Odensgårdens Förskola

1 (12) Odensgårdens Förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN

2 (12) 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Odensgårdens förskola har med sitt geografiska läge i centralorten nära till allt som samhället har att erbjuda men har också närhet till skog och mark. Vi har under året haft 80-85 barn mellan 1-5 år, fördelade på fyra hemvister. Öppettiderna är 6.00-18.00 Personal Vi som arbetar i barngrupperna på Odensgården är 16 personer varav det är 7.05 åa som är förskollärare och 6.95 åa barnskötare. I antalet barnskötare ingår det resurser för ökad volym. Huset rymmer också eget tillagningskök, expedition till förskolechef samt kontor för administratörer. Förskolan har tillgång till specialpedagog och uppdrag till specialpedagogen prioriteras av förskolechef. Materiella resurser Odensgården byggdes 1982. Sedan dess har verksamheten i förskolan ändrats. Förskolan byggdes ursprungligen för småbarnsgrupp, syskongrupp och fritidshem vilket innebar verksamhet för barn i åldrarna 1-10 år. Verksamheten placerades ut i fyra flyglar där småbarnsavdelning och fritidshem låg avskilt från övriga. Idag ser behoven annorlunda ut. Barnen(mellan 1-5 år) är fördelade på fyra hemvister och samverkan sker mellan hemvisterna på olika sätt. Delar av lokalytan har omdisponerats för att skapa plats åt lärararbetsrum, förskoleadministration samt expedition till förskolechef. Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas förskolan en barnpeng baserad på barn och åldrar på barnen. Personaltätheten beräknas utifrån barnens närvarotid. (volymtimmar) Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskoleverksamheten leds av förskolechef som också har sin arbetsplats belägen på förskolan. Förskolechef deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, regelbundna verksamhetsbesök och vid behov även vid föräldramöten, elevärenden och arbetslagsplanering. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året. Förskolan har tagit del av det statliga bidraget för kvalitetssäkrande åtgärder. Nätverksträffar har genomförts inom förskolan i syfte att inspirera till och underlätta utvecklings och förändringsarbetet. All personal har getts möjlighet att delta i nätverksträffar 2-3 gånger per termin. Studiebesök på förskolor i andra kommuner har genomförts under året som inspiration i utvecklingsarbetet. Förskolechef deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling. Under verksamhetsåret har vi arbetat med att implementera förskolans nya reviderade läroplan. Vi har haft nätverk för all personal inom förskoleverksamheten. Innehållet har varit språk och kommunikation, samt matematik. Vid två tillfällen har personalen fått utbildning i matematik av personal från Navet i Borås. Bollebygds Kommun är med i projektet HYFS, hygien i förskolan. All personal inom förskolan har fått utbildning i syftet att förbättra hygienrutinerna och på det sättet minska antalet infektionssjukdomar bland barnen.

3 (12) Under våren gick förskollärare en utbildning till Pedagogisk mentor, PEM. Mentorns huvudsakliga uppgift kommer att bli att stödja, stimulera och leda arbetslagens utvecklingsarbete och systematiska kvalitetsarbete utifrån förskolans situation, i samråd med förskolechefen. På Odensgården finns två pedagogiska mentorer (PEM) 2. Viktiga händelser under året och enhetsspecifikt utvecklingsarbete Under läsåret har vi haft gemensamma nätverksträffar på Odensgården. Ämnet har till större delen varit mattematik. Ht-10 införde Blåsippan årshjulet tillsammans med barnen, ett sätt att få barnen medvetna om hur året ser ut. En av småbarnavdelningarna har haft föräldraaktiv inskolning vilket innebär att föräldrar är mer delaktig i sitt barns inskolning. Denna modell upplevs mycket positiv av föräldrar o personal. Under ht-2010 har vi på Vitsippan och Violen utvecklat samarbetet oss emellan. Innehållet har varit skapande och sång och rörelsestunder. På förskolan har vi startat en utvecklingsgrupp där syftet är att utveckla utemiljön med att skapa olika uterum som erbjuder barnen olika aktiviteter. Syftet är även att utveckla samarbetet mellan hemvisterna. Förskolan har ht-2011 fått 2 nya förskollärare på Odensgården. Det har också genomförts personalbyte mellan två hemvister ht-2011. Under våren 2011 fick vi ny förskolechef.

