Hedekas Förskola Smörblomman

Dokumentation av Kvalitetsarbete Hedekas Förskola Smörblomman Vt; 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Jessika Brorson Jeanette Björlén Johanna Edvardsson

Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 4 Mål... 6 Eget formulerat mål... 6 Läroplanens mål... 6 Barnens utveckling... 6 Insatser åtgärder för att nå målet... 7 Koppling till forskning... 8 Dokumentation... 9 Information till vårdnadshavare... 9 Uppföljning... 9 Pedagogernas insatser... 11 Koppling till forskning... 12 Barnens utveckling... 12 Dokumentation... 14 Information till vårdnadshavare... 14 Utvärdering... 15 Pedagogernas insatser... 15 Barnens upplevelser... 15 Barnens utveckling... 15 Koppling till forskning... 16 Analys av utvärderingen... 16 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 17 2

Grundfakta och förutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp består av: Jeanette Björlén, bsk, 100 % Johanna Edvardsson, fsk, 100 % Jessika Brorson, fsk, 80 % På Hedekas förskola finns en kokerska som lagar frukost och lunch. Mellanmål görs iordning av pedagogisk personal. Det finns även en lokalvårdare som städar fastigheten. Barngrupp Barngruppen består av barn mellan 3-5 år. Under vårterminen består barngruppen av 19 barn, varav sju blivande 5-åringar, nio blivande 4-åringar och 3 blivande 3-åringar. Lokaler och miljö Smörblomman ingår i Hedekas förskola, som består av fyra avdelningar. Tre av avdelningar är samlade i en fastighet och den fjärde avdelningen ligger belägen i en annan fastighet i närområdet. Avdelningarna är åldersindelade; en småbarnsavdelning med 1-2-åringar, två avdelningar med 3- åringar till blivande 5-åringar samt en 5-årsavdelingen. 5-årsverksamheten är belagd i den fristående fastigheten. Smörblomman består av fyra rum: Ett stort rum där vi bedriver mycket av vår verksamhet såsom att rita, pärla, pussla och spela spel. Vi äter även i detta rum. I det lilla blå rummet finns en soffa samt en liten vrå där barnen kan leka med bilar på golvet. Rummet nyttjas till en av våra samlingar då vi har delade samlingar, till en av våra dagliga läsvilor samt spontana sagoläsningar där barnen tar initiativ till sagostunden. Barnen brukar även använda rummet till att leka förskola/skola i. Det stora gula rummet har vi delat av så att barnen kan nyttja rummet på olika vis. I ena delen finns det en hemvrå med utklädningskläder och andra delen av rummet använder barnen som rörelsehörna, där försiggår det både springlekar, dans och andra typer av rörelseaktiviteter/lekar. Vi använder även detta rum till en av samlingarna och till sovvilan. Vi har även ett målarrum på avdelningen i målarrummet finns en diskbänk. I målarummet pysslar vi, både med pyssel styrt av oss pedagoger och barnen får pyssla på fri hand när de önskar, det finns alltid pysselmaterial tillgängligt för barnen i målarummet. Målarummet används även till den andra läsvilan då vi dagligen delar upp barngruppen på 2 läsvilor. I tamburen har barnen varsin plats med en hylla och korg/barn samt att det finns ytterligare ett rum där vi förvarar barnens regnkläder och stövlar. På avdelningen finns det två toaletter som barnen delar på. 3

