Norrtälje östra Förskoleområde Solbacka och Parkens förskolor

Transkript

1 BARN- OCH SKOLFÖRVALTNINGEN ÖSTRA FÖRSKOLEENHETEN Norrtälje östra Förskoleområde Solbacka och Parkens förskolor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

2 Innehållsförteckning 2 Inledning. sid 3 Förra årets plan.... sid 4 Lagar och styrdokument.. sid 5 Definitioner. sid 6 Förebyggande åtgärder sid 7 Rutiner samt åtgärder.... sid 8 Modersmål Kultur.sid 9 Genus och jämställdhet sid 12 Uppföljning... sid 13 Kartläggning av enheten utifrån brukarenkät och personalens självvärdering.. sid 14 Bilagor: Förskolornas egna kartläggningar

3 3 Inledning Vi i Östra Förskoleområdet accepterar inte någon form av diskriminering, våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande handling. Alla som arbetar inom enheten har ett ansvar för att motverka kränkande behandling. Att arbeta med barn är det mest ansvarsfulla som finns. Barnen ska växa upp till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i de tidiga åldrarna där förskolan är en stor del av barn och föräldrars liv. Vi som arbetar inom förskolan är skyldiga att ta vårt ansvar genom att: Vara goda förebilder och normbildare Ge tydliga signaler till varandra och barnen att kränkande beteende eller mobbning aldrig accepteras. Alltid ingripa när vi ser eller hör något oacceptabelt eller oönskat beteende Möta varje individ med respekt och omtanke Ytterst ansvarig för detta arbete är förskolechef

4 4 Förra årets plan Utvärdering Förra årets plan presenterades på föräldramöten på olika sätt. Dels genom bildspel som visade på konkreta situationer kopplade till planen för att delge hur vi arbetar, dels genom gå igenom delar av planen och att sen göra den tillgänglig för föräldrarna på anslagstavla inne på avdelningarna. Planen är förankrad. I arbetslagssamtal har vi diskutera vår likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Utvärderingen visar att pedagogerna dagligen arbetar med innehållet i planen. Att vara nära barn i deras vardag gör att vi kan hjälpa dem med att förhålla sig som en god kamrat. Analys Arbetet med likabehandling sker dels medvetet men också på ett omedvetet plan. Bra att vi samlade allt som rör detta i samma dokument/plan. Åtgärd Vi behöver ha rutiner för att den nya planen ska bli ett ännu mer levande dokument Mål Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling ska vara ett levande dokument, välkänt av all personal, barn och föräldrar. Planen ska följas och arbetas med på ett medvetet sätt, då har vi en bra grund för allt vårt arbete med barn och vuxna Delaktiga i utformandet av årets plan. Barn. De äldsta barnen har svarat på frågor till kartläggningen. De yngre barnen har observerats. Personal Detta år har förskolechefen reviderat planen, i samråd med ledningsgruppen. Pedagoger har gjort kartläggningar. Föräldrar Utifrån brukarenkäten har vi kopplat vissa frågor och svar till planen.

5 5 Lagar och styrdokument Skollagen I skollagen anges att verksamheten i skolan/förskolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (1 kap. 2 ) Läroplanen Lpfö-98/10 Förskolans värdegrund och uppdrag: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Diskrimineringslagen I diskrimineringslagen anges att barn inte får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon anställd får kännedom att ett barn känner sig utsatt för trakasserier och kränkande behandling. Förskolan måste utreda vad som har hänt och vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kräkningar. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen omfattar både barn och vuxna. Det sägs att mobbning (som i arbetsmiljölagen benämns kränkande särbehandling) är oacceptabelt på arbetsplatsen. Mobbning är alltså en form av kränkande behandling.

6 6 FN:s Barnkonvention Konventionen har fyra grundprinciper. Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i första rummet Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas Artikel 12: barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Definitioner Diskriminering: Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna 1. kön, 2. könsidentitet eller könsuttryck, 3. etnisk tillhörighet, 4. religion eller trosuppfattning, 5. funktionsnedsättning, 6. sexuell läggning 7. ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en koppling till någon av grunderna. Man kan också diskriminera genom att t.ex. behandla alla lika indirekt diskriminering. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker barns värdighet. Fysiska, verbala, psykosocial, bilder och texter. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. T.ex. mobbing och hårdhänthet.

