Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet Agneta Kenneberg projektledare för granskning av flerspråkiga barns språkutveckling Siv Wilborgsson projektledare för granskning av förskolans arbete med jämställdhet Yrsa Alm Holmkvist utredare
Varför stödja modersmål i förskolan? Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (Skollagen 2010:800, 8 kap. 10 ) Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på såväl svenska som på sitt modersmål. (Lpfö 98 reviderad 2010)
Utmaningar Skolinspektionens enkät visar att: personalen känner inte till de flerspråkiga barnens språkkunskaper. de flerspråkiga barnen uppmuntras inte att använda alla sina språk. de flerspråkiga barnens språk ingår inte i det vardagliga arbetet.
Utmaningar I granskningen uppger personalen bland annat svårigheter med: personalen kan inte språken. många olika språk på samma avdelning. föräldrars syn på förskolans uppdrag.
Vad vet vi idag efter vår granskning? tydliggjort och förankrat uppdrag kompetens och kompetensutveckling tid för reflektion och erfarenhetsutbyte arbetet följs upp och utvärderas modersmålsstödjare/språkstödjare
När personalen arbetar språkutvecklande i svenska finns det rika tillfällen till lyssnande. får barnen talutrymme. samtalar personalen med barnen kring det som händer här och nu.
När personalen arbetar språkutvecklande i svenska försöker personalen förstå och tolka barnens ickeverbala uttryck. initierar personalen lekar och aktiviteter som utgår från barnens intressen och kunskaper.
Hur kan vi medverka till barnens språkutveckling i modersmål när vi inte kan barnens språk? ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet. vardagsbegrepp eller återkommande ord på barnens modersmål. sagor och sånger
uppmuntrar att prata med barn/personal hemmets delaktighet i arbetet miljö och material är utformat och används
Värdegrundsuppdraget Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. (Skollagen 2010:800, 1 kap. 5 )
Jämställdhet
Jämställdhet Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (s. 5 i Lpfö)
Vad vet vi idag efter vår granskning? Det finns ett utvecklingsbehov av att: bedriva ett aktivt och systematiskt jämställdhetsarbete vägleda pojkar och flickor, framför allt i barns lek gemensamt tolka jämställdhetsuppdraget inkludera och tydliggöra i det systematiska kvalitetsarbetet kompetensutveckla samt reflektera
Risker med ett osystematiskt jämställdhetsarbete Ett osystematiskt jämställdhetsarbete kan leda till att: jämställdhet genomsyrar inte hela verksamheten kritisk granskning uteblir könsstereotypa föreställningar kan reproduceras och öka det påverkar barns kommande val av utbildning
Vad kan bidra till ett bättre jämställdhetsarbete? Nätverksgrupper, ibland handledning av genuspedagoger Kollegial tid för reflektion och samtal Utbildningar, litteratur och kompetensutveckling Jämställdhet stående punkt på planeringsmöten o APT Jämställdhet tydliggjort i systematiskt kvalitetsarbete Material och miljö som tilltalar olika intressen och behov
Gemensamma utmaningar förståelse för uppdraget reflektion och erfarenhets utbyte kompetens och kompetens utveckling