Innehåll Om Orrens förskola... 2 Ansvar... 2 Vår vision... 2 Våra ledord på Orrens förskola är... 2 Varför har vi en Plan mot diskriminering och

Transkript

1 ORRENS FÖRSKOLA LÄSÅRET 2015/2016

2 Innehåll Om Orrens förskola... 2 Ansvar... 2 Vår vision... 2 Våra ledord på Orrens förskola är... 2 Varför har vi en Plan mot diskriminering och kränkande behandling?... 3 Lagstiftning... 3 Diskrimineringsgrunder... 4 Information... 4 Föräldrar/vårdnadshavare/barns delaktighet... 4 Främjande insatser... 4 Främjande insatser personal/personal... 4 Främjande insatser personal/barn... 5 Främjande insatser barn/barn... 5 Främjande insatser personal/föräldrar/vårdnadshavare... 6 Orrens förskolas förebyggande/åtgärdande arbete... 6 Förebyggande åtgärder... 6 Inventering... 6 Personal... 7 Kartläggning/nulägesanalys av verksamheterna... 7 Kartläggning... 7 Förebyggande åtgärder... 8 Åtgärdande arbete...11 När något inträffar som strider mot lagen:...12 Agera när något inträffar:...12 Definitioner och begrepp...14 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Orrens förskola Detta är en information till dig förälder/vårdnadshavare, som har ditt barn på vår förskola, om förskolans likabehandlingsarbete Ansvar...15 Likabehandlingsteam...15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling...16 Konkreta främjande insatser i våra verksamheter på Orrens förskola...16 Främjande insatser personal/personal...16 Främjande åtgärder personal/barn...16 Främjande åtgärder barn/barn...17 Dokumentation vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling...18 Bilderböcker

3 Om Orrens förskola Orrens Förskola ligger i ett villaområde på Sunnanå i Skellefteå kommun. Förskolan består av 2 avd. med barn i åldrarna 1-5 år med 17 respektive 18 barn/avd. Varje avdelning består av 2 förskollärare och 1 barnskötare. Förskolan har även en förskollärare som ökad grundbemanning för att täcka upp arbetstidsförkortningar och korttidsfrånvaro samt en barnskötare som täcker upp när övrig personal har pedagogisk utvecklingstid. I köket jobbar en kokerska. Ansvar Huvudansvarig för arbetet med likabehandling och lagens tillämpning på förskolan är förskolechef. All personal på förskolan har ansvar för att motverka, förebygga, upptäcka och handla vid attityder och handlingar som kan antas vara i strid med lagen. Förskolechefen är huvudansvarig för att lagen efterlevs. Varje verksamhet har frihet att utforma en likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling utifrån sina behov. Rutiner föra att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp se sid gång per år gör vi en genomgång av likabehandlingsarbetet på ett gemensamt möte med alla personal på förskolan. Vår vision På vår förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vi vill att barnen ska bli bra medmänniskor, trygga, självständiga och få känna att de duger som de är! Vi arbetar för allas lika värde. Våra ledord på Orrens förskola är Välkomnande Trygghet Engagemang Alla som besöker förskolan ska märka att vi arbetar med detta. 2

4 Varför har vi en Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkandebehandling. (Förebygga diskriminering och kränkande behandling, Främja likabehandling, 2009, s.1) På Orrens förskola är arbetet med värdegrund, allas lika värde och barns mänskliga rättigheter viktigt. Att barnen känner sig trygga är en förutsättning för att de ska kunna utvecklas och lära. Att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Lagstiftning Skollagen: 2010:800. Kapitel1 inledande bestämmelser och kapitel 6. Diskrimineringslagen, 2009:567. Kapitel Lagen är ett komplement till skollagen. Förordningen om barn och elevers deltagande i planer, 2006:1083. Barnens delaktighet måste synas i vårt arbete. Vi förhåller oss också till Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev (Skolverket, 2010) och FN:s barnkonvention (1990). Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling (Lpfö 98, rev. 2010, s.4) I FN:s barnkonvention (1990) står det att alla barn har lika värde och har samma rättigheter. Inga barn får diskrimineras. Barn får inte behandlas annorlunda på grund av barnet eller föräldrar/vårdnadshavares kön, språk, religion, politisk åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 3

