Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sunnanå förskola 2014/2015

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sunnanå förskola 2014/2015

2 INNEHÅLL: SIDAN Om Sunnanå förskola, Ansvar, Vision och Ledord. 3 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling och Lagstiftning. 4 Diskrimineringsgrunder och Information. 5 Främjande insatser. 6 & 7 Sunnanå förskolas förebyggande/åtgärdande arbete. 8 Nulägesanalys. 9 & 10 Åtgärdande arbete, När något inträffar som strider mot lagen och Agera när något inträffar. 11 Uppföljning, utvärdering och revidering. 12 Definitioner och begrepp Bilaga1. Informationsblad till förälder/vårdnadshavare. Bilaga2. Konkreta främjande insatser på förskolan. Bilaga 3. Dokumentationsblankett. Bilaga 4. Utvärdering verksamhetsår 2013/2014. Bilaga 5 Litteraturlista. Det som är rödmarkerat och understruket i planen är det som vi förändrar varje verksamhetsår. Det är vårt förebyggande arbete, vår kartläggning/nulägesanalys. Det som är blå markerat och kursiverat i planen är de bilagor vi har i planen.

3 Om oss Sunnanå förskola ligger på Sunnanå i Skellefteå kommun. Förskolan har sex avdelningar. En 1-3års avdelning och de övriga avdelningarna är 1-5 års avdelningar. På förskolan har vi ungefär 100 barn. Vi är 3 pedagoger anställda på varje avdelning och har ökad grundbemanning på förskolan med en heltidstjänst, samt en heltidstjänst pedagogiskt stöd. På förskolan arbetar också 2 heltidsanställda kokerskor och 2 lokalvårdare vilka även arbetar på skolan som ligger här bredvid. Vår förskolechef förestår vår förskola och Orrens förskola som ligger en bit från oss, samt annan pedagogisk omsorg i form av dagbarnvårdare. Ansvar Huvudansvarig för arbetet med likabehandling och lagens tillämpning på förskolan är förskolechef. All personal på förskolan har ansvar för att motverka, förebygga och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara i strid med lagen. Förskolechefen ansvarar för händelser där personal kränker barn. Varje verksamhet har frihet att utforma en plan mot diskriminering och mot kränkande behandling utifrån sina behov. All personal ska regelbundet få kunskaper för att kunna upptäcka diskriminering eller andra kränkningar. Rutiner gällande kommunikation för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp har utarbetats finns på sida 11 i planen. 1 gång/år kommer vi att göra en genomgång av likabehandlingsarbetet på något sätt på vår upptaktsträff på hösten. Vår vision: På vår förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vi vill att alla barn ska utvecklas till bra medmänniskor. Vi vill också att de ska känna sig trygga och att de ska få bli självständiga och få känna att de duger som de är! Vi arbetar för allas lika värde. Våra ledord: På Sunnanå förskola har vi fyra ledord som vi arbetar efter: VÄLKOMNANDE OMTANKE/TRYGGHET FLEXIBILITET ENGAGEMANG Alla som besöker förskolan ska märka att vi arbetar för detta.

4 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (Förebygga diskriminering och kränkande behandling, Främja likabehandling, 2009, s.1) För oss på Sunnanå förskola är arbetet med värdegrund, allas lika värde och barns mänskliga rättigheter viktigt. Att barnen känner sig trygga är en förutsättning för att de ska kunna utvecklas och lära. Den lagstiftning vi har att förhålla oss till är: Skollagen, 2010:800. Kapitel 1 inledande bestämmelser och kapitel6. Diskrimineringslagen, 2009: 567. Kapitel 2 paragraf 6-8. Lagen är ett komplement till skollagen. Förordningen om barn och elevers deltagande i planer, 2006:1083. Barnens delaktighet måste synas i vårt arbete. Vi förhåller oss också till Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (Skolverket, 2010), Skollagen(2010:800) och FN:s barnkonvention(1990). Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling (Skolverket, Läroplan för förskolan, s.4) I FN:s barnkonvention (1990) står det att alla barn har lika värde och har samma rättigheter. Inga barn får diskrimineras. Barn får inte behandlas annorlunda på grund av barnet eller barnets föräldrar eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 4

5 Diskrimineringsgrunderna Inget barn på Sunnanå förskola ska utsättas för diskriminering eller trakasserier inom något av följande diskrimineringsområden: kön (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sitt kön) etnisk tillhörighet (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin hudfärg eller sitt etniska ursprung) religion eller annan trosuppfattning(att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin religion) sexuell läggning(att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell) funktionshinder(att bli annorlunda eller orättvist behandlad för att man har begränsningar i sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga förmåga) eller utsättas för annan kränkande behandling. De fem ovanstående diskrimineringsgrunderna lägger vi vårt fokus på men det finns två till, könsöverskridanade identitet eller uttryck och ålder. Begrepp och definitioner på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns att läsa i bilaga1. Information Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska göras känd för all personal samt föräldrar/vårdnadshavare och barn. Det kan ske genom allmän information, via förskolans hemsida och informationshäfte om förskolan. På våra förskolor är följande ansvariga gällande information: Ansvarig för information till all personal: Ansvarig för information till vikarie: Ansvarig för information till kandidater, etc: Ansvariga för information till barnen: Föräldrar informeras via föräldramöten, etc: Förskolechef Förskolechef/ förskolepersonal Resp. handledare. Personal på förskolan Personal på förskolan Föräldrar/vårdnadshavare/barns delaktighet: Genom ex samtal i vardagen, vid inskolning, föräldramöten, utvecklingssamtal, enkäter, förskoleråd, förskolans hemsida samt informationsblad. 5

