Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Elmsta Förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Elmsta Förskola

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer Planen gäller förskoleverksamhet. Vision Alla barn på Elmsta förskola ska känna sig trygga, värdefulla, respekterade och delaktiga i verksamheten. Ingen ska bli trakasserad, diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. Giltighetstid Planen gäller från a för planen Huvudansvarig för att ny plan upprättas varje år är förskolechefen och all personal på förskolan. Barnens delaktighet Pedagogerna utgår från barnens behov och intressen när de planerar verksamheten. Det innebär att pedagogerna observerar barnen och verksamheten och ser hur det fungerar för varje enskilt barn. För de yngre barnen som inte har så utvecklat talspråk innebär det att pedagogerna har ett stort ansvar att se och vara med barnen där de är, för att kunna känna in deras behov. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi inbjuder till samrådsgrupper för de vårdnadshavare som vill, där diskuteras aktuella frågeställningar. Vi inbjuder även till föräldramöte på hösten och en familjekväll på våren. Vi erbjuder utvecklingssamtal en gång per termin, där vårdnadshavarna möter personal för att samtala om barnet och dess situation på förskolan. En individuell utvecklingsplan för barnet görs upp gemensamt. Årlig brukarenkät går ut till vårdnadshavare där bl.a. miljö och trivsel tas upp. Personalens delaktighet Alla som arbetar på Elmsta förskola har var och en ansvar för att följa planen och att bidra med underlag för upprättande och utvärdering av den befintliga planen. Förankring av planen Personalens delaktighet i upprättandet av planen gör att den förankras och förs vidare på olika sätt till barnen. Vårdnadshavarna informeras vid föräldramöten, sätts in i varje avdelnings informationspärm samt finns tillgänglig digitalt.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom diskussioner inom varje arbetslag, följt av gemensam diskussion på förskolan. Vårdnadshavarna genom Norrtälje kommuns brukarenkät. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen på förskolan, vårdnadshavare genom enkätsvaren och med barnen vid behov och när naturliga tillfällen uppstår i verksamheten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har gått igenom mål, insatser och åtgärder och anser att vi kontinuerligt arbetar mot de mål vi satt upp och gör några tillägg som förtydligar våra mål. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi går igenom mål, insatser och åtgärder. Andra underlag som används är enkäter till vårdnadshavare och frågor till barnen. Även pedagogernas underlag från reflektionstillfällena ska ligga till grund för utvärderingen av planen. för att årets plan utvärderas Förskolechefen och all övrig personal.

4 Främja lika rättigheter och möjligheter Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller trosuppfattning. Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Planen följs upp på ett APT/planeringsdag i augusti Insats Vi köper in en multireligiös almanacka. Vi reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer och värderingar kring olika religioner och granskar vårt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion försöker vi ta reda på mer om hur de firar de olika högtiderna. Förskolechefen och alla anställda. För inköpet av en multireligiös almanacka ansvarar arbetslagsledaren. Vi arbetar löpande med det under verksamhetsåret. Almanackan ska vara beställd senast sista januari Främja likabehandling oavsett kön Kön Vi ska skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi pedagoger tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt.

5 Insats Vi skapar en miljö som tillåter barnen att vara den de är oavsett kön. Det inbegriper att vi har material som t.ex. böcker från förlaget Olika som ger ut normkritisk litteratur. Vi undviker att använda uttryck som kom nu tjejer/killar för att inte kategorisera barnen utifrån kön. Exempelvis genomför vi sång- och danslekar där barnen har möjlighet att prova olika roller med tillhörande rekvisita. Ex. på litteratur: Kenta och barbisarna, Konrads klänning. Kommunen har en person som är projektanställd för att arbeta med normkritiskt tänkande och all personal tar del av föreläsningarna. Förskolechefen och alla anställda. Vi arbetar löpande med det under verksamhetsåret. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning. Synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer i verksamheten bl. a. genom leken och barnlitteratur. Insats Vi måste reflektera över hur samhället förmedlar normer och värderingar kring homo, hetero och bisexualitet och granska vårt arbete ur ett normkritiskt perspektiv. Att uppmuntra rollekar som bryter mot traditionella könsroller. T.ex. att det kan finnas fler mammor eller pappor i en familj samt samkönade familjer. Att vi köper in böcker från förlaget Olika som ger ut normkritisk litteratur. Om vi ska arbeta med familjen som projekt bör vi tänka till om det gagnar alla barn i gruppen. För vissa barn behöver förskolan vara en fristad. Förskolechefen och alla anställda. Vi arbetar löpande med det under verksamhetsåret.