5 Diskrimineringsgrunder Inget barn på Orrens förskola ska utsättas för diskriminering eller trakasserier inom något av följande diskrimineringsområden: kön (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sitt kön) etnisk tillhörighet (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin hudfärg eller sitt etniska ursprung) religion eller annan trosuppfattning (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin religion) sexuell läggning (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell) funktionshinder (att bli annorlunda eller orättvist behandlad för att man har begränsningar i sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga förmåga) eller utsättas för annan kränkande behandling. De fem ovanstående diskrimineringsgrunderna lägger vi vårt fokus på men det finns två till, könsöverskridanade identitet eller uttryck och ålder. Begrepp och definitioner på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns att läsa i bilaga 1. Information Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska göras känd för all personal samt föräldrar/vårdnadshavare och barn. Det kan ske genom: allmän information, via förskolans hemsida, intranätet och informationshäfte om förskolan. På våra förskolor är följande ansvariga gällande information: Ansvarig för information till all personal: Förskolechef Ansvarig för information till vikarie: Förskolechef/ förskolepersonal Ansvarig för information till kandidater, etc.: Resp. handledare. Ansvariga för information till barnen: Personal på förskolan Föräldrar informeras via föräldramöten, etc.: Personal på förskolan Föräldrar/vårdnadshavare/barns delaktighet Genom samtal i vardagen, vid inskolning, föräldramöten, utvecklingssamtal, enkäter, förskoleråd, Instagram, förskolans hemsida samt informationsblad. Främjande insatser Främjande insatser personal/personal All personal ska ha kunskap om Planen mot diskriminering och kränkande behandling, genom att informera nyanställda, vikarier, studerande och praktikanter att den finns. 4

6 Viktigt att vi vuxna agerar som goda förebilder. Ett gott bemötande mellan oss personal är en förutsättning för att kräva detsamma av våra barn. Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade. Jag som personal är skyldig att med mina kollegor ta upp till diskussion om jag upplever en kränkande handling, trakasserier eller diskriminering. Vi respekterar varandras åsikter. Vi har kontinuerligt samtal om likabehandling, planerna och målen vi sätter upp i verksamheten. Fyra gånger per år utvärderar vi arbetet med likahandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Främjande insatser personal/barn Alla barn ska behandlas lika, men kan behöva olika saker vid olika tidpunkter, det måste vi som pedagoger se och kunna genomföra. När vi som personal ser att ett eller flera barn kränker ett annat barn fysiskt/verbalt eller psykiskt, ska vi som vuxna agera. Visar respekt, öppenhet och lyhördhet för alla barn. Genom dramalek visar vi barnen konkreta exempel om alla människors lika värde. Alla barn ska få uttrycka sig och säga sin åsikt och ha rätt att säga ifrån. Alla barn har rätt att höras och synas. Vi pratar med barnen om att respektera ett nej. FN:s barnkonvention (1990) Skollagen och läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010) är våra styrdokument och det ska synas i verksamheten. Vi genomför barnintervjuer för att få reda på hur barnen trivs på förskolan. Främjande insatser barn/barn Här är det viktigt att vi pedagoger är närvarande i barnens lekar och i verksamheten. Det handlar om att samtala med barnen och konkret visa barnen hur de ska förhålla sig till varandra och sin omvärld: Lära barnen respektera ett nej från en eller flera kompisar. Genom bland annat temarbete om Örjan den höjdrädda örnen behandlar vi olika ämnen som berör Diskrimineringsgrunderna. Vi använder också böcker och sagor t.ex. Kanin och Igelkott, Alla barns rätt en bilderbok om Barnkonventionen. Vi uppmuntrar barnen att leka med alla leksaker oavsett kön, ålder. 5