6 Främjande insatser All personal ska ha kunskap om plan mot diskriminering och kränkande behandling, lagstiftning samt tillämpning av planerna. Vi ska kontinuerligt samtala om likabehandling, planerna och målen vi sätter upp i det förebyggande arbetet samt hur vi förhåller oss till de främjande insatser vi gör. Det är av yttersta vikt att vi agerar som goda förebilder. Ett gott bemötande mellan oss personal är en förutsättning för att kräva detsamma av våra barn. Det är viktigt att ny personal, vikarier, studerande och praktikanter informeras om vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Jag som personal är skyldig att med mina kollegor ta upp till diskussion om jag upplever en kränkande handling, trakasserier eller diskriminering. Vi ska upprätta mål i planen utifrån den kartläggning vi gjort där barn, föräldrar/vårdnadshavare och personal gjorts delaktiga. Vi ska arbeta främjande och förebyggande utifrån likabehandlingssyfte. Utbildningar i värdegrund, genus, modersmålsstöd samt likabehandling utmynnar i konkret arbete i verksamheten. Det är viktigt att jag som pedagog förhåller mig professionellt. Fyra gånger per år så utvärderar vi arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling i ett dokument (dokumentationsblankett för det systematiska kvalitetsarbetet) för att se så det främjande och förebyggande arbetet drivs och utvecklas. Vårt arbete handlar om att leva och förverkliga allas lika värde. Det är detta förhållningssätt som ska genomsyra vår verksamhet. Arbetet bedrivs hela dagarna i verksamheten genom att vi har ett aktivt förhållningssätt: Vi samtalar med barnen om att vi har en plan mot diskriminering och kränkande behandling, på en nivå som passar barnen, vi samtalar också om allas lika värde med barnen. Alla barn ska få uttrycka sig och säga sin åsikt och ha rätt att säga ifrån. Alla barn har rätt att höras och synas. Vi arbetar aktivt med barns rätt till inflytande. Alla barn ska få lika förutsättningar att utvecklas och lära, men kan behöva olika saker vid olika tidpunkter, det måste vi som pedagoger se och kunna genomföra. FN:s barnkonvention (1990), läroplan för förskolan(skolverket, LPFÖ-98) samt skollagen(2010:800) är våra styrdokument och det ska synas i verksamheten. Det är viktigt att vi pedagoger är närvarande i barnens lekar och i den övriga verksamheten. Det är viktigt att finnas nära och se och höra vad som sägs och görs, då kan vi stötta och fånga upp det som händer men samtidigt också lyfta det positiva barnen gör i samspelet med varandra. Det handlar om att samtala med barnen och konkret visa barnen hur de ska förhålla sig till varandra och sin omvärld samt göra dem delaktiga i likabehandlingsarbetet: Ta barn, föräldrars och personals signaler på allvar och agera när något uppkommer. När ett eller flera barn "bär sig illa åt" mot ett annat barn fysiskt/verbalt eller psykiskt, ska vi som vuxna alltid agera och inte låta det passera obemärkt och samma sak gäller om en vuxen bär sig illa åt mot ett barn eller kollega. Låna böcker/litteratur att samtal med barnen om i ämnet likabehandling. Respektera varandra. Vi har en del leksaker som är mer könsneutrala och vi tänker på hur vi introducerar leksaker så barn av båda könen känner att det är okej att leka med ex, bilar, barbie osv. Vi har också dockor med olika hudfärg och böcker som tar upp olika delar i värdegrunden. 6

7 Pedagoger/pedagoger Pedagogernas förhållningssätt till varandra och uppdraget är förstås av yttersta vikt för att vi ska vara de goda förebilder som barnen har rätt till. Konkreta främjande insatser finns som bilaga 3, där detta är beskrivet mer. För oss är det viktigt att föräldrarna görs delaktiga i arbetet: Föräldramöte på hösten: Vi presenterar likabehandlingsarbetet/planen. Vi delar ut informationsblad om likabehandling (Bilaga 2) vid inskolning. Varje vår i maj så anordnar avdelningarna på Sunnanå förskola en utställning i lekhallen om vårt likabehandlingsarbete, en värdegrunds dag. Alla föräldrar inbjuds ex mellan (öppet hus) där vi visar det arbete barn och personal gjort under verksamhetsåret. Där kommer föräldrarna att ha möjlighet att komma med idéer om förskolans likabehandlingsarbete. Där finns möjlighet att komma med synpunkter som i sin tur ligger till grund för kartläggningen av de förebyggande åtgärderna som skrivs på hösten. Konkreta främjande åtgärder som Sunnanå förskolas avdelningar gjort under verksamhetsåren finns som bilaga3. 7

