Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd
|
|
|
- Sandra Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10, m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p kgm/s 1, kgm/s Sva: 1, kgm/s G5. Röelsemängd p Elektonens massa m 9, kg och dess hastighet v m/s p 9, kgm/s 1, kgm/s Sva: 1, kgm/s G6. a) Vid en kollision mellan två koppa bevaas inte deas hastighete. Två koppa kan t.ex. komma akt mot vaanda med samma fat. Om kollisionen ä fullständigt oelastisk och koppana ha samma massa komme de att stanna vid kollisionen. Altenativ a ä inte koekt. b) Röelseenegi kan oandlas till bland annat fiktionsväme vid kollisione. Altenativ b ä inte koekt. c) Totala öelsemängden bevaas vid alla kollisione. Altenativ c ä koekt. Sva: c G7. Röelsemängden bevaas vid alla stöta, dvs altenativen c och d ä koekta. Röelseenegin bevaas endast vid fullständigt elastiska stöta, vilket innebä att altenativ a ä koekt. Sva: a, c och d G8. Pucken ges en hastighet åt höge. Efte tillslaget ha pucken således dels en hastighet akt uppåt, dels en hastighet åt höge. Dessa hastighete addeas till en esulteande hastighet snett uppåt höge, dvs. figu. Sva: Figu
2 G1.Geväet få hastigheten v. Den totala öelsemängden hos systemet "kula-gevä" ä noll innan skottet avlossats och ä dämed noll även efte det att skottet avlossats. Lagen om öelsemängdens bevaande ge: 4,0 v + 0, v 0,84 m/s Att hastigheten ha negativt tecken innebä att geväets öelseiktning ä motsatt kulans. Sva: 0,84 m/s G. Vagnanas gemensamma hastighet efte kollisionen betecknas med v. Vi bestämme denna hastighet med lagen om öelsemängdens konstans: 6,0. 5,0 +,0. ( 8,0) (6,0 +,0). v v 8v 14 v 1,75 m/s Sva: 1,8 m/s G3. Bilens hastighet föe kollisionen ä 36 v 1 36 km/h m/s 10 m/s 3,6 Lastbilens hastighet föe kollisionen ä v 0 m/s Bilens massa ä m 100 kg. Lastbilens massa ä M 5300 kg Kollisionen ä helt oelastisk. Bilana ha gemensam hastighet v efte kollisionen. Lagen om öelsemängdens bevaande ge då: 1 + Mv (m + M)v v + Mv m/s m + M ,846 m/s 1,846. 3,6 km/h 6,6 km/h Sva: 6,6 km/h (1,8 m/s) G4. Att stöten ä fullständigt oelastisk innebä att vagnana fastna i vaanda och fotsätte som ett enda ekipage med hastigheten v efte kollisionen. Lagen om öelsemängdens bevaande ge: 4,0. 6,0 + 8,0. 0 (4,0 + 8,0). v v v m/s,0 m/s 1 Sva:,0 m/s V6.Om vi sätte hastigheten efte studsen till v 11 m/s, ä hastigheten föe studsen v 1 1 m/s, eftesom hastighetens iktninga ä omkastade. Röelsemängd föe studsen: 1 0,018. ( 1) kgm/s 0,16 kgm/s Röelsemängd efte studsen: 0, kgm/s 0,198 kgm/s. Ändingen av öelsemängd bli då 1 (0,198 ( 0,16)) kgm/s 0,414 kgm/s Sva: 0,41 kgm/s
3 V7. Impulslagen F. t o. v o 0, m,0 kg Impulsen F. t epesenteas av aean unde gafen i figuen. N F 6 4 Vi få F. t ( ,0. v v Sva: 3 m/s t s 6 6 ) Ns 46 Ns 46 m/s 3 m/s V8. Vi vill beäkna kulans hastighet v då den nå stålplattan. Vi beäkna däfö föst falltiden t. gt s 1,0 s Detta ge t s 0,451 s g 9,8 Kulan ha då fått hastigheten v gt 9,8. 0,451 m/s 4,43 m/s Kulans öelsemängd p 1 m. v 0,010. 4,43 kgm/s 0,0443 kgm/s. Efte studsen ha kulan öelsemängden p 0,0443 kgm/s. Röelsemängdsändingen p. 0,0443 kgm/s 0,0886 kgm/s Impulslagen: F. t p ge F. 0,05 0,0886 0,0886 F N 1,77 N 0,05 Sva: 1,8 N V9. Innan kulan avfyats ä den totala öelsemängden fö båt och kula lika med noll. Enligt lagen om öelsemängdens bevaande ä den totala öelsemängden noll även efte avfyandet. Båtens hastighet efte skottet ä v. Kulans hastighet sätts till 100 m/s. Efte avfyandet av kulan väge båten (450 6,5) kg 443,5 kg Vi få: 443,5. v + 6,5. ( 100) 0 443,5v 650 v 650 m/s 1,47 m/s 443,5 Sva: 1,5 m/s
4 V10. Vi vill beäkna den påköande bilens hastighet v 1 i kollisionsögonblicket och beäkna däfö föst tiden t fån stat till kollision. Vi ha s Detta ge t s a 80 1,5 at s 10,3 s Vi få då v 1 at 1,5. 10,3 m/s 15,5 m/s 15,5. 