7 Vi strävar efter att det ska vara få barn på samma yta, för att främja lek, undvika konflikter samt för att lättare kunna respektera barnens integritet Låna böcker/litteratur att samtala med barnen om i ämnet. Samarbeta med omvärlden/parter som kan bidra med det förebyggande arbetet. Exempelvis religiösa samfund, idrottsföreningar, etniska föreningar, handikapp föreningar, föreningar kring sexuellt likaberättigande, genusperspektivet osv. Vi kommer att ha två stycken praktikanter från andra länder som ska arbeta på Orren under våren I samarbete med dem utbyter vi kunskaper och erfarenheter om varandras kulturer. Konflikthantering som uppmuntrar de äldre barnen att lösa konflikter själva, under uppsikt av en pedagog. Vi använder kompisboken för att tillsammans fundera över hur vi kan göra saker bättre. Främjande insatser personal/föräldrar/vårdnadshavare Föräldramöte på hösten där varje avdelning presenterar likabehandlingsarbetet/planen, samt delar ut informationsblad om likabehandling. (Bilaga 2) Förskoleråd där tar de upp olika aktuella ämnen som berör likabehandling. Vid föräldramöte och utvecklingssamtal har föräldrarna möjlighet att komma med idéer om förskolans likabehandlingsarbete. Konkreta främjande åtgärder som Orrens förskolas avdelningar gjort under verksamhetsåren finns som bilaga3. Orrens förskolas förebyggande/åtgärdande arbete Förebyggande åtgärder Diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska inte förekomma, detta strävar vi efter att nå genom olika förebyggande åtgärder. Ett snabbt ingripande mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling innebär att beteendet kan stoppas innan en mobbningssituation uppträder. Det är särskilt angeläget att barnen görs delaktiga i det förebyggande arbetet. Framför allt genom att ge barnen grundläggande kunskaper i likabehandling och alla människors lika värde oavsett kön, handikapp, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning mm. Inventering Kartläggning av verksamheten utifrån likabehandlingens syfte ska göras: Genom observationer ser vi var kränkande situationer kan uppstå. Enskilda intervjuer med barnen om Hur de uppfattar förskolans miljö. Föräldrarna görs delaktiga genom att informeras på föräldramöte och utvecklingssamtal. Under våren skickar vi ut en enkät till föräldrarna. Därefter sätts mål för det förebyggande arbete utifrån vad kartläggningen visar. 6

8 Varje avdelning väljer hur man konkret ska arbeta, tidsbestämmer målet samt utser vem som är ansvarig. Innan slutet av november meddelar avdelningarna vad som har bestämts till likabehandlingsteam (LBT) som sedan skrivs in i planen. Målen utvärderas på våren och lämnas in till LBT som sammanställer och skriver in det i planen. Personal Vi gör kontinuerligt en förebyggande analys av likabehandlingsarbete: Vi har på våra gemensamma träffar på förskolan en stående punkt SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete). Hur mår vi tillsammans? Hur är stämningen? Hur agerar vi utifrån likabehandlings syfte? Inventering av förekomsten av brister i likabehandling eller annan kränkande behandling görs varje läsår genom: Arbetslagen lämnar in skriftliga synpunkter på brister som de upptäckt i planen till LBT-teamet två veckor före kvalitetsarbetsdagen på våren. Likabehandlingsteam (LBT) Ansvarar för att utreda och åtgärda ärenden där barn kränkt barn, samt driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Arbetet leds av förskolechefen som ingår i gruppen. Alla i LBT ska regelbundet utbildas för att kunna arbeta i lagens anda. Förskolechefen avgör vem som ska ingå i teamet, som på våra förskolor består av: Annika Brännström Förskolechef Pia Löfroth Förskollärare Orrens förskola Theres Normark Förskollärare Sunnanå förskola Kartläggning/nulägesanalys av verksamheterna Kartläggning I vår kartläggning utgår vi ifrån Diskrimineringsombudsmannen, DO (2012). Vi talar regelbundet med barnen, både enskilt och i grupp, angående trivsel och stämning på förskolan, om hur man är mot varandra och hur man känner sig vid t.ex. utanförskap. Vi tillämpar husmodellen där vi genomför enskilda intervjuer med barnen om hur de uppfattar förskolans miljö. Kartläggningen synliggör om och i sådana fall var det enskilda barnet upplever kränkningar inom förskolans miljö. Underlaget hjälper oss pedagoger att se över våra regler och rutiner på förskolan för att se om dessa kan ändras för att i större utsträckning främja likabehandlingsarbetet. I detta dokument finns mallar att använda vid eventuella incidenter som uppstår på förskolan. Detta för att underlätta pedagogernas arbete i att kartlägga, åtgärda, följa upp och utvärdera åtgärder ur ett likabehandlingsperspektiv. Vårdnadshavare blir delaktiga genom föräldramöten, utvecklingssamtal, daglig kontakt, föräldraråd samt via den föräldraenkät som förskolan skickar ut. Enkäten 7