8 Sunnanå förskolas förebyggande/åtgärdande arbete Förebyggande åtgärder Diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska inte förekomma, detta strävar vi efter att nå genom olika förebyggande åtgärder. Ett snabbt ingripande mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling innebär att beteendet kan stoppas innan en mobbning situation uppträder. Det är särskilt angeläget att barnen görs delaktiga i det förebyggande arbetet. Inventering Nulägesanalys (kartläggning) av verksamheten utifrån likabehandlings syfte ska göras: De äldsta barnen får med hus modellen (foton över inom/utomhusmiljön) sätta upp röda/ledsna och gröna/glada gubbar för att vi ska kunna kartlägga inför vårt förebyggande arbete. Det görs under oktober månad på barn födda -09 och -10. Föräldrarna görs delaktiga genom att de har möjlighet att komma med synpunkter på vår värdegrundsdag under våren (vt-15). På höstens föräldramöte informeras de om planen, verksamhetsåret 2014/2015 genom ett dokument som delas ut. Vid de dagliga samtalen och utvecklingssamtalen finns alltid möjlighet att komma med synpunkter på arbetet. Personal gör under oktober en nulägesanalys utifrån husmodellen där vi tänker utifrån diskrimineringsgrunder och kränkningar som kan tänkas förekomma i lärmiljöerna samt under aktiviteter vi gör tillsammans i verksamheten. Därefter sätts mål för det förebyggande arbetet utifrån vad nulägesanalysen visar. Likabehandlingsgruppen sätter målen, hur vi konkret ska arbeta, tidsbestämmer målet samt utser vem som är ansvarig övrig personal läser förslagen till ändring i planen. LBT skriver in vad som bestämts i planen innan den sista november. Målen utvärderas på våren och ska senast den 1 maj lämnas in till LBT som sammanställer och skriver in det i planen. Personal: Vi gör kontinuerligt en förebyggande analys av likabehandlingsarbete: Vi har på våra träffar med kompisavdelningen en stående punkt SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete). Hur mår vi tillsammans? Hur är stämningen? Inventering av förekomsten av brister i likabehandling eller annan kränkande behandling görs varje läsår genom: Arbetslagen lämnar in skriftliga synpunkter på brister som de upptäckt i planen till LBT-teamet en vecka efter kvalitetsarbetsdagen på våren. Varje arbetslag ska senast den 1 maj lämna in svar på dessa frågor: Hur har informationen nått ut? (till barn och föräldrar) Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under verksamhetsåret? Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? Bör något ändras i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling? Likabehandlingsteam (LBT) Ansvarar för att utreda och åtgärda ärenden där barn kränkt barn, samt driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Arbetet leds av förskolechefen som ingår i gruppen. Alla i LBT ska regelbundet utbildas för att kunna arbeta i lagens anda. Förskolechefen avgör vem som ska ingå i teamet, som på vår förskola (Sunnanå förskola och Orrens förskola)består av: Annika Brännström Förskolechef Marlene Lindholm Förskollärare Theres Normark Förskollärare Ansvarar för att utreda och åtgärda ärenden där barn kränkt barn, samt driva och utvärdera det förebyggande

9 Nulägesanalys (kartläggning) av verksamheten: I oktober/november 2014 gjordes en nulägesanalys (kartläggning) på förskolan utifrån husmodellen. Barn födda -09 och -10 deltog, 47 stycken. Barnen fick lägga gröna/glada eller röda/ledsna gubbar på foton tagna på inne och utemiljön. Personal på förskolan har under samma tid gjort liknande nulägesanalys men satt post-it lappar, utifrån diskrimineringsgrunderna och kränkningssynpunkt, på en husmodell och aktiviteter vi gör tillsammans i verksamheten. Föräldrar/vårdnadshavare har blivit informerade om vår plan genom ett skrivet dokument som delades ut på höstens föräldramöte. De har haft möjlighet att komma med synpunkter under värdegrundsdagen vi hade i våras, samt dagligen i de fortlöpande samtalen och vid utvecklingssamtalen. Likabehandlingsgruppen på förskolan har sammanställt nulägesanalysens resultat och satt mål för det förebyggande arbetet verksamhetsåret 2014/2015. Förebyggande åtgärd: MÅL AKTIVITET ANSVAR TID UTVÄRDERING DISKRIMINERINGSGRUNDE R: För att bli bättre på att göra nulägesanalyser utifrån diskrimineringsgrunderna fördjupar vi oss i diskrimineringsgrunden ETNISK TILLHÖRIGHET. Vi vill starta upp ett interkulturellt arbete i vår verksamhet. Vi börjar med att uppdatera oss om flerspråkighet. Varje arbetslag arbetar med diskrimineringsgrun den ETNISK TILL HÖRIGHET under vt- 15. Varje arbetslag dokumenterar sina tankar. Stöd frågor från DO:s husmodell används förslagsvis. Arbetslagens tankar sammanställs. Alla pedagoger läser boken Flera språk i förskolan teori och praktik Alla pedagoger på förskolan. Theres ansvarar för att alla får definitionen på diskrimineringsgru nden ETNISK TILLHÖRIGHET och kopierar upp stödfrågorna till varje avdelning. Alla pedagoger ansvarar att läsa den. Skriver ner de tankar den ger. Under vårterminen Utvärdering i maj Under verksamhetsåret 2014/2015. På vårens utvärderingsdag så samtalar vi om bokens innehåll och om den gett oss något nytt. Vi vill starta upp ett interkulturellt arbete i vår verksamhet. Genom att samtala och tänka kring vad interkulturalitet kan vara för oss i ett start skede så får vi underlag som vi kan börja förankra i vår verksamhet. Likabehandlingsans variga träffas i december/januari och diskuterar hur vårt förhållningssätt ska kunna innefatta interkulturalitet. Det vi kommer fram till presenteras för övriga pedagoger Vi startar vårt arbete med detta nu i december/januar i och följer upp hur långt vi kommit i februari och april samt utvärderar i maj då vi har vår stängningsdag.

