2004:05 Designutredning för KPI: Effektiv allokering av urvalet för prismätningarna i butiker och tjänsteställen

Transkript

1 004:05 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Exaesarbete io Mateatisk statistik utfört på Statistiska cetralbyrå i Stockol

2 I serie Bakrudsfakta preseteras bakrudsaterial till de statistik so avdelie för ekooisk statistik vid SCB producerar. Det ka röra si o produktbeskriviar, etodredovisiar sat olika saaställiar av statistik so ka e e överblick oc uderlätta avädadet av statistike. Utiva publikatioer frå 00 i serie Bakrudsfakta till Ekooisk statistik 00: Offetli oc privat verksaet statistik o aordare av välfärdstjäster 995, 997 oc : Forskar kvior er ä ä? Resultat frå e arbetstidsudersöki riktad till forskade oc udervisade persoal vid uiversitet oc öskolor år : Forski oc utveckli (FoU) i företa ed färre ä 50 aställda år :3 Företaseete i de ekooiska statistike 00:4 Statistik o privatiserie av välfärdstjäster E saaställi frå SCB:s statistikkällor 003: Effekter av iskad detaljerisrad i varuoeklature i Itrastat frå KN8 till KN6 003: Cosequeces of reduced rade i detail i te oeclature i Itrastat fro CN8 to CN6 003:3 SAMU. Te syste for co-ordiatio of frae populatios ad saples fro te Busiess Reister at Statistics Swede 003:4 Projekt ed akyti till projektet Statistik o de ya ekooi. E kartläi av utvecklisprojekt oc uppdra 003:5 Developet of Alterative Metods to Produce Early Estiates of te Swedis Forei Trade Statistics 003:6 Överå frå SNI 9 till SNI 00: Uderla för att bedöa effekter av tidsseriebrott 003:7 Sveries idustriproduktiosidex Tidsserieaalys Te Swedis Idustrial Productio Idex Tie Series Aalysis 003:8 Cross-coutry copariso of prices for durable cosuer oods: Pilot study wasi acies 003:9 Motly leadi idicators usi te leadi iforatio i te otly Busiess Tedecy Survey 003:0 Privat drift av offetlit fiasierade välfärdstjäster. E saaställi av statistik 003: Säsoresi av Natioalräkeskapera Översikt 003: E tilläpi av TRAMO/SEATS: De sveska utrikesadel :3 A ote o iprovi iputatios usi tie series forecasts 003:4 Defiitios of oods ad services i exteral trade statistics Fortsätti på oslaets tredje sida! Ovaäda rapporter, likso övria SCB-publikatioer, ka beställas frå: Statistiska cetralbyrå, SCB, Publikatiostjäste, ÖREBRO, telefo eller fax Du ka också köpa SCB:s publikatioer i Statistikbutike: Karlaväe 00, Stockol

3 004:05 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Exaesarbete io Mateatisk statistik utfört på Statistiska cetralbyrå i Stockol Joaa Arvidso LiTH-MAT-Ex-003 Statistiska cetralbyrå 004

4 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Producet Förfråiar Statistiska cetralbyrå Avdelie för Ekooisk statistik Aders Norber, tel (adledare) Statistiska cetralbyrå e-post: aders.orber@scb.se Joaa Arvidso Exaiator: Per Gösta Adersso, Mateatiska istitutioe LiTH, Liköpi i oveber Statistiska cetralbyrå ISSN Prited i Swede SCB-Tryck, Örebro MILJÖMÄRKT Trycksak 34590

5 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Ieållsförtecki Saafatti... 5 Förord... 7 Iledi Bakrud Probleforuleri Syfte Avräsiar Målrupp Läsavisiar / Dispositio... 9 O SCB SCB:s oraisatio SCB:s uppift KPI Kosuetprisidex Beskrivi av KPI Hur data till KPI salas i Vad KPI aväds till Historik o KPI Metoder för statistiska udersökiar Hur e statistisk udersöki år till på SCB Udersöki Urvalsudersöki Aruet för slupurval OSU Stratifierat urval PPS-urval Urvalsosäkeret Graski Iteraktiv rafisk raski Fel i udersökie SCB:s IT-verkty... 5 Prisisali i KPI Cetral- oc lokal prisisali till KPI Studie av kudbesök SCB:s urval vid äti av KPI Kostadsstudie Mi del i kostadsstudie Syfte ed tidsstudie Populatio, objekt, variabler, redovisisrupp Mätistruet Urval oc utsädi av tidsstudie Mäti Isali, avpricki, auell förraski Graski av udersökie Bearbeti Fel i tidsstudie KPI:s totala budet Varias i KPI Diskussio o de båda etodera Desi- oc odellbaserad variasskattisodell Tilläpi av de desibaserade variasskattisodelle

6 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe 8 Allokeri Allokerisprobleet Optial allokeri Systeatiskt oc slupässit sökarbete Resultat Idata Vad är viktiast att KPI äter sat alterativa beräkiar av variaser Resultat frå allokerie Resultat frå systeatisk addera Resultat frå systeatisk subtraera Resultat frå slupässi Slutsats...58 För de systeatiska odelle ed räs:...58 För de slupässia odelle:...59 Refereser...60 Appedix A...6 Appedix B...6 Appedix C...63 Appedix D...64 Appedix E...66 Appedix F...67 Appedix G...68 Appedix H...69 Appedix I...70 Appedix J...7 Appedix K...7 Appedix L...73 Appedix M

7 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Saafatti Kosuetprisidex är itressat blad aat för att trasfereriar io socialförsäkrissysteet rudar si på det. Exepel på dessa trasfereriar är barbidra, pesioer oc socialbidra. För att äta KPI örs e statistisk udersöki. Vid statistiska udersökiar fis det alltid e viss osäkeret. Då a vill förbättra e udersöki beövs ett större urval e det kostar pear. Det iebär att a alltid åste öra ett avväade ella storlek på osäkeret oc kostade att utföra udersökie. För att förbättra de statistiska kvalitete på KPI-udersökie ka a öra e bättre fördeli av det totala butiksurvalet, urvalet av represetatvaror sat atal observatioer per butik oc represetatvara. Syftet ed rapporte är att utföra e optial allokeri av butiks-, varu- oc produkturvale i KPI so dras årlie. Ett aat sätt att utrycka si på är att vi vill utyttja KPI-aslaet bättre eo att iiera osäkerete. För att uppå syftet ar ja delat upp det i flera fråor so vi ska besvara. För det första åste vi udersöka ur stor kostade är för prisäti i ytterliare e butik, ur stor kostade är för äu e represetatvara sat ur stor kostade är att utföra äu e prisoteri i e butik. Seda ska vi udersöka ur åa butiker so vi ska prisäta i, ur åa represetatvaror vi ska a oc ur åa produkter so ska prisätas. De avräsiar so örs för dea rapport är att lösa allokerisprobleet för tre brascer älie för klädesadel, öbeladel oc restauraer. För att fia det bästa urvalet ar ja låtit e dator fia optiu ed stort sökarbete. Prorae (två systeatiska oc ett slupässit) jordes i SAS oc ade till uppift att iiera variase för ive kostad. Resultat systeatisk: Atalet klädesbutiker, öbelbutiker oc restauraer ska alla iskas. Det år ite att säa åot eerellt för alla produkter eller produkter io e rupp (kläder, öbler oc restauratjäster). För öbelbutiker oc restauraer bör atalet butiker vara fler i slutet av året ä i börja av året. För klädesbutiker ska urvalet vara stort reda i börja av året. Det skulle kua bero på att osättisastiete på kläder är extret ö. I jauari fis jauarirea ed draatiska prisädriar. Vid arbete ed KPI åste a veta vad so är viktiast att KPI äter. Vill a optiera KPI:s urval för att skatta årli förädri (iflatio) ska a titta på variase för butiker oc varor uder adra alvåret, det vill säa variaser beräkas so edelvärde för korttidsläkar åad 7 år O a prioriterar förädrie av iflatio ska a beräka variaser för åadsförädriar. Vi ar kuat beräka variaser för varje åad 00 aj