9 erbjuder ett anonymt sätt att tycka till om bland annat trivsel, trygghet, bemötande och eventuella kränkningar. Förebyggande åtgärder Utifrån den kartläggning som görs på förskolan vidtas olika åtgärder. Det kan ligga på allt från individ- till organisationsnivå. För att skapa en trygg och lärorik miljö är det viktigt att se till alla områden som påverkar barnets situation. Vi arbetar systematiskt med likabehandlingsarbetet genom att: Uppföljning av målen i planen: oktober, december, februari och april. Utvärdering: Planen utvärderas vt-16. Utvärdering av verksamhetsår 2014/2015 finns på som bilaga 5 Analys: Skrivs in i planen vt-16. Alla pedagoger på förskolan ansvarar för att de förebyggande åtgärderna följs. Tillsammans arbetar vi för att skapa en trygg och lärorik miljö för alla barn på förskolan. Ansvar av kartläggningens olika delar fördelas senare bland förskolans personal. Mål Aktivitet Ansvar Tid Utvärdering Sträva efter att alla människor har lika värde oavsett kön *all personal läser boken lärande och jämställdhet i förskola och skola *vi avsätter tid vid kompisträffar för att diskutera bokens innehåll * Utifrån de kartläggningar och dokumentationer vi gör i verksamheten kommer vi att inta ett genusperspektiv när vi analyserar och reflekterar över innehållet *Låna böcker som bryter traditionella könsmönster. *samtliga pedagoger ansvarar för sin delaktighet genusarbetet. * Arbetet med jämställdhet pågår under höstoch vårterminen 2015/2016. Utvärdering i juni 2016 Vi upplever att vi är på god väg i arbetet med vårt mål, men att detta mål är långsiktigt och därför kommer att fortsätta en längre tid framöver. Samtliga pedagoger har läst boken lärande och jämställdhet i förskola och skola vilket har resulterat i givande diskussioner vid våra arbetsplatsträffar såväl som vid vardagliga situationer i verksamheten. Vårt normkritiska förhållningssätt har vid flera tillfällen bidragit till att vidga barnens syn på kön. Genom att samtala med barnen och göra dem delaktiga i verksamheten vid tex inköp av lekmaterial har vi fått kunskap om barnens tankar och synpunkter istället för att verksamheten byggs på vi pedagogers antaganden som ofta är präglande av könsnormer. När vi har utvärderat 8

