Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan. Vår vision All personal har som uppgift att ge barnet förutsättningar för god omsorg och verka för att miljön fysiskt som psykiskt skall vara sådan att barnen trivs, känner sig trygga och tycker att det är roligt att komma och vara på förskolan. Barnen skall komma till en stimulerande och utvecklande miljö där deras kunskaper, förmågor, olikheter och utvecklingsmöjligheter värdesätts. Det råder nolltolerans och förbud för personal att utsätta barn för kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, enligt 6 kap.9 i skollagen, samt 2 kap. 5 i diskrimineringslagen Planen gäller från 2019-01-01 Planen gäller till 2019-12-31 Barnens delaktighet Vid kartläggningen intervjuar pedagogerna barnen, utifrån ålder och mognad. Inför utvecklingssamtal intervjuas barnen om sin upplevelse och trivsel på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen behandlas på samråden där representanter för vårdnadshavarna är delaktiga. Vårdnadshavarnas medverkan är en förutsättning för en stabil värdegrund som genomsyrar både hem och förskolemiljö. Genom värdegrundsarbetet är vårdnadshavarna ständigt delaktiga Vid utvecklingssamtalet diskuterar pedagog och föräldrar gemensamma strategier för att öka barnets känsla av trygghet och trivsel. Personalens delaktighet Vid arbetslagsmöten och planeringar diskuteras planen. Samtliga pedagoger är ansvariga för att riskanalys och kartläggning genomförs som en grund för planens upprättande. Pedagogerna arbetar dagligen aktivt med att ge förutsättningar för en god atmosfär i 1
verksamheten genom att uppmärksamma barnens sociala samspel, välbefinnande och den gemensamma arbetsmiljön såväl fysisk som social. Förankring av planen Den görs känd för barnen genom samtal med de äldsta barnen, där man återkopplar till barnen kring de åtgärder som vidtagits utifrån det som framkommit i kartläggningen. Den görs känd för personalen genom upprättande och vid arbetslagsmöten och planeringar. Den görs känd för vårdnadshavare vid samråd, föräldramöten och vid utvecklingssamtal Planen finns utlagd på förskolans hemsida och Unikum. Introduktion vid nyanställning av pedagoger. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På arbetslagsmöten och, i arbetsgrupp och i samtal med barnen Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal och barnen Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Åtgärd När barnen är i byggrummet kan det förekomma slag och sparkar och att pojkarna retas med flickorna, som då kan uppleva sig kränkta. Pedagogerna samtalar med barnen om hur man är en bra kompis och finns nära barnen när de är i byggrummet, så att de kan förebygga och förhindra att det sker. Pedagogerna är goda förebilder och påvisar hur man pratar med varandra. Lägga fokus på när det fungerar bra och försöka låta bli att tillrättavisa när det inte är bra och att ha positiva förväntningar på barnen, genom detta förhållningssätt ser vi att bråken har minskat mellan barnen. Vid gungorna utomhus upplevs konkurrens mellan avdelningarna och då främst de äldsta barnen, det kan då upplevas diskriminerande. Pedagogerna planerna aktiviteter tillsammans med de äldre barnen så att de lär känna varandra och kan bygga nya kamratrelationer. De planerade aktiviteterna gjorde att konkurrensen tillslut blev obefintlig. De äldre barnen har svårt att låta bli de yngre de vill gärna bära och krama dem fast de yngre inte vill. Vilket gör att de känner sig utsatta på grund av ålder. Lära de små att säga stopp eller visa med handen att de inte vill, samt att de äldre får fråga först om de yngre vill kramas. De mindre barnen lärde sig att säga ifrån och då upphörde problemet mer och mer. Vi upplever att det är viktigt att lära barnen att lyssna på varandra och respektera varandras gränser. Det förekommer tilltal mellan barn som kan upplevas kränkande. Pedagogerna är goda förebilder och påvisar hur man pratar med varandra. Lägga fokus på när det fungerar bra och försöka låta bli att tillrättavisa när det inte är bra utan att ha positiva förväntningar på barnen. Ha samarbetslekar med gruppen. Efter sammarbetslekarna upplevde vi en klar förbättring, genom att barnen lekte bättre med varandra. Våran närvaro påverkade positivt och vi är med och observerar och är delaktiga i verksamheten Årets plan ska utvärderas senast 2019-10-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas 2
På arbetsplatsträffar På föräldramöten och samråd I samtal med barnen Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen 3
Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Alla som arbetar i förskolan skall: Aktivt ta avstånd från diskriminering och annan kränkande behandling. Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Samverka för att göra förskolan till en god miljö för lärande. Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet. Aktivt vara positiva förebilder för barnen. Vi är uppmärksamma på vårt eget språk och hjälper barnen att utveckla sin empati och förståelse för andra Sträva efter att bemöta pojkar och flickors intressen och funderingar lika. Barnens egna initiativ och uppfattningar bemöts med respekt och tas på allvar. Insats Alla inom förskolan verkar för att inge barnet trygghet, tillit och förtroende. Alla barn skall bli sedda, lyssnade till och respekterade som individer. Genom etiska samtal stödjer vi barnens känsla, empati för varandra. Vi arbetar med gemensamma aktiviteter på hela förskolan för att barnen skall lära känna varandra och de vuxna som finns i husen. Vi har gemensamma regler på förskolan, som tagits fram tillsammans med barnen. Vi gör fortlöpande observationer där vi tydligt ser vad som sker i barngrupperna och i varje barns individuella utveckling. Vi har nära kontakt med föräldrarna och knyter an till barnens hela dag, i hemmet och förskolans verksamhet, för att skapa trygghet för barnen och föräldrarna samt att skapa en ökad förståelse för varje enskilt barn. Vi använder böcker och sagor som utgångspunkt för vidare diskussion om hur man känner sig. Vi samtalar med barnen hur man är en bra kompis och vi har kompissamtal med barnen. Alla pedagoger ger alla barn förutsättningar för att efter ålder och mognad utmanas så att de ökar sin självständighet. Exempelvis vid av och påklädning, matsituationen mm. Vid utvecklingssamtalen har vi en dialog om att det är viktigt att förskolan och föräldrarna visar att man har samma inställning mot diskriminering och kränkande behandling. Vi diskuterar även kring kränkande behandling: På möten där pedagoger med olika kompetenser möts. På kompetensutvecklingsdagar för pedagoger och övrig personal. I vårt systematiska kvalitetsarbete arbetar arbetslagen med diskriminering och kränkande behandling i ett digitalt uppföljningssystem. På föräldramöten Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart 2019-12-31 4
Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har genomfört kartläggningar på följande sätt: Vi använder ett riskanalysverktyg där pedagogerna vid terminsstart eller då förändring i gruppen sker. Då observeras och intervjuas barnen när det gäller den fysiska och sociala miljön runt barnet och gruppen. Intervjuer med varje barn sker inför utvecklingssamtalen samt vid kartläggnings inför upprättandet av diskriminering och kränkande behandlingsplan. Pedagoger och föräldrar har ett dokument där frågeställningar om barnets lärande, trivsel och trygghet finns. Det blir en av våra temperaturmätare på hur barnen trivs och känner inför sin vistelse på förskolan och används vid utvecklingssamtal Vi analyserar brukarenkäter som besvaras av föräldrar med fokus på likabehandlingsarbetet. Vi bjuder in föräldrarna till samtal vid större förändringar av verksamheten. Områden som berörs i kartläggningen. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har involverats genom intervjuer och samtal. Föräldrarna har involverats genom brukarenkäter och i utvecklingssamtalen Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att utföra kartläggningen i vårt riskanalysverktyg, sammanställa och analysera barnens intervjusvar och föräldrarnas åsikter och tankar. Analys av brukarenkäter Resultat och analys Det finns en liten risk för diskriminering bland de äldsta barnen, med en viss rivalitet mellan dem. För att förhindra att något barn blir utsatt för könsdiskriminering eller könsuttryck, ger vi alla barnen samma valmöjligheter. Barnen kan ge varandra negativ respons på vad någon har på sig eller har för intressen. T.ex en kille som har på sig klänning och som gillar att leka med dockor. Barnen kan se att någon i gruppen har ett annat etniskt ursprung. Detta kan uppfattas negativt av det berörda barnet. De äldre barnen kan vara hårdhänta mot de yngre barnen och vill visa att de är de som bestämmer. 5
Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Barnen skall varje dag känna trygghet i sin miljö. Barnen skall behandlas lika oavsett kön eller ålder. Inga barn skall utsättas för annan kränkande behandling Åtgärd Det finns en liten risk för diskriminering bland de äldsta barnen, med en viss rivalitet mellan dem. Vi pratar mycket med barnen om hur man är en bra kompis. Ibland bestämmer vi vilka som ska göra vad och med vem, för att på så sätt förhindra att någon blir utsatt och att de kan leka med flera. Vi betonar ofta att man kan bli ledsen om man inte får vara med. För att förhindra att något barn blir utsatt för könsdiskriminering eller köns uttryck, ger vi alla barnen samma valmöjligheter. Vi behandlar dem likvärdigt oavsett kön och vi försöker hela tiden tänka på hur vi tilltalar barnen. Barnen kan ge varandra negativ respons på vad någon har på sig eller har för intressen. T.ex en kille som har på