På Förskolan har vi en stor gård där vi i stort sett vistas dagligen. På gården finns gungor, sandlåda, två stycken rutschkanor, klätterställning, en stor gräsmatta, en liten berså där barnen brukar leka och klättra. Vi har gott om leksaker och redskap som hinkar, spadar, cyklar, sparkbilar mm. Vi använder oss även av en närliggande skog dit vi går för lek och utmaningar minst en fast dag i veckan. Kartläggning av barnens intressen Under en förmiddag i skogen fann barnen ett omkullblåst träd och kikade genast på grenarna. Vi pedagoger tog tillfället i akt och började att observera grenen tillsammans med barnen. Vi upptäckte att grenen hade små vassa pluppar och funderade på vad dessa pluppar är för något? Efter en stunds resonemang berättade en av oss pedagoger att det var knoppar som fanns på grenen och att vi just nu hittat Vasse Asp. Barnen fick känna på Vasse Asp och konstaterade att han var väldigt vass. Vasse Asp -grenen fick följa med hem till förskolan. I samtal med barnen konstaterades även att det fattades löv på träden nu. Barnen visste att det snart är tid för löven att komma. Vid ett senare tillfälle bad barnen att få titta på grenen igen vilket de såklart fick och en av pedagogerna berättade att hon hade en knoppisbok hemma, barnen bad henne att ta med materialet. Materialet visades och barnens nyfikenhet kring grenen och de små knoppisarna var väckt. Vi i arbetslaget diskuterade och tog beslutet utifrån det intresset barnen visat och de resonemang de fört att vi skulle kunna ha ett knoppistema/naturtema. Vårt valda temaområde skulle ge oss möjlighet att arbeta med flertalet utvecklingsmål från vår läroplan. 4

Innan vi startade upp och planerade vårt kommande arbete valde vi att kartlägga barnens förkunskaper. Följande frågor låg till grund för denna kartläggning; Vad är naturen? Vad finns i skogen? Hur ser det ut i naturen nu? Hur ser det ut i naturen på, vintern, hösten och sommaren? Vad är en knopp? Vad är detta? (visar en gren med knoppar) 5

Mål Egen formulerade mål; Vi vill att barnen skall få kunskap om några olika trädsorter Vi vill att barnen skall få erfarenheter av ett naturvetenskapligt arbetssätt och få uppleva iakttagelse av ett fenomen (exempelvis att träden får löv), dokumentera sina upptäckter, resonera kring vad de ser samt vad de tror kommer att hända tills nästa gång vi är i skogen Vi vill att barnen skall få kunskap om enkla naturvetenskapliga processer Läroplanens mål; Förskolan skall sträva efter att varje barn; Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Utvecklar sin förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande för växter och djur (Lpfö, 98, rev 10, sid 10) Barnens utveckling Nedan följer en beskrivning av barnens utveckling. Inledningsvis följer en beskrivning av barnens förförståelse kring vårt arbetsområde som framkom genom de intervjufrågorna vi ställde när vi kartlade barnens kunskaper. Barnens förförståelse När vi intervjuat våra barn fann vi att de hade en hel del kunskaper om naturen och dess processer; Vad är naturen? - Skog (flicka 4 år samt flicka 5 år). Vad finns det i skogen? - Träd och älgar (flicka 3 år) - Vargar, svampar, rådjur (pojke 4 år) - Träd, älgar, rävar, rådjur och många svampsorter (pojke 5 år) Hur ser det ut i naturen nu? - Grått och grönt gräs (pojke 5 år) 6