3. Arbetet i verksamheten 3.1 Normer och Värden Mål: Kvalitetsredovisnng 4 (12) Förskolan ska sträva efter att alla barn trivs och upplever trygghet. Uppdrag: Förskolan ska utveckla arbetet med EQ (emotionell kvot/emotionell intelligens). 3.1.1 Insatser. Vi arbetar med EQ bl.a. genom våra hjärtestunder. Målsättningen är att barnen ska tänka omkring och få kunskap om: Kropp, sinnen och kön. Kulturella skillnader samt olika familje- och samlevnadsformer. Reflektera kring sin egen och andras roll i konflikter. Känna igen och konstruktivt lära sig hantera olika känslor. Få en grundläggande, naturlig öppenhet kring viktiga frågor. Öva sin förmåga till ställningstagande/ kunna säga ja och nej. Utveckla en praktisk förståelse för demokrati och allas lika värde. Vi arbetar alla på olika sätt med tydliga rutiner, bilder som synliggör att barnen har kommit samt en tambursituation där vi möter och ser varje barn och förälder. Vi har ett gemensamt program för inskolningssamtal, utvecklingssamtal och utskolningssamtal. En likabehandlingsplan finns också samt en gemensam mall för portfolio. Vi har föräldramöten och drop-in där vi diskuterar EQ, gemensamma regler, verksamhetens innehåll, förhållningssätt samt språk- och matematikinlärning. Vi har sommarfest och Luciafirande med barn och föräldrar samt utvecklingssamtal där föräldrarna har chans att diskutera vår verksamhet. Vi arbetar aktivt för att hitta former för att barnen ska få större inflytande. På syskonavdelningarna har vi aktivitetstavlan som gör att barnen bestämmer själva vad de vill göra under dagen. Vi röstar och barnen får erfarenhet att ta beslut genom demokratiska former. Vi lyfter fram den fria leken och arbetar med det emotionella samspelet mellan barnen. Vi ser varje barn och möter deras känslor, samt deltar aktivt som ett stöd i barnens konflikter. Vi väljer medvetet material såsom böcker, leksaker som behandlat känslor.

