Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Transkript

1 Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2016/2017

2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsform: Förskola Ansvariga för planen Hela arbetslaget, förskolechefen samt den pedagogiska ledningsgruppen. Vår vision På vår förskola ska alla barn och pedagoger känna sig trygga och bli respekterade oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn eller pedagog bli diskriminerat, trakasserat eller utsättas för kränkande behandling. Vi vill att barnen när de tänker tillbaka på förskoletiden ska göra det med en enbart positiv känsla och att föräldrarna till våra barn ska känna sig trygga och delaktiga i vår verksamhet! Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Vi diskuterar med barnen hur man är en bra kamrat och hur man agerar då, hur vi visar hänsyn till varandra och accepterar varandras olikheter. Pedagogerna pratar med barnen om det inträffar något som barnen/ barnet uppfattar som kränkande eller diskriminerande. Pedagogerna har lånat normkritisk litteratur som används vid högläsning i barngruppen. Vi har gjort barnintervjuer och även trygghetsvandringar för att se risker för kränkande behandling och diskriminering på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna följer med jämsides i arbetet genom kommunikationen med pedagogerna och dokumentation. De inbjuds till att prata och diskutera även hemma hur man är mot varandra. Planen gås igenom på samrådsmöten. Ett bra samarbete med hemmet är viktigt

3 för att arbetet med Lika-behandlingsplanen"ska fungera fullt ut. Vårdnadshavarna får kännedom om planen på föräldramöten. Personalens delaktighet På våra arbetsplatsträffar diskuterar vi vårt förhållningssätt och vår värdegrund. Riskanalyser i form av barnintervjuerna och trygghetsvandringarna ligger till grund för planen. Hela arbetslaget har varit med och utformat planen. Förankring av planen Vi informerar om planen på Apt och på föräldramöten. Samtal med barnen i grupp och enskilt. Utvärdering: Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På Apt-möten. Vi har gått igenom planen och diskuterat resultat av åtgärder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef och personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi gör en ny plan. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen följs upp kontinuerligt under året i olika forum så som samtal med barnen, utvecklingssamtal, på Apt. Synpunkter dokumenteras för att sedan ligga till grund för utvärderingen. - Årlig revidering av befintligt dokument - Årlig genomgång av samtliga ärenden.

4 Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Kön: Att förskolans material inte främjar könsstereotypa beteenden utan utmanar barnens tankesätt och är könsneutrala. Könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning: Att barnen får kännedom om att det finns många olika slags familjekonstellationer. Att barnen känner att alla färger är könsneutrala. Pedagogerna är väl förberedda att ta emot regnbågsfamiljer och transpersoner. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning: att utveckla barnens förmåga till respekt för skillnader i människors olika levnadssätt. Funktionsnedsättning: att pedagoger utformar och planerar verksamheten så att alla barn känner sig delaktiga Ålder: Att som pedagog inte använda barnets ålder som förevändning i diskussioner. Kränkande behandling: att pedagoger inte pratar över huvudet på barnen och inte fäller, vad som av barnen kan upplevas som, kränkande kommentarer. Att pedagogerna är uppmärksamma i barnens lek och vet vad som pågår för att ev. behöva bryta in. Insats Kön: Vi tänker på att inte erbjuda färdiga utklädningskläder utan istället tyger i olika färger och material som kan användas till allt barnens fantasi kan komma på. Material till konstruktioner prioriteras i form av returmaterial och magnetlek. Experimentmaterialet ''Russinhissen'' kommer användas under våren. Allt material på avdelningarna ses över. Vi läser normkritiska böcker för barnen. Könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning: Vi läser böcker för barnen som behandlar ämnet. Vi arbetar för en acceptans av att alla färger är OK genom att medvetet använda vissa färger i olika situationer. Pedagogerna skaffar sig kunskap om olika familjekonstellationer och diskuterar förhållningssätt i arbetslaget

5 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning: Vi samtalar med barngruppen om barns olika villkor och uppväxt. Film, böcker och utflykter blir våra verktyg. Funktionsnedsättning: Vi planerar verksamheten utifrån alla barns behov och utformar den så att alla kan vara med på allt. Ålder: Pedagogerna använder andra argument för att få barnet att förstå sin egen kapacitet utan att känna sig kränkt pga sin ålder. Kränkande behandling: Att pedagogerna har ett kodord som de använder när de tycker att en kollega sagt något som kan upplevas kränkande för ett barn. Att pedagogerna finner tillfällen utanför barngruppen att prata om sådant som inte barnen behöver höra. Att personalen sprider ut sig för att få en inblick i den pågående leken. Ansvarig Arbetslaget Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Individuella barnintervjuer, trygghetsvandringar för barnen och diskussioner på Apt. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Vi har genomfört samtal med enskilda barn från avdelningen och även pratat med barnen i grupp på tex. samlingar. Vi har tillsammans med barnen genomfört trygghetsvandringar då barnen själva fått berätta hur det känns på specifika platser. Vårdnadshavarna har svarat på brukarenkäten 1gg/år. Hur personalen har involverats i kartläggningen Delaktiga i arbetet med barnintervjuerna och genomgång av svaren på trygghetsvandringen.

6 Resultat och analys I Pilen-enkäten framkom att 100% av de svarande ansåg att deras barn är tryggt här på förskolan och 100% svarade även att de upplevde att personalen bryr sig om deras barn. Vi har upplevt att det kan förekomma att vi ibland, helt oavsiktligt, kan uttrycka oss på ett sätt som skulle kunna uppfattas negativt ur ett likabehandlingsperspektiv. Det som framkom under trygghetsvandingen var att nedsläckta rum (toaletten ) upplevdes som otrygg och lite läskigt. I Barnintervjuerna framkom att något barn känner rädsla för fantasimonster i skogen och mörker. Nästan alla barn svarade att de har kompisar på förskolan och upplever att de får vara med och leka. 75% svarade att de får vara med och bestämma på förskolan och resten vet inte. 12 av 13 svarade att pedagogen lyssnar på dem, 1 vet inte. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Att alla barn ska känna att de blir lyssnade på och är med och påverkar sin tid på förskolan Att pedagogerna påminner varandra om ett korrekt språk och förhållningssätt gentemot barnen. Att finnas i barnens fria lek för att motverka kränkningar av varandra. Att barnen ska känna sig trygga på förskolan, både ute och inne. Åtgärd Pedagogerna diskuterar dagens aktiviteter varje morgon tillsammans med barnen och då har de möjlighet att påverka vad de vill göra under dagen. Även vid påklädning, toalettbesök och vid matsituationer får barnen ta lite eget ansvar (inom rimliga gränser). Även inom projektarbetet ska barnen känna att de påverkar och bli lyssnade på. Ett kod-ord sägs högt då en pedagog upplever att en annan pedagog säger något som kan upplevas kränkande för barnet i fråga.

7 Pedagogerna diskuterar om hur man placerar sig inne och ute så att man täcker upp barnens behov av en närvarande vuxen. Pedagogernas arbetar även aktivt med barnlitteratur och samtal för att motverka stereotypa könsroller. Att vi har bra belysning som fungerar och närvarande pedagoger. Att vi inför bättre rutiner kring barnens toalettbesök för att öka deras trygghet och integritet. Motivera åtgärd Se resultatet av kartläggningen. Vi strävar efter att barnen ska känna sig trygga på förskolan och tycka att det är roligt att komma hit. De ska känna att vi som pedagoger lyssnar och respekterar dem. Vi vill att barnen ska kunna leka och utforska det de vill utan förutfattade meningar om "vad som är rätt" och de ska aldrig behöva vara oroliga att någon kränker dem för deras val. Ansvarig Arbetslaget Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Vi har nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi kartlägger vår verksamhet och identifierar riskområden i såväl inom- som utomhusmiljön. Vi arbetar förebyggande genom att kontinuerligt se över regler och rutiner samt genom att alltid finnas i barnens omedelbara närhet. Vi är uppmärksamma på om det finns tecken på att barn blir utsatta för trakasserier eller kränkningar. Sådana tecken kan exempelvis vara ledsenhet, håglöshet och passivitet.

8 Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, samt tar deras ord och upplevelser på allvar. Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan. Vi strävar efter ett tillåtande klimat på förskolan där barn, personal och vårdnadshavare ska kunna påtala problem och upptäcka trakasserier och kränkningar. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Barn såväl som vårdnadshavare ska kunna vända sig till samtliga pedagoger i förskolan. Vårdnadshavare kontaktar den pedagog som de känner förtroende för. Vårdnadshavare kan även kontakta förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal i förskolan har handlingsplikt och agerar skyndsamt vid misstanke eller kännedom om trakasserier eller kränkande behandling. Förskolechef är ansvarig för utredning av ärendet och underrättas snarast. Förskolechef informerar skyndsamt huvudman. Vårdnadshavare underrättas. Anmälan om trakasserier eller kränkande behandling upprättas av förskolechef på därför avsedd blankett. Utredning, åtgärder samt uppföljning av åtgärder genomförs med alla berörda parter samt dokumenteras på därför avsedd blankett. Samtliga berörda hålls informerade. Bedömning görs om eventuell anmälan ska göras till annan myndighet. Vi tar alla signaler om kränkningar på allvar och samtlig personal är skyldig att ingripa. Om kränkningar eller trakasserier förekommit utreder och analyserar vi alltid det inträffade genom att fråga och föra samtal med samtliga inblandade barn. Frågor vi ställer kan exempelvis vara: Vad har hänt? Vem/vilka var inblandade? När och var hände det? Vid

9 okomplicerade incidenter kan det vara möjligt att utreda händelsen genom att ställa frågor till barnen och därmed få saken utagerad. Förskolechef är ansvarig för att dokumentation såsom anmälan, utredning, åtgärder samt uppföljning och avslut av åtgärder upprättas. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal i förskolan har handlingsplikt och agerar skyndsamt vid misstanke eller kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Förskolechef är ansvarig för utredning av ärendet och underrättas snarast. Förskolechef informerar skyndsamt huvudman. Vårdnadshavare underrättas. Anmälan om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upprättas av förskolechef på därför avsedd blankett. Utredning, åtgärder samt uppföljning av åtgärder genomförs med alla berörda parter samt dokumenteras på därför avsedd blankett. Samtliga berörda hålls informerade. Bedömning görs om eventuell anmälan ska göras till annan myndighet. Rutiner för uppföljning Ärendet ska skyndsamt utredas tillsammans med alla berörda parter. Personalen planerar hur de ska observera effekterna av åtgärderna samt när de ska analysera och bedöma resultatet. Uppföljning med vårdnadshavare ska ske i form av samtal senast fyra veckor efter det att ärendet startades. Rutiner för dokumentation Anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska upprättas skriftligt. Utredning, vidtagna åtgärder och uppföljning ska dokumenteras. Utredningar i original ska diarieföras och arkiveras enligt gällande dokumenthanteringsplan på förskolan. Dokumentationen förvaras under sekretess.

10 Blanketter: Utredning av trakasserier och kränkande behandling Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier