M A T E M A T I K. som förberedelse för LTH-studier. Kort förberedande kurs för teknologer i vardande. Rolf Pettersson och Roland Thapper
|
|
- Ulla Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 M A T E M A T I K som förrdls för LTH-studir Kort förrdnd kurs för tknologr i vrdnd v Rolf Pttrsson och Rolnd Thr smmnställt v Brt Sjögrn i nådns år 06
2
3 ALLMÄN RÄKNEFÄRDIGHET En förutsättning för tt kunn lös ugiftrn ndn är n viss skunsk om räknlgrn för d rll tln. Här följr därför n förtckning v viss mr llr mindr självklr och (hos vi välkänd räknlgr. (, (, ( ( ( ( ( c c, ( c c c, c d d c (,(,( ( Osrvr tt räknlgrn lltid fungrr åt åd hålln, t c c d c, ( / c c (konjugtrgln Ekvivlnsiln ( innär tt uttrckn å öms sidor om iln tdr smm sk. Blnd ldrig smmn kvivlnsilr och likhtstckn! Osrvr tt ugiftrn nödvändigtvis int är uställd i svårightsordning, och j hllr lltid i logisk ordning. Ugiftrn är mr llr mindr rtsmm. Dt är rcis dt du hövr; ugiftr v ll slg som hjälr dig tt få igång räknfärdightn! Nu örjr vi! Bräkn (och förnkl så långt som möjligt. ( ( ( c ( d. ( c ( d ( (. ( ( ( ( ( ( c 8 d 8 8. ( ( c ( q( q c (c d d ( f g
4 8. Förnkl ( ( ( ( ( q q q 9. Bstäm kofficintn för och kofficintn för då mn multilicrr iho rntsrn ( ( ( ( 0. Är d c n fktor i följnd uttrck? Om ditt svr är j, ng dn ndr fktorn. ( ( d c c d d c ( (. Förnkl 9 c. Förnkl c c L L c L d L. Förnkl z z z z c 0. Förkort (om möjligt ( c. Skriv som tt råk (å så nkl form som möjligt L 6 c L d Här kommr ttrligr tt r nvändr räknrglr. Försök förstå hur d är uggd i ställt för tt lär dig utntill! z z z z ( Eml: Vis tt
5 Lösning: Multilicr iho rntsrn! (ftr förnkling Eml: Lösning: Gör liknämnigt: 8 När vi hr lit mr komlicrd nämnr kn följnd tll vr till hjäl. 08 mgn Nämnr Förläng md Utvckl kvdrtrn ( ( c (. Utvckl c q w 8. Förnkl ( ( ( ( 9. Utvckl ( ( 0. Udl i fktorr 9 d 6. Förnkl (utn räknr! c ( L f 8 c d L 0 6
6 . Utnttj konjugtrgln för tt förnkl följnd uttrck, så tt d får tt hltl i nämnrn. 6 L. Förnkl så långt som möjligt uttrckt Bräkn ovnstånd uttrcks värd om. Förnkl 6 6 c L d L EKVATIONER Tori och ml Förstgrdskvtionn Att lös n förstgrdskvtion ggr å d kunskr om llmän räknfärdight du rtrd i kitl smt å full förståls för hur du nvändr kvivlnsiln ( och likhtstcknt! Eml Lös kvtionn 8 Lösning: Kvdrtkomlttring Du kn lär dig formln llr tknikn s lösningn å näst ml!