3,6 km/h 55,8 km/h Låt vaje bils massa vaa m och låt v vaa deas gemensamma hastighet efte kollisionen. Lagen om öelsemängdens bevaande ge: m. 55,8 + m. 30 m. v v 85,8 85,8 v km/h 4,9 km/h Sva: 43 km/h V11. Vi sätte puckens hastighet till 1 m/s nä den näma sig klubban. Efte slaget fån klubban ha den hastigheten v. Puckens massa ä m. Impulslagen ge:,50 m. ( 1),50 0,160. v + 0, ,160. v 0,58 v Sva: 3,6 m/s 0,58 0,160 m/s 3,65 m/s M1.Vi välje höge som positiv öelseiktning. Vagnanas sammanlagda öelseenegi föe kollisionen ä 5,0 ( 1) 5,0 ( + ) J 1,5 J Enegipincipen ge att den totala öelseenegin inte kan vaa stöe efte kollisionen. I altenativ D ä vagnanas sammanlagda öelseenegi 5,0 ( ) 5,0 3 ( + ) J 3,5 J Altenativ D ä således omöjligt. I samtliga öviga altenativ ä vagnanas totala öelseenegi lika med elle minde än 1,5 J. Röelsemängden bevaas vid alla stöta. Röelsemängden föe kollisionen ä ( 1) 5 kgm/s Röelsemängden efte kollisionen ä A: 5 ( ) kgm/s B: kgm/s C: 5 ( 1) kgm/s E: 5 0,+ 5 0,8 5 kgm/s F: 5 0, ,5 5 kgm/s Vi finne att öelsemängden bevaas i B, C, E och F. Sva: B, C, E och F
5 M. Vi beäkna föst den hastighet v 1 med vilken bollen täffa golvet. Vi utnyttja enegipincipen. Bollens lägesenegi oandlas till öelseenegi stax innan studsen mot golvet. Bollen falle fån höjden h 1,5 m. Vi få: 1 mgh 1 v 1 gh 1 9,8, 5 m/s 7,0 m/s Diekt efte studsen ha bollen hastigheten v och nå sedan höjden h,0 m. Detta ge mgh v gh 9,8, 0 m/s 6,3 m/s Efte studsen ha bollen motsatt öelseiktning, vafö vi sätte v 6,3 m/s. Impulslagen F. t 1 : F. 0,15 (0,10. ( 6,3) 0,10. 7,0) Ns ( )1,59 Ns 1,59 F N 10,6 N 0,15 Sva: 11 N M3. a) Efte det att bollen ha studsat upp ha den föloat (4,0,8) m 1, m i höjd. Detta innebä en fölust av lägesenegi mgh 0,080. 9,8. 1, J 0,94 J. Denna enegi ha oandlats till väme vid studsen. b) Vi beäkna föst bollens hastighet v 1 stax innan den nå golvet. Bollen släpps fån höjden h 1 4,0 m. Dess lägesenegi ha oandlats till öelseenegi då den nå golvet. 1 mgh 1 v 1 gh 1 9,8 4, 0 m/s 8,9 m/s Diekt efte studsen ha bollen hastigheten v och nå sedan höjden h,8 m. Detta ge: mgh v gh 9,8, 8 m/s 7,4 m/s Efte studsen ha bollen motsatt öelseiktning, vafö vi sätte v 7,4 m/s. Impulslagen F. t 1 ge F.0,075 (0,080.( 7,4) 0,080.8,9) Ns 1,30 Ns 1,30 F N 17,4 N 0,075 Sva. a) 0,94 J b) 17 N
6 Centalöelse G m G1.Newtons gavitationslag F 1 m , ,0 10,0 10 F 11 (1,5 10 ) F 3,56 10 N ge N Sva: 3,6 10 N G m G13. Newtons gavitationslag F 1 m , ,0 10 7,3 10 F N 8 (3,8 10 ) F, N ge Sva:, N G14. I läge ha kulan hastighet akt uppåt i bilden. Tidigae ha öets ytte vägg tvingat kulan att öa sig i cikelbana. Eftesom öet upphö vid, komme kulan nu att öa sig utefte en ät linje åt samma håll som dess hastighet, dvs. i iktning B. Sva: B G15. Då ett föemål ö sig i cikelbana med adien och med konstant banhastighet v, ä acceleationen konstant till sin stolek. a Acceleationen ända däemot hela tiden iktning, eftesom den ständigt ä iktad in mot centum av banan. Sva: C G16.Båda pesonena otea med 6,0 vav/minut. De ha således samma vinkelhastighet ω. Ju länge man befinne sig fån kausellens axel, desto stöe hastighet ha man. A ha alltså stöe hastighet än B. Sva: a och d v G17. Fågeln ö sig i en cikel med omketsen π π. 1,30 m 8,17 m. Omloppstiden T 1 h 3600 s. 8,17 Fågelns hastighet v m/s 0,003 m/s 3600 Fågelns acceleation v 0,003 a 1,30 m/s 4, m/s Sva: 4, m/s
7 G18. Centipetalkaften kan skivas 0,045,5 F c N 0,9375 N 0,30 Sva: 0,94 N G19. a) Hastigheten v ä iktad akt famåt, tyngden mg ä iktad nedåt och nomalkaften F N ä iktad uppåt. mg ä stöe än F N eftesom den esulteande kaften skall vaa iktad nedåt (en centipetalkaft). F N v mg b) v 7 km/h 7 m/s 0 m/s 3,6 Centipetalkaften ä mg F N F N mg 00 N ( , ) N Sva: b),0 kn V3.a) Den esulteande kaften på stenen ä en centipetalkaft, dvs iktad in mot cikelns centum. Dess stolek ä F 0,50,0 0,40 N 5,0 N b) Vi löse ut u uttycket ovan. F Om F ä oföändad och faten v öka till v få vi: m(v) 1 4, dvs 4 gånge stöe än tidigae. F F Sva: a) 5,0 N iktad mot cikelns centum b) A) 4
8 V4. På kulan veka tyngden mg och spännkaften F s fån snöet. Kulan otea i hoisontalplanet. Detta innebä att den esulteande kaften (centipetalkaften) till mg och F s ä iktad mot cikelbanans centum (åt höge i figuen). Den pil som epesentea spännkaften skall itas så lång så att spännkaftens lodäta komposant ä lika sto som tyngden. F s mg V5. Kulans massa ä m 0,055 kg På kulan veka två kafte, spännkaften S i tåden och kulans tyngd mg. Den esulteande kaften ä F, en centipetalkaft, som tvinga kulan att öa sig i en cikelbana. Se figu. 4 o S F mg tan 4 o F mg F mg. tan 4 o 0,055. 9,8. tan 4 o N 0,4 N Sva: 0,4 N V6. Centipetalacceleationen v 4π a, dä ä jodadien vid ekvaton och T ä omloppstiden. T 6, m. T 4 h s s. 4π 6 4π 6, a m/s 0,034 m/s T Sva: 0,034 m/s
