakasserier kopplat till religion eller annan trosuppfattning Åtgärder Åtgärder bör utgå ifrån den drabbades och dennes föräldrars förslag till åtgärder likväl som skolans. Åtgärder i samtliga fall av kränkning: Kontakt med föräldrar till den utsatta Datum: Ansvarig: Kontakt med föräldrarna till andra inblandade Datum: Ansvarig: Samtal med den utsatta Datum: Ansvarig: Samtal med andra inblandade Datum: Ansvarig: Trepartssamtal (om möjligt) Datum: Ansvarig: Ytterligare åtgärder: Åtgärd (hur ser den ut och datum när den genomförs) Ansvarig Uppföljning (datum och hur) Ärendet avslutat den / 200 Underskrifter: Mentor Den drabbade Ansvarig rektor (om annan än ovan) Den drabbades vårdnadshavare 1. Den drabbades vårdnadshavare 2.