7 q q q Eml Kvdrtkomlttr 6 Lösning: 6 ( 9 ( Eml Kvdrtkomlttr 6 Lösning: 6 ( 8 ( = ( 6 ((. Andrgrdskvtionr Formln för tt lös ndrgrdskvtionr får du frm md hjäl v kvdrtkomlttring. Mn dt är smrtst tt lär sig lösningsformln utntill! 0 0 q q q q dvs q q 0 Eml: Lös kvtionn 0 Lösning:
8 Eftrsom vi int nvändr räknr i dn grundläggnd mtmtikn å Lunds Tknisk Högskol är dtt svr OK. Vi hövr sälln närmvärdn. Övningr En litn åminnls är å sin lts. Vi sökr nrt kvtionrns rll lösningr! Kom ihåg tt int nvänd räknr. Du hövr ävn träning å huvudräkning (llr räkning md r och nn vid hov. Förstgrdskvtionr. Lös ut h ur följnd formlr (En forml innhållr tt likhtstckn och är lltså n kvtion En tr guldstjärn till dig om du listr ut vilk gomtrisk smnd formlrn skrivr! 6. A h M rh c h A d V r Lös följnd kvtionr v först grdn c h d 6 f 8 Kvdrtkomlttr. c ( q L Andrgrdskvtionr 8. Lös följnd kvtionr 6 0 c 80
9 Andr kvtionstr Först någr kvtionr md i nämnrn. Dt är ju int konstigr än tt dt står tt tl i nämnrn. Du ildr minst gmnsmm nämnrn och förlängr kvtionns åd ld md dn! Du måst ilnd fundr övr vd som händr om nämnrn lir noll Eml: Lös kvtionn Lösning: Multilicr md mgn: mgn Notr tt dtt int kn görs md "full kvivlns". Dt är i dtt fll int tillått tt multilicr md mgn om ntr något v värdn 0, llr -. Skull någon v dss -värdn dk u i lösningn till kvtionn måst du röv röttrn, då du snnolikt fått n flsk rot Sn tr vi någr kvtionr som kn löss md hjäl v fktorisring. En llmän mtod tt lös kvtionr är tt sml smtlig trmr å n sidn likhtstcknt, förslgsvis till vänstr. Sdn studrr du uttrckt till vänstr. Ilnd kn dt dls u i fktorr å tt mr llr mindr nklt sätt (glöm int konjugtrgln, dn är r tt h! och då hr du lösningrn till kvtionn som i n litn sk. Följnd gällr llmänt: (( och q( är olnom: Om q 0 är n lösning (rot till kvtionn 0 Eml: Lös kvtionn Lösning: Sml trmrn t v 0 Nu kn fktorn rts ut. Därftr gr konjugtrgln följnd: 0 Svrt kn nu skrivs dirkt ; ; 0
10 För tt lös n rotkvtion måst du "fi ort" rotn. Gnom tt kvdrr åd ldn försvinnr rottcknt. Mn när du kvdrrr d åd ldn i n kvtion gällr int utn tcknt vilkt innär tt röttrn lltid måst rövs! Eml: Lös kvtionn Lösning: 0 ; Nu måst vi röv d rhålln röttrn! = gr VL = 9 och HL = = - gr VL = ( och HL = - Vi sr tt ndst = är lösning till kvtionn. Svr: = Flr övningr å kvtionr Andrgrdskvtionr 9. Lös följnd kvtionr 9 0 c d f Ekvtionr md i nämnrn 0. Lös följnd kvtionr 8 8 c 0 L d Ekvtionr som kn löss md hjäl v fktorisring. Lös följnd kvtionr md hjäl v fktorisring. 6 0 c 9 d f
11 Rotkvtionr. Lös följnd kvtionr L LOGARITMER Dfinitionr och formlr Dfinition är tt ositivt rllt tl skilt från. För vrj ositivt rllt tl finns tt rllt tl sådnt tt = Tlt klls -logritmn för och tckns log Notr tt ingnting är sgt om tlt. Dt kn sålds vr tt ositivt llr ngtivt rllt tl llr vntullt 0. Dt står också tt dt r finns tt rllt tl. Dtt tdr tt dfinitionn är ntdig. Dt står int tt >. Du kommr knsk ihåg tt onntilfunktionn är strängt vänd om >. Då är ävn motsvrnd logritmfunktion strängt vänd. Om 0 < < vr onntilfunktionn strängt vtgnd. Då är ävn motsvrnd logritmfunktion strängt vtgnd. Vi kn skriv dfinitionn md hjäl v kvivlnsil å följnd sätt: log Om liminrs i dnn dfinition får vi tt smnd, som ilnd klls tt skriv om å -s. Dtt är n ltrntiv formulring v dfinitionn. På motsvrnd sätt kn liminrs. log log Två gnrll viktig scilfll som följr dirkt v dfinitionn. Jämför motsvrnd formlr för otnsr! log 0 log Logritmr md sn 0 och md sn Vi kommr nästn utslutnd i dtt kitl tt ägn oss åt logritmr md sn 0 llr sn. Dss två sortrs logritmr är d vnligst. Logritmr md sn 0 klls 0-logritmr och tckns lg. Logritmr md sn klls nturlig logritmr och tckns ln. 0 lg ln
12 lg 0 lg 0 ln ln lg = 0 lg 0 = ln = 0 ln = Av dfinitionrn får vi dirkt möjlight tt räkn: 6 Eml lg lg0 6 Em lg 0 lg 0 l Eml ln ln Em lg 0,0 lg0 l Räknlgrn Gnom tt utnttj otnslgrn kn vi vis följnd räknlgr för logritmr: ( och är ositiv rll tl. lg lg lg ln ln ln lg lg lg ln ln ln lg s s lg ln s s ln Någr ml: Eml lg lg lg 0 Eml 6 lg 0,9 lg, Eml ln ln ln lg,09 lg 000 lg,09 6 6lg Eml 8 6 lg lg lg 6 lg Formln för st log log scillt: log lg ln smt ln 0 ln lg lg Någr övningr och ml: Eml 9 Vis tt ln 0 lg = Lösn Kominr d sist kvtionrn ovn llr skriv dirkt om ln 0.
