HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Relevanta dokument
ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

============================================================ ============================================================

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Tentamen TEN1, HF1012, 1 juni Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:00-12:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

TSDT18/84 SigSys Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1 1 Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 2

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

Digital Signalbehandling i multimedia

Digital Signalbehandling i multimedia

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

TENTAMEN Datum: 19 aug 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Nr PYSSEL! TECKNINGAR. Kaninen Pelle berättar om att vara

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

16.3. Projektion och Spegling

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Var är tvålen. o dk sj jz kkk. um ba - um. um um um um 2 4 j. stan - na upp ett tag och grub - bla, är det nå n som sett min tvål?

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E


DN1240 numi12 1

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Jag vill inte vara ensam

Digital Signalbehandling i multimedia

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

Trädstrukturer. Definitioner och terminologi. Informationsteknologi Tom Smedsaas 21 augusti 2016

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning. A=kB. A= k (för ett tal k)

Vi önskar er ett trevligt Speedwaymöte i Norrköping denna helg

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin

Matematisk statistik

V Ä G E N T I L L V A T T E N w w w. a v a n t i s y s t e m. s e

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

F8: Logiska komponenter. Introduktion. Koder. Avkodare. Logiska komponenter

Föreläsning 10. Digital signalbehandling. Kapitel 7. Digitala FourierTransformen DFT. LTH 2011 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

System med variabel massa

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

Föreläsning 9. Digital signalbehandling. Kapitel 6. Sampling. LTH 2014 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

FÄRGLAGD A STENSUNDSVÄGEN BOSTÄDER BILPLATSER GARAGE 86 ST

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/ / kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret

Laboration 1a: En Trie-modul

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Höstlov i Motala 2010

Tunnling. Förra gången: Spridning mot potentialbarriär. B T T + R = 1. Föreläsning 9. Potentialmodell (idealiserad): U = U B U = 0

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Investering = uppoffring av konsumtion i dag för högre konsumtion i framtiden

Utgångspunkter. Hushåll med värmeelement

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

CAMPUS. Campus. Duettgatan Klasmossen. Forest Hill. Universitetet. Klarinettgatan. Ö Gustavsbergsvägen. Kaprifolgatan Mor Märtas väg CENTRUM

Matematiska uppgifter

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

A LT B A R Y TO N. enkelt

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

Transkript:

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Vi brr sysm v lijär omog DE (v förs ordig) md os offiir dx x x d dx x x d dx x x d där x ), x ( ),, x ( ) är ob fuior v vribl ( Ovsåd sysm srivr vi ofs på mrisform A (sys ) där x x x ( ) ( ), ( ) x ( ) x ( ) x ( ) o A m m m Exmpl: dx d dx d x x x 6x är lijär omog sysm md vå diffrilvior o vå ob Smm sysm på mrisform är A Där x x, x x A 6 --------------------------------------------------------------------------- För lös sysm (sys ) vädr vi ss K Sid v

där K är os vor o slr Vi bsämmr K o gom subsiur ss K i sysm A Vi får K AK som gr (fr förorig md slärfuio ) AK K llr ( A I ) K Därmd är gvärd o K gvor ill mris A LÖSNINGSMETODEN För lös (sys ) bsämmr vi gvärd o gvorr ill mris A gom lös följd vior: i) d( A I ) (v ) ii) För vrj lösig lösr vi följd vorvio ( A I ) K (v ) ( vorvio) dvs ( ) ( ) i) m ( ) (v ) ii) ( ) ( ) m ( ) = (v ) FALL : Mris r sy oli gvärd,, Då är mosvrd gvorr lijär obrod ( ss i lgbr-us): Därför är oså Sid v

K,, K lijär obrod ( Viss l gom bry u drmi) frå olo i Wrosis Därmd är,, fudmlläsigsmägd o därmd är d llmä lösig ill omog sysm A Uppgif Lös omog sysm A där ) A ) b) A b ) ) Lösig: ) Vi bsämmr mriss gvärd o gvorr Sg Förs lösr vi d rrisis vio, d( A I ) (v ) dvs 5 6 Vi r vå (oli) gvärd, Allså r x mris A vå oli gvärd Därför är mosvrd gvorr lijär obrod Sg Lå För vrj rll lösig λ lösr vi vorvio ( A I ) K dvs o bsämmr mosvrd gvorr Sid v

För r vi, llr, Vi får sysm (som r i rivil lösigr) ~ Härv for vi gvorr, ä för s (Viig: är i gvor!!!) Vi bövr gvor o väljr x K Tillörd lösig är K ( llr ) ii ) På smm sä får vi för får vi gvor K Tillörd lösig är K (llr ) D llmä lösig är Svr ) b) På smm sä som i -dl bsämmr vi mriss gvärd o, o väljr mosvrd gvorr rspiv Tillörd bslösigr är K ( llr ) o Sid v