9 V7. Bilens massa ä m och dess fat ä v. Eftesom bilen kö på en hoisontell väg ä nomalkaften lika sto som tyngden, dvs mg. Maximal fiktionskaft ä F 0,3. mg Denna fiktionskaft ä centipetalkaften F c v 0,3 g 0,3 9,8 56 m/s 11, m/s 11,. 3,6 km/h 40 km/h Sva: 40 km/h 0,3. mg V8. Det utföda abetet W F. s, dä F äknas i föflyttningens iktning. Eftesom kaften F unde hela öelsen ä vinkelät mot föflyttningen s, bli abetet lika med noll. Sva: 0 Nm V9. Centifugens adie 0,5 m. Fekvens f 400 vav/minut 6,67 vav/s. Den esulteande kaften på metallföemålet ä en centipetalkaft F 0,10. 4π. 6,67. 0,5 N 5,6 N På föemålet veka två kafte som båda ä iktade nedåt: 1) tyngdkaften mg 0,10. 9,8 N 1,18 N ) nomalkaften F N, dvs den kaft med vilken centifugen påveka föemålet. Summan av dessa båda kafte bli 5,6 N. 1,18 + F N 5,6 F N (5,6 1,18) N 51,46 N m. 4π. f. Metallföemål mg F N Sva: 51 N
10 M3.Fö att kunna beäkna centipetalkaften i banans lägsta punkt behöve vi bestämma hastigheten i denna punkt. Vi använde ett enegiesonemang. I banans högsta punkt ä tyngden lika med den nödvändiga centipetalkaften: o o (v o ä hastigheten i högsta punkten.) mg mg o mg I banans högsta punkt ha stenen öelseenegi E k o mg och potentiell enegi E p mg. dä höjden öve den lägsta punkten ä. Vi sätte således den potentiella enegin till noll i lägsta punkten. Total enegi E E p + E k mg. mg 5mg + Denna totala enegi övegå helt i öelseenegi i den lägsta punkten (v ä stenens hastighet i denna punkt): 5mg 5mg Den nödvändiga centipetalkaften i den lägsta punkten ä således 5 gånge så sto som koppens tyngd. I den lägsta punkten veka två kafte på koppen, tyngden mg iktad nedåt och spännkaften F i snöet iktad uppåt. Centipetalkaften F c ä esultanten till dessa kafte: F c F mg F c 5mg 5mg F mg F 6mg 6.. 9,8 N 118 N Sva: 10 N M4. På stenen veka två kafte, stäckkaften i tåden och tyngdkaften 1,5g. Vi låte kaften i tåden vaa 18 N. Eftesom stenen ö sig i en cikelbana med konstant banhastighet ä den esulteande kaften F iktad in mot centum. Se figu. 18 N 1,0 m 1,0 m F 1,5g Vi bestämme F med hjälp av Pythagoas' sats. F + (1,5g) 18 1,0 10,3 1,0 F N 10,3 N F Radien i banan bestäms med hjälp av likfomiga tiangla. 1,0 18 1,0 10,3 1,0 F m 0,69 m Låt f vaa fekvensen, dvs antalet vav pe sekund. Centipetalkaften F kan då skivas: F m. 4π. f. F vilket ge f m 4π vav/s 0,50 vav/s. Antal vav pe minut bli då 0, Sva: 30 vav/minut 10,3 1,5 4π 0,69
11 M5. a) Två kafte påveka piloten, hans tyngd och nomalkaften fån sätet. Fö att tvinga piloten att följa cikelbanan måste den esulteande kaften vaa iktad mot cikelbanans centum. Nomalkaften måste vaa stöe än tyngden. Nomalkaft F N Tyngd mg b) Resulteande kaft ä en centipetalkaft. F N mg F c m v F N F c + mg + mg 70 v 70 km/h m/s 00 m/s 3,6 Vågen mäte nomalkaften F N, men ange massan M dä F N M. g M F N g m v + mg m v g g ( + 86) kg 3 kg 400 9,8 Sva: 30 kg + m M6. Nä kulan befinne sig i det nede läget ä belastningen på tåden som stöst. Låt kaften i tåden i detta läge vaa S. På kulan veka då två kafte, kaften S i tåden iktad uppåt och kulans tyngd 1,5g iktad nedåt. Resulteande kaft ä S 1,5g, vilket ä en centipetalkaft och följaktligen kan skivas L 1,5 v, dä L ä tådens längd och v kulans hastighet i det nede läget. L S 1,5g 1,5 v L (1) L 60 o L cos 60 o 0,5L S h 0,5L 1,5g Vi bestämme hastigheten v med hjälp av enegipincipen. Fån utgångsläget till nede läget minska kulans lägesenegi med mgh 1,5. g. (L L. cos 60 o ) 1,5. g. (L 0,5L) 1,5. g. 0,5L 0,75. g. L Denna lägesenegi oandlas till öelseenegi 1,5 v 0,75v
12 Vi ha således: 0,75v 0,75. g. L, vilket ge v gl. Detta väde på v insättes i ekv. (1) ovan: S 1,5g 1,5 gl 1,5 g L S 1,5g + 1,5g 3g 3. 9,8 N 9,46 N Sva: 9 N
UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E
UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med
Lösningsförslag nexus B Mekanik
Lösningsföslag 1 Mekanik 101. Stenen falle stäckan s. s gt 9,8 1, 6 m 1,6 m Sva: 1 m 10. Vi kan använda enegipincipen: mv mgh v gh Hastigheten vid nedslaget bli då: v gh 9,85 m/s 6 m/s Sva: 6 m/s 10. a)
Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av
Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av
Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.
Upp gifte 1. Mattias och hans vänne bada vid ett hoppton som ä 10,3 m högt. Hu lång tid ta det innan man slå i vattnet om man hoppa akt ne fån tonet?. En boll täffa ibban på ett handbollsmål och studsa
7 Elektricitet. Laddning
LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva
1 Rörelse och krafter
1 Röelse och kafte 101. Man bö da vinkelätt mot vektyget. Kaften F beäknas då genom att momentet M = F! l " F = M l Sva: 40 N = 110 0,45 N = 44 N 10. a) Maximalt moment få Ebba i de ögonblick då kaften
ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led
y@md 7 6 5 4 3 1 öelse i två dimensione (epetition) kastöelse: a x = 0 a y = -g obeoende öelse i x- espektive y-led 10 0 30 kastpaabel x@md likfomig cikulä öelse d ( t) ω = θ dt adiane/tidsenhet y = konst.
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O
LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man
Lösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09
Lösninga och sa till uppgifte fö ysik -5 hösten -09 Röelse. a) -t-diaga 0 5 0 (/s) 5 0 5 0 0 0 0 0 0 50 t (s) b) Bosstäckan ges a 0 + s t 5 /s + 0 /s 5.0 s 6.5 < 00 Rådjuet klaa sig, efteso bosstäckan
Gravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar
Gavitation och planetöelse: Keples 3 laga (YF kap. 13.5) Johannes Keple (1571-1630) utgick fån Copenicus heliocentiska väldsbild (1543) och analyseade (1601-1619) data fån Tycho Bahe, vilket esulteade
Lösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism
Lösninga till öningsuppgifte centalöelse ch Magnetism Centalöelse G1 Centipetalacceleatinen a = = 5, m/s = 15,9 m/s 1,7 Sa: 16 m/s G4 (3,5 10 3 ) c 0,045 a m/s =,7 10 8 m/s Sa:,7 10 8 m/s 50 G7 = 50 km/h
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10. från jorden. Enligt Newtons v 2 e r. där M och m är jordens respektive F. F = mgr 2
LEDNINGA TILL POBLEM I KAPITEL LP Satelliten ketsa king joden oc påvekas av en enda kaft, gavitationskaften fån joden Enligt Newtons v e allänna gavitationslag ä den = G M e () v dä M oc ä jodens espektive
LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 7
LÖIGAR TILL PROLEM I KAPITEL 7 LP 7.1 Hissen komme uppifån och bomsas så att acceleationen ä iktad uppåt. Filägg pesonen fån hissgolvet. Infö nomalkaften som golvet påveka föttena med. Tyngdkaften ä. Kaftekvationen
Kontrollskrivning Mekanik
Institutionen fö fysik, kemi och biologi (IFM) Macus Ekholm TFYA6/KTR Kontollskivning Mekanik novembe 06 8:00 0:00 Kontollskivningen bestå av 3 uppgifte som totalt kan ge 4 poäng. Fö godkänt betyg (G)
Vågräta och lodräta cirkelbanor
Vågäta och lodäta cikelbano Josefin Eiksson Sammanfattning fån boken Ego fysik 13 septembe 2012 Intoduktion Vi ska studea koklinjig öelse i två dimensione - i ett plan. Våätt plan och lodätt plan Exempel
Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28
Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,
Mekanik Laboration 3
Götebogs Uniesitet Natuetenskapligt baså, NBAF 9/9 8 Institutionen fö fsik Inga Albinsson Natuetenskapligt baså, NBAF Laboationen genomfös i guppe om te och omfatta 4 olika fösök som totalt genomfös unde
REDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK
Chiste Nbeg REDVISNINSUIFT I MEKANIK En civilingenjö skall kunna idealisea ett givet vekligt sstem, göa en adekvat mekanisk modell och behandla modellen med matematiska och numeiska metode I mekaniken
Den geocentriska världsbilden
Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade
LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8
LÖSIGR TILL PROLEM I KPITEL 8 LP 8. Vi anta föst att den gina bomsande kaften F k ä den enda kaft som påeka öelsen och dämed också intängningsdjupet. Men eka ingen kaft i öelseiktningen? Fastän man i talspåk
TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kei och biologi (IM) Macus Ekhol TYA16/TEN2 Tentaen Mekanik 29 as 2016 14:00 19:00 Tentaen bestå av 6 uppgifte so vadea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välotiveade sat
Grundläggande mekanik och hållfasthetslära
Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: Ladokkod: tentamen 145TG (41N19) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 1 juni 17 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel
FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.