13 Eml 0 Ang ln 8 i 0-logrimr Lösn ln 8 Vi utnttjr oft ntdightn hos logritmrn md: lg 8 lg log log Notr tt och måst vr ositiv tl. Flr ml Eml Lösn Skriv ln ln ( + som n logritm. Räknlgrn och ovn gr: ln ln ln ln ln Eml Lös kvtionn ln = lg Lösn Använd stslgn ln lg ln lg 0 lg lg lg 0 lg lg 0 lg 0 Eml Lös kvtionn Lösn 0-logritmr: och nvänd logritmlgrn lg lg lg lg lg lg lg lg Förnkl svrt md hjäl v log.lgrn. lg lg lg lg lg lg lg lg lg Alt Bt till 0-s! lg lg 0 0 Utnttj tt tc som ovn. Eml Lös kvtionn lg lg Lösn Log-lgr + dn sist formln i vsn.. gr lg lg lg lg
14 Övningr Logritmlgrn. Bstäm lg 000 lg 0,000 c lg 0 lg d lg 000 L 0 f lg 0. Du vt tt lg 0,00. Bräkn md hjäl härv (utn räknr!: (svr md värdsiffror lg 0 lg c lg L d lg 800 lg 0, f lg 000. Förnkl följnd uttrck så långt som möjligt (skriv som n logritm lg 8 lg lg 6 lg 6 lg 6 c ln 6 ln 6 d ln 6 ln 6 6. Förnkl följnd uttrck så långt som möjligt (skriv som n logritm lg lg c lg 6 lg 6 lg d ln ln L 0,8lg 0 lg 0 f lg 6 0, g log h log 0 Logritmkvtionr. Lös följnd kvtionr lg lg L lg d lg c lg 8. Lös följnd kvtionr lg lg lg ln 6 ln 9 lg 0 c ln ln d lg lg 9. Lös följnd kvtionr. Svr kt smt ng vid hov md hjäl v räknr tt närmvärd md gällnd siffror.
15 6 lg lg L d ln ln c ln ln Eonntilkvtionr 0. Lös följnd kvtionr. Svr kt smt ng vid hov md hjäl v räknr tt närmvärd md gällnd siffror., c d L.. Lös följnd kvtionr. Svr kt och förnkl så långt som möjligt L 0 L c L d L
16 SVAR Om dt finns lösning till n ugift mrkrs dtt md L i svrn ndn! Lösningrn till dss ugiftr hittr du längr k i häftt.. 0 c d. c d. 8. (, undvik tt skriv så, kn missförstå s! c d. c c 6 q c c d 0cd d 9 f 9g fg 8. q q q( q 9. 9 rs. rs. ( hl olnomt lir J, J,. 6 6 c 6. c c ( d L (,,c,d. c z z. c. c L (,c d (
17 c 8 6. c c c q w q wqw ( ( ( c ( d ( ( ( 9( ( f. 8 9 c d L (d, L ( c ( d L (c, d. A h Rktnglns Ar M h r Mntlrn hos n rät cirkulär clindr c A h Ar rlllltrts V d h r Volmn hos n cirkulär kon 6. c 9 d 0 0, 8 f 60. c q L
18 8. 9 c 9. 0 c d 0 Ekvtionn är orimlig f Lösning skns c (= flsk! d L (c. 0 0 c 0 Konjugtrgln! d 0 Kommntr: Mrkr n dul- llr trilrot i svrt! 6 f L Kommntr: Du kom väl ihåg tt röv röttrn?. - c Eistrr j d, L f. + lg,0 lg 0,60 c lg 0,699 L d + lg,90 lg 0,60 f + 0lg,0. lg 6 lg 6 c ln 6 d 6. lg 0 lg c d, L f lg g h 0
19 . L c d 0 0 Notr tt du lltid ör (och oft måst kontrollr tt lösningrn fungrr i dn ursrunglig kvtionn. Dn gr gränsningr för dn oknt storhtn, som dssutom kn ändrs vid tillämning v logritmlgrn. 8. c d = (0 j lösning 9. = 00 0,, L c = d, lg lg ln lg, lg, lg lg c lg lg d = L. ln ln 0 0 L ln ln ln c L d lg lg 0 L lg lg 0 lg 0 log L lg