8 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Resultat slupässi: Det fis ett eativt sabad ella atal klädesbutiker oc atal varor i klädbutike. Ma ka alltså till viss del odtycklit välja fler butiker oc färre varor eller vice versa. För öbelbutiker oc restauraer ar a större valöjliet då a ska välja e kobiatio av atal butiker oc atal produkter för prisäti. E räs ar valts av praktiska skäl på att a ax ska välja 30 produkter i e butik. Aledie är dels att ite arbetet ska bli för betuade för itervjuare sat att det ite ska störa butiksäare alltför ycket. E sak so är värt att otera är att för restauraer oc kläder är det åa värde so är otillåta, det vill säa aar utaför räse på 30 produkter. Däreot er ite beräsie på öbler åot utsla. Ida aväds kroor för klädesudersökie, de udersökie borde kosta kroor eda öbel- oc restauraudersökiara ska öras kroor billiare. 6

9 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Förord Det är exaesarbetet är ett arbete o 0 poä io ateatisk statistik. Det är utfört på Statistiska cetralbyrå i Stockol i saförståd ed Liköpis tekiska öskola. Att arbeta ed detta projekt ar varit ycket ivade ur flera aspekter såso att ja fått arbeta ed ett ycket itressat proble, fått aväda oc utveckla ia kuskaper io ateatisk statistik sat fått praktisk erfareet ur e udersöki på e statistik byrå örs. Ja vill fraförallt tacka i adledare, Aders Norber på etodfuktioe uder ekooisk statistik på SCB, so ed stort stöd oc eaea jälpt i oc jort dea tid så lärorik. Bättre adledare ka a ite a! Därefter vill ja tacka desiruppe, Maus Adersso, Kaala Krisa, Marti Ribe sat Aders Norber so låtit i vara delakti i deras projekt oc visat i ur arbetet på SCB år till. Ett tack vill ja äve rikta till etodfuktioe ed Leart Nordber so cef för att ja fått iå i deras arbetsla. Dessuto vill ja tacka Jöre Dalé för yttia sypukter då det äller variasskatti. Ja vill äve tacka i exaiator Per Gösta Adersso vid Liköpis tekiska öskola för sypukter o i rapport. Slutlie vill ja tacka i failj oc Herik Åkerströ för stöd oc upputra ia oc uder tide för exaesarbetet. Joaa Arvidso Stockol, Septeber 003 7

10 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Iledi Det första kapitlet är de iledade dele av uppsatse, är koer bakrude till varför uppsatse ar ett värde att diskuteras. I dea del preseteras probleforuleri, syftet ed uppsatse oc de avräsiar so jorts. Kapitlet avslutas ed vilke ålrupp uppsatse riktar si ot sat läsavisi för uppsatse.. Bakrud Kosuetprisidex, KPI, är itressat av e rad olika skäl såso att trasfereriar io socialförsäkrissysteet rudar si på det. Vid statistiska udersökiar fis det alltid e viss osäkeret - det äller äve vid äti av KPI. Ata att iflatioe, vilke äts so årstakte i förädrie av KPI, är % ± 0,3% oc att trasfereriara är i storleksordie uder ett år. Nästa år blir överföriara ± Då osäkerete är 0,3% iebär det att slupe avör o det blir e feltrasfereri på För att kua få läre osäkeret beövs ett större urval, e att öra ett större urval kostar pear. Hur ofattade storleke på urvale ska vara är ett svårt avväade, öjlitvis ka urvalsstorlekara väljas effektivare. Io SCB:s avdeli för ekooisk statistik bedriver Prisproraet, ed stöd av Metodfuktioe, ett utvecklisprojekt ed syfte att förbättra de statistiska kvalitete i KPI. Projektet ja arbetar ed är e del av ett större projekt, kallat desiprojektet. Avsikte ed projektet är att: Skaffa ödvädi iforatio o kostader oc variatioer oc öra ett bättre urval. Utvärdera uvarade kvalitetsvärderisetod oc alterativa etoder. Utvärdera istruktiospäre o KPI so itervjuara aväder. Prisproraet ar aft osäker iforatio o vad det i eositt kostar att skicka e itervjuare till e slupässit vald butik sat vad det kostar per produkt att prisäta de är itervjuare väl etablerat si i butike. Med er tillförlitli iforatio o kostader oc variatio i prisutveckli (varias) ka det trolitvis öras e bättre fördeli av det totala butiksurvalet, urvalet av represetatvaror oc atal observatioer per butik oc represetatvara. (Norber (003b)). Probleforuleri Ida år kappt älfte av kostadera för itervjuara till prisäti. Reste aväds till adra kostader såso resa till oc frå butik. Fråora so ska utredas är: Hur stor är kostade för prisäti i ytterliare e butik oc i ur åa butiker ska prisäti ske? Hur stor är kostade för äu e represetatvara oc ur åa represetatvaror ska det fias? Hur stor är kostade för ytterliare e produkt (prisäti) oc ur åa produkter ska prisätas? Hur stor är kostade för varje itervjuare oc ur åa itervjuare ska utföra prisätie? Ja ar ite öjliet att äta variatioe ella itervjuaras arbete (det koer Aders Norber att arbeta ed i ett aat projekt) vilket iebär att ja ite ka föreslå åot aat atal av itervjuare ä det vi ar ida. Det betyder att de sista fråa ite koer besvaras uta edast är ed för att se alla diesioer av probleet. Spridie av värdea. E represetatvara är e typ av vara so SCB ar defiierat, till exepel: dakäa i ski, ofodrad eller tut foder, sula av ui, oc/eller sytet. Det fis flera produkter i varje butik so passar i uder represetatvara. 8

