Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Transkript

1 Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Version Artikelnr Publicerad augusti

3 Innehåll Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock 5 Begreppet urosepsis 5 Exempel på klassificering 7 Konsekvenser för DRG 8 Ytterligare information 9 3

4 4

5 Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock Sedan mer än 10 år har synen på tillstånd med sepsis hos patienter ändrats, från att uppfattas som en egen sjukdom till att i stället uppfattas som kroppens systeminflammatoriska reaktion (SIRS systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom) på allvarlig infektion. Det septiska tillståndet graderas numera i sepsis, svår sepsis och septisk chock. Man har tagit fram internationella definitioner på de olika graderna av sepsis, där sepsis motsvarar den ordinarie generella kroppsreaktionen vid allvarliga infektioner som bakteriell pneumoni, influensa, pyelonefrit eller meningit. I dessa fall behövs ingen extra kod för att beskriva den systeminflammatoriska reaktionen då denna regelbundet ingår i själva sjukdomen. Om den systeminflammatoriska reaktionen även innefattar hypotoni och organpåverkan kallas det "svår sepsis" vilken motsvarar hittillsvarande uppfattning om "sepsis". Man bör vara uppmärksam på att positiva blododlingar inte ingår i definitionerna. Detta medför att en journaldokumentation om att en patient med pyelonefrit har positiv blododling, ofta kallat "sepsis", endast ska kodas på pyelonefrit. Om det däremot föreligger dokumentation om pyelonefrit med en systeminflammatorisk reaktion med hypotoni och organpåverkan tydande på svår sepsis, ska man koda för pyelonefrit med tilläggskod för svår sepsis. Begreppet urosepsis Begreppet urosepsis är tvetydigt och ospecificerad, då uro- inte anger lokalisationen i urinvägarna (njurbäcken, urinblåsa) och bör därför undvikas. Om man känner till lokalisationen för infektionen ska man ange denna. Om infektionen förekommer båda i njurbäcken och urinblåsa, kodar man endast på njurbäckensinfektionen (Pyelonefrit N10.9). Endast i de fall där det inte finns information om lokalisation av urinvägsinfektionen, kodar man med N39.0 (Urinvägsinfektion, utan angiven lokalisation). Enklare lokaliserade infektioner såsom sårinfektion, cystit (blåskatarr), faryngit eller bursit utlöser i normalfallen inte en systeminflammatorisk reaktion. I de få fallen där patienten likaväl får en generaliserad reaktion med feber och leukocytos enligt definitionen för SIRS, kan man använda R65.0 som tilläggskod till dessa enklare infektioner Sedan något år finns nya specifika koder för svår sepsis (R65.1) och septisk chock (R57.2) vilka är avsedda att användas som tilläggskoder till den aktuella infektionen som utlöser grava septiska reaktioner. Man ska således koda organinfektionen först, exempelvis kolecystit, och därefter lägga till R65.1 respektive R57.2 för att spegla allvarlighetsgraden av infektionen. 5

6 Den befintliga kodserien A40-A41 ska endast användas vid generaliserade septiska infektioner, där man inte har information om i vilket organ infektionen har sitt ursprung. 6

7 Exempel på klassificering Diagnos: Koder: Pneumokockpneumoni J13.9 (ev. med pos växt av pneumokocker i sputumodling) Pneumokockpneumoni J13.9 (ev. med pos växt av pneumokocker i blododling) Pneumokockpneumoni med sepsis J13.9 Pneumokockpneumoni med svår sepsis J13.9, R65.1 Pneumokockpneumoni med septisk chock J13.9, R57.2 Pyelonefrit N10.9, B96.2 (växt av E. coli i urinodling) Pyelonefrit N10.9, B96.2 (växt av E. coli i blododling) Pyelonefrit (E. coli) med sepsis N10.9, B96.2 (Septisk pyelonefrit (E. coli)) Pyelonefrit (E. coli) med svår sepsis N10.9, R65.1, B96.2 Pyelonefrit (E. coli) med septisk chock N10.9, R57.2, B96.2 Urosepsis N39.0 Urosepsis med svår sepsis (svår urosepsis) N39.0, R65.1 Akut kolecystit med svår sepsis K81.0, R65.1 Posttraumatisk sårinfektion med SIRS T79.3, R65.0 Posttraumatisk sårinfektion med svår sepsis T79.3, R65.1 Enterokocksepsis (utan känt ursprung) A40.2 Svår meningokocksepsis A39.2, R65.1 Sepsisk chock utan information om organursprung eller utlösande bakterie A41.9, R57.2 7

8 Konsekvenser för DRG Med anledning av de nya klassifikationsreglerna för sepsis infördes nya grupperingsregler i NordDRG 2011 som gör att praktiskt taget alla fall med svår sepsis grupperas till DRG 416N eller 417N, oavsett ursprung (huvuddiagnos) och eventuella åtgärder. Detta var ett misstag. Avsikten med den ändrade grupperingslogiken var inte att symtomet svår sepsis skulle styra över alla andra medicinska problem. Sepsis är som regel en komplikation till någon annan åkomma och i många fall är det viktigare att DRG-systemet beskriver grundåkomman eller vilka operationer som utförts. Exakt var gränsen ska gå för när det blir viktigare att beskriva sepsistillståndet vet ingen men en vägledning i denna bedömning är korrekta kostnadsdata. I väntan på nya kostnadsdata där de nya kodningsreglerna för sepsis kommit i allmänt bruk kommer grupperingsreglerna för sepsis att ändras igen. Från och med NordDRG 2012 gäller följande: Vårdtillfälle med känd organinfektion, utan R65.1 eller R57.2 (bidiagnos) grupperas till grundsjukdomens DRG, ej komplicerat. Vårdtillfälle med känd organinfektion, tillsammans med R65.1 eller R57.2 (bidiagnos) grupperas till grundsjukdomens DRG, komplicerat. Vårdtillfälle utan information om organinfektionens ursprung (kodserien A40- A41) grupperas till sepsis-drg (416N eller 417N). Vårdtillfälle med R65.1 eller R57.2 som huvuddiagnoskod grupperas till DRG 470 (oförändrat jmf med NordDRG 2011). 8

9 Ytterligare information För ytterligare information om diagnossättning och kriterier för sepsis, svår sepsis och septisk chock, se artikelserie i Läkartidningen nr : Lungström LR et al: Diagnossättning och ICD-10-koder för svår sepsis och septisk chock hos vuxna LT 2011;108: Övriga publikationer: Levy MM et al SCCM/ESICM/ACCP/ATS/SIS international sepsis definitions conference. Crit Care Med 2003;31: Infektionsläkarföreningen arbetsgrupp för svår sepsis och septisk chock. Vårdprogram. 2008; 9