Hur ser det ut i naturen på sommaren? - Fint väder, varmt i marken, grönare gräs (pojke 5 år) - Det växer löv på träden (flicka 3 år) - Det kommer äntligen sol, och blommor och det växer löv (flicka 4 år) Vad är en knopp? De äldre barnen som vi tydligt sett fått förståelse för vad en knopp är fick frågan muntligt. - Det är sånt som växer på träden för att bli blommor på träden (pojke 5 år) - Sådant som sticker ut på träden, de gör ont (pojke 4 år) - Blommor som växer i jorden (pojke 4 år) - Dom är lövbebisar (flicka 5 år) - Bruna små knoppar har jag sett på träden hemma nu (flicka 4 år) För de lite yngre barnen i barngruppen visade vi en gren, pekade på knoppen och frågade vad är detta? - En knoppis (flicka 3 år) - Knopp (pojke 3 år) Avgränsning/ramar för temats innehåll Eftersom barnen redan bekantat sig med fenomenet knoppar kunde ju de flesta beskriva var det var för att sedan kunna lägga upp arbetet och tillgodose det åldersspann vi har i barngruppen beslutade vi pedagoger att begränsa antalet knoppar som vi studerar närmre samt dokumenterar. Vi tror också att det blir lättare för barnen att lära sig samt befästa att det finns olika arter samt vad som skiljer dem åt om de ej är för många till antalet. Vi observerade alla möjliga sorts knoppar tillsammans med barnen när vi var i skogen men valde att fokusera på 3-4 knoppar lite närmre under arbetets gång. Insatser åtgärder för att nå målet Arbetsgången är framtagen av oss pedagoger i samspel med barnen. För att uppnå de mål vi satt gällande vårt arbete kommer vi att; Gå till skogen en dag varje vecka Genomföra observationer på bestämda platser i skogen Dokumentera barnens iakttagelser med hjälp av I-pad, ta bilder på det barnen observerar Arbeta med våra bilder på förskolan med hjälp av pic-collage Skapande verksamhet utifrån vårt valda temaarbete 7

Experiment Faktablad om knoppisar Språk och matematik; För att få in språk och matematik i vårt temaarbete kommer vi att jämföra knopparnas utseende till färg, form och storlek, både i form av de olika trädsorterna samt från vecka till vecka. Eftersom vi kommer att dokumentera vårt arbete med hjälp av vår I-pad kommer vi på så vis även kunna undersöka hur knopparna har förändrats över tid. För att låta barnen vara en del av arbetsprocessen för vi dialoger med barnen under veckorna. Barnen är väldigt intresserade och diskuterar temaarbetet med oss pedagoger både i skogen, när vi befinner oss på avdelningen samt ute på gården på förskolan vilket resulterar i att vi kan föra arbetet framåt utifrån barnens initiativ och önskemål. Samtliga i arbetslaget ansvarar för att arbetet skall fortlöpa och vi delar upp arbetet mellan oss under arbetets gång samt genomför uppgifterna tillsammans med barnen. Koppling till forskning När vi startade upp vårterminen och stod inför uppgiften att välja temaarbete valde vi att de första veckorna observera barnen samt vara lyhörda för deras uppvisande intresse. Några veckor in på terminen stod det klart att de var intresserade av skog och natur. De visade intresse för ett omkullblåst träd och dess knoppar. Där var starten för vårens temaarbete. Barnens intresse och nyfikenhet kring knopparna var tydlig för oss pedagoger och låg då till grund för vårt arbete. Dewey (2004) anser att det är lärarens ansvar att fånga upp barnens intressen eftersom att dessa intressen är ett tecken på en ny förmåga som barnet håller på att lära sig. För att kunna starta upp arbetet och planera dess innehåll gjorde vi en kartläggning av barnens förkunskaper. Elstgeest (1996) poängterar vikten av att barnen skall få äga frågan. Temaarbeten skall utgå från barnens intressen, teorier och egna frågor och det är barnens initiativ som skall föra temaarbetet framåt. Barnen i barngruppen har visat stort intresse för vårt valda temaarbete och visar stort intresse för skogen vilket gör att på så vis blir delaktiga i vårt arbete. Thulin (2011) menar att personal inom förskolan ofta påvisat en viss försiktighet med att presentera specifik fakta för barnen, ett resonemang som även lyfts av Doverborg m.fl (2013). Eftersom vi valt ett temaarbete som innefattar fakta och naturvetenskapliga processer kommer arbetet delvis att utformas i linje med författarnas tankar, det vill säga att vi presenterar fakta för barnen. Thulin (2011) poängterar dock att det är av yttersta vikt att läraren i och med ett naturvetenskapligt arbetssätt lyssnar, lyfter och belyser barnens frågor. Vi kommer i vårt arbete både presentera fakta för barnen men även låta deras tankar och idéer styra kosan mot våra mål. Ambitionen och ett av målen med vårt arbete är att barnen skall få erfara ett naturvetenskapligt arbetssätt och utmanas i att ställa hypoteser samt diskutera sina upptäckter, ett arbetssätt som kan styrkas med Harlen (2006) som menar att barn utvecklar sin förmåga att förstå omvärlden genom naturvetenskap. Thulin (2011) poängterar att förskolelärare bör stimulera utvecklingen av barns ämneskunskaper genom att synliggöra naturvetenskapligt innehåll eller samband i naturen för barnen. 8

Dokumentation Vi dokumenterar vårt arbete med hjälp av vår I-pad, vi tar bilder och gör pic-collage tillsammans med barnen så att våra observationer finns dokumenterade på förskolan, på så vis förlänger vi det arbete som vi påbörjar i skogen. Barnens arbete och observationer sitter placerade i hallen och inne på avdelningen. Barnen visar ofta vårt arbete för sina föräldrar. När temaarbetet är avslutat kommer barnen att få sitt material samlat i respektive portfoliepärm. Information till vårdnadshavare Vi skickar kontinuerligt ut föräldrabrev där vi informerar föräldrarna om vad vi arbetar med. Vi skriver också så gott som dagligen i vår almanacka i hallen så föräldrarna kan följa arbetet i detalj om så önskas. Föräldrarna får även ta del av de pic-collage som vi tillverkar, dessa hängs upp i hallen och byts ut när nya tillverkats. Uppföljning Vi startade upp vårt temaarbete med att samla grenar med knoppar till avdelningen som vi noggrant observerade under våra samlingar. Detta gjorde vi sedan en liten utställning av; Vi startar alltid upp veckans arbete med våra knoppisar i skogen där barnen observerar och reflekterar kring utvecklingens som skett samt delger oss sina tankar om vad de tror kommer att ske tills nästa vecka. Barnen går på knoppisjakt och tar på sig sina detektivroller så fort vi entrar skogen. De undersöker både tillsammans med sina vänner och på egen hand. De diskuterar sina upptäckter tillsammans med kompisarna och med oss pedagoger. Vi gör små stopp och diskuterar vad som har hänt sedan vi såg våra knoppar förra veckan. Vi tar bilder varje vecka och förlänger arbetet inne på avdelningen med hjälp av I-paden och pic-collage där vi återigen diskuterar och dokumenterar dagens observationer. Arbetet brukar mynna ut i ett sådan eller två per vecka; 9

Vi fotograferar samma område varje vecka så att vi klart och tydligt kan se vad som hänt sedan sist. Eftersom barnen visar så pass stort intresse och på egen hand tar initiativ till att observera naturen runt om oss och diskuterar vårt temaarbete ter det sig naturligt för oss att föra vårt temaarbete framåt. Vi ordnar med material, lånar böcker som vi läser i tillsammans med barnen samt söker information via vår I-pad. Hittills har vi observerat och läst en del om knoppar, mestadels i boken Trädens knoppar av Anders Rapp. Barnen är väl medvetna om att dessa knoppar skall bli löv och följer processen med spänning. De observerar, känner och diskuterar knopparnas förändringar och jämför, de ser att de ändrar färgsättning, känner att de blir mjukare och fascineras av händelseförloppet. Nedan följer en sammanfattning/inblick i vårt arbete och våra arbetsmoment; 10

Pedagogernas insatser Arbetslaget har haft ett gemensamt ansvar för att arbetet skall fortlöpa vilket de har också gjort. Vi har varierat vilka av personalen som gått med på skogsturerna och vi har genomfört arbetsmomenten tillsammans. Personalens arbetsturer har avgjort vem som gör vad och när. Detta har gjort att ansvaret har blivit jämt fördelat. 11

