Urinvägsinfektioner hos vuxna
|
|
- Emilia Berit Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektion (UVI), är en vanlig diagnos i alla åldrar, och utgör en av de vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning. Målsättningen med dokumentet är att ge läkare i sluten och öppen vård, som behandlar patienter med UVI, stöd och hjälp främst med avseende på antibiotikavalet. Dokumentet ger inga rekommendationer för behandling av UVI hos barn, ej heller för patienter med uretrit, prostatit eller epididymit. Motsvarande dokument för barn och ungdom finns. Svenska infektionsläkarföreningen har under 2006 givit ut ett nationellt vårdprogram för Urinvägsinfektioner hos vuxna. Detta finns nu tillgängligt i sin helhet på under rubriken Vårdprogram. Detta PM bygger till stor del på det nationella men är förkortat och anpassat till Västmanlands förhållanden av Jesper Ericsson Överläkare vid Infektionskliniken och Stramaläkare för slutenvården i Västmanland. Synpunkter har inhämtats från kvinnokliniken, urologkliniken samt primärvården i Västmanland. Den första upplagan av vårdprogrammet färdigställdes 2008, och revideras nu Innehåll 1. Innehåll 2. Lathund över antibiotikaval 3. Definitioner 4. Akut cystit hos kvinnor 5. Recidiverande cystit hos kvinnor 6. Akut pyelonefrit/febril UVI hos kvinnor 7. Urinvägsinfektioner hos män 8. Asymtomatisk bakteriuri (ABU) 9. Urinvägsinfektioner hos gravida 10. Urinvägsinfektioner hos kateterbärare 11. Urinvägsinfektioner hos äldre 12. Specialfall 13. Referenser 1
2 2. Lathund över antibiotikaval Empiriskt antibiotikaval vid akut pyelonefrit - T ciprofloxacin 500 mg x 2 - Inj cefotaxim 1g x 3 En patient, som är allmänpåverkad kan dessutom behandlas med en dos tobramycin. Se avsnitt 6 för detaljer om dosering och koncentrationsbestämning. - Inj tobramycin 4,5-6,0 mg/kg i engångsdos De flesta patienter kan tidigt sättas över på peroral terapi. Obs att ciprofloxacin resorberas mycket bra i tarmen. Den enda indikationen för iv behandling är att patienten kräks eller av annan orsak inte kan tillgodogöra sig tabletter. Fortsatt peroral behandling Kvinnor: - T ciprofloxacin 500 mg x 2, total behandlingstid 7 dagar - T trimetoprim/sulfametoxazol 160/800 mg 1 x 2, total behandlingstid dagar - T ceftibuten 400 mg x 2, total behandlingstid dagar (Obs dyrt, något sämre utläkningseffekt. I första hand till gravida eller efter resistensbesked) Män: - T ciprofloxacin 500 mg x 2, total behandlingstid 14 dagar - T trimetoprim/sulfametoxazol 160/800 mg 1 x 2, total behandlingstid 14 dagar Empirisk behandling av akut cystit hos kvinnor - T nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 dagar - T mecillinam 200 mg x 3 i 5 dagar - T trimetoprim 160 mg x 2 i 3 dagar (Trimetoprim har ett sämre resistensläge än övriga preparat, och bör betraktas som ett andrahandspreparat.) Empirisk behandling av akut cystit hos män - T ciprofloxacin 500 mg x 2 i 14 dagar (förstahandspreparat) - T trimetoprim 160 mg x 2 i 14 dagar (andrahandsval eller efter resistensbesked) 2
3 3. Bakgrund och definitioner Urinvägsinfektioner kan delas in i flera undergrupper, baserat på lokalisation (cystit eller pyelonefrit), frekvens (sporadisk eller recidiverande), underliggande tillstånd (graviditet eller KAD-bärarskap) och symptomgivande eller asymptomatisk. Som alltid är det primärt att avgöra vilken typ av UVI patienten lider av, eftersom både valet av antibiotika, behandlingstidens längd, och huruvida behandling överhuvudtaget är indicerad, styrs av dessa faktorer. Lika viktigt är att känna till vilken klinisk relevans ett positivt fynd i en urinodling har. Genom att ange en kort anamnes på provtagningsremissen ges en viktig hjälp till det mikrobiologiska laboratoriet inför deras artdiagnostik. Slutligen är det dock alltid upp till den kliniskt verksamma doktorn att tolka odlingssvaret. Följande definitioner kan vara till hjälp: - Primärpatogener: Bakterier som vanligen orsakar urinvägsinfektion, och som även i ringa mängd bedöms ha relevans. > 10 6 CFU/L är ett relevant fynd. Hit räknas E coli och Staphylococcus saprophyticus. - Sekundärpatogener: Bakterier som i normalfallet inte orsakar urinvägsinfektion men som i samband med t ex KAD, sjukhusvård, antibiotikabehandling, kan orsaka UVI. Hit räknas bl a