Ylioppilastutkintolautakunta S t u d e n t e x a m e n s n ä m n d e n
|
|
- Susanne Olofsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ylioilastutkintolautakunta S t u d e n t e x a m e n s n ä m n d e n MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 904 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskivninga av svaens innehåll och oängsättninga som ges hä ä inte bindande fö studentexamensnämndens bedömning Censoena besluta om de kiteie som används i den slutgiltiga bedömningen Av en god estation famgå det hu examinanden ha kommit fam till svaet I lösningen måste det finnas nödvändiga utäkninga elle anda tilläckliga motiveinga och ett slutesultat I bedömningen fästs umäksamhet vid helheten och vid de te stegen stat, mellansteg och slutesultat Räknefel som inte väsentligt ända ugiftens natu ge ingen betydande sänkning av antalet oäng Räknefel och fel i den matematiska modellen som ända ugiftens natu kan däemot sänka antalet oäng avsevät I ovet ä äknaen ett hjälmedel, och dess oll bedöms seaat fö vaje ugift Om symboläknae använts i en ugift ska det famgå av estationen I lösninga av ugifte som käve analys äcke det inte enbat med ett sva som ehållits med hjäl av äknaen utan öviga motiveinga Däemot äcke ett sva som examinanden fått med äknaen i allmänhet i utinbeäkninga Detsamma gälle utinmässiga dela av mea omfattande ugifte Exemel å sådana ä omskivning av uttyck, ekvationslösning och deiveing och integeing av funktione a) 7( x ) x ( x ) 7x 0 7x 0 x 0 b) Positivitetskavet ä x( x ) 0 Nollställena fö uttycket i vänsta ledet c) ä x 0 x Enligt ett teckenschema ufylls villkoet då x a b a b ( a b)( a b) ( a b)( a b) a b a b a b a b 7 0 ( a b) ( a b) a Tabellen ä f( x ) gx ( ) hx ( ) 4 Matematikov, lång läokus 904
2 4 4 a) Vi få aean genom att integea diffeensen 6x x x 6 x, x x vavid den eftefågade aean ä 6x dx / x ln x 4 ln 4,69 x b) ( ) ( ) g x f x f ( x ) Eftesom f ( x) x ä g( x) ( x) x Alltså ä g() 9 4 Om a 0 ha ekvationen fomen x 0, som ha exakt en lösning Om a 0, ä ekvationen en andagadsekvation, och den ha exakt en lösning nä diskiminanten D a0, dvs då a Ekvationen fö nomalen till linjen x4y 0 som gå genom unkten (,6) ä y 6 4 ( x ) x y Cikelns medelunkt ligge å nomalen Om 4 cikelns adie ä 4, ha avståndet till den usungliga linjen Vi få då villkoet I fallet 0 tangea cikeln den negativa x-axeln Den eftefågade adien ä alltså 0 och medelunkten 0, 0, så måste medelunkten 6 Anta att ( ) n n f x ( x a k ), vavid f ( x) ( x ak ) nx n a k Deivatans nollställe ä x n ak Det ä fågan om ett minimiställe, eftesom ga- k k k n k fen av funktionen f ä en uåtvänd aabel Matematikov, lång läokus 904
3 7 Vi gö en tabell öve alla möjliga summo av ögontal: Det totala antalet utfall ä a) Med stöd av tabellen få vi sannolikhetena: n P( X n ) /4 /4 /4 4/4 4/4 4/4 /4 /4 /4 b) Summans vänteväde ä ( ) 4 Väntevädet kan också beäknas å följande sätt: väntevädet fö ögontalet fö en vanlig täning ä, och väntevädet fö ögontalet fö en tetaedetäning ä, Det eftefågade väntevädet ä summan av dessa vänteväden 6 Stålana skä vaanda om ekvationen OA su OB t v ufylls fö något a s0, t 0 Då ä ( s) i ( s) j ( s) k (9 t) i ( t) j ( t) k Genom att jämföa komonentena få vi ekvationssystemet s 9 t s t s t U de två fösta ekvationena löse vi ut t och s Vi mäke att också den tedje ekvationen ufylls fö dessa väden Då skä stålana vaanda och skäningsunkten ä (7,, 6) Matematikov, lång läokus 904
4 9 a) Vi få som skäningsunkte A(6,0,0), B (0,,0) och C (0,0,) Då ä tiangeln OAB tetaedens basyta, och stäckan OC tetaedens höjd Kantenas längde ä OA 6, OB och OAOB 6 OC 6 b) Vektoena u AB 6i j och v AC 6i k ä två sido i tiangeln Fö vinkeln mellan dessa sido gälle uv 6 6 cos u v Anta att h ä den av tiangelns höjde som utgå fån hönunkten C Eftesom sin h, ä v 6 4 h 40 sin 40 0 Aean av tiangeln ABC ä u h 4 OC Tetaedens volym ä 0 Ostbitens tväsnitt vid den lodäta linjen x t ä en ektangel vas bas ä H h a t Rektangelns höjd H få vi med likfomighet: t H h t Tväsnittets aea ä h Ostbitens volym ä A( t) a H t t, 0 t t A( t) dt ( t) t dt h / h h x, 0 x a) f ( x), x x, x 4 x C, 0 x b) Genom integeing få vi f ( x) x C, x x x C, x 4 Matematikov, lång läokus 904