Barnens nyfikenhet och initiativförmåga har gjort att vårt engagemang och vår entusiasm för temat har varit märkbart. Det har varit lätt att föra temaarbetet framåt och vi har haft givande lärostunder tillsammans med barnen både i skogen och på avdelningen, både under lärledda aktiviteter samt stunder som barnen tagit initiativ till. Koppling till forskning Barnen i barngruppen har visat stort intresse för arbetet och har med sin nyfikenhet och initiativförmåga aktivt drivit vårt temaarbete framåt både med hjälp av deras upptäckter, frågor, idéer och initiativ. Detta tror vi har lett till att arbetet har fungerat och fortlöpt som planerat. Dewey (2004) diskuterar att barnens intressen är tecken på nya förmågor som de håller på att tillägna sig, något som vi märkt under arbetets gång. Ett perspektiv som även Elstgeest (1996) lyfter, att temaarbeten skall utgå från barnens intressen, teorier och egna frågor och det är barnens initiativ som skall föra temaarbetet framåt. Vår ambition i början av arbetet var att presentera fakta för barnen men ändå låta deras frågor styra arbetet framåt, ett arbetssätt inledningsvis som styrktes med Thulin (2011). Denna balansgång har vi lyckats med, vi som pedagoger är imponerade av barnens nyfikenhet och delaktighet och vi tror återigen att detta är anledningen till att arbetet har fungerat bra. Barnens utveckling Barnen har fått kunskap och kännedom om olika knoppar, hur de växer och att de blir löv. De har fått kunskap om att det börjar växa i naturen på våren och att löven på träden kommer, att gräset blir grönare samt att det börjar växa blommor. Vitsippan är en blomma vi upptäckt i skogen under arbetets gång och följt den från knopp till att det vissnat. Barnens kunskaper har främst visat sig när vi vistas utanför förskolans lokaler, de har gått och kollat i rabatter, på buskar och träd på gården och kommit med frågor och konstaterande. Barnens kunskap har även märkts när vi varit ute på tur utanför förskolan och inte tänkt fokusera på vårt temaarbete 12

så har barnen identifierat och diskuterat att lilla Björk har fått löv samt använt sina knoppisglasögon och stoppat oss för att kolla på knoppar. Barnens kunskaper märks även när de målar teckningar då de under arbetets gång fått stunder av skapande verksamhet. Barnens intresse och nyfikenhet har även visats sig genom att de undersöker knoppar och löv med hjälp av de böcker vi haft på avdelningen och med hjälp av oss kunnat läsa och tillägna sig ny kunskap. Språk och matematik; Under arbetets gång har vi arbetat med både språk och matematik och jämfört knopparnas utseende till storlek, färg och form. Nedan följer exempel på hur vi arbetat med språk och matematik under arbetets gång; 13

Dokumentation Vi har dokumenterat barnens arbeten i deras portfoliopärmar. Vi har samlat ihop barnens arbeten i ett temahäfte. Barnen har varit delaktiga genom att de gjort sina framsidor och sedan hjälpt till att sortera in sina teckningar och faktablad i häftet. Information till vårdnadshavare Vårdnadshavare har informerats om teamarbetet i månadsbrev men mestadels av informationen om de olika arbetsmomenten delges i vår almanacka i hallen som vi skriver i dagligen. Vi berättar även för föräldrarna vad vi gjort under dagen i samband med att de hämtar sina barn. Vi har även visat delar av arbetet under våra utvecklingssamtal. Vi har fått respons från föräldrarna i form av att de uttryckt sin tacksamhet över att vi visar upp vårt arbete i hallen och några föräldrar har tyckt att det har varit bra att få ta del av barnens arbeten under utvecklingssamtalen då de fått ökat förståelse för vad vi gör samt för det barnen berättar på hemmaplan. 14