11 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe.3 Syfte Syftet är att utföra e optial allokeri av butiks-, varu- oc produkturvale i KPI so dras årlie. Ett aat sätt att uttrycka det på är att vi vill utyttja KPI-aslaet bättre eo att iiera osäkerete..4 Avräsiar De avräsiar so örs för dea rapport är att lösa allokerisprobleet för tre brascer älie för klädesadel, öbeladel oc restauraer. Avräsie örs för att ite de stora äde av data skall bli e fördröjisorsak. Dessa varurupper är ysaa att aalysera då SCB äter priset på ist två produkter io varje kobiatio av försäljisställe oc represetatvara, vilket är e ödvädi förutsätti för variasskattiar. Varuruppera är itressata tillsaas efterso ätie av kläder är dyr oc ar stor varias eda restauratjästera äts relativt billit via telefosatal oc dess varias är lite. Kostade för ätie av öbler är idre ä kostade för äti av kläder e större ä kostade för äti av restauratjäster. Då prorae för att lösa allokerisprobleet för dessa brascer är jorda koer Norber att utföra uträkiara för övria brascer..5 Målrupp Målruppe för dea rapport är studerade på ateatikprora fräst io ateatisk statistik, adra itresserade ed otsvarade förkuskapskrav sat aställda på ekooisk statistik på SCB fräst io etodfuktioe oc prisproraet..6 Läsavisiar / Dispositio I kapitel beskrivs SCB, i kapitel 3 redoörs för kosuetprisidex, kapitel 4 beadlar etoder för statistiska udersökiar. Kapitel 5 ieåller iforatio o ur prisisali i KPI örs, kostadsstudie preseteras i kapitel 6 oc varias för KPI beskrivs i kapitel 7. Kapitel 8 ieåller allokeri av urvalet för KPI oc 9 ieåller resultat. Uppsatse avslutas ed kapitel 0 so är slutsatser. 9

12 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe O SCB Kapitlet o SCB är e friståede del, avsikte är att e läsare djupare kuskap o SCB. Kapitlet ieåller e skildri över företaets oraisatio, ja redoör oraare för ur de avdeliar so ja varit i kotakt ed är oraiserade. Kapitlet avslutas ed e beskrivi över vilke uppift SCB ar.. SCB:s oraisatio SCB ar fyra oråde so de arbetar io, dessa är arbetsarkad oc utbildisstatistik, befolki oc välfärdsstatistik, ekooisk statistik sat iljö- oc reioalstatistik. Varje oråde otsvaras av e avdeli ed åa udereeter, till exepel uder ekooisk statistik fis prisproraet oc etodfuktioe. Geesat för ela SCB är ett atal fuktioer såso stab oc persoal. (SCB:s esida (030)) Uder avdelie för ekooisk statistik fis etodeete, so ar tio aställda, fyra i Stockol oc sex i Örebro. Cefe på etodeete sitter i Örebro, a åker till Stockol ist e da i vecka. Övria aställda åker iblad till Stockol respektive Örebro för att träffas. Ett aat sätt de löser öte på är att a videokoferesöte då alla tio ka vara ärvarade. De so arbetar på etodeete sysslar ed etodfråor, de arbetar ut ot adra eeter io ekooisk statistik. Oftast arbetar persoera på etodeete ed olika projekt; vilket iebär att de eetlie ar aska lite arbete tillsaas. På övria eeter, exepelvis priser, fis det också persoer so arbetar ed etodfråor, a ka säa att etodeete är ett stöd då det äller etodfråor i olika projekt. På prisproraet arbetar 37 aställda, de flesta so är aställda på prisproraet är ekooer, statistiker eller ateatiker. Prisproraets ar asvar för produktio av statistik o priser oc prisutveckli. (SCB:s itraät (030303)) Itervjuarproraet består av 47 fältitervjuare so är bosatta över ela ladet. Nåra av dessa 47 är pesioerade so arbetar per tie vid beov. Dessuto ar itervjuarproraet e teleforupp. Ladet delas i i 7 reioer, varje reio ar e saordare. Blad de cirka 50 itervjuara arbetar för ärvarade cirka 90 ed isali av priser till KPI. Fiur Oraisatioe för ekooisk statistik på SCB Ekooisk statistik Ledi Aalysfuktioe IT-fuktioe Fiasarkad Forski oc iforatik Idustri Idustriidikatorer Metodfuktioe Natioalräkeskaper Offetli ekooi Priser Företasreister Tjästeäri Utrikesadel De so är skriva ed fet stil är de prora so ja arbetat ed. SCB:s itraät (030303). SCB:s uppift SCB ar till uppift att ta fra aktuell, tillförlitli oc objektiv officiell statistik på olika saällsoråde oc öra statistike lättilläli. Exepel på de saällsoråde där de tar fra statistik är arbetsarkad, ekooi, ärisliv oc priser, befolki oc välfärd sat bostäder oc byade. All officiell statistik ska vara lättåtkoli oc kostadsfri. (SCB:s esida (030)) 0

13 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe 3 KPI Kosuetprisidex Kapitlet ileds ed e beskrivi av KPI, följt av e redoörelse av ur KPI äts, dess avädi oc istoria. 3. Beskrivi av KPI Det statistiska åttet kosuetprisidex visar ur kosuetprisera utvecklas. Ett ekelt sätt att förklara KPI är att täka si e kor ed de varor oc tjäster ett usåll kosuerar; KPI är då åttet för prisutvecklie för de kore. KPI-resultatet koer e å i åade. År 954 började kosuetprisidex beräkas åadsvis, då till oc ed i deceber 980 var basåret 949. Ida är basåret 980 oc det är detta års resultat so otsvarar KPItalet 00. För att åskådliöra ur KPI fuerar följer ett exepel. I ars 000 var KPI-talet 59,9, det iebär att 00 kroor 980 svarar ot kroor i ars 000. (Ribe (0307a)) KPI ar två uppifter, det ea är att visa prisläet åade ia oc det adra är att visa prisutvecklie frå deceiu till deceiu, det vill säa visa prisutvecklie på kortoc låsikt. Ja börjar ed att förklara på kortsikt; varje åad följer SCB prisutvecklie för e kor jäfört ed priset på kore i deceber året ia, till exepel i februari 003 får vi uppifter o prisförädrie på kore ella deceber 00 oc jauari 003. De kor a följer svarar ot kosutiosöstret för föreåede år, exepelvis så svarar de kor so a följer 003 ot de kosutiosöster so fas år 00. Då det äller låsikt; e å per år får a ett låsiktit KPI-tal. Det låsiktia KPI-talet är prisutvecklie för ela året, ella deceber året ia till deceber det år kore äller. Vill vi exepelvis a e prisutveckli på kore för 00 räkas prisutvecklie frå deceber 00 till deceber 00 för kosutioe uder 00 ut. Alltså fis det i deceber varje år två KPI-tal, ett kort- oc ett låtidsidex. (Ribe (0307c)) Skillade ella låsikti (L) oc kortsikti (K) läki är att de låsiktia aväder kvatitete Q y frå år y oc de kortsiktia aväder kvatitete Q y- frå år y-, det vill säa kvatitete frå detta år respektive året ia. Forel eda är de teoretiska forel, seare beskrivs ur dea forel är kostruerad för att praktiskt kua avädas. k P Q y, k y, Ly, = y, Pk k k P y k Q Q y k y, y k k y, K y, = y, y Pk Qk k Suerie sker över N produkter där k=,..,n. Q står för kvatitet oc P för prisutvecklie. (SCB, Ekooisk statistik, Priser, (00)) Kvatitete är volye, exepelvis ka det vara kilo, styck eller kilowattiar. Det beror aturlitvis på vilke eet priset uttrycks i, till exepel pris/kilo, pris/styck eller pris/kilowattie. Kvatitete är aska osäker ed ycket bortfall i ätiara, i prisutvecklie är det däreot iet bortfall för det är de priser so itervjuara salar i, dock fis e viss osäkeret där ed efterso ite alla butiker udersöks. Neda beskrivs forlera. De låsiktia läkie avser deceber varje år. Sueri i täljare sker ed avseede på prisutvecklie oc kvatitete. Priset är det so äller uder deceber ievarade år oc kvatitete är ur ycket folk köper uder ela detta år. I äare örs sueri ed avseede på priset i deceber föreåede år oc kvatitete är saa so i täljare. Efter divisioe ella dessa båda sueriar fås de låsiktia idexläke. Iebörde av divisioe är att förålladet ella de båda åres kostader för saa varukor erålls. De kortsiktia läkie avser e ive åad uder året. Su-