5 Eftesom f (0) 0 och integalfunktionen ä kontinuelig ä C 0 C C C C 4 Vi få som lösning C 0, C och C Då ä x, 0 x f ( x) x, x x x, x 4 x x x c) Funktionen f ä deiveba i intevallet 0 4 och f( x) 0 endast nä Möjliga extemställen i intevallet 0 4 ä alltså 0, och 4 Eftesom f (0) 0, f () och minsta väde 0 f (4), ä funktionens stösta väde och Nämeväden fö deivatan med äknaen TI-6: nämeväde absoluta felet 0, , ,779,4 0 0,7706 6, ,77 7, ,776, 0 0,77 7 4, , , ,776,7 0 cos(0,) 0,7769 Vädet 7 ge det bästa nämevädet Det ätta svaet kan vaa beoende av den äknae som används Matematikov, lång läokus 904
6 a) Det ä fågan om en aitmetisk summa vas väde ä ( ) ( k ) n n k ( k )( n k ) Vi få alltså ekvationen ( )( ) 007 k n k ( k )( n k ) 04 b) c) Med stöd av de föegående delugiftena kan uttycket,, 9,, 9,, 9 och 9 Genom att undesöka alla altenativ mäke vi att endast följande udelninga i faktoe ge ositiva heltalslösninga k k , nä nk 007 n 0 k k 7 04, nä nk n k 9 k , nä nk 06 n 44 k anta vädena 4 a) Kuvan som itas utgös av två cikelbåga Cikelns adie ä längden av tiangelns sida, och stoleken av den medelunktsvinkel som svaa mot 9 bågen ä Den eftefågade längden ä 4 b) Ritade figue c) Den eftefågade kuvan utgös av te cikelbåga av vilka den fösta och den tedje ä lika långa Den fösta cikelbågens adie ha samma längd som kvadatens sida 4 kvadatens diagonal 4 och den anda cikelbågens adie ha samma längd som Medelunktsvinkeln som svaa mot vaje båge ä Den eftefågade längden ä ( ) 4 4 d) Den eftefågade kuvan utgös av fem cikelbåga av vilka den fösta och den femte esektive den anda och den fjäde ä lika långa Den fösta cikelbågens adie ha samma längd som sexhöningens sida 6, den anda cikelbågen ha en adie som ha samma längd som sexhöningens kotae diagonal 6 och den tedje ha en adie som ha samma längd som sexhöningens länge diagonal ä Den eftefågade längden ä Medelunktsvinkeln som svaa mot vaje båge ( ) Matematikov, lång läokus 904
7 a) Eftesom g 0 ( x ), g * f xdx 0 och g 0 f x dx,, 0 ( ) 0 g( x) x x Eftesom g f x x dx 0 och g g x xdx ä g x x x x b) Eftesom g g dx, ä g0* g xdx 0, g 0 g ( x ) dx 0 4 ( ) / x x 4 6 och g g x x dx x x dx 0, gälle otogonalitet c) Vi beäkna de skaläa oduktena: 4 h g0 x ax bx cdx / a b 4 x x x cx a, c 4 h g x ax bx c xdx / a 4 b c 4 x x x x b h g x ax bx c x dx x ax bx cx dx, 4 a b c ( ) ( ) 6 4 / a b ca b c x ax b x c x x dx x x x x x x a 6ca c 9 4 a Funktionena ä otogonala nä a c b a 0, u vilket 4 ac 0 och b Matematikov, lång läokus 904
8 Peliminä oängbedömning a) 7( x ) x ( x ) 7x x 0 x b) Villko: x( x) 0 Nollställena fö uttycket i vänsta ledet: x 0 x 0 x 0 x c) Eftesom gafen fö uttycket ä en nedåtvänd aabel ufylls villkoet då 0x a b a b ( a b)( a b) ( a b)( a b) Faktoiseing:, a b a b a b a b genom fökotning: ( a b) ( a b) a f( x) gx ( ) hx ( ) Funktion Deivata 4 a a) Diffeensen mellan kuvonas uttyck: y y 6x, x vavid den eftefågade aean ä A 6x dx / x ln x x 6 ln ln 4 ln 4,69 4,69 g( x) f ( x) ( x) ( x) 4x x, fån vilket följe att g( x) x, vilket ge g() 9 ELLER: g( x) f ( x) f ( x) Eftesom f ( x) x, ä g() f() 9 b) Matematikov, lång läokus 904
9 4 Om x, som baa ha en lös- ning a 0 få ekvationen fomen 0 x a 0 Om, ä ekvationen av :a gaden och den ha exakt en lösning då diskiminanten D a 0, dvs då a [då ä x 4 ] Ekvationen fö den nomal till linjen s: x 4y 0 y x som 4 gå genom unkten (,6) ä y 6 4 ( x ) x y 4 Den eftefågade cikelns adie Då måste dess medelunkt (, ) vaa å avståndet fån linjen s Vi få villkoet: , av vilka det senae vädet inte duge (cikeln tangea då den negativa x-axeln) Den eftefågade adien ä alltså 0 och medelunkten 0, 0 6 Uttycket vilket ge n k, k f ( x) ( x a ) n n f ( x) ( x ak ) nx ak k k n Nollställe: f( x) 0 x a [= medelvädet av konstantena n k a k ] Det ä fåga om ett minimiställe eftesom gafen av funktionen f( x ) ä en uåtvänd aabel k Matematikov, lång läokus 904
10 7 a) Poängsumman x få vädena,,4,,0 De gynnsamma utfallen fö dessa väden ä,,,4,4,4,,, till antalet Det totala antalet utfallet ä st Resultat =, sannolikhet = Resultaten i tabellen nedan: 64 4 x i i Utgående fån tabellen få vi sannolikhetena x i i /4 /4 /4 4/4 4/4 4/4 /4 /4 /4 b) Väntevädet fö summan ä ( ) 4 6 ELLER: Väntevädet kan beäknas diekt:,, 6,0 Stålana skä vaanda, om st, R: OA su OB tv ( s) i ( s) j ( s) k (9 t) i ( t) j ( t) k s 9 t Detta ufylls då s t s t t De två fösta ekvationena ge, s och dessa väden ufylle också den sista ekvationen, vilket betyde att stålana skä vaanda Genom att sätta in vädena fö s och t få vi skäningsunkten (7,, 6) Matematikov, lång läokus 904
11 9 a) Genom att nollställa två vaiable i taget få vi tetaedens hönunkte O, A(6,0,0), B (0,,0) och C (0,0,) Anta att OAB ä tetaedens bas och OC dess höjd Kantenas längde ä OA 6, OB och Då ä tetaedens volym OAOB OC 6 6 b) Vi använde som tetaedens basyta Eftesom tetaedens volym ä V, ä basytans aea A h Vi ha beäknat oigo till basytan, dvs h Den eftefågade aean ä dämed A V ABC Ah OC V 6 Höjden h ä densamma som avståndet fån ELLER med kyssodukt: AB 6i j u och AC 6i k v i j k u v 6 0 6i j k 6 0 u v AABC 4 ELLER med skalä odukt uv 6, u 6 9 Vektonv :s vektoojektion å vekton u u u i j v u vu u u u Den höjdvekto som ä vinkelät mot basen ä då 6 h v v u i j k, u vilket h Dämed ä A ABC uh 70 4 Matematikov, lång läokus 904
12 0 Vi skä ostbiten med ett lan som ä aallellt med basytans diamete å avståndet x fån basytans diamete (0 x ) Tväsnittets ä en ektangel, vas bas a Vi få ektangelns höjd H med ekvationen Tväsnittets aea:, dä H x h h 0 0 a x h h H x A( x) a H x x, 0 x A x dx x x dx Ostbitens volym ä dämed ( ) ( ) / x h h 0 0 h Matematikov, lång läokus 904
13 a) Eftesom den butna linjens fösta del ä en del av linjen anda delen en del av linjen y x, C C f (0) 0 y x y och den tedje en del av linjen C, den x, 0 x ä deivatafunktionen f ( x), x x, x 4 b) x C, 0 x Genom integeing få vi: f ( x) x C, x x x C, x 4 C C Då integalfunktionen ä kontinuelig måste C C 4 Vi beteckna Då ä C C och C C Begynnelsevillkoet ge: C 0, C och x, 0 x Dämed ä f ( x) x, x x x, x 4 c) Funktionen f ä deiveba i intevallet 0 x 4 och f( x) 0 endast i unkten x Extemvädeskandidatena ä dämed: f (0) 0, f () och f (4), av vilka det stösta vädet ä och det minsta vädet ä 0 Matematikov, lång läokus 904
14 Vi beäkna deivatans nämeväde med gafäknaen TI-6: Vädet uttyck Felets absolutbelo 0, , ,779,4 0 0,7706 6, ,77 7, ,776, 0 0,77 7 4, , , ,776 cos(0,) 0,7769,7 0 7 ge det bästa nämevädet Det ätta svaet kan beo å den använda äknaen Det ä fåga om en aitmetisk summa an, dä a n, an n k och a) temena ä k till antalet Med summafomeln få vi n ( n k) Sk ( k ) ( Eftesom ( )( ) 007 n k, ä( )( ) 04 b) c) Utgående fån föegående delugifte kan k få vädena,, 9,, 9,, 9 och 9 Genom att undesöka alla altenativ obsevea vi att endast följande faktoudelninga ge ositiva heltalslösninga: , då k k nk 007 n 0 04, då k nk k 7 n , då k 9 nk 06 k n 44 Matematikov, lång läokus 904
15 *4 a) Tiangelns sida = s Då ä s s Kuvan utgös av två identiska cikelbåga med adien s, och fö vilka medelunktsvinkeln = 0 9 Kuvans längd 4 b) Ritade kuvo c) Kuvan utgös av te cikelbåga, av vilka den fösta och den tedje ä lika långa Den fösta cikelbågens adie = kvadatens sida andas adie = kvadatens diagonal svaa mot bågana ä vadea Kuvans längd 4 och den De medelunktsvinkla som ( ) d) Kuvan utgös av fem cikelbåga av vilka den fösta och den femte esektive den anda och den fjäde ä lika långa Den fösta cikelbågens adie = sexhöningens sida 6, den anda bågens adie = sexhöningens kotae diagonal och den tedje bågens adie = sexhöningens länge diagonal Medelunktsvinkeln som svaa mot vadea bågen = 6 Kuvans längd = ( ) 9 9 Matematikov, lång läokus 904
16 * a) Eftesom b) g0( x) 0 ä g( x) x x Eftesom g g x dx ä Eftesom, g0* f xdx 0 och g0 f x dx, g f xx dx 0 och, 0 g ( x) x x x g0* g xdx 0, g 0 g x dx g g x( x ) dx x x dx / 4 x x g0 g0 dx, och, gälle otogonalitet c) Vi beäkna de skaläa oduktena: 0 ( ) 0 4 a b / x x x cx h g x ax bx c dx a c, 4 4 h g x ax bx c xdx / 4 x a x b x c x 4 b, 4 a b c ( ) ( ) 6 4 / a b ca b c h g x ax bx c x dx x ax b x c x x dx x ax bx cx dx x x x x x x a 6ca c 9 4 a Funktionena ä otogonala då a c b a 0, 4 vilket ge ac 0 och b Matematikov, lång läokus 904
Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl
Tentamen i Matematik, HF9, septembe, kl 8.. Hjälpmedel: Endast fomelblad (miniäknae ä inte tillåten) Fö godkänt kävs poäng av 4 möjliga poäng (betygsskala ä A,B,C,D,E,FX,F). Betygsgänse: Fö betyg A, B,
Läs merLösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)
Institutionen fö Matematik, KTH, Olle Stomak. Lösningsföslag till tentamen i 5B117 Diffeential- och integalkalkyl II fö F1, 2 4 1. 1. Funktionen f(x, y) = xy x 2 +y 2 (x, y) (, ), (x, y) = (, ) ä snäll
Läs mer=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1,
Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Räta linje och plan RÄTA LINJER OCH PLAN Räta linje: Låt L vaa den äta linjen genom punkten P = x, y, som ä paallell med vekton v = v, v, v ) 0. 2 3 P v Räta linjens ekvation
Läs merx=konstant V 1 TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.
Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z LINEARISERING NORMALVEKTOR NORMALRIKTNING TILL YTAN Låt z vaa en dieentieba unktion i punkten a b
Läs merTvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.
villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och
Läs mer2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)
Tentamen i Matematik HF9 (H9) feb Läae:Amin Halilovic Tid:.5 7.5 Hjälpmedel: Fomelblad (Inga anda hjälpmedel utöve utdelat fomelblad.) Fullständiga lösninga skall pesenteas på alla uppgifte. Betygsgänse:
Läs merKap.7 uppgifter ur äldre upplaga
Ka.7 ugifte u älde ulaga 99: 7. Beäkna aean innanfö s.k. asteoidkuvan jj + jyj Absolutbeloen ha till e ekt att, om unkten (a; b) kuvan, så gälle detsamma (a; b) (segelsymmeti m.a.. -aeln), ( a; b) (segelsymmeti
Läs merKurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 28 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15
Kus: HF9 Matematik Moment TEN Linjä Algeba Datum: 8 augusti 5 Skivtid 8:5 :5 Examinato: Amin Halilovic Undevisande läae: Elias Said Fö godkänt betyg kävs av max poäng Betygsgänse: Fö betyg A B C D E kävs
Läs mer14. Potentialer och fält
4. Potentiale och fält Vågekvationena fö potentialena educeas nu till [Giffiths,RMC] Fö att beäkna stålningen fån kontinueliga laddningsfödelninga och punktladdninga måste deas el- och magnetfält vaa kända.
Läs mersluten, ej enkel Sammanhängande område
POTENTIALFÄLT ( =konsevativt fält). POTENTIALER. EXAKTA DIFFERENTIALER Definition A1. En kuva = ( t), och ändpunkten sammanfalle. a t b ä sluten om ( a) = ( b) dvs om statpunkten Definition A. Vi säge
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O
LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man
Läs mer===================================================
Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR 1 av 9 Avstånsbeäkning AVSTÅNDSBERÄKNING ( I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERAT KOORDINATSYSTEM ) Avstånet mellan två punkte Låt A = ( x1, och B = ( x, y, z ) vaa två punkte
Läs merMatematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic
Tentamen TEN, HF0, juni 0 Matematisk statistik Kuskod HF0 Skivtid: 8:-: Läae och examinato : Amin Halilovic Hjälpmedel: Bifogat fomelhäfte ("Fomle och tabelle i statistik ") och miniäknae av vilken typ
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28
Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,
Läs merStorhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m
Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens
Läs merMekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,
KTH Mekanik 2010 05 28 Mekanik fö I, SG1109, Lösninga till poblemtentamen, 2010 05 28 Uppgift 1: En lätt glatt stång OA kan otea king en fix glatt led i O. Leden i O sitte på en glatt vetikal vägg. I punkten
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 6 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens inneåll oc poängsättningar som ges är är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning Censorerna beslutar om de
Läs merTENTAMEN. Datum: 5 juni 2019 Skrivtid 14:00-18:00. Examinator: Armin Halilovic, tel
Kus: HF9, Matematik, atum: juni 9 Skivtid :-: TENTAMEN moment TEN (analys Eaminato: Amin Halilovic, tel. 79 Fö godkänt betyg kävs av ma poäng. Betygsgänse: Fö betyg A, B, C,, E kävs, 9, 6, espektive poäng.
Läs merFör att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.
I. Reella gase iialkoefficientena beo av fomen på molekylenas växelvekningspotential i en eell gas. Bestämmandet av viialkoefficientena va en av den klassiska statistiska mekanikens huvuduppgifte. Fö att
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS.0.08 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar
Läs merAngående kapacitans och induktans i luftledningar
Angående kapacitans och induktans i luftledninga Emilia Lalande Avdelningen fö elekticitetsläa 4 mas 2010 Hä behandlas induktans i ledninga och kapacitans mellan ledae. Figu öve alla beskivninga finns
Läs merMATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 18.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 8..05 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar
Läs mer1 Två stationära lösningar i cylindergeometri
Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes
Läs merTMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 4: Geometriska transformationer och plottning av figurer
MATEMATISKA VETENSKAPER TMV166 2017 Chalmes tekniska högskola Datolaboation 4 Eaminato: Ton Stillfjod TMV166 Linjä algeba fö M Datolaboation 4: Geometiska tansfomatione och plottning av figue Allmänt Vi
Läs merFöreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths.
Föeläsning 1 Motsvaa avsnitten 2.12.3 i Giths. Elektisk laddning Två fundamentala begepp: källo och fält. I elektostatiken ä källan den elektiska laddningen och fältet det elektiska fältet. Två natulaga
Läs merI ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0
Föeläsning 3 Motsvaa avsnitten 3. 3.2.4, 3.3.2 3.4 i Giffiths Laplace och Poissons ekvation (Kap. 3.) I ett omåde utan elektiska laddninga satisfiea potentialen Laplace ekvation 2 () = 0 och i ett omåde
Läs merLösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd
Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10
Läs merVi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.
3.6 Rotationsvolme Skivmetoden Eempel Hu kan vi beäkna volmen av en kopp med jälp av en integal? Vi visa ett eempel med en kon dä volmen också kan beäknas med fomeln V = π 3 Vi böja med att dela upp konen
Läs merTentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan
Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyning, MSN320/TMS070 Lödag 2006-12-16, klockan 14.00-18.00 Examinato: Holge Rootzén Jou: Jan Rolén, tfn: 0708-57 95 48 Betygsgänse GU: G: 12-21.5,
Läs merFlervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3
levaiabelanals I Vinten 9 Övesikt föeläsninga läsvecka Det teje kapitlet i kusen behanla ubbel- och tippelintegale. Den integalen vi känne till fån envaiabelanalsen, f ( ) b a, kan ju ofta ses som aean
Läs mer===================================================
min Halilovic: EXTR ÖVNINGR 1 av 8 vstånsbeäkning VSTÅNDSBERÄKNING ( I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERT KOORDINTSYSTEM ) vstånet mellan två punkte Låt = ( x1, och B = ( x, y, z) vaa två punkte i ummet
Läs merTemperaturmätning med resistansgivare
UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 6..019 BESKRIVNING AV GODA SVAR Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar. Av en god prestation framgår det hur examinanden har kommit fram
Läs merInlämningsuppgifter till 21/2 2003
Inlämningsuppgifte till / 003. Föenkla µ / µ / Lena A.,9,0,7,83 Niklas E.,5,,73,8 My E. 9,3,,7,9 Sanda F. 8,33a,3,7,9. Skiv om följande uttyck utan ottecken i nämnaen: x + x 3. Skiv om utan ottecken i
Läs merYlioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden
Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I MATEMATIK, KORT LÄROKURS.9.013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens
Läs merUppgift 4. (1p) Beräkna volymen av den parallellepiped som spänns upp av vektorerna. ) vara två krafter som har samma startpunkt
Kontollskivning 8 sep 7 VRSION A Tid: 8:5- Kus: HF6 Linjä algeba och anals (algebadelen) Läae: ik Melande, Nicklas Hjelm, Amin Halilovic aminato: Amin Halilovic Fö godkänt kävs 5 poäng Godkänd KS ge bonus
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 8906 BESKRIVNING AV GODA SVAR Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar Av en god prestation framgår det hur examinanden har kommit fram till
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS..07 BESKRIVNING AV GODA SVAR Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar. Av en god prestation framgår det hur examinanden har kommit fram till
Läs mer6 KVANTSTATISTIK FÖR IDEALA GASER
Kvantstatistik fö ideala gase 6 6 KVANTSTATISTIK FÖR IDEALA GASER 6. Fomuleing av det statistiska poblemet Vi betakta en gas av identiska patikla inneslutna i en volym V vilken befinne sig i ämvikt vid
Läs merr r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:
Innehållsföteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Kosod - Lodätt - Vågätt 5 Chiffe med bokstäve 6 Lika med 8 Fomel 1 10 Konsumea mea? 12 Potense 14 Omketsen 16 Lista ut mönstet 18 Vilken fom ä
Läs mer21. Boltzmanngasens fria energi
21. Boltzmanngasens fia enegi Vi vill nu bestämma idealgasens fia enegi. F = Ω + µ; Ω = P V (1) = F = P V + µ (2) Fö idealgase gälle P V = k B T så: F = [k B T µ] (3) men å anda sidan vet vi fån föa kapitlet
Läs mer1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR a 9 Base och koodinate i D-ummet BASER CH KRDINATER Vektoe i ett plan Vektoe i ummet BASER CH KRDINATER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betakta ektoe som ligge på
Läs merDen geocentriska världsbilden
Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15
Tentamen i Matemati, HF sep, l 8:-: Examinato: min Halilovic Undevisande läae: Fedi Begholm, Jonas Stenholm, Elias Said Fö godänt betyg ävs av max poäng Betygsgänse: Fö betyg, B, C, D, E ävs,,, espetive
Läs merLösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl
Lösninga till tentamen i tillämpad känkemi den 10 mas 1998 kl 0845-145 Ett öetag ha köpt natuligt uan ö 10 k/. Konveteing till UF 6 kosta 60 k/ tillvekad UF 6. I en gascentiugbasead anikningsanläggning
Läs mer2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)
1 Föeläsning 11 9.1-9.2.2 i Giffiths Randvillko (Kap. 7.3.6) (Vi vänta till föeläsning 12 med att ta upp andvillkoen. Dä används de fö att bestämma eflektion och tansmission mot halvymd.) De till Maxwells
Läs merUPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E
UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med
Läs merBILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5
LABORATIONSINSTRUKTIONER Laboationsinstuktione Fysik fö D BILDFYSIK INNEHÅLL Laboationsegle sid 3 Expeimentell metodik sid 5 Svängande fjäda och stava sid 17 Geometisk optik sid 21 Lunds Tekniska Högskola
Läs merYlioppilastutkintolautakunta S t u d e n t e x a m e n s n ä m n d e n
Ylioppilastutkintolautakunta S t u d e n t e a m e n s n ä m n d e n MATEMATIKPROV KORT LÄROKURS..0 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte
Läs merÖvning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometi Lambetstålae En källa som spide ljus diffust kallas Lambetstålae. Ex. bioduk, snö, pappe. Luminansen ä obeoende av betaktningsvinkeln θ. Om vinkeln ändas ändas I v men inte L v. L v =
Läs mer10 Dimensionering av balkar med varierande tvärsnitt och krökta balkar
x ap 0 Dimensioneing av balka med 0 Dimensioneing av balka med vaieande tväsnitt oc kökta balka Tabell 0. Allmänna balkfome. Pulpetbalk l Sadelbalk l ap l Kökt balk 'x 'ap 0 x x 0 l/-c/ l/ c/ γ = c/ =
Läs merTentamen Mekanik TFYA16/TEN2. 24 augusti :00 19:00 TER2. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kemi och biologi (IFM) Macus Ekholm TFYA16/TEN Tentamen Mekanik 4 augusti 018 14:00 19:00 TER Tentamen bestå av 6 uppgifte som vadea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa
Läs merMagnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av
Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av
Läs merFöretagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109
PCA/MFFM, ES/NS 2-4-29 (7) Föetagens ekonomi Tillbakaäkning i SNI27 NV9 Innehållsföteckning. Sammanfattning... 2 2. Bakgund... 2 2. Den nya näingsgensindelningen (SNI27)... 2 2.2 Föetagens ekonomi... 2
Läs merTFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kei och biologi (IM) Macus Ekhol TYA16/TEN2 Tentaen Mekanik 29 as 2016 14:00 19:00 Tentaen bestå av 6 uppgifte so vadea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välotiveade sat
Läs mermotiveringar. Lämna tydliga svar. 1 (arcsin x) 2 dx: (0.6)
TENTAMENSSKRIVNING LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK ENDIMENSIONELL ANALYS B (FMAA5)/A3 (FMAA) 74 kl. 83 Inga hjälmedel är tillåtna. För att du skall kunna erhålla full oäng skall dina lösningar vara läsvärda
Läs merUpp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.
Upp gifte 1. Mattias och hans vänne bada vid ett hoppton som ä 10,3 m högt. Hu lång tid ta det innan man slå i vattnet om man hoppa akt ne fån tonet?. En boll täffa ibban på ett handbollsmål och studsa
Läs merFYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.
FYSIKÄVINGEN KVAIFICERINGS- OCH AGÄVING 5 febuai 1998 ÖSNINGSFÖRSAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDE 1. Den vanliga modellen nä en kopp glide på ett undelag ä att man ha en fiktionskaft som ä popotionell mot nomalkaften
Läs merLE2 INVESTERINGSKALKYLERING
LE2 INVESTERINGSKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 2.1 BANKEN... 2 2.2 CONSTRUCTION AB... 2 2.3 X OCH Y... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 2.4 ETT INDUSTRIFÖRETAG... 3 2.5 HYRA ELLER LEASA... 3 2.6 AB PRISMA... 3
Läs merUpp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)
Upp gifte 1. Stålningen i en mikovågsugn ha fekvensen,5 GHz. Vilken våglängd ha stålningen?. Vilka fekvense ha synligt ljus? 3. Synligt ljus täffa ett gitte. Vilka fäge avböjs mest espektive minst?. Bestäm
Läs merUppgift 1. I Tallinn i Estland finns ett unikt sångarstadion, Lauluvaljak.
2D1574 Medieteknik gk Tentamen 2 Ljud lösninga Sida 1 av 5 Uppgift 1. I Tallinn i Estland finns ett unikt sångastadion, Lauluvaljak. Den gigantiska scenen ä 73 mete bed, 32 mete djup, och ymme femton tusen
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 26..208 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studenteamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar
Läs merLaborationsregler. Förberedelser. Laborationen. Inlämning av skriftlig redovisning. Säkerhet. Missade laborationstillfällen. Laborationsredovisning
Laboationsegle Föbeedelse Läs (i god tid föe laboationstillfället) igenom laboationsinstuktionen och de teoiavsnitt som laboationen behandla. Till vaje laboation finns ett antal föbeedelseuppgifte. Dessa
Läs merTentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik
Tentamen i Mekanik I del Statik och patikeldynamik TMME8 0-0-, kl 4.00-9.00 Tentamenskod: TEN Tentasal: Examinato: Pete Schmidt Tentajou: Pete Schmidt, Tel. 8 7 43, (Besöke salana ca 5.00 och 7.30) Kusadministatö:
Läs merSkineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!
14 15 Stömma alsta magnetfält." Magnetfältet fån en lång ak stömföande tåd: (stömfötängning i B Fältet bilda cikla unt tåden, oienteade enligt högehandsegeln B = i 2" 16 J 17 Stömfötängningen beo av fekvensen
Läs merDatum: 11 feb Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Uppgift. Uppgift 2 2. Uppgift. Beräkna.
Tetame i Matematisk aals, HF5 atum: feb Skivti: 8:-: Läae: Maia Aakela, Joas Steholm, Ami Halilovic Eamiato: Ami Halilovic Jouhavae läae: Ami Halilovic tel 8 7 8 Fö gokät betg kävs av ma poäg Betgsgäse:
Läs merTentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035
Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE5 kl.. 8.. jälmedel: Inga, ej räknedosa. Telefon: Lennart Falk, 77 56 För godkänt krävs minst oäng. Betyg : -5 oäng, betyg : 6-7 oäng, betyg 5: 8 oäng eller mera.
Läs merAlgebra Negativa tal, Parenteser, Potenser, Bråk, Kvadreringsreglerna, Konjugatregeln
Bastermin HT, Matematik Högskolan i Halmstad Version 00-08-0/0-08-5 Bertil Nilsson/Mats Gunnarsson Häfte A Algebra Negativa tal, Parenteser, Potenser, Bråk, Kvadreringsreglerna, Konjugatregeln. Förenkla
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10. från jorden. Enligt Newtons v 2 e r. där M och m är jordens respektive F. F = mgr 2
LEDNINGA TILL POBLEM I KAPITEL LP Satelliten ketsa king joden oc påvekas av en enda kaft, gavitationskaften fån joden Enligt Newtons v e allänna gavitationslag ä den = G M e () v dä M oc ä jodens espektive
Läs merGRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def
Läs mer7 Elektricitet. Laddning
LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva
Läs merREDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK
Chiste Nbeg REDVISNINSUIFT I MEKANIK En civilingenjö skall kunna idealisea ett givet vekligt sstem, göa en adekvat mekanisk modell och behandla modellen med matematiska och numeiska metode I mekaniken
Läs meri) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?
TENTAMEN 7-Dec-8, HF6 och HF8 Moment: TEN (Linjä lgeb, hp, skiftlig tentmen Kuse: Anls och linjä lgeb, HF8, Linjä lgeb och nls HF6 Klsse: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 8-, Plts: Cmpus Flemingsbeg Läe: Nicls
Läs merPRIMA MATEMATIK EXTRABOK 2 FACIT
PRIMA MATEMATIK EXTRABOK FACIT Skiv talen i stoleksodning. Böja med det minsta talet. Måla jämna tal öda och udda tal blå. ; ; ; ; ; ; R R R 0 R R R B ; ; ; ; ; ; Danmak Fankike R Polen ; ; ; ; ; ; 0 B
Läs merMATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 23.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 3.9.05 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar
Läs merMatematiska uppgifter
Elementa Årgång 6, 977 Årgång 6, 977 Första häftet 36. Lös ekvationssystemet { x y = 8 y log x + x log y = 2 (Svar: x = y = 8) 36. lös ekvationen 6sin x 6sin2x + 5sin3x =. (Svar: x = n 8, 84,26 + n 36,
Läs merFFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar
FFM234, Klassisk fysik och vektofält - Föeläsningsanteckninga Chistian Fossén, Institutionen fö fysik, Chalmes, Götebog, Sveige Oct 16, 2018 11. Elektomagnetiska fält och Maxwells ekvatione Vi stata med
Läs merNovenco Radialfläktar CAL
Novenco Radialfläkta CAL Poduktfakta Podukt Kaftigt byggd adialfläkt av medeltyckstyp, avsedd fö dift i aggessiv miljö. Användningsomåden Fö pocessluft i komposteingsanläggninga och anda installatione
Läs merMATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 6.3.08 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studenteamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar
Läs merMATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 4.9.04 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar
Läs merPotentialteori Mats Persson
Föeläsning 3/0 Potentilteoi Mts Pesson Bestämning v elektiskt fält Elektosttikens ekvtione: Det elektisk fältet E bestäms v lddningsfödelningen ρ vi Guss sts E d = ρdv elle uttyckt på diffeentilfom V E
Läs merPRELIMINÄRPROV Kort matematik
PRELIMINÄRPROV Kort matematik 80 Lösningar och poängförslag Lös ekvationerna x 0 x 4 x,0 a) 0x b) c) a) Multiplikation med 0; x 00x, p 0 99 b) Division med ; : 4 9 9 x ( = =,5 ) p 4 8 8 8-99 x = 0, x 0
Läs merDatum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.
Tentmen i Linjä lgeb HF9 Dtum: Skivtid: timm Eminto: Amin Hlilovic eempel Fö godkänt betg kävs v m poäng Betgsgänse: Fö betg A B C D E kävs 9 6 espektive poäng Kompletteing: 9 poäng på tentmen ge ätt till
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF165 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 01-1-10 DEL A 1. Låt funktionen f ha definitionsmängden D f =]0, [ och ges av f(x) = e x 1 x. (a) Finn f:s invers f 1. ( p) (b) Finn inversens värdemängd
Läs mer20 Gamla tentamensuppgifter
20 Gamla tentamensuppgifter 20.1 Lätta avdelningen Övning 20.1 Beräkna f 0 ( 3) för f(x) = 3x2 2x + 1 med jälp av derivatans definition. Lösning: Här är det allmänna uttrycket för derivatans definition
Läs merTa ett nytt grepp om verksamheten
s- IT ä f f A tem, sys knik & Te Ta ett nytt gepp om veksamheten Vå övetygelse ä att alla föetag kan bli me lönsamma, me effektiva och me välmående genom att ha ätt veksamhetsstöd. Poclient AB gundades
Läs merMATEMATISK FORMELSAMLING
Institutionen för naturvetenska, teknik och matematik (NAT) Institutionen för teknik och hållbar utveckling (THU) MATEMATISK FORMELSAMLING UPPLAGA 2 Innehåll Notation, mängdlära och logik........................
Läs merMS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I
MS-A0409 Gudkus i disket matematik Sammafattig, del I G. Gipebeg 1 Mägde och logik 2 Relatioe och fuktioe Aalto-uivesitetet 15 maj 2014 3 Kombiatoik etc. G. Gipebeg Aalto-uivesitetet MS-A0409 Gudkus i
Läs merTENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF004 TEN 0-0-7 Hjälpmedel: Fomelsamlig med tabelle i statistik oc äkedosa Fullstädiga lösiga efodas till samtliga uppgifte. Lösigaa skall vaa väl motiveade
Läs merKomposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.
Sidor i boken 40-4 Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Läxa 1. En rät linje, L 1, skär y-axeln
Läs mercos( x ) I 1 = x 2 ln xdx I 2 = x + 1 (x 1)(x 2 2x + 2) dx
TM-Matematik Mikael Forsberg DistansAnalys Envariabelanalys Distans ma4a ot-nummer Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny sida. Använd ej
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1
Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 1106 d) 1107 d) 5t(t t 1) t (t 3) + t 3 5t 3 10t 5t (t 3 3t ) + t 3 5t 3 10t 5t t 3 + 3t + t 3 6t 3 7t 5t Kommentarer: Starta med att multiplicera in faktorerna
Läs mer4x 2 dx = [polynomdivision] 2x x + 1 dx. (sin 2 (x) ) 2. = cos 2 (x) ) 2. t = cos(x),
Lunds Tekniska Högskola Matematik Helsingborg Lösningar Analys, FMAA5 9-8-9. a) e sinx) cosx) dx e sinx) + C. b) 4x dx polynomdivision] x + x + x + dx x x + ] ln x + + ) ln) + ) ln) ln). c) Trigonometriska
Läs merTentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp
Elekto- och yteteknik Elektika akine och effektelektonik Stefan Ötlund 7745 Tentaen i EJ Eleffektyte, 6 hp Den juni, 4.-9. Räknedoa, foelaling och ateatik handbok (eta) få använda. Tentaen kan ge axialt
Läs merRepetition inför tentamen
Sidor i boken Repetition inför tentamen Läxa 1. Givet en rätvinklig triangel ACD, där AD = 10 cm, AB = 40 cm och BC = 180 cm. Beräkna vinkeln BDC. Läxa. Beräkna omkretsen av ABC, där BE = 4 cm, EA = 8
Läs merProv 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad 20.5.2010. a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:
Ellips Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad.. Prov a) i) ii) iii) =,, = st 9,876 =,9876,99 = 9,9,66,66 =,7 =,7 Anmärkning. Nollor i början av decimaltal har ingen betydelse
Läs merS n = (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n. 1 x < 2x 1? i i. och
Uppgift 1 För vilka x R gäller x 4 = 4? Uppgift Låt S n = n k=1 3 k (a) Visa att S n är en geometrisk summa (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n Uppgift 3 Lös ekvationen e x + e x = 3 Uppgift 4
Läs merFinansiell ekonomi Föreläsning 2
Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid
Läs mer5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 11 oktober 2004
KTH Matematik 5B4 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den oktober 4. Två av sidlängderna i en triangel är 8 m och m. En av vinklarna är 6. a) Bestäm alla möjliga värden för den tredje
Läs merProv i matematik Distans, Matematik A Analys UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström Prov i matematik Distans, Matematik A Analys 6 Skrivtid: -5. Hjälpmedel: Gymnasieformelsamling. Lösningarna skall åtföljas av förklarande
Läs mer