FYSIKÄVINGEN KVAIFICERINGS- OCH AGÄVING 5 febuai 1998 ÖSNINGSFÖRSAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDE 1. Den vanliga modellen nä en kopp glide på ett undelag ä att man ha en fiktionskaft som ä popotionell mot nomalkaften
TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 18 april :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kemi och biologi (IFM) Macus Ekholm TFYA16/TEN2 Tentamen Mekanik 18 apil 2017 14:00 19:00 Tentamen bestå av 6 uppgifte som vadea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välmotiveade
1 Två stationära lösningar i cylindergeometri
Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes
TENTAMEN I FYSIK. HF0022 Fysik för basår I TENA / TEN1, 7,5 hp Tekniskt basår/bastermin TBASA Svante Granqvist, Niclas Hjelm, Staffan Linnæus
TENTAMEN I YSIK Kusnumme: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omattning och betygsgänse: Övig inomation: H00 ysik ö baså I TENA / TEN1, 7,5 hp Tekniskt baså/bastemin TBASA
Tentamen Mekanik TFYA16/TEN2. 24 augusti :00 19:00 TER2. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kemi och biologi (IFM) Macus Ekholm TFYA16/TEN Tentamen Mekanik 4 augusti 018 14:00 19:00 TER Tentamen bestå av 6 uppgifte som vadea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa
Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,
KTH Mekanik 2010 05 28 Mekanik fö I, SG1109, Lösninga till poblemtentamen, 2010 05 28 Uppgift 1: En lätt glatt stång OA kan otea king en fix glatt led i O. Leden i O sitte på en glatt vetikal vägg. I punkten
Grundläggande mekanik och hållfasthetslära
Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: tentamen Ladokkod: A145TG (41N19A) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 18-6-1 Tid: 14.-18. Hjälpmedel: Hjälpmedel
Datum: Tid:
Kus: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgänse: Öig infomation: TETAME I FYSIK HF005 Fysik fö baså II Studente egisteade på den älde kusen HF0016 Fysik
Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik
Tentamen i Mekanik I del Statik och patikeldynamik TMME8 0-0-, kl 4.00-9.00 Tentamenskod: TEN Tentasal: Examinato: Pete Schmidt Tentajou: Pete Schmidt, Tel. 8 7 43, (Besöke salana ca 5.00 och 7.30) Kusadministatö:
Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.
villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och
Sammanfattning av STATIK
Sammanfattning av STATIK Pete Schmidt IEI-ekanik, LiTH Linköpings univesitet Kaft: En kafts vekan på en kpp bestäms av kaftens stlek, iktning ch angeppspunkt P. Kaftens iktning ch angeppspunkt definiea
I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden.
I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden. 60 Du vandrar omkring bland din mosters äppelträd och får ett jättestort äpple i huvudet. Av din moster (som är
Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)
Upp gifte 1. Stålningen i en mikovågsugn ha fekvensen,5 GHz. Vilken våglängd ha stålningen?. Vilka fekvense ha synligt ljus? 3. Synligt ljus täffa ett gitte. Vilka fäge avböjs mest espektive minst?. Bestäm
TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 10 januari :00 13:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kemi och biologi (IM) Macus Ekholm TYA16/TEN2 Tentamen Mekanik 10 januai 2017 8:00 13:00 Tentamen bestå av 6 uppgifte som vaea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välmotiveae
Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometi Lambetstålae En källa som spide ljus diffust kallas Lambetstålae. Ex. bioduk, snö, pappe. Luminansen ä obeoende av betaktningsvinkeln θ. Om vinkeln ändas ändas I v men inte L v. L v =
Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga
Ka.7 ugifte u älde ulaga 99: 7. Beäkna aean innanfö s.k. asteoidkuvan jj + jyj Absolutbeloen ha till e ekt att, om unkten (a; b) kuvan, så gälle detsamma (a; b) (segelsymmeti m.a.. -aeln), ( a; b) (segelsymmeti
Uppgift 4. (1p) Beräkna volymen av den parallellepiped som spänns upp av vektorerna. ) vara två krafter som har samma startpunkt
Kontollskivning 8 sep 7 VRSION A Tid: 8:5- Kus: HF6 Linjä algeba och anals (algebadelen) Läae: ik Melande, Nicklas Hjelm, Amin Halilovic aminato: Amin Halilovic Fö godkänt kävs 5 poäng Godkänd KS ge bonus
TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 18 augusti :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kemi och biologi (IM) Macus Ekholm TYA16/TEN2 Tentamen Mekanik 18 augusti 2017 14:00 19:00 Tentamen bestå av 6 uppgifte som vaea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välmotiveae
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 (1-48)
LEDIGR TILL ROLEM I KITEL 3-48) L 3. α Mg ntg tt den hög lådns mss ä M. Filägg åd lådon! Filäggningsfiguen, som skll innehåll pktiskt tget ll infomtion som ehövs fö tt lös polemet, viss hä. Kontktkften
Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl
Tentamen i Matematik, HF9, septembe, kl 8.. Hjälpmedel: Endast fomelblad (miniäknae ä inte tillåten) Fö godkänt kävs poäng av 4 möjliga poäng (betygsskala ä A,B,C,D,E,FX,F). Betygsgänse: Fö betyg A, B,
14. Potentialer och fält
4. Potentiale och fält Vågekvationena fö potentialena educeas nu till [Giffiths,RMC] Fö att beäkna stålningen fån kontinueliga laddningsfödelninga och punktladdninga måste deas el- och magnetfält vaa kända.
