LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Relevanta dokument
Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

101. och sista termen 1

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Svar till tentan

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

EXISTENS AV EN UNIK LÖSNING TILL FÖRSTAORDNINGENS BEGYNNELSEVÄRDESPROBLEM

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Räkning med potensserier

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Introduktion till statistik för statsvetare

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Bertrands postulat. Kjell Elfström

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Andra ordningens lineära differensekvationer

Trigonometriska polynom

Datum: 11 feb Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Uppgift. Uppgift 2 2. Uppgift. Beräkna.

Tentamen i Envariabelanalys 1

Funktionsteori Datorlaboration 1

LÖSNINGAR TILL. Räkningar: (z i z) 2 = , Δ = z = 1 n. n 1. Konfidensintervall:

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Föreläsning G70 Statistik A

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor


EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

TENTAMEN Datum: 16 okt 09

TFM. Avdelningen för matematik Sundsvall Diskret analys. En studie av polynom och talföljder med tillämpningar i interpolation

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Matematisk statistik

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

================================================

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Föreläsning G04: Surveymetodik

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

Transkript:

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF7 LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN INLEDNING LINJÄRA DIFFERENTIAL EKVATIONER E DE är lijär om de är lijär med avseede å de obekata fuktioe oc dess derivator Detta betder att e lijär ODE ka skrivas å forme a a a a a f ekv ) Om öger sida i ekv) är oll ar vi e lijär omoge DE, a ) ) ) ) a a a a ekv ) Notera att vi ka betecka :te derivata å olika sätt d d ) D d d Oftast beteckar vi västerledet i ekvatioe med L ) oc därmed själva ekvatioe med L ) f ekv) Om a ite är idetiskt oll då är ekvatio då ar ekv) ordig Geom att dela ekv) med a skriver vi ekvatioe å sk stadardform eller ormalform ) Lijär kombiatio av lösigar till e omoge ekvatio är också e lösig till ekvatioe L ) L ) L )) Bevis L ) a ) a ) a ) k ) k ) k ) { Vi aväder deriverigsregler ) ) ) oc därefter gruerar uttrck som ieåller ) res ) } Sida av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF7 [ a [ a ) ) a ) a a = L ) L )) VSB ) a )] )] På likade sätt visar ma att oerator L ar följade egeskaer: L ) L ) L ) L )) k k L C ) CL )) oc därmed L C C C ) C L ) C L ) C L )) k k k Härav följer direkt följade sats Sats Om,,, k ) är lösigar till omogea DE ekv ) så är också lijära kombiatioe C C C ) e lösig till samma DE Bevis: k k L C C Ck k ) CL ) CL ) CL k ) = eftersom,,, k ) är lösigar ar vi L ) =,, L k ) ) C C C Med adra ord är C C C ) e lösig till ekv) k k Sats Om Y H är de allmäa lösige till omogea ekvatioe ekv ) oc e artikulär lösig till icke omogea ekv ) så är Y H de allmäa lösige till icke omogea ekv ) Bevis i) Ata att är e lösig till ekv) oc att är e lösig till ekv) Då gäller L ) oc L ) f Låt z Vi ar L ) L ) L ) f f Sida av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF7 Alltså är e lösig till ekv ii) Ata u att är e godtcklig lösig till ekv) Vi ka skriva ) *) Eftersom L ) L ) L ) f f Alltså är e lösig till omogea ekv ) Om vi beteckar visar *) att e godtckligt lösig till ekv ) ka skrivas som Vi ar visat i) att summa är e lösig till ekv ) oc ii) att