6 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning. Målet är att miljön och arbetssätt anpassas så att alla barn ska kunna delta i verksamheten oavsett funktionsnedsättning. Insats Att vi har rutiner för hur man tar emot barn med funktionsnedsättning. Att ha en god kontakt med vårdnadshavarna för barnets bästa. Förskolechefen och alla anställda. Vi arbetar löpande med det under verksamhetsåret. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet. Målet är att alla ska respektera andras kultur, etnicitet och värderingar. Att uppmärksamma barns flerspråkighet på ett positivt sätt. Insats Att vi t.ex. räknar eller sjunger på olika språk. Att vi lånar böcker på olika språk så att vårdnadshavare kan låna hem. Att vi erbjuder lekmaterial som representerar olika etniciteter. Att vi för samtal och reflekterar med barnen över att man kan se olika ut, prata olika och komma från olika platser i världen. Vi tar emot praktikanter som behöver språk- och arbetsträna i Sverige. Kommunen har en person som är projektanställd för att öka medvetenheten om hur vi kan arbeta främjande när det gäller mångkulturalitet, flerspråkighet och modersmålsstöd. Föreläsningar kring dessa ämnen erbjuds personalen. Förskolechefen och alla anställda. Vi arbetar löpande med det under verksamhetsåret.

7 Främja likabehandling oavsett ålder Ålder. Vi bemöter alla barn utifrån individuella förutsättningar oavsett ålder. Insats Vi tilltalar barnen med respekt och använder inte uttryck som lilla gubben och lilla gumman. Vi skapar möten för barn i olika åldrar där de får mötas i olika aktiviteter. Vi uttrycker inga förutfattade meningar om att barnen ska ha uppnått vissa förmågor vid en viss ålder, t.ex. du som är så stor.. Förskolechefen och alla anställda. Vi arbetar löpande med det under verksamhetsåret. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck. Målet är att ge det enskilda barnet möjlighet att utveckla sin egen identitet och känna trygghet i den. Vi strävar efter att inte kategorisera barnen utefter kön. Insats Vi stöttar barnen i deras identitetsskapande genom att låta de uttrycka sin personlighet utan att bli begränsade av rådande normer. Vi erbjuder barnen olika former av utklädningsmaterial. Förskolechefen och alla anställda. Vi arbetar löpande med det under verksamhetsåret.

8 Kartlägg Kartläggningsmetoder Barnintervjuer. Observationer. Gruppsamtal med barnen. Observationer av inom- och utomhusmiljön. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Vi har genomfört samtal med barnen, både enskilt och i grupp. Vårdnadshavarna har involverats via Våga Visa-enkäten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner i arbetslaget samt genomfört observationer av inne- och utemiljö och kamratrelationer. Resultat och analys Barnen har gett uttryck för att dom kan känna sig otrygga på stora gården när det är mörkt (barnintervjuer). Det har förekommit att barnen exkluderar varandra, t.ex. vid gungor och cyklar. Undanskymda platser (både ute och inne) skulle kunna leda till kränkningar bland barnen. Vi har observerat att barnen kan titta på varandra under dörrarna till toaletterna vilket kan upplevas som kränkande. Vid övergångar mellan olika aktiviteter, då många barn samlas på samma ställe, kan det uppstå situationer där barnen kan uppleva sig kränkta. Förebygg. Rubrik på åtgärd Områden som berörs av åtgärd Kränkande behandling Inga platser inom eller utomhus på förskolan ska upplevas som otrygga.