1. Kraftekvationens projektion i plattans normalriktning ger att
MEKANIK KTH Föslag till lösninga vid tentamen i 5C92 Teknisk stömningsläa fö M den 26 augusti 2004. Kaftekvationens pojektion i plattans nomaliktning ge att : F ṁ (0 cos α) F ρv 2 π 4 d2 cos α Med givna
5 Energi och rörelsemängd
5 Energi och rörelsemängd 501. a) Arbete är kraft gånger sträcka. Kraften mäts i sträckans riktning. W = F s s b) Energiändring är lika med utfört arbete. E = W c) Lägesenergi E p = mgh Svar: a) W = F
U U U. Parallellkretsen ger alltså störst ström och då störst effektutveckling i koppartråden. Lampa
FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICEINGS- OCH LAGTÄVLING 6 febuai 1997 SVENSKA FYSIKESAMFNDET LÖSNINGSFÖSLAG 1. Seieketsen ge I s + Paallellketsen ge I p + / + I s I p Paallellketsen ge alltså stöst stöm och å stöst
Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)
1 KOMIHÅG 12: --------------------------------- Den mekaniska energin, arbetet ---------------------------------- Föreläsning 13: FLER LAGAR-härledning ur N2 Momentlag Hur påverkas rörelsen av ett kraftmoment??
TFYA16: Tenta Svar och anvisningar
1808 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 1808 Sva och anvisninga Uppgift 1 a) Läget som funtion av tid fås genom sambandet: x(t) = v(t) dt = v 0 (1 t )dt = v 0 ( t 1 3 t3 ) + x 0 Eftesom x(0) = 0 gälle att x 0 = 0.
Lösningar till övningar Arbete och Energi
Lösningar till övningar Arbete och Energi G1. Lägesenergin E p = mgh = 1. 9,8. 1,3 J = 153 J Svar: 150 J G10. Arbetet F s = ändringen i rörelseenergi E k Vi får E k = 15,4 J = 36 J Svar: 36 J G6. Vi kan
θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1
LÖNINGR TILL PRLE I KPITEL 10 LP 10.1 Kuln och stången påeks föutom et gin kftpsmomentet tyngkften, en ektionskft och ett kftmoment i eln. Vken tyngkften elle ektionskften ge något kftmoment me seene på
sluten, ej enkel Sammanhängande område
POTENTIALFÄLT ( =konsevativt fält). POTENTIALER. EXAKTA DIFFERENTIALER Definition A1. En kuva = ( t), och ändpunkten sammanfalle. a t b ä sluten om ( a) = ( b) dvs om statpunkten Definition A. Vi säge
2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)
Tentamen i Matematik HF9 (H9) feb Läae:Amin Halilovic Tid:.5 7.5 Hjälpmedel: Fomelblad (Inga anda hjälpmedel utöve utdelat fomelblad.) Fullständiga lösninga skall pesenteas på alla uppgifte. Betygsgänse:
TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 3 april :00 19:00 TER2. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kemi och biologi (IFM) Macus Ekholm TFYA16/TEN2 Tentamen Mekanik 3 apil 2018 14:00 19:00 TER2 Tentamen bestå av 6 uppgifte som vaea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välmotiveae
TENTAMEN. Datum: 5 juni 2019 Skrivtid 14:00-18:00. Examinator: Armin Halilovic, tel
Kus: HF9, Matematik, atum: juni 9 Skivtid :-: TENTAMEN moment TEN (analys Eaminato: Amin Halilovic, tel. 79 Fö godkänt betyg kävs av ma poäng. Betygsgänse: Fö betyg A, B, C,, E kävs, 9, 6, espektive poäng.
Föreläsning 7 Molekyler
Föeläsning 7 Molekyle Joniska bindninga Kovalenta bindninga Vibationsspektum Rotationsspektum Fyu0- Kvantfysik Kovalenta och joniska bindninga Atomena få en me stabil odning av elektonena i de yttesta
16. Spridning av elektromagnetisk strålning
16. Spidning av elektomagnetisk stålning [Jakson 9.6-] Med spidning avses mest allmänt poessen dä stålning antingen av patikel- elle vågnatu) växelveka med något objekt så att dess fotskidningsiktning
TFYA16: Tenta Svar och anvisningar
170418 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 170418 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vi är intresserade av största värdet på funktionen x(t). Läget fås genom att integrera hastigheten, med bivillkoret att x(0) = 0.