14 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe eri i täljare sker ed avseede på pris oc kvatitet. Priset är det pris so fis uder de åad det är året so a äar udersöka oc kvatitete är ur ycket folk köpte uder ela förra året. I äare örs sueri ed avseede på det pris so fas i deceber föreåede år oc kvatitete är desaa so för täljare. Efter divisioe ella dessa båda sueriar fås de kortsiktia läkie. Iebörde av divisioe är att förålladet ella de båda åres kostader för saa varukor fås för varje åad. Vitse ed låtidskore är att de, till skillad ot korttidskore, tar äsy till att olika prisutveckli för olika varor påverkar kosueteras kosutiosöster. Korttidskore baseras på förra årets kosutiosöster so ite överresstäer ed årets. Med adra ord ka korttidskore ieålla för ycket av det so blivit dyrare oc för lite av det so blivit billiare, vilket ka iebära att korttidskores prisöki blir större ä de faktiska prisökie. (Ribe (0307c)) Detta åskådliörs ed ett exepel: o apelsier blir dyrare oc äpple billiare koer kosuetera att köpa lite idre apelsier oc lite er äpple ä de jort tidiare oc ädå vara lika öjda. Låtidskore tar äsy till dea förädri i kosutio, e det ör ite korttidskore. KPI är uppbyt so e kedja ed e läk för varje år. För de år so varit aväds respektive års låtidsläkar so koer av de låtidskorar so fis för åre oc för pååede år (iklusive deceber) brukas de korttidsläk so koer av korttidskore för året. (Ribe (0307c)) Kedjeidexet frå år 0 till åad i år Y blir Y, 0,, y, Y, Y, KPI 0 = I 0 * L0, *...* Ly, *...* LY, * KY, 0, 0, 0, där I 0 = L, K, I koer frå år 980, det ka beskrivas so prisutvecklie frå 980 i eositt 0, 0 till deceber 980. Seare år oppar a frå deceber till deceber. Kortidsläke K sträcker si frå deceber föreåede år till vilke åad so elst ievarade år. Låtidsläke L beteckar idex för de ela år so ått. Detta iebär att i låa loppet beror KPI bara av låsikti läki so ar väi elit kosutioe uder saa år so prisutvecklie avser. I de kortsiktia läkie aväds vikti frå föreåede år. De kortsiktia tere ersätts ed de låsiktia vid årets slut. (SCB, Ekooisk statistik, Priser, (00)) Det vill säa varje åad läs det till e y faktor so är kvote ella de åade oc deceber året ia. Nästa åad örs e y beräki oc KPI uppdateras; de faktor so ieöll föråede åad tas bort oc de ya faktor läs till. I deceber örs e y uppdateri oc skillade ella deceber detta år oc deceber året ia beräkas. Dea faktor lier kvar för det år so varit. Ett kort exepel följer so e illustratio: KPI:s årsedel uder 000 var 60.7, i ars 00 var det 64.6 oc i jui 00 var det 68.3, för ela året 00 var det 67.. De procetuella ökie av KPI preseteras i tabell. Ur tabelle visas att uder år 00 var KPI-ökie läre ä de var i jui 00 e öre ä de var i ars 00, alla beräkas ed avseede på år 000. Detta exepel visar vikte av att vara tydli ed att ae för vilke åad eller år KPI äller. (SCB:s esida (030)) Tabell Procetuell öki av KPI Tidpukt KPI Procetuell öki ella 000 oc ars-, jui- respektive ela 00 År Mars ( )/60.7=.50% Jui ( )/60.7=.9% År ( )/60.7=.45% Sverie är det eda ladet so aväder två idex, valit i adra läder är att de edast ar e otsvariet till vår korttidsläk so de kedjar årlie eller er sälla.

15 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe I praktike aväds forel eda vid beräki av KPI:s läkar, där V = PQ. De är desaa so de tidiare e uttryckt på ett lite aorluda sätt. y y P V y, y, L Låsikti vikt för y- är W = P y y P ( V ) y, P oc stoppas i i det låsiktia idexet y, y, y, L P Ly, = W y, P y, y y P P V y, y, y, K Kortsikti vikt för år y är W = P P y, y y P P ( V ) y, y, P P oc stoppas i i det kortsiktia idexet y, y, y, K P K y, = W y, P y y P V är kosutioe i kroor, är priskorrierie av värdet. y avser det y, P aktuella året, y- föråede år, y-, deceber föråede år oc y-, deceber för två år seda. P y y, = = P det vill säa edelpris per år. Neda följer fyra forler för idex areat oc uppifter o ur bra odellera är. Geo forel år a frå priser till idex. Detta är beräkiar på e läre ivå ä det so står tidiare i 3., a beräkar idexet för priser oc det ka seda avädas i beräkie av KPI. A = P P t 0 Gaska bra R = P P t 0 Förbjude t P G = ( ) 0 P Bra t 0 t P ( P + P ) RA = Aväds! 0 0 t P ( P + P ) p är pris, 0 står för deceber förra året oc t för aktuell åad. Forel RA är de so aväds, i specialfall aväds forel A. (Norber (003c)) 3