10 vår kartläggning utifrån ett genusperspektiv har det inte framkommit någon skillnad mellan könen. Att skapa en trygg och lärorik inomhusmiljö som inspirerar till lek och positivt samspel fri från kränkningar. * Kartläggning Informera övrig * Varje Likabehandlingsansv enskild * Barnintervjuer Från och med nu De förändringar som vi utifrån personal husmodellen om planen pedagog arig ansvarar på varje genomförs under gjort efter kartläggningen, satt som och syftar att till vi att alla ta för att i avdelning sin grupp har oktober upp en dörr till reda förväntas på hur barnen leva upp genomföra till ansvaret för sin toaletten, begränsat upplever den. förskolans barnintervjuer. avdelning. antalet barn i leken, miljö samt göra Theres (LBT) påminner varandra att förändringar utifrån detta. * Alla pedagoger informerar kök och ansvarar städ. för att genomföra fördela oss bättre ute på förskolans gård, har gett barngruppen * Kartläggning av förändringar utifrån ett större lugn i toalettkön, mer förskolans barnintervjuer och utrymme för att inomhusmiljö ur ett kartläggning av komma igång med barn- respektive förskolan leken samt skapat vuxen perspektiv inomhusmiljö. större möjlighet till att förhindra konflikter utomhus. * Förändra inomhusmiljön så den blir mer inspirerande och utgår från barnens intressen. * Tydliga regler och förhållnings-sätt i förskolans olika rum och vardagliga rutiner. * Vuxna som är närvarande i barnens lekar. *vi läser kompisboken. Vi samtalar tillsammans om hur vi kan göra saker bättre *Vi införlivar ett arbete med känslor i verksamhetens olika aktiviteter Barnen referar till kompisboken, kompissolen och i den äldsta barngruppen även till hammaren. Det har blivit ett verktyg i vårt likabehandlingsarbete. I våra verksamhetsenkäter, utvecklingssamtal, möten i hallen har det framkommit positiv respons från vårdnadshavare gällande vårt arbete med känslor, attityder och hur man är en bra kompis. De uttrycker även en glädje över att kunna följa vårt arbete via instagram och att vi då skapar en möjlighet att arbeta från två håll. Detta är något vi ser som framgångsrikt och vi märker hur barngruppen blivit tryggare. Analys 2015/2016 Vårt arbete med genus har blivit framgångsrikt eftersom alla pedagoger har tagit sitt ansvar att läsa samt deltagit vid våra diskussioner. Detta har gett oss möjligheter att kunna införliva genusarbetet i verksamheten. Genom att ifrågasätta våra egna och varandras uttryck och handlingar, har vi blivit mer medvetna om vad vi konkret kan tillföra i barngruppen. Vidare märker vi att små saker är betydelsefulla, det är dessa tillfällen vi måste ta tillvara för att hålla det normkritiska perspektivet levande. 9

11 Arbetet med genus och jämställdhet är långsiktigt. Genom kollegialt lärande har vi hittat ett fungerande arbetssätt där vi kan tillägna oss kunskap - från teori till praktik. Vi ska ha ett 1-16 års perspektiv och Skol- och kulturkontoret har ett mål att minska skillnaderna i flickor och pojkars resultat, därför känns det betydelsefullt att vi fått kunskap om detta genom boken Lärande och Jämnställdhet i förskola och skola. För att skapa en trygg och lärorik miljö har vi fortsatt med fasta rutiner, ett tydligt fördelat ansvar och att i så stor utsträckning som möjligt dela på barngruppen. Dessa framgångsfaktorer är grundpelare i vår verksamhet och vi upplever att barngruppen blivit lugnare när vi samtliga pedagoger följer våra gemensamma rutiner. En betydelsefull del av i vårt arbete är att främja leken. För att undvika att lekar leder till Brottninglekar och att Hålla fast varandra (vilket många barn tycker är obehagligt) vill vi tillsammans med barnen inspirera dem att leka på andra sätt. Vi har bland annat sett ett avsnitt ur Labyrint för att alla barnen ska ha samma erfarenhet och referensram. Detta avspeglar sig även på de yngre barnen då de ser upp till de äldre barnen och tar efter deras lekar. Vi kan tydligt se ett gott resultat med mindre konflikter när vi utgått från barnens intressen eftersom då är barnen mer engagerade och fokuserade. Att kompissolen, kompisboken och hammaren blivit värdefulla verktyg dels som förebyggande men även i direkta konfliktsituationer, tror vi beror på att vi arbetat fram dem tillsammans med barnen och att de varit aktuella på hela förskolan. Andra värdefulla metoder i vårt likabehandlingsarbete är de regelbundna sagovandringarna som bland annat berört ämnen som rädsla och utanförskap. Vi känner att vi på ett sådant sätt håller vår plan mot diskriminering och kränkande behandling levande hela året. Utvärdering 2014/2015 Vi anser att vi är på god väg mot målet, att skapa förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet. Vi inser dock att detta är ett långsiktigt arbete som vi strävar efter att hålla levande i verksamheten. Utifrån de intervjuer vi genomfört kan vi se att barnens kunskap om länder och städer har ökat. De nämner fler länder och språk. 10