20 LÖSNINGAR TILL VISSA UPPGIFTER. c c c c c Bråkdivision!. mgn = i åd nämnr och täljr Konjugt- och kvdrringsrglrn!. c Brt ut och fktorsudl!. d Som c mn lit klurigr. mgn = Jämför lktion!. c mgn =
21 6. d mgn = 080 Misströst int om du räknt fl å dnn ugift. Du är i gott (och stort sällsk! Mn jo å tills dt lir rätt, dt är oft viktig md ktht! mgn = 6 Hur finnr mn dn sist förkortningn? Du måst lt ftr dn! Du vt tt nämnrn innhållr fktorrn, och. Tst dom i tur och ordning.. Förkort md c. d 9. c q q q 9
22 0. c q 0 0 Mult. md tillåtn om 0 0. Dvs kvtionn tcks h två röttr: och Dn först rotn är nligt tidigr j tillåtn, vrför ndst åtrstår.. d 000 lg 0 lg 000 lg lg 0. c lg 0 lg lg 0 lg lg 0,00 0, d Pröv gärn flr vägr tt lös dnn ugift. Ndn finns ltrntiv, dn först ggr å tt du nvändr följdrn v dfinitionn v ln, i dn ndr örjr du md tt gör om uttrckt till n logritm. ln ln ln ln. ln ln ln ln ln ln ln ln ln,, Logritmlgrn ställr till dt för dig lit grnd ilnd, när du multilicrr, dividrr llr kvdrrr uttrck innhållnd oknt storhtr. Dsss dfinitionsområd kn ändrs, vilkt gör tt du vid kvtionslösning får flsk röttr. Enklst är tt lltid röv röttrn när du lösr logritmkvtionr! 9. Gnom tt dividr md undvikr du flsk röttr (som i lt. Du måst lltid utnttj ntdightn hos logritmr.. lg lg lg lg lg lg
23 . lg lg lg lg Prövning v röttrn gr tt dn ngtiv rotn är flsk. Då du nvändr : logritmlgn kn du int utnttj kvivlnsiln, utn du får iställt nvänd mdför - 9. lg lg 0 0 HL i dn ursrunglig kvtionn är dfinird för > om, (då nämnrn lir 0. Multiliktionn md lg( + tillför tlt till dfinitionsmängdn (därför mdföril. Ett närmvärd till svrt är,, så vi hövr int röv mr. 0. d Om finns i onntn å två trmr är dt nödvändigt tt undrsök om dss trmr kn skrivs om å smm s. lt:. 6. Oft är dt nklst tt logritmr åd ldn i kvtionn och sdn utnttj logritmlgrn.. ln ln llr tio-logritmr! ln ln ln ln logritmlgrn ln ln ln : lgn ln ln ln ln lös ut ln ln ln ln ln ln 0 ln ln 0 ln ln Minustcknt är vlt för tt mrkr svrts tckn. 0 lg ln 0 ln ln är två ltrntiv svr. lg
24 . Om du väljr tiologritmr llr nturlig logritmr slr i rinci ingn roll; ilnd är dt n något nklr. I dnn ugift kvittr dt. Svrt kn dock h mång olik utformningr. lg lg 0 0 lg lg 0 lg lg ln 0 ln 0 ln ln 0 ln 0 ln 0 ln 0. c Ilnd är dt smrt om du gör n vrilsustitution. I dnn övning sättr du = och får n ndrgrdskvtion. 0 Dn ngtiv rotn förksts, då måst vr ositivt. ln ln Glöm int tt åtrgå till vriln!. d Här siktr du å sustitutionn =. 0 0 log lg lg
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
Sammanfattning av ALA-B 2007
Crl-Mgnus Trä t7 Smmnttning v L- 7. Ordinär dirntilkvtionr (ODE). Först ordningns homogn ODE.... ndr ordningns homogn ODE.... Inhomogn kvtionr.... Sprl vrilr 5. Intgrrnd ktor 6. En ltrntiv örskjutningsrgl.
Laboration 1a: En Trie-modul
Lbortion 1: En Tri-modul 1 Syft Progrmmring md rfrnsr, vlusning, tstning, kt m.m. Vi hr trolign int hunnit gå ignom llt, viss skr får ni br cctr så läng. S ävn kodxml å kurssidn. 2 Bkgrund Vi skll undr
Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y
Diffrnilkvionr, lndd ml DIFFERENTIALEKVATIONER, BLANDADE EXEMPEL Ugif i Bsäm y [srl DE, linjr DE, homogn konsn llr ickkonsn kofficinr ] för ndnsånd diffrnilkvionr ii Bsäm dn llmänn lösningn ill vrj DE
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF004 TEN 05-06- Hjälpmdl: Formlblad och räkndosa. Fullständiga lösningar rfordras till samtliga uppgiftr. Lösningarna skall vara väl motivrad och så utförliga
Algoritmer och datastrukturer, föreläsning 11
Aloritmr oh tstrukturr, förläsnin Dnn förläsnin hnlr rfr. En rf hr n män nor (vrtx) oh n män år (). Ett xmpl är: A E F B D G H C Z Dnn rf hr följn män v nor: {A, B, C, D, E, F, G, H, Z Dn hr följn män
Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet
Förläsning 11: Grfr, isomorfi, konnktivitt En orikt nkl grf (V, E) står v hörn, V, oh kntr, E, vilk förinr istinkt nor: ing pilr, ing öglor, int multipl kntr mlln hörn. Två hörn u,v V är grnnr om t finns
Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Rduktion av ordning REDUKTION AV ORDNING I) Diffrntialkvationr där saknas ( n) Om i n diffrntialkvation saknas, dvs om DE har formn F (,,,, ) 0, då kan vi sänka kvationns
SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER
Sparabla diffrntialkvationr SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER En diffrntialkvation DE av första ordningn sägs vara sparabl om dn kan skrivas på d formn P Q llr kvivalnt d P d Q d Dn allmänna lösningn till
14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Rationella uttryck. Förlängning och förkortning
Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing
H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.
H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi LINJÄRA OCH ANDRAGRADSEKVATIONER Inlening: Definition. Mängen v ll lösningr till en ekvtion klls ekvtionens lösningsmäng. Eemelvis är {-, } lösningsmängen
Exponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN
LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär diffrntialkvation (DE) av första ordningn är n DE som kan skrivas på följand form Q( () Formn kallas standard form llr normalisrad form Om Q (
Sidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om
L HOSPITALS REGEL L Hospitals rgl (llr L Hopitals rgl ff( aa gg( ff ( aa gg ( används vid bräkning av obstämda uttryck av typ llr Sats (L Hospitals rgl Låt f och g vara två funktionr md följand gnskapr
============================================================
H0009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi LINJÄRA OCH ANDRAGRADSEKVATIONER Någr eemel me linjär ekvtioner oh ekvtioner som kn förenkls till linjär ekvtioner. Mn kn förenkl en ekvtion me hjäl v följne
Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:
Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matmatik HF9 Datum: 5 aug 7 Vrsion A Kontrollskrivningn gr maimalt p För godkänd kontrollskrivning krävs p Till samtliga uppgiftr krävs fullständiga lösningar! Inga
ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED
Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr ICKE-OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA ÖGERLED Linjär diffrntialkation (DE) md konstanta kofficintr
Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12
KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLERR Allmänt om kontinurliga sv Dfinition En stokastisk variabl kallas kontinurlig om fördlningsfunktionnn ξ är kontinurlig Egnskar av fördlningsfunktion: Fördlningsfunktionn
HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER
Armin alilovi: EXTRA ÖVNINGAR omogna linjära diffrntialkvationr OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Linjär diffrntialkvation (DE) md konstanta koffiintr är n kvation av följand
Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Repetitionsuppgifter i matematik
Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde
TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.