16 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe 3. Hur data till KPI salas i Prisäti för KPI utförs på så vis att atie år aställda itervjuare frå SCB ut oc besöker butiker för att prisäta varor eller så rier de till butiker oc fråar o prisera eller så örs prisätie cetralt av SCB:s persoal. Cetralt bestäs o itervjuare ska utföra prisätie via besök eller telefo. Dock ka itervjuara iblad beöva resa till e butik trots att de är defiierad so telefobutik, ett exepel är blosterbutiker. Aledie till att itervjuare beöver resa till butike ka vara att persoale ite svarar i telefoe eller säer si ite a tid att svara. Efterso det varke år att sala i priser på alla produkter, eller besöka alla butiker so fis i Sverie åste urval öras. (Ribe (0307a)) Vid val av butiker örs ett slupässit urval ed jälp av det företasreister, vilket ieåller butiker i olika brascer, so SCB ar. Urvalet örs ed äsy till det atal aställda butike ar, vilket i detta fall räkas so e idikator på ur stor butike är, se 5.3 för er iforatio. (Ribe (0307b)). De represetatvaror so ska fias ed i urvalet bestä cetralt av SCB, det är iet slupässit urval uta är ett oa övervät val. För er iforatio se 5.3. Slutlie väljer itervjuara själva i respektive butiker e eller flera produkter per represetatvara, produktera åste dock falla io rae för beskrivie av represetatvara oc de/de är per defiitio de/de est sålda io aktuell vara. Det ka dock vara svårt att veta vilke so är de/de est sålda till exepel io klädbrasce då plae ite fis i sortietet särskilt läe, då får itervjuara välja de/de produkt so de tror koer bli de/de est sålda. Udata är i livsedelsbutiker där represetatvara är e defiierad produkt, bestäd cetralt av SCB. Ett exepel på e bestäd produkt i e livsedelsaffär är: två kilo vetejöl, Kusöre. Olika produkter oc tjäster ar olika prisutveckli. Det KPI ör är att visa de eosittlia prisutvecklie för alla typer av produkter oc tjäster. Io saa år är det saa produkter so prisäts, udata örs o produkte slutar säljas. Att utbudet idelie ädras är valit fraförallt io klädbrasce. Då det iträffar åste itervjuare välja e y produkt, detta leder aturlitvis till osäkeret. Vid val av y produkt kvalitetsvärderar itervjuare efter ee bedöi, det iebär att itervjuare väer i sia ea värderiar. Till exepel ka e itervjuare ea att e prisöki på e TV rättfärdias av att bildskäre är större, eda e aa itervjuare ite aser det. Kvalitetsvärderi utförs ite på produkter i livsedelsbutiker, efterso ie y produkt väljs där o e produkt ite läre fis. Aledie till att jäförelse örs ella saa produkter är att det då år att jäföra resultate ella olika åader. (Ribe (0307a)) Vid uträki av KPI krävs ycket data, både priser på produkter oc uppifter o ur ycket kosuetera kosuerar. Dessa uppifter fås av åatlia isaliar av priser respektive försäljisstatistik sat udersökiar där kosuetera tillfråas o sia utifter. (Ribe (0307a)) 3.3 Vad KPI aväds till KPI är av betydelse för ela befolkie, för att kua kopesera exepelvis lötaare oc pesioärer då prisera på varor oc tjäster blir öre oc peara ite räcker till på saa sätt. (Ribe (0307a)) KPI aväds dessuto so ätare för iflatiostrycket i ladet. Det är orsake till att exepelvis Riksbake bevakar KPI-talet. (Ribe (0307b)) KPI aväds flitit av olika departeet såso fiasdeparteetet oc socialdeparteetet. Fiasdeparteetet aväder det so utåspukt vid beslut io kojuktur- oc stabiliserispolitike oc socialdeparteetet vid bestäade av prisbasbeloppet, vilket styr exepelvis pesioer oc studielå. Äve Riksskatteverket oc Riksbake aväder KPI. Det första för uträki av de oräkistal so beövs vid realisatiosvistbeskatti av fastiet oc uträki av brytpukte i ikostskatteskala. Riksbake aväder förädrie av KPI so uttryckli ålvariabel sat so rud för avörade i fråor beträffade peipolitike. Adra so också aväder KPI är SCB själva för osättisstatistike oc deflateri i atioalräkeskapera, adra statlia förvaltiar (till exepel 4

17 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe States Jordbruksverk oc KI 3 ), oraisatioer, företa oc privatpersoer. De tre sistäda vid idexreleri i avtal sat vid oräki av värdebelopp till fast peivärde. Slutlie så aväder kapitalförvaltade företa oc istitutioer KPI so stöd för bedöi av koade räteivåer oc realavkasti. (Källa PR00) Fiur Aväder KPI Riksskatteverket SCB Riksbake Fiasdeparteetet KPI Socialdeparteetet Övria statlia förvaltiar Kapitalförvaltade företa oc istitutioer Oraisatioer, företa, eskilda Ee fiur. (SCB:s esida (030)) 3.4 Historik o KPI Frå juli 954 ar KPI beräkats varje åad, (seda 949 fis det kvartalsvisa uppifter). Att beräka KPI utförs ite på saa sätt i alla läder. Det fis däreot adra ått, HIKP (Haroiserade kosuetprisidexet), so beräkas ed jälp av KPI so ar saordade ätetoder för alla läder io EU. HIKP ar fraställts för att öra iteratioella jäförelser öjlia. (Källa PR00) 3 Kojukturistitutet 5

18 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe 4 Metoder för statistiska udersökiar Kapitlet ileds ed ett avsitt o ur e statistisk udersöki år till. Seda följer beskriviar av udersöki, urvalsudersöki, raski sat fel i udersökie. 4. Hur e statistisk udersöki år till på SCB Sakproble är de proble e statistisk udersöki ka jälpa till att reda ut, på så vis att e udersöki eererar iforatio so beövs för att lösa proble. Udersökies värde står i proportio till ur iforatioe ka yttjas för att belysa sakprobleet. Dessa proble är ofta av ivecklad atur, det ka vara politiska-, sociala- eller ekooiska proble. Ett statistiskt proble är i si tur det proble so ka lösas ed jälp av statistisk etodik. (SCB:s esida (0306)) Objekt defiieras so företa, persoer, föreål, ädelser eller likade där deras eeskaper eller attityder är det so a vill udersöka. (SCB:s esida (0306)) Alla objekt åste vara aiva så att de år att skilja på de. Objekte aes ofta so,,n där N är atalet objekt i populatioe. Fiure eda illustrerar detta. Mäde av objekte (till exepel persoer) utör populatioe. Förteckie eller lista över udersökies populatiosobjekt kallas ra. (Rosé (00)) Fiur 3 Objekt i populatioe U (Rosé (00)) * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * **** U U = populatio * = objekt i populatioe Urvalet är e del av rae, det väljs ed jälp av statistiska etoder frå rae. Vid ett urval är det de utvalda objekte so udersöks oc slutsatser ka dras o ela populatioe. Urval beskrivs ärare i 4.3. (SCB:s esida (0306)) E storet so atar olika värde för olika objekt kallas variabel, vilke ka vara kvatitativ (till exepel ikost) eller kvalitativ (till exepel kö). E kvatitativ variabel ka vara kotiuerli eller diskret. Exepel på de förra är ålder oc läd, exepel på de seare är baratal oc ru i e läeet. (SCB:s esida (0306)) E kvatitativ (eller kodad kvalitativ) variabel y redovisas av sia variabelvärde y = ( y, y,..., y N ) där y i = variabelvärdet för objekt i, i=,,,n. (Rosé (00)) De ideli a ar vid presetatio av statistik kallas redovisisrupper. Fiure eda er e förklari på vad e redovisisrupp är. Fiur 4 Redovisisrupp G i populatioe U (Rosé (00)) * * * * * * * * G * * * * * * * * * * * * * * * **** U U = populatio G = redovisisrupp * = objekt 6