Utvärdering Pedagogernas insatser Vi har genomfört arbetet som planerat. När barnen kommer med frågor samt hämtar oss pedagoger för att visa sina upptäckter i skogen eller på gården har vi fått flertalet tillfällen och stunder tillsammans med barnen där vi fört utvecklande samtal både för oss som pedagoger och för barnen. Barnens intressen och frågor har resulterat i att vi fått följa upp, ta fram material och återkoppla till deras frågor. Samarbetet i arbetslaget har fungerat väl. För att kunna arbeta med fler arbetsmoment samtidigt kommer vi i framtiden försöka att dela upp våra ansvarsområden lite mer än vad vi gjort under detta arbetes gång. Vi startade terminen som nytt arbetslag och har nu lärt känna varandra och varandras intressen och färdigheter och tänker att vi under höstens arbete kan lägga upp arbetet lite annorlunda, detta för att underlätta lite för oss samt ge barnen ett ännu större fokus eller fler arbetstillfällen/arbetsmoment om så önskas. Barnens upplevelser Utvärderingen tillsammans med barnen gjordes i samband med att vi avslutade vårt temaarbete genom att vi ställde några frågor till barnen, både de frågor vi har tidigare i arbetet för att se vad de lärt sig 1 samt vad de tyckte om temat. Sammanfattningsvis var barnen nöjda med temaarbetet, barnen tyckte att det var roligt i skogen och det var roligt att leta knoppisar och blommor. Många tyckte om våra skapande moment i och allra bäst var att få tillverka egna knoppisar. Utvärderingen visar att det fortfarande finns en nyfikenhet hos några utav barnen att studera naturen ytterligare därför har vi märkt ut ett träd i skogen som vi kommer att studera även under höstterminen om intresset kvarstår. Nedan följer några citat från vår utvärderingsstund; - Att göra knoppisar var roligast för de blev så fina (Flicka 3 år). - Det har varit spännande att se hur det har blivit sommar, jag älskar sommaren! (Flicka 5 år). - Jag har lärt mig om lilla björk och hittar nu den överallt! (Pojke 5 år). - Knoppisar växer och blir till löv, de är olika stora ibland och kan ha olika färger. Vissa löv blir stora andra små. (Flicka 4 år). - Jag kan hitta alla knoppisar naturen! (Pojke 3 år). Barnens utveckling När terminen nu närmar sig sitt slut konstaterar vi att vi under våren har lyckats att arbeta med de mål vi satt upp för vårt temaarbete. Barnen har; Fått kunskaper om några olika trädsorter 1 Se kartläggning sid; 5. 15