Ergo Fysik 2 Lösningar till Ergo Fysik 2, 47-10672-1, kp 1-8
Ego Fysik Lösninga till Ego Fysik, 47-067-, kp - Tyckfel (fösta tyckningen) Sida Va Stå Skall stå Exepel ad 4,6 0 9 J,6 0 9 J 40 Exepel ad 5 600,5 N 500 N 600,5 N 500 N 4 Rad 5-6 centalkaft centipetalkaft
Ylioppilastutkintolautakunta S t u d e n t e x a m e n s n ä m n d e n
Ylioilastutkintolautakunta S t u d e n t e x a m e n s n ä m n d e n MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 904 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskivninga av svaens innehåll och oängsättninga som ges hä ä inte bindande
Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse
Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella
21. Boltzmanngasens fria energi
21. Boltzmanngasens fia enegi Vi vill nu bestämma idealgasens fia enegi. F = Ω + µ; Ω = P V (1) = F = P V + µ (2) Fö idealgase gälle P V = k B T så: F = [k B T µ] (3) men å anda sidan vet vi fån föa kapitlet
Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt
Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer
WALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 8 januari 016 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 016 1. a) Den stora och lilla bollen faller båda,0 m. Energiprincipen ger hastigheten då
Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.
3.6 Rotationsvolme Skivmetoden Eempel Hu kan vi beäkna volmen av en kopp med jälp av en integal? Vi visa ett eempel med en kon dä volmen också kan beäknas med fomeln V = π 3 Vi böja med att dela upp konen
GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def
Repetition Mekanik Fy2 Heureka 2: kap. 2, 3.1-3, version 2016
Repetition Mekanik Fy2 Heureka 2: kap. 2, 3.1-3, 4.1-3 version 2016 Kraftmoment (vridmoment) En krafts förmåga att vrida ett föremål runt en vridningsaxel kallas för kraftmoment (vridmoment). Moment betecknas
En tyngdlyftare lyfter en skivstång som väger 219 kg. Skivstången lyfts 2,1 m upp från golvet på 5,0 s.
NAMN: KLASS: Del A: Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret. 1) En tyngdlyftare lyfter en skivstång som väger 219 kg. Skivstången lyfts 2,1 m upp från golvet på 5,0 s. a) Vilken genomsnittlig
Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths.
Föeläsning 1 Motsvaa avsnitten 2.12.3 i Giths. Elektisk laddning Två fundamentala begepp: källo och fält. I elektostatiken ä källan den elektiska laddningen och fältet det elektiska fältet. Två natulaga
TFYA16: Tenta Svar och anvisningar
150821 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 150821 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Sträckan fås genom integration: x = 1 0 sin π 2 t dt m = 2 π [ cos π 2 t ] 1 0 m = 2 π m = 0,64 m Svar: 0,64 m b) Vi antar att loket
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Tisdagen den 25 maj 2010 klockan 08.30-12.30 i V. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Lexikon, typgodkänd miniäknae samt en egenhändigt skiven A4 med valfitt
Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!
14 15 Stömma alsta magnetfält." Magnetfältet fån en lång ak stömföande tåd: (stömfötängning i B Fältet bilda cikla unt tåden, oienteade enligt högehandsegeln B = i 2" 16 J 17 Stömfötängningen beo av fekvensen
===================================================
min Halilovic: EXTR ÖVNINGR 1 av 8 vstånsbeäkning VSTÅNDSBERÄKNING ( I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERT KOORDINTSYSTEM ) vstånet mellan två punkte Låt = ( x1, och B = ( x, y, z) vaa två punkte i ummet
=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1,
Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Räta linje och plan RÄTA LINJER OCH PLAN Räta linje: Låt L vaa den äta linjen genom punkten P = x, y, som ä paallell med vekton v = v, v, v ) 0. 2 3 P v Räta linjens ekvation
Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018
Introhäfte Fysik II för Teknisk bastermin ht 2018 Innehåll Krafter sid. 2 Resultant och komposanter sid. 5 Kraft och acceleration sid. 12 Interna krafter, friläggning sid. 15 1 Kraftövningar De föremål
Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)
Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt
===================================================
Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR 1 av 9 Avstånsbeäkning AVSTÅNDSBERÄKNING ( I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERAT KOORDINATSYSTEM ) Avstånet mellan två punkte Låt A = ( x1, och B = ( x, y, z ) vaa två punkte
Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 28 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15
Kus: HF9 Matematik Moment TEN Linjä Algeba Datum: 8 augusti 5 Skivtid 8:5 :5 Examinato: Amin Halilovic Undevisande läae: Elias Said Fö godkänt betyg kävs av max poäng Betygsgänse: Fö betyg A B C D E kävs
Värt att memorera:e-fältet från en punktladdning
I summy ch.22 och fomelld ges E fån lddd lednde sfä, linjelddning, cylindisk lddning, lddd isolende sfä, lddd yt och lddd lednde yt Vät tt memoe:e-fältet fån en punktlddning Fån fö föeläsningen: Begeppet
Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola
Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola Tid: Måndagen 5/3-2012 kl: 8.15-12.15. Hjälpmedel: Räknedosa. Bifogad formelsamling. Lösningar: Lösningarna skall vara väl
Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.