19 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Udersökies resultat ska preseteras i tabeller. Då dessa tabeller är toa kallas de tabellpla. På det sätt a ordar fra upplysi o udersökisvariablera kallas ätetod, de etoder so ka yttjas är reisterdata, brevekät, telefoitervju sat besöksitervju. Det forulär ed fråor so ska ställas kallas ätistruet. Dataisalie resulterar i svar via ekät oc itervju. Databearbeti delas upp i raski, kodi sat datareistreri. Graski iebär att rätta fel i aterialet so salas i. Kodi avser att översätta svare till ett ooet språk, ed adra ord översätta text till siffror (exepelvis så ka kö kodas så att står för a oc för kvia). Graski beskrivs er i 4.4. Datareistreri iebär att data läs i i filer. Resultate av udersökie produceras i tabellfraställie, vilke örs elit tabellplae. Exepel är diara, tabeller oc edelvärde. Vid aalys udersöks vad so fåtts fra av uderökie oc vid publikatio saaställs resultate för att publiceras. (SCB:s esida (0306)) 7

20 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Fiur 5 Hur e statistisk udersöki på SCB år till Sakproble Statistiska proble Populatio Variabel Tabellpla Ra Urval Mätetod Tabellfraställi Mätistruet Databearbeti Graski Rätti Kodi Dataisali Datareistreri (Stasi) Aalys Publiceri (SCB:s esida (0306)) 4. Udersöki Det är av största vikt att utföra e od plaeri ia e udersöki eoförs. Det är öjlit att felaktit tro att o det är så att a ar e stor udersöki (åa respodeter) så är de autoatiskt od. Så är icke fallet då det fis exepel på flera stora udersökiar so jorts där det ite ått att få fra åot vettit då de aft ett felaktit upplä. (Blo, Holquist (998)) 8

21 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe 4.3 Urvalsudersöki Då e udersöki ska e exakta värde på statistiska storeter åste e totaludersöki öras, ed adra ord åste variabelvärde för satlia objekt i populatioe salas i. Totaludersökiar är både kostsaa oc tar ycket tid i aspråk. Då a udersöker ett urval eller stickprov av populatioes objekt är det trolit att erålla e bra uppfatti o förållade i ela populatioe. O e jäförelse ella totaludersöki oc urvalsudersöki örs ka a fia att fördel ed urvalsudersöki är att det tar kortare tid att få fra statistike, de är billiare sat att det leder till idre uppiftsläarbörda. (Rosé (00)) Ma ka då aväda resursera till säkrare ätetoder vilket ka leda till att de statistiska totalkvalitete blir bättre vid e urvalsudersöki ä vid e totaludersöki Aruet för slupurval O a ör ett urval so ar åo for av systeatik oc seda aväder skattiar är det öjlit att resultatet av udersökie betvivlas då a ka ea att det ka bli ett skevt urval på rud av att systeatike edförde förbidelse ella koa ed i urvalet oc udersökisvariabels värde. För att iiera riske för ett skevt urval ska ett urval öras där det ite fis åo for av systeatik. Det so är est osysteatiskt är slupe oc att öra ett slupurval ka därför ases vara det bästa ret teoretiskt sätt. (Rosé (00)) 4.3. OSU Ett urval frå U=(,,,N) är ett obudet slupurval (OSU) ed urvalsstorlek o detta äller: Urvalet ar fix storlek. Varje U-deläd ed (olika) objekt ar saa saoliket att bli urvalet. (Rosé (00)) Stratifierat urval Med rae/populatioe U uppdelad i strata A, A,, A N skapas ett stratifierat urval eo att: Frå vart oc ett av strataa dras ett saoliketsurval. Urvale frå de olika strataa dras oberoede av varadra PPS-urval Probability Proportioal to Size (PPS) iebär att urvale örs ed saoliket proportioell ot åot storleksått. (Daströ (99)) Här följer ett exepel so åskådliör PPS-urval: Ma ska välja fe kulor ur 5 rupper so alla ieåller olika atal kulor. Saolikete är proportioell ot atalet kulor i ruppe; det vill säa att de rupp ed flest kulor får öst saoliket att väljas, de ed ist läst saoliket att väljas oc så vidare Urvalsosäkeret Det fis alltid e osäkeret då det äller statistike frå e urvalsudersöki. Aledie beror på att de korrekta iforatioe för alla ite ka fås vid udersöki av åra. Äve adra faktorer, såso störiar oc issta, bidrar till skattiaras totala osäkeret. (Rosé (00)) 4.4 Graski Målet ed raski är att lära av issta oc oläplia etoder för att udersökie ska öras bättre ästa å, det vill säa att avstyra att fel uppstår, att öka kvalitete på data i aktuell udersöki sat att edverka till kvalitetsbedöi av statistike. Då e udersöki örs är det viktit att ställa si fråor so vilka raskisprocesser so krävs oc vid val av flera delprocesser ur de ska koordieras så att dubbelarbete oc oödit arbete ska kua uteslutas. (Graquist, Arvidso, Elffors, Norber, Ludell (003)) Graski av data ka öras vid ett eller flera tillfälle i isalis- oc produktiosprocesse; uppiftsläarraski, auell förraski, datareistrerisraski, pro- 9

22 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe duktiosraski sat outputraski. Uppiftsläarraski iebär att uppiftsläare själv eller i saråd ed itervjuare raskar sia svar i udersökie. Mauell förraski iebär att persoal so utför udersökie sabbt läser ieo de ifyllda blakette för att se o de är så ycket ifylld att det är eisfullt att låta de fortsätta i raskisprocesse. Vid datareistrerisraski, so är ästa ste, kotrolleras variabelvärde satidit so de reistreras. Produktiosraski örs för att udersöka o svare är rilia. Slutlie örs outputraski för att se o resultate av udersökie är rilia. (Graquist, Arvidso, Elffors, Norber, Ludell, (003)) Fiur 6 Faser vid raski av postekäter Fas Svarsprocesse Uppiftsläarservice Uppiftsläares ee raski Fas 3 Datareistreri Datareristreris-raski Fas Mottaisprocesse Mauell förraski Fas 4 Traditioell raski Produktiosraski Fas 5 Kvalitetssäkri Outputraski Ee bild, fakta frå (Graquist, Arvidso, Elffors, Norber, Ludell, (003)) Iteraktiv rafisk raski Iteraktiv rafisk raski iebär att alla objekt visas so pukter eller staplar i diara, isstäkta objekt arkeras oc dess variabelvärde visas på skäre för verifieri, effektera av ädriara kotrolleras oc då effekte ite påverkar skattie ska a sluta ed raskie. Det ka vara e effektiv etod för att fia såväl extrea värde so ovätade öster. Grafisk raski ka e uderla för val av acceptasräs till de traditioella raskie. För att illustrera ur viktit rafisk raski är följer ett ordspråk: e rafisk bild säer er ä udra datasidor. (Graquist, Arvidso, Elffors, Norber, Ludell, (003)) Det fis flera typer av diara so ka yttjas vid rafisk raski. Valet av diara beror på vad a vill udersöka. I boke uide till raski er författara tips o vilke typ av diara so är läpli att aväda för att ta reda på olika saker. Neda preseteras dessa tips. Vid upptäckade av uppebara fel stapeldiara Vid fastställade av acceptasräs lådara Vid upptäckade av avvikelsefel puktdiara eller lådara Vid påträffade av iliers puktdiara Vid outputraski lådara (Graquist, Arvidso, Elffors, Norber, Ludell, (003)) Ett lådara ar ett atal bestådsdelar, såso låda, orrår sat extrevärde. De övre oc udre kvartile beräsar låda, ist 50 procet av fördelie lier i låda. Mediae är det streck so fis i låda. Läde på orråre bestäs av e kostat k so ultipliceras ed kvartilavvikelse. Storleke på k är valfri, stadard är dock,5. De puk- 0

