Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Foto: istockphoto / pintogame Fågelbos förskola - läsåret 2017/2018

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola, pedagogisk omsorg Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef men enhetens likabehandlingsgrupp (1 pedagog från varje förskola) har ett särskilt ansvar och intresse för att utveckla, följa upp och utvärdera likabehandlingsplanen. All personal har ansvar för att arbeta utifrån planen och för att aktivt motverka alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt värna om allas lika värde. Vår vision På Fågelbo förskola skall alla, barn såväl som vuxen bemötas med respekt, värdighet och kunna känna sig trygga. Den enskilda individen ska behandlas utifrån sitt egna behov och förutsättningar. Planen gäller från till (läsår 2017/2018) Barnens delaktighet Barnen görs medvetna om och delaktiga i trygghetsarbetet genom samtal utifrån situationer i den dagliga verksamheten. Varje år genomförs intervjuer med barnen utifrån ålder och mognad, som belyser deras tankar kring trygghet på förskolan. De äldre barnen går tillsammans med pedagoger en trygghetsvandring. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga och vara med och påverka i olika forum som områdesråd, olika informations- och samtalsforum men även i den dagliga kontakten med förskolan. Vårdnadshavare är också delaktiga genom att delta i en årlig enkätundersökning. Likabehandlingsplanen visas/diskuteras vid alla inskolningar och är synlig i pedagogisk dokumentation. Personalens delaktighet Likabehandlingsgruppen delger övrig personal i arbetet som de genomför. Det förekommer fortlöpande diskussioner i personalgruppen kring värdegrundsfrågor i den dagliga verksamheten men även på personalmöten, kompetensutvecklingsdagar och andra gemensamma forum. Förankring av planen Likabehandlingsplanens innehåll förankras hos barnen genom olika temaarbeten, samtal och andra uttrycksformer. Planen förankras hos personalen genom kontinuerliga samtal och diskussioner i olika gemensamma forum. Vårdnadshavare får veta mer om arbetet kring likabehandlingsplanen under inskolning, på utvecklingssamtal och under olika mötesformer.

3 Utvärdering Utvärdering och delaktighet i utvärderingen av fjolårets plan Varje avdelning har genomfört en utvärdering av vårens arbete där arbetet med likabehandlingsplanen har utvärderas. Förskolechef och likabehandlingsrepresentanten har gemensamt diskuterat planen och skrivit om den (9/6-2017). Resultat av utvärderingen av fjolårets plan De främjande insatserna på förskolan har varit att agera och reagera vid varje respektlöst bemötande. Planen var att få hjälp av en samtalsledare för att jobba vidare med boken Hissad och dissad. Detta blev inte av. De förebyggande insatserna på förskolan har varit att införa kompisböckerna som ett verktyg för pedagogerna och barnen att diskutera olika värdeord. Barnen och pedagogerna har uppskattat böckerna som stöd i olika sammanhang som uppkommer i barngruppen. Detta arbete behöver utvecklas än mer för att få ökad förståelse för böckernas budskap. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje läsår genomför barn, vårdnadshavare och pedagoger en trivsel-trygghetsenkät. Planen utvärderas i likabehandlingsgruppen och på personalmöten/avdelningsmöten. Ansvarig för att årets plan utvärderas Likabehandlingsgrupp samt förskolechef

4 Främjande insatser Barns integritet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet, sexuell läggning och ålder. Mål Stärka barnen i sin integritetsutveckling och få barnen att känna trygghet på förskolan. Åtgärd Ordinarie personal och långtidsvikarier byter blöjor och hjälper till vid toalettbesök samt är ensamma med barnen på vilostunden. Under blöjbytet sätter vi ord på det vi gör (det ger barnet ett sammanhang av det som sker och signalerar även att ett blöjbyte är något kliniskt som görs av hygieniska skäl). Om barnet inte vill byta blöja förklarar vi varför vi behöver göra det. Vid toalettbesök frågar vi barnen hur de vill ha det när de är på toaletten (t.ex. hjälp med byxor, stängd eller öppen dörr, pedagog med eller vänta utanför). Ordinarie personal och långtidsvikarier öppnar/stänger förskolan. Om en vikarie blir ensam på en avdelning slår vi ihop avdelningarna eller så byter en ordinarie med vikarien. Vi stjäl aldrig kramar eller pussar från barn. Vi kramar barnen när de själva vill. Om vi ska trösta barnen med en kram frågar vi alltid vill du ha en kram? och accepterar sedan deras svar på ett neutralt sätt. Om vi busar eller kittlar ett barn så slutar vi omedelbart när barnet säger nej/stopp/sluta även om barnet skrattar. Vi tvingar aldrig barnen att kramas som förlåt eller som alternativ till att slå eller nypa (ex ni kan kramas eller klappa varandra fint istället ). Vi vågar fråga om ett barn uppvisar ett misstänkt beteende.

5 Vi dokumenterar i ord och bild om ett barn säger/gör något som gör oss fundersamma. Vi använder inte privata mobiltelefoner i verksamheten utan lämnar dessa i personalskåpen/personalutrymmen. Våga se, våga fråga, våga agera det är vårt ansvar som vuxna. Vi är inte rädda för att göra en orosanmälan vi är rädda om barnens säkerhet. Motivera åtgärd Vi vuxna på förskolan Fågelbo: 1. Vi påminner barn om att en dålig hemlighet ger ont i magen. Dåliga hemligheter får man alltid berätta för en vuxen, även om någon annan sagt att man inte får. 2. Vi uppmanar aldrig barn att pussa, krama eller sitta i knät på någon annan, även om barnet känner och tycker om personen. Istället ska vi fråga om barnet vill och alltid respektera ett nej. 3. Vi lyssnar alltid på barn som försöker berätta något för oss, även om vi inte riktigt förstår vad barnet säger och även om samtalet känns obehagligt. 4. Vi berättar för barn att de alltid har rätt att säga nej. Barn i vår närhet ska få veta att om någon gör eller vill göra något med deras kroppar får de alltid säga nej och berätta vad som hänt för en vuxen. 5. Vi tar alltid barns oro på allvar. 6. Vi behåller vårt lugn om ett barn berättar någonting för oss som det utsatts för och gör klart för barnet att det gjort rätt som berättat. 7. Vi är uppmärksamma på tecken från barn som kan tyda på att allt inte står rätt till. Samtidigt ska vi komma ihåg att vissa barn som varit med om sexuella kränkningar eller övergrepp inte visar några tecken alls utåt. 8. Vi lyfter in litteratur inom ämnet integritet för att få verktyg att jobba med i barngrupperna. 9. Personalgruppen diskuterar olika material kring barns integritet. Ansvarig Pedagogisk omsorg och förskolans pedagoger Datum när det ska vara klart arbetet pågår kontinuerligt

6 Kartläggning Trygghetsvandring/trygghetsobservation Pedagoger på äldrebarnsavdelningarna går en trygghetsvandring tillsammans med några barn inomhus och utomhus för att se över var i miljön ett barn riskerar att blir utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, kön, könsidentitet, bristande tillgänglighet eller sexuell läggning. De avdelningarna med yngre barn har observerat barnen i befintlig miljö. Områden som berörs i kartläggningen kränkande behandling, kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet, sexuell läggning och ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Delar av barngruppen går en trygghetsvandring tillsammans med pedagoger. Föräldrar får del av likabehandlingsplanen vid olika samtal såsom inskolning. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna är ansvariga för att gå en trygghetsvandring med barnen/genomföra en trygghetsobservation. Resultat och analys Pedagogerna på yngre barnsavdelningarna upplever att barnen är otrygga när de äldre barnen kommer inrusande på gården. Analys och åtgärd: pedagogerna sprider ut sig på gården för att finnas nära. De äldre barnen är oftare på stora gården så att de yngre kan leka ifred. En personal följer alltid med de äldre barnen ut. Barnen är otrygga i de rum där det inte finns närvarande vuxna. Analys och åtgärd: för att barnen ska vara trygga i alla rum ser pedagogerna till att cirkulera mer i verksamheten. Barnen tycker det är läskigt i hallen med alla städerskor. Analys och åtgärd: pedagogerna tar upp med barnen vilka som jobbar på förskolan och vad de har för uppdrag. De bjuder även in städerskan på någon samling framöver så de kan träffas.

7 Förebyggande 10 kompisböcker Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Barnen på förskolan ska med hjälp av Linda Palms kompisböcker få kunskaper kring hur de kan ta till sig grundläggande värden och lära sig det sociala samspelet. Böckerna behandlar ett ämne i taget t.ex. hur de kan dela med sig, lugna ner sig, lyssna och komma överens, prata om svårigheter, samarbeta, sprida glädje, säga förlåt, säga stopp, visa sina känslor och vänta på sig tur. Vi följer upp arbetet kring böckerna på våra avdelningsplaneringar, då en av våra återkommande punkter på dagordningen är "värdegrundsarbete". Åtgärd Vi observerar barnens lekar och samtal för att ta reda på vad barnen behöver stöd och hjälp i för att skapa en rolig, trygg och lärorik miljö. Vi har ett medvetet, tematiskt och systematiskt arbetssätt kring böckerna utifrån barngruppens behov. Vi medvetandegör bokens innehåll med hjälp av olika uttrycksformer och pedagogisk dokumentation. Motivera åtgärd Genom att arbeta med böcker som stöd för arbetet synliggörs barnens funderingar på ett mer konkret sätt, då de kan identifiera sig med figurerna i boken. Genom att se till barngruppens behov skapar vi en djupare förståelse hos barnen då de kan koppla bokens innehåll till deras aktuella lekar. Genom att visa barnen deras funderingar med hjälp av pedagogisk dokumentation synliggör vi deras tankar och ökar deras medvetande i svåra dilemman och frågor kring värdegrunden. Ansvarig Pedagogisk omsorg och förskolans pedagoger Datum när det ska vara klart arbetet pågår kontinuerligt

8 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Trygghetsenkät/qualisenkät Trygghetsvandringar Lyhörda vuxna i verksamheten Utvecklingssamtal/föräldramöten Systematiskt likabehandlingsarbete Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Personal på förskolan Stenen Kotten Ugglan Fasanen Förskolechef Anette Håckerstöm Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Den personal som får kännedom om kränkningen ansvarar för frågan. Vid allvarlig kränkning ska förskolechef omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudman. Vid osäkerhet- ta kontakt med förskolechef för råd. Vid händelser där hot och våld förekommit-se separat handlingsplan (finns på lärknuten eller Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt förskolans rutiner äger frågan. Undantagsregler gäller för vikarier då det blir en annan ordinarie personal i arbetslaget som ansvarar för att kartläggningen blir gjord och för att vårdnadshavare blir kontaktad. Om händelsen kan anses vara en kränkning, sker dokumentation på incidentrapport benämnd "trakasserier och annan kränkning i skola, förskola och fritidshem". Denna finns publicerad på lärknuten. Kränkning rapporteras till förskolechef. Uppföljning med berörda vid behov. Ansvarig pedagog och förskolechef ska ta del av och skriva dokumentationen. Rapporten ska diarieföras på förskoleenheten. Förskolechef ansvarar. Rapporter ska skickas skyndsamt kontinuerligt till bildningsförvaltningen.

9 Vid incidenter där uppföljning krävs ska uppdaterad rapport skickas in efter ärendets avslut. Exempel på Samtal med berörda Samtal med vårdnadshavare Kartläggning Stödsamtal Anmälan till socialtjänsten Byte av avdelning Byte av förskola Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som får vetskap om att barn kränkts av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till förskolechef. Förskolechef kontaktar omedelbart bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av förskolechef tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen samt berördas fackliga ombud involveras utifrån ärendets specifika omständigheter. Rutiner för uppföljning Se "rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem". Rutiner för dokumentation Dokumentation ska ske på "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem" av den vuxne, som äger händelsen. Denna finns publicerad på Lärknuten. Original diarieförs och förvaras på förskolenheten. Ansvar-den som äger händelsen. Kopior till BiF. Ansvar-förskolechef Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt av förskolechef och personal samt eventuellt andra utifrån förskolenhetens organisation. Detta redovisas av förskolechef under qualisprocessen "trygghet och trivsel". När personal kränker barn gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation i personalakt. Ansvarsförhållande Förskolechef har det yttersta ansvaret för att upprättade rutiner fungerar.

10 Årshjul för förskolans systematiska likabehandlingsarbete December Januari främjande och förebyggande Februari November Mars Oktober April September Qualis trygghetsenkäter, föräldrar, barn, pedagoger främjande och förebyggande Maj arbete i barngrupp utifrån främjande och förebyggande Trygghetsvandringar med barnen Augusti Implementering av plan tillsammans med barn, föräldrar och pedagoger Juli Juni Utvärdera och skriva om planen Qualisprocessen trygghet och trivsel diskuteras på olika nivåer