Klebsiella spp, Enterobacter spp,proteus spp, Pseudomonas aeruginosa, och enterokocker. > 10 7 CFU/L krävs för relevans hos kvinnor. För män gäller samma gräns som för primärpatogener dvs >10 6 CFU/L. - Tveksamt patogena bakterier: Hit hör bakterier som vanligen ingår i den normala uretranära bakteriefloran och som i en odling ofta utgör en förorening. Hit hör bl a koagulasnegativa stafylokocker (KNS), difteroida stavar, laktobaciller, alfa-streptokocker och grupp B-streptokocker (undantag gravida). Resistensläget hos bakterierna varierar över tid och plats. I Sverige har vi hittills varit relativt förskonade från antibiotikaresistens, men under de senaste åren har resistensen ökat, vilket främst tagit sig uttryck i en ökad resistens mot trimetoprim-sulfa och kinoloner. Resistensdata både från Sverige (Swedres 2010 och lokala data från Västmanland (2011, öppen respektive slutenvård) avseende E. coli och aktuella UVI- preparat redovisas nedan. Sverige Västmanland ÖV Västmanland SV Ciprofloxacin (I+R) 12,7% 5,7% (enbart R) 8,4 % (enbart R) Cefadroxil (R) 3,5% 2,8% 5,1% Mecillinam (R) 4,2% 3,7% 5,0% Nitrofurantoin (R) 1,1% 1,0% 1,8% Trimetoprim (R) 18,9% 17.7% 20,4% Viktigt att notera i sammanhanget är att Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium i Västerås under 2011 övergått till att resistensbestämma med ciprofloxacin istället för att såsom tidigare 3
4 nalidixinsyra. Detta gör att man inte längre upptäcker de stammar som utvecklat det första mutationssteget. Det är förklaringen till att resistenssiffrorna för ciprofloxacin är falskt låga jämfört med landet som helhet (2010). Det finns således en god grund för den lokala rekommendationen i Västmanland att använda nitrofurantoin, pivmecillinam som empirisk behandling vid okomplicerad cystit hos kvinnor. Med tanke på den höga förekomsten av trimetoprimresistens bör trimetoprim ses som ett andrahandspreparat. Cefadroxil bör inte användas på grund av risken för framselektion av ESBLbildande bakterier. Kinoloner bör användas restriktivt vid okomplicerad urinvägsinfektion. I de fall man trots allt väljer att behandla med kinolon ska ciprofloxacin användas och inte norfloxacin (Lexinor ), då den sistnämnda visat sig selektera fram resistens i högre utsträckning och många gånger även ha otillräcklig effekt. 4. Akut cystit hos kvinnor Kliniken kännetecknas av akut insättande trängningar, miktionssveda och ökad miktionsfrekvens. Den absolut vanligaste bakterien är E. coli. Snabbdiagnostik med testremsa för nitrit och granulocytesteras räcker. I normalfallet behöver inte urinodling tas, men vid recidiverande cystit, misstanke om resistenta bakterier, utlandsvistelse under de senaste tre månaderna, avvikande anatomi eller vårdrelaterade infektioner, ska urinodling regelmässigt tas. Behandling Empirisk behandling av akut cystit hos kvinnor Förstahandsval: - T nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 dagar - T mecillinam 200 mg x 3 i 5 dagar Andrahandsalternativ: - T trimetoprim 160 mg x 2 i 3 dagar 1 Pga sämre resistensläge är trimetoprim att betrakta som ett andrahandsalternativ. Preparatet bör också undvikas inom slutenvården pga risken för plasmidburen korsresistens. Trimetoprim kan dock användas efter resistensbesked inom öppenvård. 1 Anledningen till att det räcker med tre dagars behandling med trimetoprim är den jämfört med betalaktamantibiotika och nitrofurantoin betydligt längre halveringstiden och att substansen ansamlas i urinen och därför ligger kvar i målorganet i tillräckliga koncentrationer under längre tid. Efter tre dagars behandling med trimetoprim (eller kinolon) har man terapeutiska koncentrationer i urinen i ytterligare två dygn. Det finns dock inte någon risk för ackumulation vid normal njurfunktion eftersom man uppnår steady state-koncentration redan efter ca fem halveringstider. 4
