Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Relevanta dokument
KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

re (potensform eller exponentialform)

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

(x y) 2 e x2 y 2 da, D. där D är den triangelskiva som har sina hörn i punkterna (0, 0), (0, 2) och (2, 0). dx + y 3 e y dy,

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2016

2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

Matematisk statistik

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2018

Elementær diskret matematikk, MA0301, våren 2011

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2017

TEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA?

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

Tentamen 2008_03_10. Tentamen Del 1

TENTAMEN Datum: 28 maj 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2018

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2017

4.1 Förskjutning Töjning

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

4.1 Förskjutning Töjning

Knagge. Knaggarna tillverkas av 2,0 ± 0,13 mm galvaniserad stålplåt och har 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv.

Lektionsuppgifter i regressionsanalys

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) b) Bestäm volymen av parallellepipeden som spänns upp av vektorerna

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2016

Föreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

11. Egenvärden och egenvektorer

LINJÄRA SYSTEM repetitions- och tentamensfrågor. Matrisräkning (rep.)

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

om X har följande sannolikhetsfunktion λ λ . Då gäller a) väntevärdet E(X) = λ b) variansen σ = λ och därmed c) standardavvikelsen σ = λ

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

TSRT62 Modellbygge & Simulering

Förra gången: fördelningar Omfattande system med många partiklar kan praktiskt bara beskrivas i statistiska termer.

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Algebra och geometri 5B Matlablaboration

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!

Epipolärgeometri och den fundamentala matrisen. Epipolarlinje. Epipoler. Exempel. vara dess avbildning i två bilder genom

OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr:

Föreläsning 6: Kapitel 10 Beräkning av egenskaper hos reglersystem. Sådana egenskaper är Stabilitet Statisk noggrannhet Snabbhet mm

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Resultat till ett försök är ofta ett tal. Talet kallas en stokastisk variabel (kortare s. v.).

Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

Sommarpraktik - Grundskola 2017

Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

Per Sandström och Mats Wedin

Krav på en projektledare.

ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden

Bilaga 1 Kravspecifikation

Ett sekel av samarbete

BILAGOR. till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

KONTROLLSKRIVNING 2 Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: 14 apr 2014 Skrivtid: 13:15-15:00

Transkript:

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLERR Allmänt om kontinurliga sv Dfinition En stokastisk variabl kallas kontinurlig om fördlningsfunktionnn ξ är kontinurlig Egnskar av fördlningsfunktion: Fördlningsfunktionn F är nn väand funktion lim,, lim,, ====== ========= ========= ========= ========= ========= ======= Sannolikhtn att n kontinurlig s v har värdn i tt intrvall a,b] bräknas nklt md hjäl av F Vi bvisar nu att sannolikhtnn att n kontinurlig sv ξ antar akt tt givt värd är alltid lika md Till skillnad från diskrta fördlningar där några unktr bär sannolikhtsmassa Sats Om ξ är n kontinurlig sv och b tt rllt tal då är P b Låt a, b vara rlla tal Eftrsom { : b} { : a b} har vi v P b P a b, dvs P b F b F a * Eftrsom F är kontinurlig gällr lim F a F b Om vi låtr ab P b F b lim F a ab P b, md andra ord P b VSB F b F b llr a b får vi från * Följdsatsn: Om ξ är n kontinurlig sv då är Vi sr åtrign skillnad mllan diskrta och kontinurliga fördlningar av

Dfinition Om funktionn är drivrbar vntullt utom i ändligt t antal unktr då kallas drivatan täthtsfunktionnn llr frkvnsfunktionn för variabln Egnskar: Täthtsfunktionn=frkvnsfunktionn är ä n ositivv funktion ftrsom F är väand Enligt dfinitionn gällr vntullt utom i ändligt antal unktr Vi antar i vår kurs att f är intgrrbar å varj intrvall [a,b] Md sådana antagandn gällr Faaξ Därmd ξ Fa Alltså, om vi har f kan vi bräkna sannolikhtn Om båd f och F är kända så är självklart nklar att bräkna sannolikhtn Pa < ξ b md hjäl avv fördlningsfunktionnn F, dvs Pa < ξ b = Fb F a Pa < ξ b b md hjäl av intgraln ====== ========= ========= ========= ========= ========= ======= Samband mllan aror undr täthtsfunktionn och sannolikhtr Aran som markras i ovanstånd bild formln från analysn Aran Vi har visat ovan att = Pa < ξ b av bräknas nligt följand:

Därför gällr : Pa < ξ b = aran a undrr täthtsfunktionn ovanå intrvallt [a,b] Om vi låtr a gå mot ochh b gå mot + får vi P < ξ = aran undr hla täthtsfunktionn Därmd är aran mllan -aln och kurvan lika mdd ξ F ====== ========= ========= ========= ========= ========= ======= Bstämning av F om f är givn Vi har visat ovan att F F a f t dt Vi btcknar a btcknar vi variabln i intgrandn md n annan bokstav, t Om vi låtr a gå mot får vi ftrsom F dvs F F f t dt f t dt övrgränsnn md och därför ====== ========= ========= ========= ========= ========= ======= av

Aroimation av sannolikhtn P <ξ + om är litt: Om är litt så är skuggad aran aroimativt lika md aran av rktangln md basn och höjdn f Därför kan vi använda följand aroimation P <ξ + f Vi kan diskrtisra n kontinurlig stokastisk variabl ξ gnom att aroimra aran undr frkvnsfunktionn md rktanglar md små basr k = Vi kan btrakta n diskrt sv X som antar värdna k md sannolikhtrna k =f k Då är väntvärdt av dn diskrta sv X lika md k k k f k Om är litt då är k f k f d om intgraln istrar Dtta motivrar följand dfinition k k VÄNTEVÄRDET för n kontinurlig s v btcknas m, µ llr och dfiniras nligt följand E f d På liknand sätt motivras dfinitionn av variansn av n kontinurlig sv k VARIANSEN av n kontinurlig s v btcknas, Var, llr V f d f d STANDARDAVVIKELSEN : Btcknas, s, llr D av

MEDIANEN dfiniras som lösningn till kvationn Mdiann dlar aran undr frkvnsfunktionn llr täthtsfunktionn i två lika dlar Om frkvnsfunktionn är symmtrisk då sammanfallr mdiann och mdlvärdn VÄNTEVÄRDET för n funktion gx av n sv X : E g X g f d Vi sägr att n sv X är ick-ngativ ositiv i bokn om X INTENSITETEN för n kontinurlig ick-ngativ stokastisk variabl X dfiniras av f, för F ============================================== ÖVNINGSUPPGIFTER Ugift Dn stokastiska variabln ξ har frkvnsfunktionn täthtsfunktionn a, f för övrigt a Bstäm aramtrn a b Bräkna P< ξ< a Därmd, f för övrigt b 6 Ugift En stokastisk variabl har täthtsfunktionn frkvnsfunktionn av

f a,,, a Bstäm konstantn a b Vad är sannolikhtn att > 8? c Bstäm väntvärdt E a a d a a b P 8 d 8 8 c E d d Svar: a a b c Ugift En stokastisk variabl ξ har följand täthtsfunktion frkvnsfunktion sin f för övrigt Bstäm väntvärdt ξ, variansn Varξ och standardavviklsn / / E sin d art int sin cos För variansn användr vi formln Var f d / sin d / art int gångr / cos sin cos Var sin d 9 Standardavviklsn för : Var =76 6 av

Ugift En stokastisk variabl ξ har följand fördlningsfunktion ö ö Bstäm a mdiann, b täthtsfunktionn frkvnsfunktionn f c väntvärdt ξ d sannolikhtn ξ a Mdiann är lösningn till kvationn / / / / Svar: a Mdiann b Frkvnsfunktion f, Anmärkning: Dt är oviktigt hur vi dfinirar f ftrsom ξ är n kontinurlig sv c E f d d { artill intgration,, v } Därför Svar: c E d Sannolikhtn ξ = 78 Svar: d 78 Ugift Bstäm konstantn c så att 7 av

f blir n täthtsfunktion f måst satisfira villkort: Aran= dvs f d Först bräknar vi intgraln c Aran= f d d d c dt t c, för övrigt ct ct dt = c Substitution t, d dt, Gränsr : t, t Från kvationn Aran= har vi c c Svar: c 887 Ugift 6 Rita täthtsfunktionn f till sv X och bstäm fördlningsf sfunktionn om / omm f för övrigt Rita därftr fördlningsfunktionn F F / a f om / för övrigt om om för Grafn till täthtsfunktionn f : 8 av

Vi bstämmr fördlningsfunktionn md hjäl av formln Eftrsom f är dfinirad md sarata formlr i tr intrvalll måst vi, vid bräkning av intgraln f t dt btrakta tr fall: Fall :, Fall : ochh Fall : i Fall, F f t dt Om < då gällr f Dtta gr F ii Fall, f t dt dt Vi användr ign samma forml f t dt i två dlar ftrsom vi intgrrar övr intrvallt därr f bskrivs md två formlr Vi har F f t dt mn, i dt här fallt, dlar vi intgraln F f t dt f t dt t t f t dt dt dt iii Falll, 9 av

I dt härr fallt dlar vi intgraln f t dt i tr dlar ftrsomm vi intgrrar övr intrvallt där f bskrivs md tr formlr Vi har F f t dt f t dt Sammanfattningsvis har vi f t dt t f t dt dt dt dt t F om om om Grafn till fördlningsfunktionn F Ugift 7 Rita täthtsfunktionn f om till sv X och bstäm fördlningsf sfunktionn F om f om för övrigt Rita därftr fördlningsfunktionn F Svar: i Grafn till täthtsfunktionnn f : av

om om ii Fördlningsfunktionn F om om iii Grafn till fördlningsfunktionn F Ugift 8 En stokastisk variabl X har fördlningsfunktionn om F Bräkna a mdiann och b väntvärdt mdlvärdt till t sv X a Mdiann bstämmr vi gnom att lösaa n av följand kvationr: F llr I vårt fall är dt nklar att lösa f d F Eftrsom väljr vi 8 88 8 8 b Mdlvärdt till sv X bräknas md hjäl av E X f d Först måst vi bstämma täthtsfunktionn av följand forml

av om 8 F f Nu kan vi bräkna 8 8 8 d d d f X E Svar: a mdiann är 88 8 b väntvärdt =mdlvärdt= Ugift 9 Livslängdn hos n viss transistorty är onntialfördlad sv md fördlningsfunktionn om / F a Bstäm sannolikhtn att n sådan transistor slumvis vald har livslängdn som är störr än år b Man kör transistorr Bstäm sannolikhtn att minst av dm har livslängdn som är störr än år a 66 / / F X P X P b Låt Y btckna antalt transistorr bland dm köta som har livslängdn störr än år Då är, Bin Y där 66 och 97 q q q q Y P Y P Y P 8 88 66 Svar: a 66 b 8 q q q Ugift Dn sv X har täthtsfunktionn, f Bräkna väntvärdt EgX där g d d d f g X g E Svar: /