K ( os vor, d är gåg) D llmä lösig är ) Sg ( ) d( A I ) gr ( ) ( ) Vi uvlr drmi fr rdj rd: d( A I ) ( ) ( ) ( )[ ( ) ] ( )( ) D rrisis vio ( )( ) r r lösigr, o som är mriss gvärd Amärig: Om vi uvlr drmi på sä, o förlr, då får vi rdjgrdsvio λ 7 λ λ 8 Om d fis llslösigr ill ovsåd vio då är d dlr ill os rm 8 Vi sr llsforr ill 8 :, 8 Tl λ är lösig (orollr själv) o därför är polyom λ 7 λ λ 8 dlbr md (λ Polyomdivisio gr Sid 5 v

Sid 6 v λ 7 λ λ 8/λ λ 6λ8 Evio λ 6λ8 gr vå lösigr ill o ; Sg För vrj gvärd λ lösr vi vorvio ) ( ) ( o bsämmr mosvrd gvor Vi får följd gvorr ( orollr dsåd svr), ( vi r vl gvor) ;, ;, Fudmllösigsmägd är,, Därmd är d llmä lösig Svr ) Uppgif Lös bgylsvärdsproblm

Sid 7 v () Lösig: Mris A r vå gvärd, Vi väljr illörd gvorr K o K Därmd bidr o fudmllösigsmägd Därför är d llmä lösig Kosr bsämmr vi md jälp v bgylsvillor () Vi r, llr som gr o Därmd är d sö lösig Svr

FALL : Mris r gvärd v muliplii Vi brr fll då gvärd r muliplii = (På lid sä lösr m fll md ögr mulipliir) A gvärd, säg är dubblro ill d rrisis vio d( A I ) Vi bövr fi vå lijär obrod lösigr som ör ill Fll ) Om lösigsrumm ill vorvio ( A I ) K ( dvs Kr ( A I ) ) r dimsio = då vi välj vå lijärobrod gvorr K o K o därmd bild vå illörd lijär obrod lösigr K o K Fll b) Om lösigsrumm ill vorvio ( A I ) K ( dvs Kr ( A I ) ) r dimsio = då väljr vi gvorr K bildr lösig bslösig sör vi md jälp v ss ( K P) (*) För välj K o P så blir lösig subsiurr vi (*) i A ( sys) o får K D dr K ( K P) A( K P) Förs förorr vi vio md o får K ( K P) A( K P) Om vi idifirr offiir frmför får vi AK K llr ( A I ) K (v ) som visr K är illörd gvor (som vi r rd bsäm) Om vi idifirr os vorr får vi ( A I ) P K (v b) Allså, bsämmr vi K o P md jälp v följd vior ( A I ) K (v ) ( A I ) P K (v b) Nor gåg ill lösig ill (v ) är gvor som vi bsämmr i börj v uppgif Därmd r vi vr lös ds (v b) Sid 8 v

Uppgif Lös sysm A där ) A b) A Lösig ) ( ) d( A I ) llr ( ), ( ) Allså är gvärd v muliplii= Frå ( ) ( ) får vi ( ) ( ) dvs sysm s där s är godylig l Allså r lösigs rumm { } dimsio= Vi väljr gvor x K (för s=) E lösig är K För bsämm bslösig lösr vi vio ( A I ) P K (v b) Vi r ( ) p ( ) p Härv p Vi r p o p är godylig l Vi väljr x p P o därmd Därför ( K P) Sid 9 v

Sid v Slulig är d llmä lösig Lösig b) Mris A r vå gvärd: λ= md lg muliplii o λ= md lg muliplii = (Korollr själv) Egvorr: För λ = får vi å, Därmd är illörd grum E (λ =) =sp{, } o r dimsio För λ= r vi mosvrd gvärd ä o illörd grum E (λ =) =sp{ } Fudmllösigsmägd är,, Därmd är d llmä lösig

FALL : Mris r omplx gvärd A d rrisis vio d( A I ) (v ) r ojugrd omplx lösigr bi, Om K är gvor som svrr mo som svr mo bi Mosvrd lösigr är omplx vorfuior Y K o Y K K Y bi då är ojug K gvor K För få rll bslösigr vädr vi följd lijär ombiior (som är, lig suprposiiospriip, oså lösigr ill sysm =A) Y Y Y Y R( Y ) Y Y Y Y o Im( Y ) i i Allså vi l l förl välj K (d lösig som svrr mo bi ) o därfr R( K ) o Im( K ) På d sä får vi vå rll bslösigr ill sysm Uppgif Lös sysm 5 A där A 6 Lösig: Frå d( A I ) r vi d rrisis vio som gr 5 i, För 5 i r vi vorvio ( i) 5 u ( i) u 5v ( i) v u ( i) v Evior är brod ( frsom d( A I ) ) så vi välj v dm o bsämm gvor Vi väljr x dr v u ( i) v llr Sid v

( i) v u Om vi väljr v = r vi u i o därmd är K u ( i) gvor v E lösig är Y K ( i) (5i) som vi förlr (Eulrs forml) K ( i) (5i) ( i) 5 ( Eulrs forml ) (os isi ) (os si ) (si os ) os i si = i i 5 os os si 5 si os 5 i si Härv väljr vi os si R( K ) os 5 si os o Im( K ) = si D llmä lösig är 5 os si os 5 5 si os si Sid v