10 Arbeta med att göra förskolans utevistelse trygg, trevlig och fri från kränkningar. Vi pedagoger sprider ut oss på förskolegården så vi har bättre koll på de ställen barnen och vi påtalat att det förekommer saker ( fula ord, puttar, retningar osv) Genom kartläggningen har det framkommit att dolda ställen som ex, vinbärsbuskar, bakom förråd, i klätterställningar och i tåget samt svamparna så händer det ibland att barn och pedagoger upplever att det förekommer knuffar och retningar. Vi hjälps åt över avdelningsgränserna (alla barn är allas barn) och sedan är det allas ansvar att arbeta för det. Alla pedagoger på förskolan ansvarar för detta. Vi påminner varandra om att sprida ut oss på gården på de ställen som är påtalade. Förändring från och med nu. INFORMERA ÖVRIG PERSONAL PÅ FÖRSKOLAN: Informera övrig personal om planen och att vi alla förväntas leva upp till den. Likabehandlingsans varig på varje avdelning har ansvaret för sin avdelning. Theres (LBT) informerar kök och städ. Från och med nu Uppföljning av målen i planen: December, februari och april. Utvärdering: Planen utvärderas vt-15. Utvärdering av verksamhetsår 2013/2014 finns på som bilaga 5 Analys: Skrivs in i planen vt-15. Analys av verksamhetsåret 2014/2015:

11 Åtgärdande arbete All personal har ansvar att se och reagera samt meddela LBT eller förskolechef om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inget är för litet att ta upp med oss. Vi som arbetar på förskolan måste ta barnens fokus. Kränkningar, trakasserier och diskriminering ska dokumenteras, åtgärdas, följas upp och utvärderas. Vi måste agera när något händer. När något inträffar som strider mot lagen: 1. Om en personal handlar i strid mot lagen är förskolechef ansvarig för att omgående utreda ärendet och skyndsamt se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Förskolechef följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen efter levs. 2. Alla som arbetar på förskolan ska meddela förskolechef om man misstänker att personal agerat i strid mot lagen. 3. Om personal, barn eller föräldrar/vårdnadshavare misstänker att barn kränkts av annat barn ska LBT eller förskolechef informeras. LBT samlar in information från den kränkte och från personal. Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art. 4. Alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller barn som utfört handlingen, ska dokumenteras skriftligt och dokumentet ska arkiveras på förskolan i minst 10 år efter avslutat ärende (Bilaga4). 5. Rapport om gjorda insatser ska delges områdeschef av förskolechef minst en gång per termin. Agera när något inträffar: 1. Reagera om du upplever något kränkande genom att påpeka i samtal med den det berör, både barn och personal. 2. Upplys förskolechef om det inträffade. 3. Berörd personal och LBT kontaktas. LBT samlar in information om det inträffade. 4. Samtal bör inledas så snart som möjligt. 5. Barnets föräldrar/vårdnadshavare informeras och samtal påbörjas med föräldrar/vårdnadshavare/barn/personal/förskolechef och ev LBT. 6. Åtgärder bestäms i samråd med ovanstående. 7. Uppföljning görs på överenskommen tidsperiod. 8. Utvärdering. 11

12 Uppföljning Uppföljning och utvärdering av förskolornas arbete med att tillämpa lagen ska ske löpande och redovisas i samband med de årliga kvalitetsarbetsdagarna. LBT ska varje vår följa upp och utvärdera gjorda insatser under verksamhetsåret. Följande frågor bör tas upp: Hur har informationen nått ut? Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under verksamhetsåret? Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? Bör något ändras i planen mot diskriminering och kränkande behandling? I samband med utvärderingen prövas om planen bör revideras och/eller om det finns sådant (fortbildning, information och dylikt) som bör prioriteras under det kommande verksamhetsåret. Förslag om revidering och/eller prioriteringar lämnas till förskolechef som tar upp det som ett beslutsärende Representanter från varje förskolas LBT träffas i juni för att dela med sig av erfarenheter och lära av varandra. Förskolechef ansvarar för organiseringen av erfarenhetsutbytet. Utvärdering Verksamhetsår 2014/2015: Kartläggning: Pedagoger: Delaktighet/inflytande: Litteratur: Följande frågor har alla avdelningar svarat på: Hur har informationen nått ut? Föräldrar/vårdnadshavare: Barnen: Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under verksamhetsåret? Det finns skrivet i planen på sidan Övriga synpunkter på förebyggande åtgärder enskilda avdelningar gjort: Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? Bör något ändras i planen mot diskriminering och kränkande behandling? Finns det några brister i planen? Revidering Verksamhetsår 2014/

13 Bilaga1 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering(prop. 2007/08:95). Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringsätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund såvida bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att alla har lika rättigheter och möjligheter. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etnisk ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, eller psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha ett samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelse för fristående verksamheter.

14 Bilaga 2 Plan mot diskriminering och plan mot kränkande behandling för Sunnanå förskola. Detta är en information till dig förälder/vårdnadshavare, som har ditt barn på vår förskola, om förskolans likabehandlingsarbete. På Sunnanå förskola tillämpar vi diskrimineringslagen (2009:567) och skollagen (2010:800) samt förordningen om barn och elevers deltagande i planer(2006:1083). Inget barn på Sunnanå förskola ska utsättas för diskriminering eller trakasserier inom något av följande diskrimineringsområden: kön (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sitt kön) etnisk tillhörighet (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin hudfärg eller sitt etniska ursprung). religion eller annan trosuppfattning (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin religion). sexuell läggning (att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell). funktionshinder (att bli annorlunda eller orättvist behandlad för att man har begränsningar i sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga förmåga). Barnen ska inte heller utsättas för annan kränkande behandling. Ansvar All personal på vår förskola har ansvar för att motverka, förebygga och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara i strid med lagen. Huvudansvarig för att lagen efterlevs är förskolechef. Vårt arbete inriktar sig på förebyggande åtgärder där våra barn och föräldrar görs delaktiga. Ett likabehandlingsteam (LBT) ansvara för att utreda och åtgärda ärenden samt driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Likabehandlingsteam För vårt område består likabehandlingsteamet (LBT) av: Annika Brännström, förskolechef. Marlene Lindholm, förskollärare. Theres Normark, förskollärare. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen i sin helhet finns att läsa på förskolans hemsida och på förskolan.

15 Bilaga 3 Konkreta främjande insatser i våra verksamheter på Sunnanå förskola. Förskolan består av sex avdelningar och detta är exempel på konkreta åtgärder avdelningarna arbetar med. Alla avdelningar arbetar inte med alla punkter utan har valt det som passar verksamheten och barngruppen. Främjande insatser personal/personal: Vi arbetar med värdegrunden som ett förhållningssätt i våra verksamheter: Vi agerar som goda förebilder. Visar varandra respekt, man ska bli lyssnad på och få prata till punkt. Vi pratar inte illa om varandra, inte bakom ryggen på varandra Tolerans, vi behöver inte tycka lika/ha samma åsikt, vi är lika mycket värda ändå. Vi är ärliga mot varandra. Vi pratar med den det berör och skiljer på sak och person. Vi behandlar andra som de vill bli behandlade. Vi påminner varandra om att vara professionella. Under verksamhetsåret lämnar vi in ansökan om ATTRAKTIV ARBETSPLATS. Vi utvärderar likabehandlingsarbetet minst fyra gånger per verksamhetsår för att hålla det levande. Vi försöker hitta litteratur som hjälper oss att utvecklas i likabehandlingsarbetet. Mångfald berikar och är utvecklande. Främjande åtgärder personal/barn: Vi pedagoger arbetar mycket med värdegrundsfrågor, läroplanens värdegrund, och kapitlet normer och värden som finns i läroplanen för förskolan (Skolverket, LPFÖ-98, s). Vi försöker att inte göra skillnad på pojkar och flickor(kön), vi tänker på barnen som individer. Vi har valt att ändra på informationsblad etc. så att det står förälder/föräldrar/vårdnadshavare och inte mamma/pappa. Vi har köpt in/lånar bilderböcker som berör de olika diskrimineringsgrunderna. Dessa har vi i arbetet med barngruppen, det leder till samtal om likabehandling och väcker nya tankar och funderingar kring likheter/olikheter, utifrån barnens erfarenheter. Vi använder bland annat böckerna om Vem skrivna av Stina Wirsén, kompisböckerna skrivna av Linda Palm och Lisa Sollenberg med tillhörande kompiskort, Lill- Zlatan och morbror raring, Den fula ankungen och Kenta och barbisarna (kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning) Vi samtalar mycket med barnen på dagarna då det i den naturliga vardagen dyker upp sådant som berör likabehandling. Alla är lika mycket värda, ingen annan är som du, du har rätt att vara den du är. Hur man gör eller är en bra kompis. Att man inte viskar, att alla får vara med, hur man tar emot nya kompisar i gruppen att pojkar kan leka med flickor och tvärtom, att äldre barn kan leka med yngre barn och tvärtom. Vi uppmuntrar barnen att leka med alla leksaker för här finns inga speciella pojk- eller flickleksaker(kön)