varje lösig till ekv ) ka skrivas som summa av e lösig till omogea ekv ) oc e artikulär lösig till ickeomogea ekv) Därmed ar vi bevisat satse ------------------------------------------------------------- Defiitio Begelsevärdesroblem av ordig är roblemet att itta e lösig till ekv) som ufller följade villkor begelsevillkor) i e ukt :, ) ),, ) B) Fuktioe f är e lösig till ovaståede begelsevärdesroblem å itervallet a, b) som kallas lösiges eistesitervall) om f satisfierar ekv) för alla a, b) oc dessutom f ), f ),, f ) Sats 4 EXISTENS OCH ENTYDIGHETSSATS FÖR EN LINJÄR DE AV -te ORDNINGEN T 4 Eistece of a Uique Solutio, Zill, Wrigt) Ata att koefficietera a k oc f i differetialekvatioe a a a a a f ekv) Sida av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF7 är kotiuerliga fuktioer i ett öet itervall I a, b) oc att a i detta itervall Låt vara e ukt i itervallet a, b) oc låt,,, vara godtckliga kostater begelsevärde) Då eisterar å itervallet a, b) e oc eakt e lösig till begelsevärdesroblem, ) ),, ) Amärkig: Eligt ovasåede satse är lösige defiierad å ela itervallet a, b) om alla koefficietfuktioer är kotiuerliga där Eemel Visa med ovaståede eistes- oc etidigetssats att begelsevärdesroblem ) si, ), ) 4 ar eakt e lösig oc age lösiges eistesitervall Lösig: Vi kollar om det fis ett itervall som ieåller ukte = där gäller att V: alla koefficieter är kotiuerliga oc V ledade koefficiet är skild frå Villkor : Alla koefficieter dvs a ), f si a a oc är kotiuerliga om Villkor : De ledade koefficiete a ) är skild frå oll om Alltså är villkore i satse ufllda i ett itervall rut ukte = om itervallet ite ieåller ukte De största sådat itervall rut ukte = oc som ufller de två villkore för eistes- oc etidigetssatse är I, ) Svar: Det största eistesitervallet är I, ) ------------------------------------------------------------------------- Radvärdesroblem för e lijär DE av adra ordige Sida 4 av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF7 För e lijär DE av adra ordige ar vi oftast villkor giva i två olika ukter = a oc =b, dvs i ädukter =radukter) till ett itervall a,b) Sådaa villkor kallas radvillkor Hår är ågra eemel å radvillkor i raduktera a oc b: i) a) 5, b) ii) a), b) iii) a) 5, b) iv) a) a), b) b) Problem att lösa e DE tillsammas med radvillkor kallas för radvärdesroblem Eemel: Bestäm de lösig till ekvatioe som ufller följade två radvillkor ) oc ) Lösig: Först bestämmer vi som valigt) de allmäa lösige till väldigt ekel ekvatio; adra derivata är give, bestäm ): som är e Första itegratioe ger C Vi itegrerar e gåg till oc får C C de allmäa lösige) Villkor dvs ) ger C C dvs C Villkor ger 7 C C oc därmed är 7 lösige till radvärdesvärdesroblemet Sida 5 av

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF7 Amärkig: Till skillad frå begelsevärdesroblem ka ett radvärdesroblem a oädligt måga lösigar trotts att alla koefficietfuktioer är kotiuerliga som vi ser i följade eemel Eemel Lös följade radvärdesroblem 9, ), ) Lösig: Ekvatioe är e omoge lijär DE av adraordige Lösigsmetode för sådaa ekvatioer ar ma lärt sig i kurse evariabelaals Vi aväder asatse r e Detta ger de karakteristiska ekvatioe r 9 som ar två komlea lösigar r i, Med jäl av de komlea lösigara defiierar vi två baslösigar fudametal lösigsmägd) e si si oc e cos cos Därmed är de allmäa lösige C C C si C cos Nu bestämmer vi vilket/ vilka lösigar blad C si C cos ufller radvillkor Villkor ) ger C si C cos C Därmed C si ufller villkor Nu aväder vi villkor : C si ) C si ) som är uflld för alla C Därmed satisfierar alla fuktioer C si radvärdesroblemet Alltså ar vårt radvärdesroblem oädligt måga lösigar, trots att koefficietfuktioer som är kostater, oc 9) är kotiuerliga fuktioer Sida av