sig klänning och som gillar att leka med dockor. Prata med de berörda barnen och deras föräldrar om förskolans förhållningssätt. Vi uppmuntrar barnen att göra de som de vill och känner sig bekväma med. Barnen kan se att någon i gruppen har ett annat etniskt ursprung. Detta kan uppfattas negativt av det berörda barnet. Området är segregerat och barnen har kanske inte stött på så många människor med olika etnisk tillhörighet, det blir därför viktigt att pedagogerna pratar med barnen om att det finns olika etniska tillhörigheter och att Sverige bara är en liten del av världen. De äldre barnen kan vara hårdhänta mot de yngre barnen och vill visa att de är de som bestämmer. Närvarande vuxna. Prata med barnen om hur man är en bra kompis. Vi delar in dem i grupper utifrån ålder och mognad. Motivera åtgärd De åtgärder som genomförts ger förutsättningar för att barnen skall uppleva trygghet på förskolan Ansvarig Förskolechef och all personal Datum när det ska vara klart 2019-12-31 6
Rutiner för akuta situationer Policy All personal har som uppgift att ge barnet en god omsorg och verka för att miljön fysiskt som psykiskt skall vara av sådan art att problem och svårigheter för barnen i möjligaste mån undviks. Verksamhetens ledning samt alla som arbetar inom förskolan tar avstånd mot alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och annan kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning är att ansvarsfördelningen och arbetsgången för att utreda händelser skall vara tydlig. När någon i personalen ser eller får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska vi agera direkt. Varje aktivitet av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från vuxna. Vi ska arbeta efter följande handlingsplan. Vid behov går vi vidare i handlingsplanen steg för steg. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Samtliga pedagoger på förskolan. Kyviksäng, 0300-83 60 70/73/85 Förskolechef Annette Kimmehed 0300-83 60 04 Skolpsykolog Lotta Karlsson 0300-83 60 08 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. 1. När någon i verksamheten får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling föreligger skyldighet att genomföra handlingsplanen. 2. Ansvarig pedagog ansvarar för att utredande samtal, ett eller flera genomförs med det barn som utsatts för kränkningen. Målet är att barnet skall känna sig trygg. Vid samtalet tas så mycket detaljerad information som möjligt in; Vad har verkligen hänt? Har något liknande hänt mellan samma personer tidigare? Pedagogens uppgift är att lyssna och ställa följdfrågor. Dokumentation av samtalet görs på, stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling se (bilaga 1) 3. Ansvarig pedagog genomför samtal med den som kränkt. Är det flera utpekade barn genomförs samtal med ett barn åt gången i tät följd. Vid samtalet lägger den vuxne fram den information den fått av det utsatta barnet. Den vuxne lägger stor vikt vid allvaret i händelsen. Krav på omedelbart upphörande av kränkningarna framförs. Barnet får möjlighet att delge de vuxna sin upplevelse av situationen. Dokumentation av samtalet görs på stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling (se bilaga 1) 4. Vårdnadshavarna till samtliga berörda barn informeras av ansvarig pedagog snarast möjligt. Förskolechef informeras av pedagogen, samt får ta del av dokumentationen som är gjord. Förskolechef har som ansvar att bedöma om händelsen föranleder en anmälan till andra 7
myndigheter. Förskolechef beslutar även ifall särskilt samtal med föräldrar i detta läge är aktuell. 5. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Misstänks personal för att ha trakasserat eller kränkt barn skall förskolechef eller någon med motsvarande ansvara för utredningen. Rutiner enligt kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. 6. Rutiner för uppföljning. Uppföljningssamtal som leds av pedagoger sker efter ca 1 vecka med samtliga berörda vårdnadshavare samt ev. barn avgörs från fall till fall utifrån ålder och mognad. Vid uppföljningssamtalet avgörs ifall möte med förskolechefen är aktuell.(endast då används steg 7) Återkopplingen till berörda föräldrar/vårdnadshavare görs av de vuxna som deltagit i samtalen. 7. Förskolechef kallar till möte med respektive vårdnadshavare. Handlingsplan upprättas dels för den som upplevt sig kränkt, samt för den eller de som kränkt. Förskolans inställning är att både den som utsätts för kränkningar och den eller de som utsätter är i behov av hjälp och stöd. Bedömning av stöd krävs för dem båda. Anmälan och utredning till För och grundskolenämnden skrivs och läggs in i LEX. Kopia till berörd vårdnadshavare lämnas. Rutiner för dokumentation. Dokumentation av samtalet görs på, stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling se (bilaga 1)Handlingsplan som eventuellt upprättas. Ansvarsförhållande Se ovan 8