5 (12) På syskonavdelningna har vi ett hjälpkompis system där får man en hjälpkompis när man börjar som hjälper de nya barnet in i rutiner och t.ex med olika ansvarsuppgifter, detta blir ett naturligt inslag i vardagen samtidigt som den empatiska förmågan utvecklas och byggs upp. Vi har gemensamma kreativa aktiviteter mellan småbarn- och syskon-avdelningarna. Barn i olika åldrar möter varandra i aktiviteterna. Vi har en avdelning som har schemalagda pratstunder med barnen, där de pratar enskilt med sina ansvarsbarn om dagens känsla och andra saker. 3.1.2 Resultat Vi har lyckats bra. Barn och föräldrar upplever trivsel och trygghet här hos oss. Vi ser att barnen vågar visa, ge uttryck och sätta ord på sina känslor och tankar. Vi ser att barnen tar nya kontakter i gruppen, samt bjuder in andra i leken. De leker mycket rollekar och hjälper varandra. Vårt hjälpkompis system fungerar väl. En förbättring är att vi tydliggjorde hjälpkompisarna genom bilder på barnen. Ett resultat av hjärtestunderna är att alla barn vågar uttrycka sig i den mindre gruppen. Många av barnen har lärt sig att vänta på sin tur. Barnen har också lärt sig känna igen olika ansiktsuttryck. 3.1.3 Grund för bedömning Vi observerar barnen dagligen i verksamheten. Vi har daglig kontakt med föräldrar samt utvärdering av verksamheten i utvecklingssamtalet Vi har återkommande reflektioner i personalgruppen om verksamheten. 3.1.4 Analys Vi ser att barnen reagerar positivt på återkommande rutiner varje dag. Det har varit en god insats med fotografierna. Barnen ser vilka barn och pedagoger som redan har kommit när de lämnas av föräldrarna. Barnen hittar alltid någon att vara med. Barnen utvecklas både individuellt och i grupp, vi ser att de kan hjälpa varandra när någon behöver hjälp, trösta när någon är ledsen. När vi vuxna runtomkring barnen ger samma signaler känner barnen trygghet och får kunskap om att göra som den vuxne gör. Tröstar vi pedagoger tröstar även barnen. Vi ger tillåtelse att de hjälper varandra, vi tar ett steg tillbaka och uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Med hjälp av våra pratstunder och hjärtestunder så ser vi att barnen har fått lättare att uttrycka sig och kan visa sina känslor för oss vuxna. Vi upplever att barnen känner att de tas på allvar och inget problem är för litet för att komma till oss vuxna med. 3.1.5 Måluppfyllelse God 3.1.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Arbetslagen behöver mer tid för gemensam planering och diskussioner. Vi ser att mindre barngrupper skulle ge ett bättre resultat då varje barn skulle få mer individuell tid med pedagog.

6 (12) 3.2 Kunskaper, utveckling och lärande Mål: Skolan ska sträva efter att utveckla varje barns förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Uppdrag: Förskolan ges i uppdrag att se till att alla barn dagligen får en pedagogiskt genomtänkt utevistelse. Förskolan får i uppdrag att öka barnens fysiska aktivitet utanför förskolans egna rum (inomhus och utomhus). Skolan och omvärlden Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Uppdrag: Förskolan ska hitta former för att utveckla barns förmåga att se kopplingen mellan det egna miljöbeteendet och den globala miljön. 3.2.1 Insatser Vi erbjuder en varierande verksamhet där både kropp och hjärna får arbeta. Vi är ute flera gånger varje dag och har planerad gymnastik en gång i veckan. Utöver det har vi mycket rörelse dagligen. Vi vuxna är inspiratörer för att ge barnen en rolig och lärorik utevistelsen. Vi använder oss av skogen, skogsrummet, motorikbanan och går promenader i smågrupper bla till biblioteket 3.2.2 Resultat Vi ser att barnen är positiva och längtansfulla till gympan. Vi upplever att utevistelsen består mest av fri lek. Barnen är aktiva med olika lekar och påhittiga. De använder fantasin till roliga lekar när vi pedagoger tar ut olika material för att stimulera den fria leken. Vi ser att barnen tycker det är roligt att vara ute. Vi upplever också att barnen är friskare, och ser en utveckling på fin- och grovmotoriken hos många barn. Vi har inspirerat barnen till ute- vattenlek, måla,

7 (12) rita, plocka blommor, leka i lövhögar, åka stjärtlapp, gunga, sandlek, klättra i klätterträdet, sopa, kratta vår gård och äta ute. Besöken till biblioteket blir ett naturligt inslag i vardagen. Under ht 2011 besökte vi skogen varje vecka Under ht-2010 och senare delen av vt-2011 var vi mer ute än inne. 3.2.3 Grund för bedömning Observationer, reflektioner över barnens utevistelse, och samtal med barnen 3.2.4 Analys Barnen verkar må bättre av att få vistas utomhus. Det ger frisk luft och större ytor att vara på. Större ytor leder till färre konflikter bland barnen. Gympan, fria leken på gården, rörelselekar har gett positiva resultat såsom smidighet och bättre kroppsuppfattning hos barnen. Vi upplever att barnen inte snubblar lika mycket och att de kan benämna många kroppsdelar Våra sexåringar har fri utevistelse vilket innebär att de får gå ut på gården när de vill. Detta har de klarat bra för de följer de regler som gäller ute. De visar också hänsyn till varandra och hjälper varandra. Det som varit mindre bra är att vi inte har gått ifrån gården i den utsträckning vi önskat p g a stora barngrupper 3.2.5 Måluppfyllelse God till mindre god. 3.2.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Mindre antal barn i gruppen skulle ge fler promenader och mer kvalitativa vistelser i skogen. Inför hösten vill en avdelning återskapa skogsrummet och utveckla den verksamheten. Vi fortsätter med indelningen av barnen i mindre grupper vid vuxenstyrda uteaktiviteter.

8 (12) 3.3 Barns och Elevers ansvar och Inflytande Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn har inflytande över sitt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Uppdrag: Förskolan ska arbeta i demokratiska former där barnen aktivt deltar. 3.3.1 Insatser Vi har ett tillåtande förhållningssätt, en tillåtande miljö och vi är medupptäckande pedagoger som ställer frågor och/eller förklarar. Barnen är delaktiga i olika ansvars sysslor t ex dukbarn och hjälpkompis. Vi arbetar tillsammans med barnen med portfolio för ett medvetet lärande och delaktighet. Vi använder oss av den demokratiska principen i barngruppen när det finns olika åsikter bland barnen. Vi röstar och barnen får erfarenhet av att ta beslut under demokratiska former. Vi arbetar aktivt för att hitta former för att barnen ska få större inflytande. Vi försöker underlätta för barnen att göra egna val. Syskon avdelningarna har aktivitetstavla. Vi intervjuar och observerar barnen för att kunna utgå från deras utvecklingsnivå och intressen i vårt arbete. Vi lägger stor vikt vid den fria leken. 3.3.2 Resultat Vi upplever att barnen gör aktiva val, där de är medvetna om att de kan göra aktivitet tillsammans med någon annan. Vi ser att barnen är kreativa och vågar använda materialet vi har och tillverkar mycket efter egna idéer. Barnen känner sig mer delaktiga i vardagliga beslut. Vi ser att barnen tycker det är roligt och känner sig betydelsefulla med sin ansvarsuppgift. Barnen visar empati gentemot varandra, de hjälps åt. Portfolio arbetet har fått stå tillbaka. Aktivitetstavlan fungerar bra och det är lättare för barnen att ha en överblick över hur gruppen är fördelad. 3.3.3 Grund för bedömning Genom observationer, reflektioner kring barnens lek, observation av barn med ansvars sysslor och reflektion kring portfolion.

9 (12) 3.3.4 Analys Vi ser att barnen gör aktiva val och känner större frihet, och får en ökad självkänslan Barnen har blivit bättre på att ta ansvar för sina uppgifter och sina kamrater. När barnen får vara med och hjälpa varandra och ta hand om kompisar som behöver hjälp skapas en vi-känsla vi hör ihop. Portfolio arbetet har inte fungerat tillfredsställande p g a att barngruppen kräver mer tid och fler olika mötesformer som tar tid från vår planering på måndagar. 3.3.5 Måluppfyllelse God till mycket god. 3.3.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi vill Fortsätta att ha en tillåtande miljö där barnen får välja aktiviteter själva. Vi skall försöka hitta ett system där portfolio arbetet får större utrymme. Samtal om portfolions syfte kan också göra arbetet med samstämmigt. 3.4 Skola och Hem Mål: Förskolan ska sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. Uppdrag: Förskolan ges i uppdrag att hitta organisatoriska former för att öka föräldrainflytande och delaktighet. 3.4.1 Insatser Vi har digitalkameror och digitala fotoramar på alla hemvister och vi synliggör vår verksamhet med bilder. Barnens arbete och utveckling synliggörs genom deras portfolio. Vi har vecko-/månadsbrev, föräldramöten, föräldrasamtal, drop-in, julpyssel, Luciafirande, valborgsmässofirande, förskolans dag och sommarfester där föräldrar haft möjlighet att delta. Vi har under året haft föräldrar som har stöttat med material och idéer. Vi strävar efter att ha en rak och öppen kommunikation med föräldrar. 3.4.2 Resultat Föräldrarna har varit positiva till verksamheten och personalen.