5 Kinoloner rekommenderas inte som empirisk behandling vid okomplicerad cystit hos kvinnor, pga en högre resistens än för förstahandspreparaten ovan och risken för ytterligare resistensutveckling. Någon uppföljning behövs inte om patienten blir besvärsfri. 5. Recidiverande cystit hos kvinnor Recidiverande cystit definieras som minst två antibiotikabehandlade cystitepisoder det senaste halvåret eller minst tre det senaste året. Diagnostiken skiljer sig inte från övrig UVI, förutom att denna patientkategori bör urinodlas innan man sätter in ett antibiotikum. Preparatval och behandlingstid är desamma som vid enstaka akut cystit. Dock bör man undvika att använda samma preparat, som vid det senaste cystit-tillfället på grund av risk för resistens mot detta. Rutinmässig radiologisk utredning av urinvägarna eller cystoskopi avslöjar sällan avvikelser av klinisk relevans, varför detta inte rekommenderas. Några tillstånd bör dock utredas: - upprepade pyelonefriter (CT med kontrast) - upprepade infektioner med stenbildande bakterier, ff a Proteus, Morganella, Klebsiella, Enterobacter och Citrobacter men även Pseudomonas aeruginosa och Serratia marescens, (radiologisk undersökning med frågeställning sten i urinvägarna samt remiss till urolog för cystoskopi) - makroskopisk hematuri (remiss till urolog samtidigt som remiss skrives för CT eller urografi ) Då man remitterar patient till urolog bör remissen innehålla uppgifter om antal infektioner, urinodlingssvar, given behandling, s-hb samt s-kreatinin och uppgift om urografi/ct, antingen svaret eller att remiss sänts. Framför allt äldre kvinnor rekommenderas även gynekologisk bedömning. Se även avsnitt 11. Ett flertal olika metoder eller behandlingar finns att använda profylaktiskt: - Råd om regelbunden och fullständig blåstömning inklusive blåstömning efter samlag. - Reinfektionsprofylax i form av antibiotika. Trimetoprim 100 mg tn alternativt nitrofurantoin 50 mg tn. - Metenaminhippurat (Hiprex ) 1g x 2 saknar vetenskaplig dokumentation och kan därför inte rekommenderas, men kan ändå prövas i 4-6 månader vid intolerans mot antibiotika. En fördel är att man undviker att selektera fram resistenta bakterier. - Effekten av tranbärsjuice är också otillräckligt utvärderad men tranbärsjuice kan prövas även om det saknas övertygande dokumentation. Tranbärsjuice interagerar dock med warfarin, varför det inte kan rekommenderas till patienter som behandlas med warfarin. 5
6 Uppföljning för utvärdering rekommenderas efter avslutad profylax. 6. Akut pyelonefrit/febril UVI hos kvinnor Den kliniska bilden kännetecknas av feber, frossa, smärta i flanken, med eller utan samtidiga cystitsymptom. Allmän sjukdomskänsla med illamående och kräkningar förekommer ofta. Många patienter kan med fördel behandlas polikliniskt, men vissa behöver initialt sjukhusvårdas pga oförmåga att tillgodogöra sig peroral terapi, hög ålder, graviditet eller allmänpåverkan. Utredningen bör omfatta - Testremsa med nitrit och granulocytesteras - Urinodling med art- och resistensbestämning - Blododling x 2 med art- och resistensbestämning vid behandling inneliggande eller polikliniskt på sjukhus. - S-CRP och s-kreatinin I normalfallet behöver inga radiologiska undersökningar göras. Det är först vid misstanke om terapisvikt, som avstängd pyelonefrit eller njurabscess behöver uteslutas. Tecken till terapisvikt är utebliven förbättring trots 2-3 dygn med adekvat terapi, klinisk försämring trots insatt terapi samt rejält förhöjt eller stigande kreatinin trots adekvat vätsketillförsel. Behandling Parenteral behandling - Inj cefotaxim 1g x 3 - Inj tobramycin doserat efter njurfunktion enligt nedan. Hos svårt septisk patient kan man initialt ge 7,0 mg/kg. Startdosen av aminoglykosid bestäms av den skattade njurfunktionen enligt nedanstående tabell: Kreatininclearance ml/min Startdos mg/kg >80 6, , ,2 <20 Försiktigt eller avstå. Gärna infektionskonsult. Kreatininclearance: F x (140-ålder) x vikt / s-kreatinin där F = 1.23 för män och F= 1.04 för kvinnor. Vid planerad upprepad dosering efter 24 timmar tas en koncentration 8 timmar efter den första dosen. Koncentrationen bör ligga i intervallet 1,8 4,0 mg/l. Om det avviker från denna målkoncentration bör infektionskonsult kontaktas innan nästa dos ges. 6
7 Vid nosokomial pyelonefrit eller stark misstanke om pyelinefrit/urosepsis hos KAD-bärare kan det bli aktuellt med annan empirisk behandling, som t ex - Inj ampicillin 2g x 3 + inj tobramycin 4,5-7,0 mg/kg x 1 - Inj piperacillin/tazobaktam 4g x 3 Dessa patienter bör dock handläggas i samråd med jour/bakjour på infektionskliniken. Peroral terapi - ciprofloxacin 500 mg x 2 - trimetoprim-sulfametoxazol 160/800 mg x 2 (efter resistensbesked, halverad dos till äldre) De flesta patienter som behandlats parenteralt från början kan tidigt sättas över på peroral terapi. Efterhör svar på urinodling med resistensbesked före byte av terapi. Obs att ciprofloxacin resorberas mycket bra i tarmen. Den enda indikationen för iv behandling är att patienten kräks eller av annan anledning inte kan ta tabletter. En total behandlingstid på 7 dagar har visat sig vara tillräcklig vid behandling med ciprofloxacin. Vid trimetoprim-sulfa eller cefalosporin rekommenderas dagars behandlingstid. Uppföljning bör ske med kontrollurinodling 2 4 veckor efter avslutad behandling. Bakteriologisk relaps, dvs positiv urinodling med samma bakteriestam som orsakade indexinfektionen, kan indikera ett kvarstående fokus och bör utredas. Fynd av ureasbildande bakterie, t ex Proteus * i kontrollodlingen bör föranleda både cystoskopi och radiologisk utredning med frågeställning sten i urinvägarna. Fall av recidiverande pyelonefrit (två fall inom loppet av ett år) bör utredas med urografi eller CT med kontrast. * Övriga kliniskt betydelsefulla ureaspositiva bakterier där de viktigaste anges med fet stil är Morganella, Klebsiella, Enterobacter, Citrobacter, Pseudomonas aeruginosa och Serratia marescens. 7. Urinvägsinfektioner hos män UVI hos män är betydligt ovanligare än hos kvinnor, men i gengäld är UVI hos män traditionellt sett mer komplicerad att behandla då prostata och epididymis i allmänhet är involverade i infektionen. Det är inte vetenskapligt klarlagt om äkta okomplicerad cystit förekommer hos män, men då man under senare år pga tilltagande resistensproblematik tvingats använda UVI-preparat som inte penetrerar blodtestisbarriären eller prostata och då i stor utsträckning sett utläkning förefaller det som om det även hos män finns en uppdelning i renodlad cystit och mer avancerad UVI. Eftersom det är svårt att skilja ut vilka av männen som inte har ett samtidigt engagemang av prostata eller epididymis är även fortsättningsvis rekommendationen att all UVI hos män ska behandlas med preparat som penetrerar blodtestisbarriären/prostata, och en total behandlingstid på 14 dagar rekommenderas. Betalaktamgruppen (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer), nitrofurantoin och sulfonamider 7
8 8 anses därför ha en otillräcklig effekt. Däremot ger kinoloner, trimetoprim och tetracykliner tillräckliga koncentrationer i prostata. I enlighet med resonemanget ovan kan afebril cystit hos män orsakad av framför allt stammar av E. coli och Klebsiella pneumoniae som är korsresistenta mot både kinoloner och trimetoprimsulfa, behandlas med pivmecillinam eller nitrofurantoin såsom vid cystit hos kvinnor, under förutsättning att stammen svaras ut som känslig för något av dessa preparat. Dessa patienter bör dock följas med avseende på både klinisk och bakteriologisk utläkning. Det bakteriella spektrumet är i huvudsak detsamma som hos kvinnor med undantag för Staphylococcus saprophyticus, som inte förekommer hos män. Diagnostiken bör omfatta: - Testremsa med nitrit och granulocytesteras - Urinodling med art- och resistensbestämning - Vid symptomgivande UVI är diagnostisk gräns 10 6 CFU/L för både primär- och sekundärpatogener. - Blododling x 2 vid febril UVI som behandlas inneliggande eller polikliniskt på sjukhus. - CRP och kreatinin Behandling vid distal symptomgivande UVI T ciprofloxacin 500 mg x 2 14 dagar T trimetoprim 160 mg x 2 14 dagar Om resistens mot ovan nämnda preparat T pivmecillinam 200 mg x 3 i 5 dagar T nitrofurantoin 50mg x 3 i 5 dagar Empirisk behandling vid akut pyelonefrit/febril UVI Parenteral behandling - Inj cefotaxim 1g x 3 +/- tobramycin 4,5-7,0 mg/kg. Se avsnitt 6 ovan för detaljer om dosering och koncentrationsbestämning. Peroral terapi - ciprofloxacin 500 mg x 2 - trimetoprim-sulfametoxazol 160/800 mg x 2 (efter resistensbesked, halverad dos till äldre) - Om resistens mot förstahandspreparaten ovan kan man överväga T. ceftibuten 400mg x 2. alernativt fortsatt parenteral terapi. Den sammanlagda behandlingstiden ska vara 14 dagar. Uppföljning med kontrollodling bör ske 2 4 veckor efter avslutad terapi. Eventuell asymtomatisk bakteriruri kan lämnas obehandlad om inte den orsakas av en ureaspositiv bakterie. Vid upprepade eller täta recidiv bör utredning ske med cystoskopi och CT med kontrast.
9 8. Asymtomatisk bakteriuri Asymtomatisk bakteriuri (ABU) definieras som: Kvinnor: >10 8 CFU/L urin av samma bakteriestam i två konsekutiva mittstråleprov i frånvaro av urinvägssymtom. Män: 10 8 CFU/L urin av en bakteriestam i ett mittstråleprov i frånvaro av urinvägssymtom. Många äldre har en asymtomatisk bakteriuri (ABU). Prevalensen vid institutionsvård anges i vissa material vara så hög som % hos män och % hos kvinnor. Bakterier som isoleras vid ABU är i regel av samma arter som de vid klinisk UVI, men i dessa fall är de mer lågvirulenta, och genom sin närvaro utgör de ett skydd mot mer virulenta bakterier, som därmed hindras från att få fäste. Samma bakteriestam kan finnas kvar i urinen i flera år utan att orsaka symtomgivande UVI. Obehandlad ABU medför inte ökad dödlighet eller sjuklighet. I vissa situationer kan emellertid ABU kräva behandling för att förhindra att invasiv sjukdom utvecklas. I dessa fall behandlas ABU som vanlig cystit hos män respektive kvinnor. ABU ska behandlas och aktivt eftersökas - under tidig graviditet - efter behandling av ABU vid graviditet Screening för ABU rekommenderas däremot inte för - icke gravida kvinnor - patienter med diabetes mellitus - äldre individer - individer med spinal skada - patienter med urinvägskatetrar - organtransplanterade. ABU orsakad av ureasbildande bakterier (ff a Proteus, Morganella, Klebsiella, Enterobacter och Citrobacter men även Pseudomonas aeruginosa och Serratia marescens) ska behandlas med tanke på risken för urinvägsstenar och även få remiss till urolog för ställningstagande till utredning och behandling. 9. Urinvägsinfektioner hos gravida Främst under senare delen av graviditeten föreligger en ökad risk att utveckla pyelonefrit, varför urinvägsinfektion och även asymtomatisk bakteriuri (ABU) hos gravida alltid ska behandlas. ABU definieras som >10 8 CFU/L urin av samma bakteriestam i två konsekutiva mittstråleprov i frånvaro av urinvägssymtom. Det betyder att ett enstaka fynd av tveksamma uropatogener som KNS eller alfastreptokocker inte motiverar långtidsprofylax. Ett undantag är dock fynd av betastreptokocker 9
10 i urinen som likställs med vaginalt bärarskap och motiverar antibiotikaprofylax under förlossningen och fynd av betastreptokocker i urinen hos gravida ska meddelas MVC. Cefalosporiner och mecillinam kan ges under hela graviditeten utan ökad risk för fosterskada. Trimetoprim ska undvikas under den första trimestern men kan därefter ges. Nitrofurantoin anses idag som ett fullgott alternativ även till gravida, men ska inte ges i omedelbar anslutning till förlossningen eller under första månaden efter partus, om kvinnan ammar. Detta då nitrofurantoin i mycket sällsynta fall har inducerat hemolys i slutet av graviditet hos individer med brist på glukos-6 fosfatdehydrogenas. I Sverige har nitrofurantoin använts till ett mycket stort antal gravida kvinnor utan att någon negativ effekt iakttagits. Kinoloner bör inte ges under graviditet. Betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer) får under graviditeten en ökad distributionsvolym varför dosen av dessa bör ökas. Kliniskt har det betydelse vid behandling av pyelonefrit men knappast vid behandlingen av cystit. Med cefotaxim når man dock så höga koncentrationer i målorganet att det räcker med normal dos dvs 1g x 3. Övriga behandlingsrekommendationer är desamma som för icke gravida: Empirisk behandling av akut cystit hos kvinnor: - T nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 dagar - T mecillinam 200 mg x 3 i 5 dagar - T cefadroxil 500 mg x 2 i 5 dagar - T trimetoprim 160 mg x 2 i 3 dagar, endast under 2:a och 3:e trimestern. Trimetoprim har ett sämre resistensläge än övriga preparat och bör betraktas som ett andrahandspreparat. Vid resistensproblematik eller som peroral behandling vid pyelonefrit kan ceftibuten användas: - T ceftibuten 400 mg x 2 Kontrollodling görs 1 2 veckor efter avslutad behandling. Om 2 ABU-episoder rekommenderas profylax med nitrofurantoin 50 mg eller cefadroxil 500 mg till natten under återstoden av graviditeten. På grund av ökad risk for recidiverande pyelonefrit rekommenderas i direkt anslutning till avslutad antibiotikakur för pyelonefrit profylax med nitrofurantoin 50 mg eller cefadroxil mg till natten under återstoden av graviditeten till och med en vecka efter partus. 10
11 10. Urinvägsinfektioner hos kateterbärare Kvarliggande urinvägskateter (KAD) underlättar för bakterier att kolonisera de nedre urinvägarna. Efter ca en vecka är alla kateterbärare koloniserade i urinblåsan. Långtidskateterisering innebär således en klart ökad risk för symptomgivande urinvägsinfektion. Diagnostiken försvåras kraftigt av att urinvägarna i regel är koloniserade av en polymikrobiell flora, där sekundärpatogener som Pseudomonas aeruginosa eller enterokocker ofta förekommer. Odling på kateterurin ska därför inte tas om man inte är beredd att noggrant tolka svaret, och sedan ta ställning till eventuell antibiotikaterapi och då väga samman alla parametrar. Vid följande tillfällen är det däremot indicerat att ta odling på KAD-urin: - Vid hög feber och misstanke om sepsis. Obs! Viktigt med samtidig blododling! - Vid kliniska tecken till pyelonefrit. Blododling x 2 om behandling sker inneliggande eller polikliniskt på sjukhus. - Inför urologiskt ingrepp (Behandling enligt resistensbesked) Rekommenderad empirisk antibiotikabehandling vid pyelonefrit/hög UVI: - Inf cefotaxim 1g x 3 - Inf ampicillin 2g x 3 + inf tobramycin 4,5-6,0 mg/kg (serumkoncentration efter 8 h) - Inf piperacillin/tazobaktam 4g x 3 - Inf ciprofloxacin 400 mg x 2 eller T ciprofloxacin 500 mg x 2 Peroral uppföljning och behandlingstidens längd såsom vid vanlig pyelonefrit/febril UVI, alternativt efter resistensbesked. - KAD bör om möjligt avlägsnas redan vid behandlingsstart. Om infektionen är orsakad av ureasbildande bakterier (ff a Proteus, Morganella, Klebsiella, Enterobacter och Citrobacter men även Pseudomonas aeruginosa och Serratia marescens) bör katetern alltid bytas. - Långtidsprofylax med antibiotika rekommenderas inte. - Vissa patienter som regelbundet drabbas av febril UVI i samband med KAD-byte kan ges T ciprofloxacin 500 mg som engångsdos en timme innan bytet. 11. Urinvägsinfektioner hos äldre Prevalensen av asymtomatisk bakteriuri hos den äldre befolkningen är hög, och ökar vid institutionsboende. Se avsnittet 8 ovan. I normalfallet ska inte ABU behandlas. Diagnostiken av en UVI hos äldre är svår, då många har svårt med kommunikationen och kan lida av kroniska urogenitala besvär. Överkonsumtionen av antibiotika är således stor i denna grupp. Våra äldre, som ofta står på många läkemedel, är också känsliga för magtarmsymptom i form av diarréer, och i västa fall Clostridium difficile-enterit efter antibiotikakurer. Grundtesen bör vara att använda antibiotika med försiktighet. 11
12 Symtom som positiv urinsticka, illaluktande urin, nedsatt aptit, allmän svaghet, är ensamma inga indikationer för antibiotikabehandling, utan en noggrann utvärdering av hela symptombilden är viktig innan antibiotikabehandling initieras Akut insättande miktionsbesvär, förvärrad inkontinens eller förvirring kan vara tecken på cystit, medan feber och flanksmärta bör väcka misstanken om pyelonefrit. De äldres febersvar kan emellertid vara mindre än hos yngre. Valet av antibiotika och behandlingstidens längd är detsamma som hos övriga män och kvinnor, men man bör alltid överväga att reducera dosen vid både hög ålder och annan känd nedsatt njurfunktion. Om antibiotika ges under längre tid kan man överväga att reducera dosen mot slutet för att undvika biverkningar. Hos äldre kvinnor med upprepade urinvägsinfektioner rekommenderas lokal östrogensubstitution. Det finns olika beredningsformer av estradiol: vaginalinlägg (Oestring ), vaginaltablett (Vagifem ) och vaginalkräm (Ovesterin ). Det första alternativet med vaginalring torde vara att föredra, då det underlättar för patienten. 12. Specialfall MRSA Vid fynd av MRSA i urinprov och då behandlande läkare anser att den har klinisk betydelse bör kontakt tas med infektionsläkare för valet av antibiotika, eftersom dubbelbehandling ofta är indicerad, för att undvika ytterligare resistensutveckling. ESBL På senare tid har det dykt upp flera patienter med urinvägsinfektion orsakade av ESBL- (Extended Spectrum Beta-Lactamases) producerande E. coli och Klebsiella pneumoniae. Dessa bakterier är ofta även resistenta mot kinoloner, trimetoprim och nitrofurantoin (Klebsiella pneumoniae). De grupper av antibiotika som då återstår är karbapenemer och aminoglykosider och efter resistensbesked piperacillin/tazobaktam.. I en sådan situation kan man tvingas att behandla en okomplicerad cystit med intravenösa preparat inneliggande, vilket naturligtvis är olyckligt för både patienten och sjukvården. Ett alternativ här kan vara att behandla patienten polikliniskt med ertapenem (Invanz ), som har den fördelen att det kan ges en gång per dag, eller med intermittent aminoglykosidbehandling. Dessa patienter bör emellertid också skötas i samråd med infektionsläkare. UVI orsakad av Candida Candida spp orsakar sällan UVI hos friska individer utan är vanligen associerat med vårdrelaterade infektioner. Predisponerande faktorer är KAD, hög ålder, avvikelser i urinvägarnas anatomi och funktion, diabetes mellitus och nyligen genomgången antibiotikabehandling. 12