16 I vår verksamhet så arbetar vi för att alla ska kunna delta i den verksamhet vi har(funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion). Vi tillrättalägger miljöer och aktiviteter så de passar alla. Vi använder känslobilder som finns i Språktågets material både på samlingar och individuellt. Barnen har fått berätta vad de ser och hur de tror det känns. Vi jobbar med artiklar ur barnkonventionen genom bilder och en kortlek som vi hitta idén till på internet men gjort om till att passa vår verksamhet. Vi använder oss av drama/improvisationsteater i verksamheten för att konkretisera värdegrund/likabehandling/barnkonventionen. I leken finns vi pedagoger nära så vi kan vara ett bra stöd i leken och i samtal. När det händer något på förskolan som inte är okey ur likabehandlingssynpunkt så agerar vi direkt och låter det inte passera obemärkt. Vi samtalar med de berörda barnen och vi hjälps åt att lösa problemet Vi har köpt in Kompissagorna som handlar om Barnkonventionen som ett komplement till UNICEF lådan så vi har stoff att ösa ur i arbetet med mänskliga rättigheter. Verksamhetsåret 2014/2015 arbetar vi prioriterat med: Hur man kan se att en kompis behöver hjälp?, som ett steg i arbetet med normer och värden.

17 Bilaga 4 Dokumentation vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Datum: Utsatt barn: Kränkande barn: Händelseförlopp: Åtgärder: Uppföljning: Utvärdering: Är ärendet avslutat? JA DATUM: NEJ DATUM: Ansvariga för samtalen:

18 Bilaga 5 Analys av verksamhetsåret 2013/2014: Utifrån utvärderingen av planen så känns innehållet i planen relevant men fortfarande känns planen rätt gedigen. Den känns levande och den har fått fäste i verksamheten. Vi håller arbetet med värdegrund, likabehandling och barnkonvention mer och mer i fokus. Det känns bra att vi arbetar mot samma mål och kan ta hjälp av varandra när vi kör fast och på så sätt utveckla arbetet i verksamheten. Bra att vi har en likabehandlingsansvarig på varje avdelning. Läsningen av boken Flera språk i förskolan gav oss tips och idéer på hur vi ska kunna tänka oss arbeta vidare med att få in ett interkulturalitet synsätt i verksamheten. Utvärdering verksamhetsår 2013/2014: Kartläggning: Under hösten har förskolan gjort en kartläggning genom att ta foton på inne och utemiljön på förskolan. Sedan har de äldsta barnen, barn födda -08 och 09, fått arbeta med kartläggningen. De har lagt gröna glada gubbar eller röda ledsna gubbar på fotografierna. Utifrån vad som framkom av kartläggningen gjorde vi prioriterade förebyggande åtgärder, som ni hittar här i planen (sidan 9-10). 41 stycken barn deltog. Vi pedagoger gjorde också en kartläggning i höstas. Vi ritade upp förskolans inne och utemiljö. Sedan satte vi post-it lappar med tankar utifrån diskrimineringsgrunderna på husmodellen. Vi la också till aktiviteter vi gör tillsammans på förskolan ex, sångsamling, skogskola, skidskola osv. ca 20 pedagoger deltog. Pedagoger: Vi har en likabehandlingsansvarig på varje avdelning som har träffats vid tre tillfällen under året för att planera och se över arbetet med likabehandling. Vi arbetade med sammanställningen av kartläggningen och satte målen med det förebyggande arbetet. Sedan har vi på varje avdelning arbetat vidare med att uppnå planens mål. De som är likabehandlingsansvariga har läst boken Flera språk i förskolan (Skolverket, 2013). När de sammanfattade boken så kom de fram till att alla pedagoger borde läsa den under verksamhetsåret 2014/2015. Alla pedagoger har varit på utbildning om planarbetet och likabehandlingsarbetet den 7/1-14 De flesta pedagoger har varit på inspirationskväll om modersmål och interkulturalitet i förskolan i april -14. Alla pedagoger har under verksamhetsåret arbetat med personalhandbokens likabehandlingsfrågor i kompisgrupper. Delaktighet/inflytande: Det här verksamhetsåret har vi tillsammans med barnen arbetat med att sätta oss in i andra människors situation. Vi har arbetat med känslor, kompisböcker och deras budskap som har med värdegrund att göra. Vi har även haft en värdegrunds dag den 27/5-14. Alla föräldrar var inbjudna för att få möjlighet att se vad vi arbetat med på förskolan vad gäller värdegrund under verksamhetsåret. Vi hade ungefär 63 besökare vilket är en liten ökning jämfört med fjolåret. Uppskattat av både föräldrar, barn och oss pedagoger. Litteratur: Vi har köpt in boken Flera språk i förskolan teori och praktik (Skolverket 2013). Vi hade ett mål i våra förebyggande åtgärder att alla likabehandlingsansvariga skulle läsa den under verksamhetsåret. Följande frågor har alla avdelningar svarat på: Hur har informationen nått ut? Föräldrar/vårdnadshavare: Alla avdelningar har informerat föräldrarna/vårdnadshavare om planen på höstens föräldramöte. Vid inskolningar av nya barn har den också lyfts och då delas en kort information ut (Bilaga 2) Vi har berättat för föräldrar/vårdnadshavare att planen finns på förskolan hemsida. Vi har planen på förskolan i hallen/info.pärmen så de kan läsa den när de vill. Vid våra fortlöpande samtal med föräldrar/vårdnadshavare så pratar vi om planen och likabehandlingsarbetet. På utvecklingssamtalet så berättar vi också om planen och arbetet med den. Barnen: Barnen har informerats om att planen finns genom våra dagliga samtal i verksamheten. De har också arbetat med värdegrund och på så sätt har vi vävt in planen i det dagliga samtalet. De äldsta barnen har på två avdelningar informerats mer ingående om planens innehåll och vi har arbetat med innehållet i planen. Genom samtal i samlingen och i vardagens så lyfts planens innehåll med barnen förstås i relation till ålder och deras egen nivå. Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under verksamhetsåret? Det finns skrivet i planen på sidan Övriga synpunkter på förebyggande åtgärder enskilda avdelningar gjort: I kartläggningen i höstas påtalade barnen att det inte kändes bra att stå i kö innan de skulle gå in när vi varit ute på grund av att man blev knuffad osv. Vi försöker arbeta med att inte ha någon kö utan barnen går in tre och tre. Vi har hjälpt barnen att förstärka ett nej genom att finnas nära barnen. Vi finns som ett stöd vid konflikter. Vi tänker på hur vi är mot varandra, respekterar varandra. Vi har arbetat med att få en bättre verksamhet för barnen i byggrummet, toaletterna, försökt arbeta med den höga ljudnivån samt kön utanför dörren vid ingång. Vi har satt nummer på golvet på toan så att kön blir bättre och färre konflikter uppstår, samt ha närvarande pedagoger där. Vi har inte lämnat barnen själva i vagnsrummet eller skötrummet där kränkningar kan ske. Pedagog finns alltid med där. Vi delar gruppen så det blir grupper med färre barn, då undviker vi också kränkningar. Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? Vi har inte haft något ärende.