10 (12) Tvättrummet blev ett hav, vi byggde ett tema runt detta och som ledde till en utställning på biblioteket. En förälder har sytt utklädningskläder. 3.4.3 Grund för bedömning Genom daglig föräldrakontakt och genom olika föräldrasamtal 3.4.4 Analys Vid den dagliga tamburkontakten finns möjligheter till snabb information. Vi är alltid öppna för om det finns behov för längre samtal och då bokar vi en tid. En avdelning använder sig av föräldraaktiv inskolning. Då får föräldrarna mycket information samt möjlighet att se hela dagen under pågående verksamhet. Föräldrar och personal lär känna varandra väl. 3.4.5 Måluppfyllelse Mycket god 3.4.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Uppdatera vårt gemensamma program för inskolningssamtal, utvecklingssamtal och utskolningssamtal och portfolio. 3.5 Likabehandlingsarbetet Mål: Förskolan ska främja barns lika rättigheter och aktivt arbeta för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan ska också motverka annan kränkande behandling. 3.6.1 Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.5.1.1 Eventuella delmål/mål för enheten. Vårt mål har varit livsstil och hälsa, där livskunskap i förskolan i form av hjärtestunder och EQ arbete varit ett sätt att arbeta kring detta. En avdelning har arbetat med tema kring böckerna om Alfons Åberg som bygger på olika känslor. De spökar Alfons (EQ).

11 (12) 3.7 Förankringen av likabehandlingsplanen bland barn och föräldrar Likabehandlingsplanen finns synligt för föräldrarna att läsa i hallen, den får de gärna låna med sig hem och läsa. Vi förankrade vår likabehandlingsplan hos föräldrar under föräldramöte ht-2010. Vi använder likabehandlingsplanen i det dagliga samtalet med barnen 3.8 Främjande och förebyggande åtgärder Vi har en gemensam konflikthanteringsplan för konflikter mellan barnen. Vi har rutiner för hur vi vuxna skall finnas tillgängliga för alla barn. Alla barn är allas barn på Odensgården. Vi lär barnen att våga säga JA eller NEJ 3.9 Resultat Vi ser att barnen vågar i stor utsträckning säga ja eller nej, Vi ser att de reagerar när någon blir ledsen genom att trösta eller hämta en vuxen. 3.9.1 Främjande och förebyggande åtgärder Vi arbetar med barnen i mindre grupper med närvarande vuxna, samt gruppstärkande lekar. Vi diskuterar likabehandlingsplanen i olika forum. 3.9.2 Förekomst av trakasserier och annan kränkande behandling Upprepade trakasserier/annan kränkande behandling Vi har ingen kännedom att det förekommit på Odensgården Arbetsrutiner Det aktuella arbetslaget diskuterar den aktuella situationen som uppstått, samt kartlägger hur den har uppstått med hjälp av utredningsblanketten. Vi kontaktar vårdnadshavaren till de berörda barnen och bestämmer tid för möte där vi tillsammans gör upp gemensamma åtgärder. 3.9.3 Grund för bedömning Observationer Samtal med barn och föräldrar Diskussioner i arbetslaget om barnens fysiska och psykiska välbefinnande och deras utveckling. 3.9.4 Analys Vi ser att vårt arbete med likabehandling har effekt på barnens sätt att vara mot varandra.

12 (12) 3.9.5 Måluppfyllelse God 3.9.6 Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Revidera och hålla likabehandlingsplanen levande i det dagliga arbetet. Samt fortsätter med hjärtestunder och Eq arbetet.