Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Foto: istockphoto / pintogame Bie förskola - läsåret 2015/2016

2 Bie förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2016/2017 1/7

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Ansvariga för planen Catharina Meyer Berg - Förskolechef Maria Lilja - Förskollärare Vår vision På Bie förskola har vi nollvision, d v s inget barn ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla, både barn och vuxna ska mötas av respekt för sitt människovärde. Alla ska känna sig trygga i förskolan och på arbetet. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Pedagogerna har i vardagen diskussioner och samtal med barnen hur man är mot varandra, hur man visar respekt m.m. Varje år gör pedagogerna Qualis-enkäter med barnen för att belysa deras syn på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Varje vårdnadshavare får vid inskolningen en "lightmodell" av "Plan mot diskriminering och kräkande behandling". Tidigare skickades hela versionen ut till varje vårdnadshavare, men nu kan föräldrarna själva gå in på Lärknuten eller hemsidan och läsa hela. Vårdnadshavarna är även delaktiga genom diskussioner och samtal i vardagen och på utvecklingssamtalen. Varje höst får vårdnadshavarna svara på en Qualis-enkät om deras syn på förskolan. Personalens delaktighet Några i personalen reviderar varje år "Plan mot diskriminering och kräkande behandling" efter att ha utvärderat de gamla målet/målen tillsammans på en APT samt upprättat nytt/nya. Det är upp till varje individ att hålla sig ajour med uppdateringarna och innehåll. För att arbeta aktivt med "Plan mot diskriminering och kräkande behandling" så diskuterar pedagogerna värdegrundfrågor under kompetensutvecklingsdagarna samt på gemensamma möten. Pedagogerna samtalar dagligen med barnen och varandra om värdegrundsfrågorna. Förankring av planen För att planen ska förankras hos alla måste den vara levande i verksamheten. Föräldrarna måste påminnas om att den finns och vikten av den. Pedagogerna behöver diskutera hur arbetet ska fortgå, vad som är svårt och vad man kan göra för att underlätta att använda den i vardagen. Barnen ska involveras i arbetet genom samtal och temaarbeten. 2/7

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen utvärderade föregående årets mål på en APT. De upplevde att man inte riktigt nått de gamla målen eftersom de var för många och för stora. Därför bestämdes det att de ska fokusera på ett av målen under kommande år. All personal har läst igenom "Plan mot diskriminering och kräkande behandling" samt delat ut en "light-modell" till alla vårdnadshavare under inskolningen. Nu måste den förankras hos barnen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Ulrika Ahlblom - Förskollärare Julia Frondelius - Barnskötare Madelene Naliuka - Förskollärare Helen Axelsson - Barnskötare Ann-Sofie Lilja - Barnskötare Sofi Mählström - Förskollärare Maria Lilja - Förskollärare Annika Svensson - Förskollärare Frånvarande: Catharina Meyer Berg - Förskolechef Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Föregående mål ska minskas från tre mål till ett mål då de innan var för många och förstora för att kunna uppnå ett bra resultat. Pedagogerna upplever att "Plan mot diskriminering och kräkande behandling" inte är riktigt förankrad hos barnen, detta behöver därför arbetas aktivt med under kommande år. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje läsår genomför barn, vårdnadshavare och pedagoger en Qualis-enkät för att säkerställa trygghet och trivsel. Planen ska utvärderas av pedagogerna i början av vårterminen Visionen är att pedagogernas uppfattning ska spegla resultatet från Qualis-enkäterna. Ansvarig för att årets plan utvärderas Catharina Meyer Berg 3/7

5 Främjande insatser Namn Stärka självkänsla och tilllit till sin egen förmåga Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Pedagogerna vill hjälpa barnen att stärka sin självkänsla och tillit till sin egen förmåga. De vill uppmuntra barnen att bli självständiga individer som visar respekt mot varandra. Barnen ska känna sig trygga på förskolan. För att säkerställa att detta sker genomförs varje år Qualis-enkäter med barnen samt att pedagogerna dagligen samtalar och diskuterar värdegrund med barnen utifrån deras nivå och behov. Detta följs även upp genom processen "Trygghet och trivsel" i Kvalitetsredovisningen. Insats Uppmuntra barnen att försöka själva. Pedagogerna ska bortse från mindre felsteg och bekräfta vad barnen gör bra emot varandra. Pedagogerna ska även arbeta aktivt för att barnen ska utvecklas till självständiga individer som visar respekt mot andra. Pedagogerna måste ge barnen verktyg för att kunna att lösa konflikter på ett bra sätt. Det är viktigt att barnen kan sätta ord på vad som hänt och på känslor. För att uppnå detta sker varje termin en trygghetsvandring med barnen, denna ska belysa vilka platser på förskolan som barnen känner sig trygga/otrygga på. Ansvarig Cathrina Meyer Berg Datum när det ska vara klart Vårterminen /7

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Pedagogerna börjar varje termin med grundverksamhet för att skapa en trygghet i den egna gruppen. Barnen behöver känns sig som en tillgång i gruppen och bli respekterade av alla samt bli bemötta efter sina behov. Varje termin ska det genomföras en trygghetsvandring för att kartlägga var på förskolan barnen känner sig trygga/otrygga. Trygghetsvandringarna dokumenteras och utvärderas. För att kunna kartlägga hur tryggheten i gruppen ser ut så för pedagogerna dagliga diskussioner och samtal med barnen. Pedagogerna reflekterar över tryggheten i gruppen. Pedagogerna skriver incidentrapporter som skickas in till förvaltningen och det skett någon kränkande händelse. Dessa tas sedan med till samverkan för att diskutera åtgärder till förbättring. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Pedagogerna informerar föräldrarna vid inskolning samt vid terminsstart om grundverksamhet och vad det innebär. Barnen involveras i kartläggningen genom diskussioner, samtal och observationer. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna är införstådda i vad grundverksamhet är och varför den är viktig. Det är även pedagogernas ansvar att avläsa hur länge gruppen behöver ha grundverksamhet, detta kräver god kännedom om den egna barngruppen. Pedagogerna måste även skriva ner sina reflektioner för att kunna se vilken förändring som gjorts och vad det resulterat i. Det är även viktigt att det skrivs incidentrapporter. Resultat och analys Under utvecklingssamtalen med föräldrarna har det framkommit att de anser att deras barn är trygga och trivs på förskolan och de är mycket nöjda med verksamheten. Detta syns även i resultatet av Qualis-enkäten. Vi har genomfört Qualis-enkäter med alla barn som fyllt tre år, dessa visade att barnen själva anser att de trivs och är trygga på förskolan. Detta framkommer även i de dagliga samtalen med barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med värdegrundsfrågor genom bland annat Kompis-materialet, i samtal och lek med barnen och genom diskussioner på arbetsplatsträffarna. För att barnen ska fortsätta känna sig trygga och trivas på förskolan är grundverksamheten mycket viktig och något vi behöver fortsätta arbeta aktivt med. Barnen behöver känna sig viktiga och som en tillgång i gruppen. Vi behöver informera vårdnadshavarna om vikten av grundverksamhet och varför vi har den. För att säkerställa att barnen fortfarande är trygga och trivs fortsätter vi med Qualis-enkäter en gång om året, dagliga samtal med barnen samt utvecklingssamtal med vårdnadshavarna. Pedagogerna behöver även planera in grundverksamhet vid varje terminsstart samt vara lyhörda för om/när det behövs under terminens gång. 5/7

7 Förebyggande åtgärder Namn Stärka självkänslan och tillit till sin förmåga Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Pedagogerna vill hjälpa barnen att stärka sin självkänsla och tillit till sin egen förmåga samt känna sig som en tillgång i gruppen. Åtgärd Pedagogerna använder sig av grundverksamhet för att skapa en "vi-känsla" i gruppen samt för att stärka barnens tillit till sin egna förmåga och känsla av att vara viktig. Observationer och reflektioner är viktiga för att skapa en rolig, lärorik och trygg miljö för barnen. Pedagogerna ska även arbeta tematiskt med "Kompis-böckerna" av Linda Palm för att på ett naturligt sätt få in samtal och diskussioner om värdegrund. Motivera åtgärd Barnen behöver bli självständiga individer som litar på sin egen förmåga samt känna sig som en tillgång i gruppen. Genom att arbeta med "Kompis-böckerna" synliggörs barnens funderingar på ett mer konkret sätt då de kan identifiera sig med figurerna i böckerna. Ansvarig Catharina Meyer Berg samt alla pedagoger Datum när det ska vara klart Vårterminen /7

8 Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola har vi nollvision, d v s inget barn ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla, både barn och vuxna ska mötas av respekt för sitt människovärde. Alla ska känna sig trygga i förskolan och på arbetet. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Dagliga samtal och observationer av barngruppen Qualis-enkäter för både barn och vårdnadshavare Lyhörda vuxna i verksamheten Utvecklingssamtal med vårdnadshavarna Systematiskt likabehandlingsarbete Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Samtlig personal som jobbar inom barnomsorgen oavsett vilken avdelning eller ålder man jobbar med. Samt förskolechef och rektor. Förskolechef Catharina Meyer Berg Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn * Den personal som får kännedom om kränkningen ansvarar för frågan. Vid allvarlig kränkning ska förskolechef omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudman. Vid osäkerhet - ta kontakt med förskolchef för råd. * Vid händelser där hot och våld förekommit - se separat handlingsplan (finns på Lärknuten eller på * Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt förskolans rutiner äger frågan. Undantagsregel gäller för vikarier då blir det en annan ordinarie personal i arbetslaget som ansvarar för att kartläggningen blir gjord och för att vårdnadshavare blir kontaktad. * Om händelsen kan anses vara en kränkning, sker dokumentation på incidentrapport benämnd "Trakasserier och annan kränkande behandling i skolan, förskola och fritidshem", denna finns på Lärknuten. * Kränkning rapporteras till förskolechefen * Uppföljning av berörda vid behov * Ansvarig pedagog och förskolechef ska ta del av och skriva dokumentationen * Rapporten ska diarieföras på förskoleenheten. Förskolechef ansvarar. * Rapporter ska skickas skyndsamt kontinuerligt till Bildningsförvaltingen. * Vid incidenter där uppföljning krävs ska uppdaterad rapport skickas in efter ärendets avslut. Exempel på åtgärder: Samtal med berörda Samtal med vårdnadshavare Kartläggning Stödsamtal Anmälan till socialtjänsten Byte av avdelning Byte av förskola Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som får vetskap om att ett barn kränks av personalen har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till förskolechef. Förskolechef kontaktar omedelbart Bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av förskolechef tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen samt berördas fackligaombud involveras utifrån ärendets specifika omständigheter. Rutiner för uppföljning Detta skrivs på "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem" Rutiner för dokumentation * Dokumentation ska ske på "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem" av den vuxna som äger händelsen. Denna finns på Lärknuten. * Original diarieförs och förvaras på förskoleenheten. Asat - den som äger händelsen. * Kopior till BIF. Ansvar - Förskolechef * Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt av förskolchef och personal samt eventuellt andra utifrån förskolenhetens organisation. Detta redovisas av förskolechefen under Qualis-processen "Trygghet och trivsel". * När personal kränker barn gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation i personalakt. Ansvarsförhållande Personalen, förskolechefen och ibland även föräldrarna är ansvariga i det åtgärdande arbetet 7/7