23 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe ter so fis utaför orråre är extrevärde. (Graquist, Arvidso, Elffors, Norber, Ludell, (003)) Fiur 7 visar lådaraets delar, urerie avser följade förklariar: oc står för extrevärde so lier läre ä,5 kvartilavståd frå boxe. 3 är orrårets äda vilket står för lästa värdet io,5 kvartilavståd frå låda. 4 är udre kvartile so är de edre dele av låda, ediavärdet lier vid 5 oc 6 står för de övre kvartile. Morrårets adra äda fis i 7, det är det största värdet io,5 kvartilavståd frå låda. Både 8 oc 9 är extrevärde.4 (Hadelsöskola vid Götebors uiversitets esida (030505)) Fiur 7 Lådara Hadelsöskola vid Götebors uiversitets esida (030505). 4.5 Fel i udersökie Fel i udersökiar ka vara av flera olika sla såso täckisfel, urvalsfel, bortfallsfel, ätfel sat bearbetisfel. Vid täckisfel så är det fel i rae. Det fis två typer av täckisfel, det ea är övertäcki oc det adra udertäcki. Det första är då objekt so ej ska vara ed i populatioe iår i rae, oc det adra är då objekt so ska vara ed i populatioe ite iår i rae. Udertäcki är probleatiskt eda övertäcki ka resas i ät- oc/eller raskisprocesse. O udersökie eoförs för ett urval av objekt ur populatioe får a e stokastisk osäkeret, urvalsfel. Då det ite fis ätvärde för alla objekt uppkoer bortfallsfel. Det fis två typer av bortfall, objektbortfall vilket iträffar då objektet värar svara eller är oaträffbar sat partiellt bortfall so uppkoer då svar ite fyllts i på alla fråor. Mätfel ka koa av fel i ätetode (exepelvis då itervjuare påverkar respodete) eller fel i ätistruetet; det vill säa att det so ska ätas ite äts eller att det äter aat ä det so ska ätas. Slutlie fis bearbetisfel so koer av kodi-, datareistreri- oc tabulerisfel. (SCB:s esida (0306)) 4.6 SCB:s IT-verkty Det aalysverkty so SCB aväder si av är statistikproraet SAS, vilket står för Statistical Aalysis Syste. SAS ieåller ett stort atal oduler so beövs vid ateri av dataaterial; statistiska aalyser, presetatio oc rafik. (Åbo akadei datacetrals esida (0306)) E styrka so SAS besitter är det ka sköta stora dataäder. För att få e uppfatti vad e stor dataäd är så ka e tabell so ieålla upp till variabler oc tabeller ed åa, er ä , observatioer å fort att beadla i SAS. (SCB:s itraät (030303)) 4 Det är olika tecke på oc respektive 8 oc 9 e ie skillad ella de.

24 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe 5 Prisisali i KPI Kapitlet adlar o ur prisisalie för KPI utförs, först beskrivs isalie av data till KPI. För att få er isikt ur prisisalie år till i praktike jorde ja e studie av ett kudbesök so beskrivs är. Därefter koer ett avsitt o cetral oc lokal prisäti oc slutlie beskrivs SCB:s urval vid äti av KPI. 5. Cetral- oc lokal prisisali till KPI Det fis två tillväaåssätt att sala i priser på, det ea är cetral prisisali oc det adra är lokal prisisali. Vid cetral isali är det de cetrala persoale på prisproraet so salar i priser via telefo eller postekät. Då det äller lokal prisisali ar produktspecifikatioera aetts cetralt, ett urval av butiker draits oc seda uppdraits åt SCB:s itervjuare att sala i data. Då specifikatioera ite är så straa får prisisalare ta de est sålda produkte so stäer överes ed specifikatioera. O specifikatioera är väldit straa åste prisisalare söka efter de aiva produkte, fis de ite blir de tvua att ae att de sakas. (SCB, Ekooisk statistik, Priser, (00)) Uppifter o priser salas i varje åad för ett urval av represetatvaror. (SCB:s esida (0306), Kosuetprisidex , 030) I det så kallade dalivarusysteet iår alla dalivaror föruto färsk frukt, rösaker, jukt bröd oc färsk fisk. Prisproraet på ekooisk statistik på SCB ar valt åa varuvariater oc specificerat de rudlit i blakettera. Med adra ord ska itervjuare ite själv välja variater i dalivarusysteet ed udata för kött oc ost. Dalivaruadel delas i i tre rupper; ICA, KF oc övria butiker. Urvale av varuvariater ser olika ut för dessa. Det iår uefär 60 butiker i udersökie oc varje urval ieåller uefär 400 varuvariater. Vid prisäti av kläder oc PC fis separata syste ed skyttelblaketter, dessa ryer ett stort atal uppifter per variat. I prisätie för kläder iår okri 90 butiker oc för PC ett 0-tal. Lokalprissysteet ikluderar de varor oc tjäster so ite äts ova. Här bestäer itervjuare själv de lokala varuvariater so skall prisätas. E kvalitetsvärderi ska öras vid variatbyte för åa av dessa varor. Dryt 00 represetatvaror oc -tjäster ör till dea rupp. Det är okri ca 600 försäljisställe so ofattas, prisera salas i per telefo eller via besök. Teleforuppe so fis i Örebro står för isalie av priser för besi oc diesel. För de varor där a vet att prisera är desaa i alla butiker, till exepel för alkool oc läkeedel, salas prisera i cetralt. Adra varor oc tjäster där det beövs särskilda etoder äts också cetralt, äller exepelvis för resor. Äve boedekostader, so äts eo blad aat yresudersökiar e å i kvartalet, oc isali av prisuppifter för väre oc usållsel, sköts cetralt. (Norber (00)) 5. Studie av kudbesök De februari 003 följde ja ed e itervjuare då o prisätte varor i e klädesbutik i Skärole. Prisätie ofattade blad aat tröjor, kjolar oc byxor. E probleatisk sak so ja fick erfara var de öa osättisastiete för kläder, det vill säa klädera fis bara i butike uder ett par åader. Då itervjuare söker e produkt so ite fis får o välja ett aat likvärdit pla, till exepel ar o tittat på vad priset på ett par byxor kostar oc de ite fis läre får o välja ett par adra byxor av saa ärke, det år alltså ite i detta fall att välja e kjol eller skjorta. Probleet är att välja rätt produkt så att prisätie blir så bra so öjlit (e det faller uto rae för itt arbete). Ett proble so dock lier io rae för i udersöki är det delproble so koer av att byta varor so prisäts är de tid det tar att byta. Det so är est tidkrävade är att leta efter produkter sat bestäa vilke y produkt so ska väljas då produkte ite fis i sortietet läre, e läst tid tar det o att söka produktera då de i klädbutiker ofta öblerar o blad produktera.