12 När vi tittat på film från de tillfällen då vi reflekterat med barnen om de fiktiva resor vi gjort, kan vi tydligt se att barnen minns specifika saker från dessa länder. Föräldrar till de yngre barnen har återkopplat med att säga att deras barn berättar om jordklotet och att det finns olika länder. I vårt arbete med att skapa en trygg och lärorik inomhusmiljö som inspirerar till lek och positivt samspel fri från kränkningar, anser vi att måluppfyllelsen till viss del har uppfyllts. Vi kan se att barnen har börjat ta mer ansvar för förskolans miljö på grund av att vi skapat en tydligare grundverksamhet. Vi ser också att böcker/leksaker håller bättre. Det krävs dock att vi pedagoger är mer konsekventa och att det finns kontinuitet i verksamheten Analys 2014/2015 Vår ambition har varit att försöka införliva arbetet med att skapa förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet så naturligt som möjligt i verksamhetens vardag. Vi ser en stor tillgång i de instegsjobbare från Eritrea och Azerbajdzjan som arbetat på avdelningarna. De har berättat om sina länder och kulturer och har bidragit till att vårt arbete med interkulturalitet hållits levande under året. Här har vi pedagoger haft en stor betydelse att uppmuntra barnen att ställa frågor att väcka deras nyfikenhet. Vi ser att de fiktiva resor vi gjort också har varit ett bra sätt att dra nytta av den mångfald vi har i huset. De fiktiva resorna har lett till att barnen fått kännedom om andra länder, framförallt Azerbajdzjan och Eritrea. Tidigare har barnen sagt att det finns andra länder, nu är de mer precisa i sina svar. Vid dessa tillfällen har vi insett vikten av att låta barnen använda olika uttrycksformer och att barnen får möjlighet att använda alla sina sinnen. När vi analyserar vårt mål att skapa en trygg och lärorik inomhus miljö som inspirerar till lek och positivt samspel fri från kränkningar, kan vi tydligt se effekten av att vi pedagoger gemensamt med barnen kommer fram till vilka regler vi ska förhålla oss till. Exempel: Regler vid maten, piratrummet, byggrummet, Sagorummen. Att förberda barnen inför aktiviteter och tydligt samtala med barnen vad som förväntas av dem är också viktigt för att barnen ska ta ansvar för förskolas miljö. Genom att tydligt synliggöra för barnen vart saker ska förvaras har till stor del bidragit till att det blivit mer ordning och reda på förskolan. En positiv effekt av detta är också att vi ser att barnen fått mer inflytande då de vet vart saker finns tillgängliga, vilket ger barnen en ökad trygghet på förskolan. Åtgärdande arbete All personal har ansvar att se och reagera samt meddela LBT eller förskolechef om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inget är för litet att ta upp med oss. 11

13 Vi som arbetar på förskolan måste ta barnens fokus. Kränkningar, trakasserier och diskriminering ska dokumenteras, åtgärdas, följas upp och utvärderas. Vi måste agera när något händer. När något inträffar som strider mot lagen: Om en personal handlar i strid mot lagen är förskolechef ansvarig för att omgående utreda ärendet och skyndsamt se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Förskolechef följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen efterlevs. Alla som arbetar på förskolan ska meddela förskolechef om man misstänker att personal agerat i strid mot lagen. Om personal, barn eller föräldrar/vårdnadshavare misstänker att barn kränkts av annat barn ska LBT eller förskolechef informeras. LBT samlar in information från den kränkte och från personal. Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art. Alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller barn som utfört handlingen, ska dokumenteras skriftligt och dokumentet ska arkiveras på förskolan i minst 10 år efter avslutat ärende (Bilaga4). Rapport om gjorda insatser ska delges områdeschef av förskolechef minst en gång per termin. Agera när något inträffar: Reagera om du upplever något kränkande genom att påpeka i samtal med den det berör, både barn och personal. Upplys förskolechef om det inträffade. Berörd personal och LBT kontaktas. LBT samlar in information om det inträffade. Samtal bör inledas så snart som möjligt. Barnets föräldrar/vårdnadshavare informeras och samtal påbörjas med föräldrar/vårdnadshavare/barn/personal/förskolechef och ev. LBT. Åtgärder bestäms i samråd med ovanstående. Uppföljning görs på överenskommen tidsperiod. Utvärdering. Uppföljning Uppföljning och utvärdering av förskolornas arbete med att tillämpa lagen ska ske löpande och redovisas i samband med de årliga kvalitetsarbetsdagarna. 12

14 LBT ska varje vår följa upp och utvärdera gjorda insatser under verksamhetsåret. Följande frågor bör tas upp: Hur har informationen nått ut? Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under verksamhetsåret? Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? Bör något ändras i Likabehandlingsplanen och i planen mot kränkande behandling? I samband med utvärderingen prövas om planen bör revideras och/eller om det finns sådant (fortbildning, information och dylikt) som bör prioriteras under det kommande verksamhetsåret. Förslag om revidering och/eller prioriteringar lämnas till förskolechef som tar upp det som ett beslutsärende Representanter från varje förskolas LBT träffas i juni för att dela med sig av erfarenheter och lära av varandra. Förskolechef ansvarar för organiseringen av erfarenhetsutbytet. Utvärdering Verksamhetsår 2015/2016 Vår målsättning har varit att barnen ska få förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet. En början till att förstå innebörden av etnicitet är att barnen ska bli medvetna om att det finns olika länder och språk och få mer kunskap om detta. Här har vi haft en stor tillgång i de instegsjobbare från Eritrea och Azerbajdzjan som arbetat på avdelningarna. Kartläggning 2014/2015 Vi ser stora fördelar med att barnen var delaktiga vid kartläggningen av förskolans inom och utomhusmiljö. Barnens utsagor och våra kontinuerliga observationer har lett till att vi är mer medvetna om var och i vilka situationer konflikter och kränkningar kan uppstå. Vi har bland annat förtydligat inomhusmiljön med bilder, infört fasta platser och namnlappar, skrivit ner gemensamma regler som gäller i verksamheten tillsammans med barnen samt att i pedagoger blivit mer konsekventa och har en samsyn kring dessa. Kartläggningen har också bidragit till att vi pedagoger är på rätt plats vid rätt tillfälle för att förhindra att kränkningar uppstår. Revidering 2014/2015 Nästa år fokuserar vi på diskrimineringsgrunden kön. Vi tänker oss att det arbetet kommer att sträcka sig under en längre tid. Vidare kommer vi att använda oss av kartläggningsmetoden Husmodellen. 13

15 Bilaga1 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringsätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund såvida bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att alla har lika rättigheter och möjligheter. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etnisk ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, eller psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha ett samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. 14

16 Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelse för fristående verksamheter Bilaga 2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Orrens förskola. Detta är en information till dig förälder/vårdnadshavare, som har ditt barn på vår förskola, om förskolans likabehandlingsarbete. På Orrens förskola tillämpar vi Diskrimineringslagen (2009:567) och Skollagen (2010:800) samt Förordningen om barn och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1083). Inget barn på Orrens förskola ska utsättas för diskriminering eller trakasserier inom något av följande diskrimineringsområden: kön (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sitt kön) etnisk tillhörighet (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin hudfärg eller sitt etniska ursprung). religion eller annan trosuppfattning (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin religion). sexuell läggning (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell). funktionshinder (att bli annorlunda eller orättvist behandlad för att man har begränsningar i sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga förmåga). Barnen ska inte heller utsättas för annan kränkande behandling. Ansvar All personal på vår förskola har ansvar för att motverka, förebygga och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara i strid med lagen. Huvudansvarig för att lagen efterlevs är förskolechef. Vårt arbete inriktar sig på förebyggande åtgärder där våra barn och föräldrar görs delaktiga. Ett likabehandlingsteam (LBT) ansvara för att utreda och åtgärda ärenden samt driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Likabehandlingsteam För vårt område består likabehandlingsteamet (LBT) av: Annika Brännström, förskolechef. Pia Löfroth, förskollärare, Orrens förskola. Theres Normark, förskollärare, Sunnanå förskola. 15

17 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen i sin helhet finns att läsa på förskolans hemsida och på förskolan. Bilaga 3 Konkreta främjande insatser i våra verksamheter på Orrens förskola Förskolan består av två avdelningar och detta är exempel på konkreta åtgärder förskolan arbetar med. Främjande insatser personal/personal Vi arbetar med värdegrunden som ett förhållningssätt i våra verksamheter: Vi agerar som goda förebilder. Visar varandra respekt, man ska bli lyssnad på och få prata till punkt. Allas åsikter är lika mycket värda. Vi pratar inte illa om varandra. Vi är ärliga mot varandra. Vi pratar med den det berör och skiljer på sak och person. Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlad. Vi utvärderar likabehandlingsarbetet varannan månad för att se att vi når våra uppsatta mål. Främjande åtgärder personal/barn Vi pedagoger arbetar mycket med värdegrundsfrågor, läroplanens värdegrund, och kapitlet normer och värden som finns i läroplanen för förskolan (Läroplanen för förskola, Lpfö 98, rev.2010). Alla är lika mycket värda. Vi har köpt in material som vi kan använda tillsammans med barnen som berör likabehandling t.ex. Dramaresan, Kanin och Igelkott, Molnet Malla, Tilda med is och sol och Barnkonventionen i en låda. Vi samtalar mycket med barnen på dagarna då det i den naturliga vardagen dyker upp sådant som berör likabehandling. Vi pratar med barnen om att respektera ett nej. Vi har samtal om olika känslor och hjälper barnen med att hitta bra lösningar vid olika konfliktsituationer. Vi pedagoger på förskolan ser till att ingen blir diskriminerad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning hos någon anhörig eller annan kränkande behandling. 16

18 Främjande åtgärder barn/barn Vi uppmuntrar barnen att vara goda förebilder för varandra. Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter genom att prata med varandra. 17

19 Bilaga 4 Dokumentation vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Datum: Utsatt barn: Kränkande barn: Händelseförlopp: Åtgärder: Uppföljning: Utvärdering: Är ärendet avslutat? JA DATUM: NEJ DATUM: Ansvariga för samtalen: 18

20 Litteraturlista DO, BEO och Skolinspektionen (2009). Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling. FN:s barnkonvention. Skolverket (1998, reviderad 2010). Läroplan för förskolan. Stockholm Fritzes. Utbildningsdepartementet (2006). Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. (2006:1083) Utbildningsdepartementet (2010). Skollagen 2010:800. Riksdagen (2007). propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Diskrimineringsombudsmannen, DO (2012). TMG Tabergs, Tabergs, 2012 Bilderböcker Lindenbaum, P. Lill-Zlatan och morbror raring. Rabén & Sjögren. Velthuijs, M. Grodan är arg. Berghs. Grodan är ledsen. Berghs Rey, M. Pricken. Rabén & Sjögren. Andersen, H.C. Den fula ankungen. Richters förlag AB. Stina Wirsén Vem bestämmer. Bonnier Carlsen 19