9 Personalen ska ha ett inkluderande arbetssätt. Vi observerar/samtalar med barnen om olika platser på förskolan (inom- och utomhus) och hur det känns att vara där. Åtgärd Vi går in till lilla gården, som är belyst, när mörkret faller. Pedagogerna är medvetna om var dessa undanskymda platser finns och strävar efter att vara närvarande och lyssna in vad som sker. Vi genomför samarbetslekar, leker ibland på neutrala platser (som t.ex. Maja-skogen, förskoleträdet m.m.), för gruppsamtal kring etiska dilemman gärna med utgångspunkt i barnlitteraturen. Vi försöker dela gruppen vid övergångar för att minimera risken för konflikter som kan leda till kränkningar. Vi strävar efter att det ska finnas närvarande pedagoger i hallen när flera barn är på toaletten. Motivera åtgärd Åtgärderna baseras på de möjliga risker vi sett vid kartläggningen: Barnen har gett uttryck för att dom kan känna sig otrygga på stora gården när det är mörkt (barnintervjuer). Det har förekommit att barnen exkluderar varandra, t.ex. vid gungor och cyklar. Undanskymda platser (både ute och inne) skulle kunna leda till kränkningar bland barnen. Vi har observerat att barnen kan titta på varandra under dörrarna till toaletterna vilket kan upplevas som kränkande. Vid övergångar mellan olika aktiviteter, då många barn samlas på samma ställe, kan det uppstå situationer där barnen kan uppleva sig kränkta. Alla pedagogerna är ansvariga för att åtgärderna genomförs. 30 november 2017 Rutiner för akuta situationer Policy Vi har nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

10 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi kartlägger vår verksamhet och identifierar riskområden i såväl inom- som utomhusmiljön. Vi arbetar förebyggande genom att kontinuerligt se över regler och rutiner samt genom att alltid finnas i barnens omedelbara närhet. Vi är uppmärksamma på om det finns tecken på att barn blir utsatta för trakasserier eller kränkningar. Sådana tecken kan exempelvis vara ledsenhet, håglöshet och passivitet. Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, samt tar deras ord och upplevelser på allvar. Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan. Vi strävar efter ett tillåtande klimat på förskolan där barn, personal och vårdnadshavare ska kunna påtala problem och upptäcka trakasserier och kränkningar. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Barn såväl som vårdnadshavare ska kunna vända sig till samtliga pedagoger i förskolan. Vårdnadshavare kontaktar den pedagog som de känner förtroende för. Vårdnadshavare kan även kontakta förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi tar alla signaler om kränkningar på allvar och samtlig personal är skyldig att ingripa. Om kränkningar förekommit utreder och analyserar vi alltid det inträffade genom att fråga och föra samtal med samtliga inblandade barn. Frågor vi ställer kan exempelvis vara: Vad har hänt? Vem/vilka var inblandade? När och var hände det? Vid okomplicerade incidenter kan det vara möjligt att utreda händelsen genom att ställa frågor till barnen och därmed få saken utagerad. I mer allvarliga fall av kränkningar ska även förskolechef informeras och barnens vårdnadshavare kontaktas. Förskolechef informerar i sin tur huvudman. Omständigheterna kring händelsen kartläggs omedelbart av personalen. Samtal genomförs med samtliga inblandade barn och närvarande personal lyssnar noga och antecknar vad som sägs. Förskolechef är ansvarig för att dokumentation såsom anmälan, utredning, åtgärder samt uppföljning och avslut av åtgärder upprättas. Om utredningen visar på allvarliga kränkningar kan förskolan överväga om det finns anledning att göra en anmälan till socialtjänsten. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal i förskolan har handlingsplikt och agerar skyndsamt vid misstanke eller kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Förskolechef är ansvarig för utredning av ärendet och underrättas skyndsamt. Förskolechef informerar huvudman. Vårdnadshavare underrättas. Anmälan om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upprättas av förskolechef på därför avsedd blankett.

11 Utredning, åtgärder samt uppföljning av åtgärder genomförs med alla berörda parter samt dokumenteras på därför avsedd blankett. Samtliga berörda hålls informerade. Bedömning görs om eventuell anmälan ska göras till annan myndighet. Rutiner för uppföljning Ärendet ska skyndsamt utredas tillsammans med alla berörda parter. Personalen planerar hur de ska observera effekterna av åtgärderna, samt när de ska analysera och bedöma resultatet. Uppföljning med vårdnadshavare ska ske i form av samtal senast fyra veckor efter det att ärendet startades. Rutiner för dokumentation Anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska upprättas skriftligt. Utredning, vidtagna åtgärder och uppföljning ska dokumenteras. Dokumentationen förvaras under sekretess. Förskolan ska ha egna kopior på ärendet så länge det är aktuellt. Blanketter: Utredning av trakasserier och kränkande behandling Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

12 .