TN00 nals I Lösningsskissr, d.v.s. j nödvändigtvis ullständiga lösningar, till vissa uppgitr kap P. P.5a) Om gränsvärdt istrar så motsvarar dt drivatan av arctan i. Etrsom arctan är drivrbar i d så istrar
Headset för det Mobila kontoret
Hdst för dt Mobil kontort Dt t r o t n o k mobil Plntronics strtd 1962 och hr sdn dss nbrt inriktt sig på tt utvckl br kommuniktionshdst. Idg är Plntronics världsldnd på hdst och hr tt brtt utbud v hdst
Kaffe 5 kr Bulle 5 kr Kaffe och bulle 8 kr
Exmpl Som knt gällr tt sts Exmpl Följnd skylt finns på tt cfé Pythgors sts Arn Södrqvist, KH-Syd 3 + 4 = 5 Likhtn kn tolks som n mnifsttion v Pythgors Kff 5 kr Bull 5 kr Kff och ull 8 kr Likhtn 5+ 5= 8
ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED
Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr ICKE-OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA ÖGERLED Linjär diffrntialkation (DE) md konstanta kofficintr
Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2
Lösningr och kommentrer till uppgifter i.2 202 d) t t 2 25 t (t 5)(t + 5) Med hjälp v konjugtregeln kn vi fktoriser nämnren. Eftersom nämnren inte får bli noll är ej t 5 eller t 5 tillåtn. 206 Först presenterr
Föreläsning 7: Trigonometri
ht06 Föreläsning 7: Trigonometri Trigonometrisk identiteter En identitet är en likhet som håller för ll värden på någon vriel. Tex så gäller tt ( + ) + + för ll,. Dett skrivs ilnd som ( + ) + +, men vi
definitioner och begrepp
0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Rtionell tl Övningshäfte Avsnitt definitioner och egrepp DEFINITION: Ett rtionellt tl är ett tl som kn skrivs som en kvot melln två heltl och där 0. Mängden rtionell tl
Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok
Studieplnering till Kurs 3b Grön lärobok Den här studieplneringen hjälper dig tt häng med i kursen. Plneringen följer lärobokens uppdelning i kpitel och vsnitt. Iblnd får du tips på en inspeld genomgång
PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1
Uppgift Visa att srin (3k 2)(3k + ) konvrgrar och bstäm summan Lösning Vi har att a k = (3k 2)(3k+) Vi kan använda partialbråksuppdlning för att skriva om a k : a k = (3k 2)(3k + ) = A 3k 2 + B 3k(A +
Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?
Mitt brn skull ldrig klottr!...llr? trtgi! ls n n tu n g n r h y Täb g och in sn ly b, g in n k c y m ts Gnom u i lyckts v r h l ri t m t g li å rt klott unn. m m o k i t r tt lo k sk in m Hjälp oss tt
============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.
GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Vill veta kvaliteten hos våra vattenföringsdata?
Vll vt kvlttn hos vår vttnförngsdt? Bnt Görnsson, G Bo Toms Lndlus, FoU //9 Bkgrund - gnomförd v n stud för tt tst någr xmpl på noggrnnhtskrv på Bo:s Q-dt En v Bo:s huvuduppgftr är tt t frm kvlttskontrollrd
Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik
Räknövning i rmodynamik och statistisk fysik 004--8 Problm En Isingmodll har två spinn md växlvrkansnrginu s s. Ang alla tillstånd samt dras oltzmann-faktorr. räkna systmts partitionsfunktion. ad är sannolikhtn
arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar
DERIVERINGSREGLER och några gomtriska tillämpningar DERIVERINGSREGLER ( f ( ) + g( )) ) + g ( ) ( af ( )) a ) a konstant ( af ( ) + bg( )) a ) + bg ( ) a b konstantr Produktrgln: ( f ( ) g( )) ) g( ) +
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.
GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern, är reell tl och INTE ± V Funktionen f () är egränsd i intervllet
V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Sfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
re (potensform eller exponentialform)
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Kompla tal. Polär form och potnsform KOMPLEXA TAL I POLÄR FORM och KOMPLEXA TAL I POTENSFORM, där, R (rktangulär form r(cos sn (polär form n n r (cosn sn n D Movrs forml r
som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.
Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio PARTELL NTEGRATON uu(vv ( dddd uu(vv( uu (vv(dddd ( ), (pppppppppppppppp iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii) KKKKKKKKKKKKKK: uuuu dddd uuuu uu vv dddd Förklrig: Eligt produktrgl
V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)
Kontinurliga fördlningar KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER Allmänt om kontinurliga s.v. Dfinition. En stokastisk variabl ξξ. kallas kontinurlig om fördlningsfunktionn FF ξ är kontinurlig. Egnskar: Fördlningsfunktionn
Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning
Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds
f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.
Föreläsning. Integrl En förenkl efinition Antg tt f(x) å x b och tt f(x) är kontinuerlig är. Den bestäm integrlen b f(x)x efiniers som ren v ytn som begränss v y = f(t), y =, t = och t = b, se figur. Insättningsformeln
SF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
Kan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.
1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",
Elementær diskret matematikk, MA0301, våren 2011
Lösningsförslag Elmntær iskrt matmatikk, MA00, vårn 0 Oppgav Varj or motsvarar n prmutation av storlk från 9 bokstävrna i TRONDHEIM Alltså är antalt sökta or P(9,) = 9 8 7 6 På liknan sätt får vi att t
TENTAMEN Datum: 19 aug 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000
TENTAMEN Dum: 9 ug 08 TEN: Dffrnlkvonr, kompl l och Tlors forml Kurskod HF000, HF00, H0, H000, L000 Skrvd: 8:-: Hjälpmdl: Bfog formlld och mnräknr v vlkn p som hls Lärr: Armn Hllovc Dnn nmnslpp får j hålls
Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR TALFÖLJDER Dfiitio a: E talföljd är rll (llr koml) fuktio vars dfiitiosmägd är mägd av aturliga tal {0,,,,4, } Eml f ( ) = +, = 0,,,, är talföljd + Ma brukar utvidga dfiitio
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen T Erlndsson TENTAMEN 5--4 Anlys MN SVAR OCH ANVISNINGAR FRÅGOR... 4. 5. x-xeln 6. y = x + x + 7. y = sin x + 8. y = xe x + 9. y = e x. y = x +.. + x. x = 4. 5.
TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017
KTH, Mtemtik Mri Sprkin Lösningsförslg till tentmen i SF683 och SF629 (del ) 23 oktober 207 Tentmen består v sex uppgifter där vrder uppgift ger mximlt fr poäng. Preliminär betgsgränser: A 2 poäng, B 9,
TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2
Tntamn TMV20 Inldand Diskrt Matmatik, D/DI2 207-2-20 kl. 08.30 2.30 Examinator: Ptr Hgarty, Matmatiska vtnskapr, Chalmrs Tlfonvakt: Ivar Simonsson (alt. Ptr Hgarty), tlfon: 037725325 (alt. 0705705475)
TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00
TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, Momnt: TEN anals atum: Lördag, 9 jan Skrivtid :-7: Eaminator: Armin Halilovi Rättand lärar: Frdrik Brgholm, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr:
Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said
Kurs: HF9 Matmatik, Momnt TEN (Anals) atum: augusti 5 Skrivtid 8:5 :5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said För godkänt btg krävs av ma 4 poäng. Btgsgränsr: För btg A, B, C,, E krävs,
Matematiska uppgifter
Element Årgång 59, 976 Årgång 59, 976 Först häftet 3020. Lös på enklste sätt ekvtionssystemet (Svr: x = v = 2 och y = u = 2) x + 7y + 3v + 5u = 6 8x + 4y + 6v + 2u = 6 2x + 6y + 4v + 8u = 6 5x + 3y + 7v
Finaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00
TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, momnt TEN anals atum: dc Skrivtid 8:-: Eaminator: Armin Halilovic Rättand lärar: Erik Mlandr, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr: För btg
RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)
Förläsning 4: Hittills å kursn: Rlativittstori Ljusastigtn i vakuum dnsamma för alla obsrvatörr Lorntztransformationn x γx vt y y z z vx t γt där γ v 1 1 v 1 0 0 Alla systm i likformig rörls i förålland
Nordic Light Roulett. Aluminiumpersienn. Nordic Light Roulett Installation - Manövrering - Rengöring. Aluminiumpersienn
INSTALLATION - MONTERING - RENGÖRING Originlokumntt får int i txt llr utförn änrs utn mgivn v Turnils AB. www.nori-light.om Nori Light SE-441 15 Alingsås, Swn Tl: +46-322 775 00 E-mil: orrurop@turnils.om
V Ä G E N T I L L V A T T E N w w w. a v a n t i s y s t e m. s e
VÄGEN TILL VATTEN v n i y m Vn vi in kn J ordn vnillgångr är norm, mn Grundvn är n dl v vn räknr mn bor nö, i och lvn blir vig krlopp d br 3% kvr för vår vnförörjning När yvn rängr nd i mrkn rn d och blir
Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj
Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n
TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor
ENAMEN HF9 Mmik EN Skrivid : 7: Frdgn jnuri nmn bsår v sidor Hjälpmdl: Udl ormlbld Räkndos j illån nmn bsår v uppgir som ol kn g poäng F är undrkän bg mn md möjligh ill komplring Komplringn kn nds görs
v v v v 5 v v v 4 (V,E ) (V,E)
. Grftori Btylsn v ilr som stö oh inspirtion för mtmtisk rsonmng kn knppst övrsktts. Stuirn v nkl ilr hr gtt oss grftorin. Tyvärr, llr lykligtvis, visr t sig snt tt nkl oh nturlig frågställningr om nkl
Umeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e
Umå Univrsitt 2007-12-06 Institutionn för fysik Danil Eriksson/Lif Hassmyr Bstämning av /m 1 Syft Laborationns syft är att g ökad förståls för hur laddad partiklars rörls påvrkas av yttr lktromagntiska