7 7 Så här arbetar vi förebyggande Vi diskuterar kontinuerligt vårt eget förhållningssätt (tex självvärderingar) Vi lär barnen att säga nej och säga ifrån om man blir utsatt för ett oacceptabelt beteende Vi informerar föräldrar om våra rutiner/denna plan Vi motiverar barn och föräldrar att ta avstånd från kränkande behandling. Vuxna är alltid med ute på gården och sprider sig bland barnen Vi samtalar ofta värdegrundsfrågor med barnen I utvecklingssamtalen med föräldrar samtalar vi om relationer till vuxna och kamrater Vi har planerade samtal med barnen om hur de trivs på förskolan, vilka de helst leker med/ inte leker med och varför. Vilka vuxna de vänder sig till vid behov. Genom drama och rollspel får barnen samtala kring olika dilemman.

8 8 Följande rutiner gäller vid diskriminering, trakasserier eller kränkning: Barn mot barn: 1. Uppmärksamma och prata med barnen om vad som har hänt 2. Visa att vi inte godtar dessa beteenden 3. Dokumentera vad som skett 4. Informera barnens föräldrar 5. underrättas 6. Följ upp med alla inblandade Vid upprepat oacceptabelt beteende: 1. Ansvarig personal, barn och föräldrar möts och kommer överens om åtgärder 2. Åtgärdsplan upprättas och undertecknas av vårdnadshavare och personal 3. Tid för uppföljande möte avtalas 4. Incidenten och åtgärden dokumenteras 5. underrättas 6. Följ upp med alla inblandade Vuxen mot ett barn (eller annan vuxen): 1 Var rak. Reagera och säg till om någon vuxen (personal, förälder) beter sig kränkande mot ett barn (eller annan vuxen.) 2 Ta den vuxne åt sidan och fråga hur den tänkte 3 För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande 4 Informera förskolechef. vidtar i sin tur lämpliga åtgärder Informera förskolechef innan en rådfrågan till socialtjänsten eller en anmälan till socialtjänsten görs, om det finns oro för att ett barn far illa i sin familj 5 Dokumentera 6 Följ upp

9 9 Modersmål och kultur Hur vi arbetar för att utveckla modersmål/flerspråkighet i förskolan: Vid inskolning har vi ett språkplaneringssamtal. Vi gör en kartläggning: Vilka språk talas i barngruppen? Vilka språk talas på hela förskolan? Hur många barn har samma modersmål? Vilka språk talas i personalgruppen? Vad har vi för material som stödjer flerspråkighet? Vad kan och vill föräldrar bidra med? Frågor till föräldrar: Vilket språk använder barnet mest? Vad är viktigt när det gäller ert barns språkutveckling? Hur kan vi gemensamt stödja ert barns språkutveckling? Hur kan du som förälder involveras i förskolans arbete med barns kultur och språk? Vilka traditioner är viktiga i er familj, hur uppmärksammar ni dem? Finns det något annat sätt att bidra till att stärka barnets språk eller kultur i hemmet och i förskolan?

10 10 Lpfö-98/10 Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.

11 11 Förskolan ska eftersträva ett interkulturellt förhållningssätt Vara medveten om sin egen bakgrund och sina värderingar Språklig och kulturell mångfald är utgångspunkt i arbetet Olikheter ses som tillgång, positiva attityder mot språk och kultur. Låta olika åsikter och synsätt berika varandra Interkulturellt förhållningssätt Utgå från barnens kunskaper och erfarenheter Visa ömsesidig respekt och nyfikenhet Texter, bilder och material som speglar olika kulturer och miljöer används Föräldrars kunskaper och erfarenheter tas tillvara Begreppet interkulturellt står för en process, det vill säga en samverkan mellan olika kulturer för att skapa möjligheter till förståelse och ömsesidig respekt.