25 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe Itervjuare ja följde ear att prisäti i öbelaffärer tar kortare tid ä prisätie i klädbutiker efterso sortietet ite ädras så ycket i öbelaffärer. Det tar dock lå tid o e produkt utått ur sortietet för det är då ite bara att välja e y efterso det fis restriktioer att följa. Måste itervjuare välja åa ya varor tar det ycket lå tid, e oftast är så ite fallet. Att vara ora oc skriva er tydlit vilke produkt a prisäter är av största vikt efterso det ka vara svårt att koa iå exakt ur exepelvis kjole ser ut är a ska söka de efter e åad. O e itervjuare ite ateckat rudlit ka det ta ee lå tid att söka ieo butike oc försäkra si o att det var just de kjole o prisätte förra åe. Ma ka alltså via ycket tid eo att skriva så ko iå otiser. Ett aat skäl till att skriva bra beskriviar är o itervjuare blir sjuk oc åo aa itervjuare tar över arbetet är det eklare för de ya då tydlia beskriviar fis. E butik ka iå i prisätie ett eller flera år, dock öst fe år i följd. De ka aturlitvis återkoa i udersökie. Solia företa vill ite vara ed, e de ar iet val efterso företae ar uppiftsläarplikt. 5.3 SCB:s urval vid äti av KPI Efterso, so tidiare äts, det av praktiska skäl är oöjlit att udersöka alla butiker, varor oc tjäster ar SCB jort ett urval av oterisställe (butiker oc betjäisställe), represetatvaror, varuvariater oc tjäster. SCB ar utforat udersökie so e paeludersöki, vilket iebär att de priser so salas i är prisera på saa represetatvara i saa butik. Då urval av butiker väljs dras de slupässit brascvis frå Företasdatabase. Butiksurvalet är ett stratifierat pps-urval, det år till på så sätt att alla butiker får e viss saoliket att koa ed i udersökie. Vid urvalet viktas butikera ed avseede på atal aställda, vilket iebär att de butiker so ar åa aställda ar e större saoliket att bli utvald. Det är ett roterade butiksurval, vilket iebär att varje år byts 0% av butikera ut ot ya. Urvalet av represetatvara oc varuvariater/tjäster år till på så vis att e vald vara, så kallad represetatvara, får represetera e rupp av produkter. Aledie till detta är att det är oöjlit att i praktike reelbudet sala i prisuppifter på allt. Kriterier för val av represetatvara är att de ska vara lätta att defiiera, de ska fias i butikera uder yfsat lå tid fraöver sat att de ska säljas över större dele av ladet. De produkter i butikera so prisäts väljs ite ut slupässit, e SCB räkar på det so o det valdes slupässit. Det fis iet sätt att räka på det o a räkar att det ite väljs slupässit. Reel är so sat att det ska vara de est sålda produkte io e viss represetatvara. Me ska a prisäta i e klädesbutik så ar persoale svårt att svara på det efterso de ela tide byter sortiet. Där får istället itervjuare välja ett pla so det fis åa av oc so a ka ata att de räkar ed ska bli e storsäljare. Dalivarora (livsedel) väljs ut ed ett stratifierat pps-urval, varje produkt får ett tal so står i proportio till ur ycket so säljs av produkte. Försäljisstatistike för dalivaror fås av tre stora livsedelskocerer, älie ICA, Coop Kosu oc Axfood. Produktera byts ut då de ite säljs er. (SCB, Ekooisk statistik, Priser, KPI) 3

26 Desiutredi för KPI: Effektiv allokeri av urvalet för prisätiara i butiker oc tjästeställe 6 Kostadsstudie Udersökiar på SCB utförs på ett likartat sätt. Neda följer kort ur arbetet utfördes vid de udersöki so ja var verksa i. Detta kapitel skiljer si frå övria uppsatse på så vis att de är so e rapport i rapporte då de ieåller såväl syfte so resultat av kostadsstudie. 6. Mi del i kostadsstudie Då ja ko i i bilde var ekäte reda utsäd. När ekätera salats i ar ja prickat av, datareistrerat, raskat oc aalyserat de. Vid saaställie aväde ja i av excel oc vid e del av raskie av villkorsstyrd foratteri i excel. För att aalysera data aväde ja i av SAS. 6. Syfte ed tidsstudie SCB:s syfte ed tidsstudie är att udersöka ur ycket tid (oc däred pear) prisproraet betalar för att itervjuara skall koa i kotakt ed butik (resa, telefosatal oc förberedelse) oc vad det kostar at öra e prisoteri är kotakte är skapad. Resultat erfordras per brasc oc ära per varurupp 6.3 Populatio, objekt, variabler, redovisisrupp Objektet i dea studie är dels butiker oc dels produkter. Populatioe torde vara alla butiker i alla brascer so iår i prisätie. Det ideala skulle vara att öra dea tidsstudie uder flera åader, e det är e ekooisk oöjliet efterso det tar ycket tid i aspråk fraförallt av persoal so ska aalysera oc reistrera data. Februari är ett edvetet urval blad årets åader. Att februari är represetativt för alla åader ka ite påstås, e det är ite eller vår abitio att påstå åot likade. De redovisisrupper so fis i tidsstudie är straturupper. Idelie i rupper örs för att kua presetera resultate på ett överskådlit sett. Medelvärde oc triat edelvärde beräkas för såväl övri tid so för tid per oteri för de olika straturuppera. Ett triat edelvärde är då a utesluter de 0% största oc de 0% ista värdea oc seda beräkar edelvärdet av övria. Lådarae, se appedix F, visar variatioe för resa i kiloeter för straturupp vid besök i butik, övri tid i kiloeter för straturupp vid besök i butik sat övri tid för straturupp vid telefoitervju. 6.4 Mätistruet Det ätistruet so aväds vid tidsstudie är e postekät till de itervjuare so jorde KPI i februari 003. Ekäte var utforad på så vis att de ieöll tre avsitt; ett o ur istruktiospäre fuerar, ett o ur tidsåtåe vid prisisalie i februari så ut oc slutlie ur itervjuara uppfattar att kvalitetsvärderie fuerar. För itt arbete är det de adra dele so är av itresse. Dele so beadlade tidsåtåe vid prisisali i februari iebar att itervjuara skulle specificera tide för atal kiloeter till butik, trasporttid, eresa i kiloeter oc iuter, prisisali sat övrit tid vid telefoitervju. De skulle äve fylla i de saalada tid för KPI-arbete so är eesa för alla butiker såso postöppi, plaeri, paketeri sat återsädi. Ekäte är utforad på så vis att det ia fråora fis e istruktio so berättar ur blakette ska fyllas i. De bedödes vara oa utforad för att iiera att de blir felaktit ifylld. Dock verkar det tälie oöjlit att öra e blakett so ite isstolkas av åo, till exepel så varierar de saalada tide so är 4