Fått erfara ett naturvetenskapligt arbetsrätt och fått genomföra och uppleva iakttagelse av flera naturvetenskapligt fenomen, de har observerat knoppar, blommor och gräs. På så vis har barnen fått kunskap eller erfara enkla naturvetenskapliga processer. Vi har dokumenterat barnens upptäckter tillsammans med barnen med hjälp av vår I-pad samt PIC collagen. Vi har resonerat kring vad de sett samt vad de tror kommer att hända tills nästa gång vi är i skogen tillsammans. Efter temaarbetets gång har barnen fått kunskap om knoppar. De har fått kunskaper om att det finns olika knoppar, både på träd, buskar och blommor. De har fått uppleva att våren väcker naturen till liv, att det börjar växa och att det faktiskt också vissnar när något har blommat färdigt. Barnen visar fortfarande ett stort intresse för vårt valda tema och för att följa upp detta till hösten trots ett avslut som krävs idag då vi till hösten får en ny barngrupp kommer vi att märka ett träd som vi kommer att ta en titt på under hösten. Koppling till forskning Thulin (2011) poängterar att det är av yttersta vikt att läraren i och med ett naturvetenskapligt arbetssätt lyssnar, lyfter och belyser barnens frågor. Under vårens arbete har vi fått erfara just detta tillsammans med vår barngrupp. Vi har tillsammans i arbetslaget diskuterat att vi fått nya kunskaper om ett naturvetenskapligt arbetssätt tack vare barnens intresse för arbetsområdet. Vi har fått erfara och konstaterat att arbetssättet är en viktig del i vårt arbete. Att arbetssättet är viktigare än målet i sig eftersom vi med hjälp av arbetsmetoder, våra frågor, barnens intresse och nyfikenhet, deras frågeställningar för oss till måluppfyllelse. Vi har tidigare varit fokuserade på vad barnen bör lära sig, under våren har vi fokuserat mer på hur vi skall lära oss vilket gjort att vi i samspel med barnen uppnått våra mål. Thulin (2001) menar att det är viktigt att barn får uppleva ett naturvetenskapligt arbetssätt för att framtiden kanske få ett ökat intresse för ämnesområdet och mindre rädsla för dess arbetsmetoder, något vi som pedagoger fått erfara under vårens arbete. Ambitionen och ett av målen med vårt arbete var att barnen skulle få erfara ett naturvetenskapligt arbetssätt och utmanas i att ställa hypoteser samt diskutera sina upptäckter, ett resonemang som vi styrkte med Harlen (2006) som menar att barn utvecklar sin förmåga att förstå omvärlden genom naturvetenskap, något vi har uppnått i och med vårt arbete. Analys av utvärderingen Vår utvärdering visar att barnen i barngruppen har tagit till sig vårt temaarbete, fått kunskaper om vårt temaområde samt fått erfara ett naturvetenskapligt arbetssätt. Anledningen till vår framgång med arbetet tror vi beror på barnens stora intresse för arbetsområdet. Ett resonemang som kan styrkas med både Dewey (2004) samt Elstgeest (1996) som lyfter vikten av att utforma arbeten utifrån barnens intresse. Kvalitetsarbetet har resulterat i att både barnen och vi som pedagoger har fått nya erfarenheter av att arbeta med ett naturvetenskapligt arbetssätt inom förskolan. Vi har lärt oss att anpassa oss till barnen på ett nytt sätt. Innan vi startade arbetet hade vi tänkt ha en naturruta där vi utför observationer varje vecka, barnen var dock mer intresserade av att leka efter våra samling i skogen, därför fick barnen vara knoppisjägare under sista promenadsträckan till skogen. Vi dokumenterade tillsammans med barnen och sedan arbetade vi vidare inne på avdelningen istället för i skogen. Vi har lärt oss att vara mer flexibla när det gäller arbetsprocessen och i samspel med barnen upptäckt nya vägar att nå våra mål, ett mycket lärorikt och givande arbete. Vi vill återigen 16

knyta an vår nyvunna kunskap till Thulin (2011) samt Doverborg m.fl (2013) som poängterar vikten av att arbeta naturvetenskapligt inom förskolan och att låta barnen påverka detta arbete samt att pedagogerna skall vara lyhörda för barnens frågor och idéer, något vår nuvarande barngrupp verkligen har övat oss på. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån de erfarenheter vi har fått av vårens arbete med vårt temaarbete kommer vi i fortsättningen att ha med oss våra nyvunna kunskaper, att våga ändra på våra arbetsmetoder, att fundera ut lösningar och organisera arbetet så att alla får ut så mycket som möjligt. Vi har lärt oss att korta pass och återkoppling med hjälp av rätt typ av dokumentation fungerar utmärkt, ett arbetssätt vi tar med oss in i framtiden. Vi har lärt oss att möta individen och följa de olika åldrarna och de olika behoven i barngruppen och återkoppla till de som efterfrågar mer och ta fram mer material och på något vis inte tänka att alla skall ha allt utan att anpassa utmaningarna efter ålder och intresse i stor utsträckning. Vi har lärt oss att individanpassa temaarbetet genom att vi har olika åldrar och personligheter i barngruppen. Genom att arbeta aktivt med dokumentation med hjälp av I-pad underlättar det vårt arbete för att möta just individen. Vi tar med oss våra nyvunna kunskaper i framtiden och ser med spänning fram emot om barnens nyfikenhet finns kvar till hösten då vi fortsätter att utforska vårt område. 17

Referenser Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur Doverborg, Elisabet, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Att undervisa barn i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber Elstgeest, Jos & Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget!: om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Thulin, Susanne (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. Litteraturtips; Rapp, Anders (2005). Lär dej känna igen trädens knoppar: en bok för alla åldrar. [Sollentuna: Bygdeboken förlag] 18