12 12 Genus och Jämställdhet I vår verksamhet strävar vi efter att barn ska få och vara barn på många olika sätt. Vi arbetar aktivt med att främja barns sociala relationer, först då vågar vi vara gränsöverskridande. Alla barn ska, oavsett kön, ges samma möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Genom att främja olikheter och styrkor, utvecklas individer med stark självkänsla som vågar gå sin egen väg. Vi vill skapa mötesplatser för alla. Vi vill ge flickor och pojkar likvärdiga villkor och förutsättningar för att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Detta förutsätter att vi pedagoger för ständiga diskussioner om det rådande könsmönstret. Detta kräver även ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt där pedagogerna är goda lyssnare och går in och ger olika utmaningar. Vår utgångspunkt är att människan inte är, utan blir, i det sammanhang hon befinner sig. Därför måste vi pedagoger ta ansvar för vilka sammanhang som vi skapar och erbjuder i förskolan. Lpfö-98/10 Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

13 13 Frågor som vi ställer oss och följer upp regelbundet. Förhållningssätt och bemötande: Hur motverkar vi traditionella könsroller och könsmönster? Hur bemöter vi barn som har synpunkter på kamraters sätt att vara som pojke eller flicka? Vilka barn får mest uppmärksamhet av oss vuxna? Vika barn hjälper vi mest, vilka barn hjälper varandra mest? Dokumentation: Vilka barn är mest representerade? Vem är aktiv i förgrunden? Vem är passiv i bakgrunden? Miljö: Vilket material erbjuder vi och varför? Vad är syftet med våra olika miljöer? I vilka miljöer befinner sig pojkar och flickor mest? Vad leker/utforskar flickor respektive pojkar med? Litteratur: Vilka böcker läser vi med barnen? Har vi läst dem innan? Vad handlar de om och hur skildrar de flickor respektive pojkar? Vilket kön har böckernas huvudkaraktärer? Mål Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument. Åtgärder Alla medarbetare fördjupar sig i planen, arbetar efter den och synliggör den för föräldrarna. Den nya planen presenteras på föräldramötet i höst med hjälp av bilder från verksamheten. Uppföljning De enskilda fallen följs upp och utvärderas enligt rutinen i upprepat oacceptabelt beteende. Planen följs upp kontinuerligt under terminerna, utvärderas på utvärderingsdagen i juni 2015 och revideras senast 1 juli 2015.

14 14 Kartläggning utifrån 2014 års brukarenkät. På frågan om föräldrarna tycker att förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling har i genomsnitt 66 % svarat ja, och 32% svarat vet inte. På frågan om föräldrarna tycker att personalen ingriper om något barn behandlas illa på förskolan så svarar i genomsnitt 75 % ja, och 25 % att de inte vet. Kartläggning utifrån 2014 års självvärdering (personalen) På frågan om personalen tycker att här på förskolan arbetar vi målinriktat för att motverka kränkande behandling av barn, svarar 100% att det stämmer. (78% att det stämmer bra) På frågan om jag ingriper om jag upptäcker att ett barn utsätts för kränkningar, svarar 100% att det stämmer. ( 85 % att det stämmer bra) Brukarenkät: Vi behöver synliggöra vårt arbete med likabehandling bättre än vad vi nu gör. Resultatet är lika med föregående år. Självvärdering: Målet är att 100% tycker att det stämmer mycket bra. Arbetssättet måste förändras. På frågan om vi har ett barn med annat modersmål än svenska stödjer jag barnet att utveckla sitt eget modersmål, svarar 52 % att det stämmer. (19 % att det stämmer mycket bra) På frågan om jag bidrar till att flickor och pojkar får lika stort inflytande i verksamheten svarar 100% att det stämmer. ( 74% att det stämmer mycket bra) På frågan om jag motverkar traditionella könsmönster svarar 100 % att det stämmer (56 % att det stämmer mycket bra) Självvärdering: Siffrorna är lika som föregående år, vilket visar att vi inte har lyckats utveckla arbetet.