1 Föeläsning 5 Motsvaa avsnitten 4.4, 5.1 5., 8.1.1 i Giffiths Linjäa dielektikum (Kap. 4.4) Ett dielektikum ä ett mateial dä polaisationen P induceas av ett elektiskt fält. Om det pålagda fältet inte
= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O
1 KOMIHÅG 15: --------------------------------- Definitioner: Den potentiella energin, mekaniska energin Formulera: Energiprincipen ---------------------------------- Föreläsning 16: FLER LAGAR-härledning
Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse
Lösningar Heureka Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 7 7.1 a) Av figuren framgår att amplituden är 0,30 m. b) Skuggan utför en
Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m
Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens
LE2 INVESTERINGSKALKYLERING
LE2 INVESTERINGSKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 2.1 BANKEN... 2 2.2 CONSTRUCTION AB... 2 2.3 X OCH Y... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 2.4 ETT INDUSTRIFÖRETAG... 3 2.5 HYRA ELLER LEASA... 3 2.6 AB PRISMA... 3
x=konstant V 1 TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.
Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z LINEARISERING NORMALVEKTOR NORMALRIKTNING TILL YTAN Låt z vaa en dieentieba unktion i punkten a b
STOCKE OLMS UNIVERSITET FYS IKUM
STOCKE OLMS UNIVERSITET FYS IKUM Tciita.ncaisskrivnintg i Mckanik för FK2002 /Fk~ zoc~ -j Onsdagen den 5 januari 2011 kl. 9 14 Hjälpmedel: Miniriiknare och formelsamling. Varje problem ger maximall 4 poäng.
Lösningar Heureka 2 Kapitel 3 Rörelse i två dimensioner
Lösningar Heureka Kapitel 3 Rörelse i två dimensioner Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik Heureka:Kapitel 3 3.1) Enligt figuren: nordliga förflyttningen: 100+00-100=00m Östliga förflyttningen:
Partikeldynamik Problemsamling Lösningar
Patikeldynamik Poblemsamling Lösninga a Chiste Nybeg MEKANIK Patikeldynamik Lösninga Chiste Nybeg och Libe A Få kopieas Patikeldynamik Poblemsamling LÖSNINGAR TILL PROLEM I KAPITEL 6 LP. Acceleationen
a. b a. b. 7.
1. Mattias och hans vänner badar vid ett hopptorn som är 10,3 m högt. Hur lång tid tar det innan man slår i vattnet om man hoppar rakt ner från tornet? 2. En boll träffar ribban på ett handbollsmål och
9 Rörelse och krafter 2
9 Röelse och afte Kastöelse 9.1 Just då stenen ä i banans hösta punt och ände fö att böja öa si nedåt ä den still i etialled. Stenens acceleation ä noll i hoisontalled unde hela öelsen. Sa: Sant 9. a)
Potentialteori Mats Persson
Föeläsning 3/0 Potentilteoi Mts Pesson Bestämning v elektiskt fält Elektosttikens ekvtione: Det elektisk fältet E bestäms v lddningsfödelningen ρ vi Guss sts E d = ρdv elle uttyckt på diffeentilfom V E
i) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?
TENTAMEN 7-Dec-8, HF6 och HF8 Moment: TEN (Linjä lgeb, hp, skiftlig tentmen Kuse: Anls och linjä lgeb, HF8, Linjä lgeb och nls HF6 Klsse: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 8-, Plts: Cmpus Flemingsbeg Läe: Nicls
BILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5
LABORATIONSINSTRUKTIONER Laboationsinstuktione Fysik fö D BILDFYSIK INNEHÅLL Laboationsegle sid 3 Expeimentell metodik sid 5 Svängande fjäda och stava sid 17 Geometisk optik sid 21 Lunds Tekniska Högskola
Kapitel extra Tröghetsmoment
et betecknas med I eller J används för att beskriva stela kroppars dynamik har samma roll i rotationsrörelser som massa har för translationsrörelser Innebär systemets tröghet när det gäller att ändra rotationshastigheten
Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.
1 KOMIHÅG 8: --------------------------------- Hastighet: Cylinderkomponenter v = r e r + r" e " + z e z Naturliga komponenter v = ve t Acceleration: Cylinderkomponenter a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2
Elektriska Drivsystems Mekanik (Kap 6)
Elektiska Divsystems Mekanik (Kap 6) Newtons ana lag! En av e mea viktiga ynamiska ekvationena fö elektiska maskine. L ä beteckna vinkelhastigheten och kallas töghetsmoment. och L beteckna ivane moment
Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)
Institutionen fö Matematik, KTH, Olle Stomak. Lösningsföslag till tentamen i 5B117 Diffeential- och integalkalkyl II fö F1, 2 4 1. 1. Funktionen f(x, y) = xy x 2 +y 2 (x, y) (, ), (x, y) = (, ) ä snäll
Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00
GÖTEBORGS UNIVERSITET 181011 Institutionen för fysik Kl 8.30 13.30 Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00 Examinator: Hjälpmedel: Betygsgränser: Carlo Ruberto Valfri tabell- och formelsamling
Heureka Fysik 2, Utgåva 1:1
Heueka Fysik, 978-91-7-5678-3 Utgåva 1:1 Sidan Va Rättelse 30 Rad 6 neifån 1 gt ska esättas med 1 gt 78 Lösning, ad 3 N -6 ska esättas med N 88 Rad 8 neifån e ev ska esättas e ev och v ska esättas med
Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta