============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

Relevanta dokument
Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E

Sammanfattning av ALA-B 2007

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

Analys av funktioner och dess derivata i Matlab.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

x = a är nödvändigt villkor för deriverbarhet i denna x = a } { f är högerkontinuerlig i punkten x = a } { f är vänsterkontinuerlig i punkten

Digital Signalbehandling i multimedia

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Digital Signalbehandling i multimedia

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning

Schrödingerekvationen i 3 dim: Väteatomen.

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

re (potensform eller exponentialform)

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

ρ. Farten fås genom integrering av (2):

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Digital Signalbehandling i multimedia

Digital signalbehandling

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

16.3. Projektion och Spegling

Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Bengt Andersson, Elias Said, Jonas Stenholm

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XV. Föreläsning XV. Mikael P. Sundqvist

Föreläsning 10. java.lang.string. java.lang.string. Stränghantering

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

HF0021 TEN2. Program: Strömberg. Examinator: Datum: Tid: :15-12:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

ARCUSFUNKTIONER. udda. arcsin(x) [-1, 1] varken udda eller jämn udda. arccos(x) [-1, 1] [ 0, π ] arctan(x) alla reella tal π π. varken udda eller jämn

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

arcsin(x) udda ( x) varken udda eller jämn alla reella tal ( 0, ) 1. y=a 1 x udda/jämn Värdemängd derivatan Definitionsmängd Arcusfunktioner

polynomfunktioner potensfunktioner exponentialfunktioner

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Kap Inversfunktion, arcusfunktioner.

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Trädstrukturer. Definitioner och terminologi. Informationsteknologi Tom Smedsaas 21 augusti 2016

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

Digital signalbehandling

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

+ 5a 16b b 5 då a = 1 2 och b = 1 3. n = 0 där n = 1, 2, 3,. 2 + ( 1)n n

Digital signalbehandling

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 29 okt 2015 Skrivtid 8:15 12:15

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

Kapitel , 2102 Exempel som löses i boken a) Löneökning per månad: 400 kr. b) Skattehöjning per månad: 5576 kr 5376 kr = 200 kr.

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

betecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)

Transkript:

Armi Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Dririgsrglr DERIVERINGSREGLER ============================================================ DERIVATANS DEFINITION Diitio Låt y ( r gi uktio som är iird i pukt ( ( Om gräsärdt istrr ( som tt rllt tl sägr i tt uktio är 0 drirbr i pukt Gräsärdt klls drit uktio y ( i pukt oc btcks ( Alltså: ( ( 0 ( Ekilt iitior : ( ( ( 0, ( ( ( VÄNSTERDERIVATA OCH HÖGERDERIVATA Diitio (Västrdrit Låt y ( r gi uktio som är iird i pukt Om gräsärdt 0 ( ( istrr klls dtt klls dtt gräsärd ör ästrdrit uktio y ( i pukt oc btcks ( Alltså: ( ( ( 0 Diitio (Högrdrit Låt y ( r gi uktio som är iird i pukt Om gräsärdt 6

Armi Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Dririgsrglr 0 ( ( istrr klls dtt gräsärd ör ögrdrit uktio y ( i pukt oc btcks ( Alltså: ( ( ( 0 Amärkig : Fuktio y ( är drirbr i pukt om oc dst om ögr oc ästrdrit i pukt istrr oc r smm ärd Empl: Fuktio y r it drit i pukt =0 trsom ästrdrit är md ögrdrit är + i pukt 0 Ekilt btckigr ör ( : d ( d ( ( ( D( ( d d Dritor lmtär uktior ( ( ( ( c (c = kostt 0 rcsi rccos l rct l rccot si cos l log ( cos si l l t cos cot si 6

Armi Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Dririgsrglr DERIVERINGSREGLER ( ( g( ( g(, ( ( ( kostt ( ( bg( ( bg(,,b är kosttr Produktgl: ( ( g( ( g( ( g( ( ( g( ( g( Kotrgl: g( ( g( Kdjrgl ( ör smmstt uktior Om uktio g är drirbr i pukt oc i pukt g( så är också ( g( drirbr i pukt oc g( g( ( [ g( ] dy dy dz Vi k också skri y (z oc z g( d dz d Btckigr: Lgrgs ottio: ( ör örstdrit (uttls " prim " ; ( ör drdrit (uttls "-bis " ( ( ör trdjdrit ; ( ör drit ordig > Motsrd Libitz ottio: d ( d d llr ( d d ( d ; d ( d ; d ( ; d Eulrs ottio: D ( ; D ( ; D (, D ( Nwtos ottio: (t (t, (t äds lig i mkik, dst ör örst oc dr drit md sd på tid ==================================== 6

Armi Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Dririgsrglr Uppgit Bstäm drit till ( 0 ( l si cos ( 0 t cot 0 7 Sr: ( cos si l 0 0 / 0 0/ 0 7 / (Notr tt, därör ( ( 8 ( 0 cos si Uppgit Bstäm drit till ( ( si ( l t c ( si cos d ( 8 ( cos ( si ( t Sr: ( Produktrgl ( si cos l '( t c ' ( cos cos si cos d ( ( cos ( si ( si cos ( t cos Uppgit Bstäm drit till ( ( si Sr: (Kotrgl ( c l l l si cos (, ' ( (si (l 0 ( ( ( c ( d ( ( si ( si så tt 6 ( d si ( cos ( Lägg märk till tt cos ( bräks dirkt (ut kotrgl

Armi Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Dririgsrglr Tipps ör "ybörjr" För tt sbbt lär sig kdjrgl k m skri oc äd dririgstbll ör smmstt uktior ((, som är äst smm som d ör lmtär uktior Edst skilld är slutt md ( (" gågr ir drit" Amärkig: ( btckr otst uttryckt i prts tr m på lmtär uktio ( (( drit ( ( l si cos t cot l cos si cos si l log ( l l Empl Bstäm drit till ( ( l( si ( Lösig cos ( ( cos ( si si [ Jämör md orml i oståd tbll (l, där uttryckt iom prts upptts som ] ( ( ( [ jämör md orml ( ] Uppgit Bstäm drit till ( ( l( ( l(si( c ( si cos cos d ( 8 ( si ( si 6

Armi Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Dririgsrglr Sr: (Kdjrgl [ ( ( ]' ( ' ( ( ( ( cos( ( [cos( ] ( si( si( c (Produktrgl oc kdjrgl ( cos si (cos si si cos d (Kdjrgl '( 8 Notr tt si (si, därör ( si cos Notr tt si si(, därör ( cos( ( cos Uppgit Bstäm d ( d d ( d, d ( d, d ( d, till ( ( Lösig: ( c ( si d ( d ( d ( d (, 0 ; 0; 0 d d d d d ( d ( d ( d ( ; ; ; d d d d d ( d ( d ( d ( c cos ; si ; cos ; si d d d d Uppgit 6 Aäd ormlr (si cos, (cos si oc kotrgl ör tt bis ormlr (t (cot cos si Bis ör Vi drirr si t md jälp kotrgl oc år: cos (t cos cos si ( si cos si V S B cos cos cos 6 6