19 Bör något ändras i planen mot diskriminering och kränkande behandling? Nej inget behöver ändras. Däremot så kan vi försöka göra den något mindre. Ta bort någon bild och se över text. Planen revideras genom att de främjande åtgärderna justeras efter det vi gör just nu på förskolan. Finns det några brister i planen? Inte som vi ser, den är välgjord. Vi har under verksamhetsåret påbörjat ett arbete att i varje arbetslag lyfta en diskrimineringsgrund per verksamhetsår för att utveckla vårt kunnande om dem. Detta år har vi arbetat med diskrimineringsgrunden KÖN. Alla avdelningar har kollat igenom planen så den känns aktuell och för att se om det är något vi missat eller bör ändra. Vi har en utvärderingsblankett så att alla avdelningar skriver sin utvärdering på liknande sätt och det har underlättat utvärderingen. Vi har under verksamhetsåret köpt in Flera språk i förskolan teori och praktik (Skolverket 2013), som en på varje avdelning läst. Vi har arbetat med personalhandbokens likabehandlingsfrågor som ett led i pedagogernas förhållningssätt gentemot varandra. Vi hade den 7/1-14 en utbildningsförmiddag då Siv Ögren och Greta Rova Lindberg från LTU föreläste för oss om arbetet med planer och likabehandling. Revidering verksamhetsår 2013/2014 Vi gör inga större förändringar i planen. UTVÄRDERING AV FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 2013/2014 MÅL: Diskrimineringsgrunder: För att bli bättre på att göra nulägesanalyser utifrån diskrimineringsgrunderna fördjupar vi oss i diskrimineringsgrunden KÖN. AKTIVITET: o Varje arbetslag arbetar med diskrimineringsgrunden KÖN under vt-14 o Varje arbetslag dokumenterar sina tankar. o Stöd frågor från DO:s husmodell används. o Arbetslagens tankar sammanställs. ANSVAR: Alla pedagoger på förskolan. Theres ansvarar för att alla får definitionen på diskrimineringsgrunden KÖN och kopierar upp stödfrågorna till varje avdelning. TID: Under vårterminen UTVÄRDERING: Alla arbetslag har haft pedagogiska samtal om diskrimineringsgrunden kön. Vi har en god kunskap om den diskrimineringsgrunden. Vi arbetar alla för att bemöta flickor och pojkar likvärdigt, utifrån den individ de är. Innehåll i samtal, röstläge, bemötande, aktiviteter/lekar, böcker och leksaker, är viktiga att tänka på när man arbetar aktivt med genus. Vi måste också tänka på att ge alla samma tid och talutrymme, turordning. I samtal med barnen är det viktigt att tänka på att ifrågasätta traditionella könsmönster. Vi stöttar barnen i processen när vi ser att det uppstår en fråga om kön i deras lekar/samtal. MÅL: Etnisk tillhörighet: Vi vill starta upp ett interkulturellt arbete i vår verksamhet. Vi börjar med att uppdatera oss om flerspråkighet. AKTIVITET: o Alla likabehandlingsansvariga läser boken Flera språk i förskolan teori och praktik och sammanfattar viktiga tankar för att få en grund med förskolans arbete. ANSVAR: I första hand de 6 likabehandlingsansvariga på förskolan. TID: Under vårterminen Vi sammanställer tankar vi fått i april. UTVÄRDERING:Alla likabehandlingsansvarig har läst boken Flera språk i förskolan. Likabehandlingsansvariga har träffats. Vi tycker boken Flera språk i förskolan var bra. Alla bör läsa under 2014/2015. Förslag på hur vi ska kunna börja arbeta interkulturellt: Anslag i samtalsrum om saker vi kan köpa/förändra i verksamheten. Alla skriver förslag. Vi gör en checklista för att på bästa sätt välkomna barn och familjer från andra kulturer utifrån de förslag som fanns i Alla pedagoger har i april månad varit på föreläsning om Modersmål och interkulturellt arbete. Boken flera språk i förskolan har vi köpt in en till varje avdelning. MÅL: Arbeta med att göra förskolans utevistelse trygg, trevlig och fri från kränkningar. AKTIVITET: o Vi pedagoger sprider ut oss på förskolegården så vi har bättre koll på de ställen barnen och vi påtalat att det förekommer sake (fula ord, puttar, retningar osv) o Vi hjälps åt över avdelningsgränserna (alla barn är allas barn) ANSVAR: Alla pedagoger på förskolan ansvarar för detta. TID: Förändring från och med nu. UTVÄRDERING: Vi har aktivt arbetat med att sprida oss bättre på gården för att höra och se bättre. Men det kan vi bli ännu lite bättre på. Vi arbetar alla för att alla barn är allas barn så vi är alla aktiva med att samtala med barnen och reda ut konflikter som uppstår under dagarna. MÅL: Arbeta främjande för att skidskolan ska bli trevlig för alla barn. AKTIVITET: o Vi är flera pedagoger med i spåret. Om det behövs så ser övriga pedagoger till att hjälpas åt på gården så alla kan åka skidor. o Vi organiserar skidskolan så det inte finns utrymme för retsamma kommentarer. ANSVAR: Alla pedagoger ansvarar för det. TID: Förändring från vt-14