1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter
Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr APACETRANSFORMER plcrnormr nvän bl nn ör lö irnilkvionr DE och ym v DE m konn koicinr lö någr ypr v ingrlkvionr bämm bili ho linjär ym Diniion å vr inir ör plcrnormn
TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng
TENTMEN Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: Emintor: Dtum: Tid: Hjälpmedel: Omfttning oc etgsgränser: H Mtemtik för sår I TEN Tekniskt sår Nicls Hjelm Nicls Hjelm -8- :-7: ormelsmling: ISBN 78--7-77-8
Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)
F5: korr Appnd B oh kormodlon Kp PE g välrkr - Norml nl n nrlldrn g välrkr -S-p g välrkr -PWM Modlon v omvndlr - + R L C d + d Fgr.8: Dn ndrök omvndlrn yrd lkrkr nln ll nä Fgr.9: Bärvågmodlon md nformg
1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 905 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningr v svrens innehåll och poängsättningr som ges här är inte bindnde för studentexmensnämndens bedömning Censorern beslutr om de kriterier
SF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2
LÖNINGR TILL RLEM I KITEL L. Kftn h stolkn. Dss iktning ltivt koodintln ä också känd och givn v vinkln. Kftns - komponnt ä då sin, mdn - komponntn ä cos. Vi kn skiv kftn på vktofom: + sin cos ll komponntfom
Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:
Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:
Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )
Intrduktinskurs i mtemtik 1 v 5 Algerisk uttrk: Räknelgr: lgen distriutiv lgr ssitiv lgr kmmuttiv, Ptenser: 1 n L n gånger --------------------------------------- n udd tl, jämnt tl n, n n n 4 4.. ---------------------------------------
Ekosteg. En simulering om energi och klimat
Ekostg En simulring om nrgi och klimat E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 2 / 7 Dsign Maurits Vallntin Johansson Pr Wttrstrand Txtr och matrial Maurits Vallntin Johansson Alxandr
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1
Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert
24 Integraler av masstyp
Nr, mj -5, Ameli Integrler v msstyp Kurvintegrler v msstyp Vi hr hittills studert en typ v kurvintegrl, R F dr, där vi integrerr den komponent v ett vektorfält F som är tngentiell till kurvn ( dr) i punkter
Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1
F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8
Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr
Trädstrukturer. Definitioner och terminologi. Informationsteknologi Tom Smedsaas 21 augusti 2016
Iformtiostkoloi Tom Smss uusti 6 Trästrukturr Dfiitior och trmioloi I list hr vrj o xkt ftrföljr (utom sist) och förår (utom först). Om vi tillåtr tt o hr flr ftrföljr rhållr vi trästruktur: c f h i j
Generaliserade integraler
Generliserde integrler Mtemtik Breddning 2.5 Frm till denn punkt hr vi endst studert integrler där funktionen som skll integrers vrit begränsd. Dessutom hr det intervll över vilket vi integrerr vrit begränst
UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION
OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i
Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.
Deinitionsmängd FUNKTIONER. DEFINITIONSMÄNGD OCH VÄRDEMÄNGD. Deinition En unktion (eller vbildning ) rån en mängd A till en mängd B är en regel som till någr element i A ordnr högst ett element i B. Att
Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Sammanfattning, Dag 9
Smmnfttning, Dg 9 Idg studerde vi begrepp sklärprudokt (eller innerprodukt), norm och ortogonlitet på ett llmänt vektorrum. Vi börjde med en kort repetition på smm begrep för vektorrummet R 3. I rummet
13 Generaliserade dubbelintegraler
Nr 3, 4 pril -5, Ameli 3 Generliserde dubbelintegrler 3. Generliserde enkelintegrler Integrerbrhet är definiert för funktioner som är begränsde och definierde på ett ändligt intervll. ett kn i mång fll
Integraler och statistik
Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik
Innehåll. Om gasfjädrar 1. Modeller (1 dan = 1 kgf = 2.25 lbf) Cylinder. Initialkraft dan. diameter mm < 250 < 500 250 < F INIT < 750 500 < F INIT
DO NOT OPEN - HIGH PREURE. FIING PREURE MAX 150 BAR. PROTECT AGAINT DAMAGE. TRÖMHOMEN AB, Box 216, E-573 23 T rnås, wdn T l. +46 140 571 00, T lx +46 140 571 99 DO NOT OPEN FIING PRE PROTECT AGA TRÖMHOMEN