13 Fynd av candida i urinen kan också vara ett tecken på spridd invasiv candida infektion. Det är dock mycket ovanligt och ses nästan enbart hos patienter under IVA vård. Fynd av candida kan också vara en kontamination vid samtidig genital candidainfektion. Enbart symtomgivande candidainfektion i urinvägarna ska behandlas. Candida albicans är den absolut vanligaste arten och är nästan alltid känslig för flukonazol. Övriga azoler (itrakonazol, vorikonazol, posakonazol), och echinocandinder (caspofungin, micafungin, anidulafungin) uppnår ej terapeutiska koncentrationer i urinen, varför behandlingsalternativen är begränsade. Det innebär at det enda rimliga alternativet vid en cystit orsakad av candida är flukonazol i doseringen mg x 1 i 3-5 dagar. Om patienten har KAD bör denna bytas i samband med behandlingen. Vid akut pyelonefrit är flukonazol förstahandsmedel med doseringen 400 mg x 1 i 14 dagar (dubbel dos första dagen). Vid resistenta candida arter, C. glabrata eller C. krusei rekommenderas liposomalt amfotericin B eventuellt med tillägg av flucytosin. Även dessa mycket sällsynta patientfall bör handläggas i samråd med relevant specialist. Referenser 1. Svenska infektionsläkarföreningen. Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna INFPREG, svensk databas för samlad kunskap kring infektioner och graviditet Smittskyddsinstitutet. Aspevall O, Hallander H. Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt bakteriologiska laboratorier, Infektionsdiagnostik, I5 Urinvägsinfektioner/bakteriuri. 2:a uppl, Resistenssiffror framtagna vid Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium, Västerås. 5. Murray PD, Baron EJ, Jorgensen JH, Landry ML, editors. Manual of Clinical Microbiology. 9 th ed. American Society for Microbiology; European Association of Urology. Grabe M, Bishop MC, Bjerklund-Johansen TE, Botto Çek M, Lobel B, Naber KG, Palou J, Tenke P. Guidelines on the management of urinary and male genital tract infections. March Urinary%20and%20Genital%20Tract%20Infections.pdf 7. Swedres 2010, Smittskyddsinstitutet, ISBN Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) UVI nedre urinvägsinfektion hos kvinnor Läkemedelsverket 2007;18(2) UVI hos män. 13
Urinvägsinfektioner hos vuxna Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (16) MEDICINSK INDIKATION Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig diagnos i alla åldrar och utgör en av de vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning. Målsättningen med dokumentet
PM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
PM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Okomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg UVI hos äldre kvinnor Diagnostiska problem Hög prevalens av ABU Kroniska urinvägsbesvär är vanliga
Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Victoriadagen 12 maj 2016. Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län
Victoriadagen 12 maj 2016 Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län Antibiotikaresistens Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika
Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg
Upprättare: Cecilia Östblom, ST-läkare Infektionskliniken Erik Torell, Överläkare Infektionskliniken Granskare: Henning Thejls Överläkare Kvinnokliniken, Torsten Sandin Urolog, Ylva Rahm Bitr. sml. Åsa
Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
AT-dag 121010 Strama Skåne. Mattias Waldeck
Urinvägsinfektioner AT-dag 121010 Strama Skåne Mattias Waldeck Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor Övre UVI hos kvinnor UVI hos gravida UVI hos män KAD och UVI UVI hos äldre Antibiotikaförbrukning
10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam
INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell
Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING
Godkänt den: 2018-02-10 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING Diagnostik...2 Asymtomatisk bakteriuri (ABU)...2 Akut cystit hos kvinnor...2
Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Urinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Regionala Strama Västra Götaland Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Har Agda en urinvägsinfektion? Agda 85 år har
Urinvägsinfektioner. AT-dag 131023 Strama Skåne. Mattias Waldeck
Urinvägsinfektioner AT-dag 131023 Strama Skåne Mattias Waldeck Misstanke om urinvägsinfektion vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre Källa: Swedres 2012 Urinvägsinfektioner Diagnostik
Urinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2018 Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU asymtomatisk bakteriuri 6. Nedre UVI
Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS
Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på
Urinvägsinfektioner. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Danderyds sjukhus OKT 2016
Urinvägsinfektioner Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Danderyds sjukhus OKT 2016 Vad ska jag prata om? UVI hos Kvinnor/män Låg/hög UVI Antibiotikval och behandling Resistens Bakterier
Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare
Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning
Nya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland
Nya riktlinjer för behandling av UVI Stramadag för sluten vård 13 November 2018 Peter Ulleryd Strama Västra Götaland Andel R (%) Andel R (%) CI (R)= 17,5 % Sjukhus: SU + Kungälvs sjukhus; sluten och öppen
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Lärandemål: på slutet av föreläsningen ni kommer att kunna: URINVÄGSINFEKTIONER. Vad är UVI? Vad är det för UVI? Vad är det för UVI?
Lärandemål: på slutet av föreläsningen ni kommer att kunna: URINVÄGSINFEKTIONER Volkan Özenci, Docent, Överläkare Owe Källman, Överläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi beskriva
URINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter
Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
UVI kvinna fallbeskrivning 2018 Version
UVI kvinna fallbeskrivning 2018 Version 2018-06-18 Sara 43 år ringer till vårdcentralen eftersom hon haft sveda vid vattenkastning, täta urinträngningar och kissat oftare än vanligt de senaste två dagarna.
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta
Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz September 2018 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10%
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Komplicerade urinvägsinfektioner. Emilia Titelman Infektionsläkare
Komplicerade urinvägsinfektioner Emilia Titelman Infektionsläkare 69-årig kvinna med diabetes typ 2, normal njurfunktion. Beh med mecillinam mot cystit sedan 3 d men kvarstående miktionsbesvär. Ingen feber.
MRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor Smittad av MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända Dig?
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken
Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker
Urinvägsinfektioner. AT-dag Strama Skåne. Mattias Waldeck
Urinvägsinfektioner AT-dag 161017 Strama Skåne Mattias Waldeck Till smartphones Strama Skåne app Misstanke om urinvägsinfektion vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre Källa: Swedres 2015
ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Strama slutenvård och särskilda boenden 2008
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Urinvägsinfektioner nedre och övre
Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre
Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama
Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama Rekommenderad läsning! Folkhälsomyndigheten: Svedres-Svarm 2017 Antibiotikaval vid behandling av nedre UVI hos kvinnor
Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Länsgemensam prioriteringspolicy för övre luftvägsinfektioner. Luftvägsinfektioner - övre - nedre. Urinvägsinfektioner - nedre - övre
Gunnar Åström distriktsläkare på Backens vårdcentral, Umeå Föreläsning den 22 jan 2008 Luftvägsinfektioner - övre - nedre Urinvägsinfektioner - nedre - övre STRAMA i ett pressmeddelande november 2007 Efter
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård
Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård Resistenta bakterier ökar med oroväckande hastighet och sambandet mellan antibiotika-förbrukning och resistensutveckling är
Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23
Riktlinjer för UVI-utredning Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Disposition Varför guidelines Urinvägsinfektioner hos barn Bakgrund till nya riktlinjer Algoritmer Nationell studie? Diskussion
Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)
1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Rationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3
Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av
VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008
VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens),
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400
Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läkemedelsbehandling av urinvägsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation
Läkemedelsbehandling av urinvägsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från Läkemedelsverkets expertmöte 26 27 april 2017 Definitioner Okomplicerad urinvägsinfektion (UVI)
Urinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper Recept
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
PROSTATBESVÄR del 1 Malmö 2007
PROSTATBESVÄR del 1 Malmö 2007 Kronisk icke bakteriell prostatit En dold sjukdom där Cernitol är den enda kliniskt dokumenterade behandlingen Kronisk prostatit drabbar ca 20% av den manliga befolkningen
Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Handlingsprogram för ESBL Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning: Bakgrund 3 Hygienrutiner 4 Placering av vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande
Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet
Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Antibiotika Urinvägsinfektioner Symtom / diagnostik / behandling
Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock
Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ
AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder
regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA
Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se
REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2013 www.lio.se REK-listan 2013 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är
Antibiotikaval vid UVI. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antibiotikaval vid UVI Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor
När, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN När, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit? Ylva Persson, VMD, SVA/Svensk Mjölk ylva.persson@svenskmjolk.se Sveriges veterinärmedicinska
Del 4. 11 sidor. 26 poäng
11 sidor. 26 poäng 62-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, kommer in till akuten med lågt sittande vänstersidiga buksmärtor. Hon har en anamnes på colon irritable men i övrigt mag-tarmfrisk. Hon har
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi
En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?
Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius
Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer
Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet
Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016
Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1000
antibiotikabruk i praktiken
Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt
Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet
Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med
(tillägg till /Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med konstaterat bärarskap/infektion med ESBLproducerande bakterier och övriga multiresistenta gramnegativa
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Kvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2011 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Klokt Antibiotikaval på SÄS Sammanfattning av kvartal 3 2011 Bra!!! Mindre bra Södra Älvsborgs Sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2015 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 215 Öppenvård och sjukhus 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 213 215 Källa: Concise, e Hälsomyndigheten Linjen indikerar det
Riktlinjer för användning av Midazolam som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Sörmland
1 Barn och ungdomstandvården Folktandvården Sörmland Uppdaterat dec 2009 Riktlinjer för användning av Midazolam som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Sörmland Innehåll: Riktlinjer för
URINVÄGSINFEKTIONER. STRAMA-gruppen i Skaraborg. Diagnostik och behandling av. Fjärde upplagan, maj 2006
STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av URINVÄGSINFEKTIONER Fjärde upplagan, maj 2006 Fler ex av detta kompendium/pm kan rekvireras från sekretariatet Smittskydd, på telefon 0500-43 24