20 UTVÄRDERING: Vi var alltid många pedagoger i spåret så det skulle fungera bra. Känns som om stämningen varit god och organisationen fungerat kring den åtgärden. MÅL: Få en trevligare utemiljö där vi undanröjer material och skymda platser så att utevistelsen blir trevlig för alla. AKTIVITET: o Vi plockar bort kabeltrummorna. o Vi ställer lekhuset i plast närmare timmerstugan så vi får en bättre chans att se och höra vad som sägs och görs i lekstugorna. o Vi skriver in i internkontrollen att vi behöver belysning i entrén vid Sunnanäng och Ugglebo samt arbetar för bättre lyse på förskolegården överlag. ANSVAR: Alla pedagoger hjälps åt. TID: Vi gör gårdsrensning i vår när all snö tinat bort. UTVÄRDERING: Kabeltrummorna är bortplockade. Lekhuset är inte i skrivandets stund flyttade. Vi måste fortfarande påminna varandra om att hålla koll på vad som händer bakom husen. Vi har påpekat om bättre belysning på gården i internkontrollen. Gården vid Mumindalensentré och vid vinbärsbuskarna vid Smulan har fått belysning. Vi arbetar med att förändra utemiljön till det bättre. MÅL: Gör sångsamlingen trevligare för barnen. AKTIVITET: Vi lägger ut madrasser avdelningsvis med lite mellanrum så barnen inte behöver sitta så nära och frestas att knuffa varandra. ANSVAR: Alla pedagoger som går på sångsamlingen den aktuella dagen. TID: Från och med nu. UTVÄRDERING: Madrasserna har vi spritt ut bättre. Några pedagoger sitter utspridda bland barnen. Fortfarande fungerar sångsamlingen sådär. Är lite si så där med stämningen. I höst gör vi om konceptet på sångsamlingen i lekhallen så den ska fånga barnen mer. MÅL: INFORMERA ÖVRIG PERSONAL PÅ FÖRSKOLAN: AKTIVITET: Informera övrig personal om planen och att vi alla förväntas leva upp till den. ANSVAR: Likabehandlingsansvarig på varje avdelning har ansvaret för sin avdelning. Theres (LBT) informerar kök och städ. TID: Från och med nu UTVÄRDERING: All personal är informerad om planen.

21 LITTERATURLISTA Skolverket (1998, reviderad 2010) Läroplan för förskolan. Stockholm Fritzes. Utbildningsdepartementet (2010) Skollagen 2010:800. DO, BEO och Skolinspektionen (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling. Riksdagen (2007) propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering(prop. 2007/08:95). FN:s barnkonvention. Skolverket (2012) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolverket (2013) Flera språk i förskolan teori och praktik Bilderböcker: Lindenbaum, P. Lill-Zlatan och morbror raring. Rabén & Sjögren. Lindenbaum, P. Kenta och barbisarna. Rabén & Sjögren. Velthuijs, M. Grodan och främlingen. Berghs. Eggens, M och Nygren, T. Ensammast i världen. Rabén & Sjögren. Rey, M. Pricken. Rabén & Sjögren. Andersen, H.C. Den fula ankungen. Richters förlag AB. Palm, L och Sollenberg. En liten kompisbok. Natur & Kultur Wirsén, S. Böckerna om Vem. Bonnier Carlsen Material: Unicefs inspirationslåda om barnkonventionen

22

23