Gröna häftet, uppdaterats. Det
|
|
- Ingvar Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING NR 193 SEPTEMBER 2014 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 197 APRIL 2015 Text: Sara Fors, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Text: Maria Palmetun Ekbäck, Enheten för läkemedelsfrågor Ordnat införande av nya läkemedel Gröna häftet är uppdaterat släng de tidigare versionerna Via SKL har Sveriges landsting och regioner, andra berörda myndigheter och läkemedelsföretag enats om att arbeta med samlat införande av nya läkemedel. De läkemedel som kommer att beröras av ordnat införande är framförallt nya Nu dyra har läkemedel Örebro som läns huvudsakligen landstings instruktioner handhas på högspecialiserade kliniker. Detta läkemedelsprojekt går under namnet för läkemedelshantering, Gröna häftet, uppdaterats. Det OtIS, Ordnat införande i samverkan. innebär att alla gamla Gröna häften är inaktuella och ska kastas. Jämlik vård i hela landet De Syftet nya med instruktionerna ordnat införande kommer av nya inte läkemedel att tryckas, är att utan erbjuda enbart finnas mer jämlik i vård elektronisk över landet form samt på Läkemedelskommitténs att genom samlat införande webbsida, kunna skapa en ökad förutsägbarhet och trygghet Den hos elektroniska både förskrivare formen och gör patienter. att uppdateringar Samtidigt kan göras ett samlat snabbare agerande och enklare. gentemot Den läkemedelsindustrin gör det också enkelt även att innebära söka i texterna ökad och press navigera på prisbilden. vidare via länkar. Vid behov kan den som önskar en skriva ut häftet. Gröna häftet bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om HORIZON SCANNING läkemedelshantering i hälso- och sjukvården och utgör grunden i all läkemedelshantering. Instruktionerna gäller för alla enheter som hanterar läkemedel i öppenvård, slutenvård och tandvård. Instruktionerna har sammanställts av en arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén, innan de gick på remiss och slutligen fastställdes av landstingsdirektören. BESLUT OM NATIONELLT INFÖRANDE Landstingsgemensam samverkansmodell Samverkansmodellen med en tydlig ansvarsfördelning och struktur är en förutsättning för den landstingsgemensamma processen där flera steg i arbetet synkroniseras. Modellen bygger på ett samlat landstingsansvar i form Mall av en för styrgrupp lokala som instruktioner beställer tjänster från landsting och SKL-baserade Som funktioner ett komplement i form av marknadsbevakning, till Gröna häftet behöver Horizon lokala scanning, instruktioner introduktions- läkemedelshantering och uppföljningsprotokoll, upprättas, förhandlingstjänster, det gäller på såväl kliniknivå rekommendationer som på av- för och delnings-/enhetsnivå. webbtjänster. För att underlätta detta arbete finns mallen Lokal instruktion för läkemedelshantering på Läkemedelskommitténs webbsida. en Vid styrgrupp uppdatering för hela av samverkansmodellen lokala instruktionen finns, på avdelningen/enheten den ska också få Även ansvar ska den för att nya ta mallen fram och användas besluta och om de tydliga lokala principer instruktionerna och mandat ska för sedan finnas tillgängliga för nya terapier på intranätet. (NT-rådet) och förhandlingsdelegationen. Styrgrup- Rådet pen bemannas av två landstingsrepresentanter, två representanter från SKL samt Temperaturkontroll en representant vardera från och TLV skötsel och Läkemedelsverket. av läkemedelsförråd Alla landsting/ regioner är med i hela processen forts sid 10» För att förbättra dokumentationen av temperaturkontroll och skötsel av läkemedelsförråd finns Eäven TISKA stöddokumenten PRINCIPER Protokoll för temperaturmätning och Protokoll för skötsel av läkemedelsförråd på Läkemedelskommitténs webbsida. Genomförd uppgift ska signeras på protokollen. För temperaturmätning i läkemedelsrum och i kylskåp rekommenderas en termometer med max/ min-funktion (finns att beställa från varuförsörjningen). UPPFÖLJNING/ UTVÄRDERING INFÖRANDE/ UPPFÖLJNINGS- PROTOKOLL GO INFÖRANDE GODKÄNNANDE TLV HÄLSO- EKONOMISK VÄRDERING FÖRHANDLING/ UPPHANDLING REKOMMENDATION Foto: Lars-Göran Jansson RAPPORT OM LÄKEMEDEL 13 SEPTEMBER 2014 RAPPORT OM LÄKEMEDEL APRIL
2 «från sid 9 Under 2014 testades den nya samverkansmodellen för läkemedelsbehandling av Hepatit C. Samtliga landsting och regioner har beslutat att de ska använda sig av modellen, som har permanentats 1 januari Ansvarsfördelning och finansiering är godkänd och fastställd. Steg i den nationella processen: 1. Horizon scanning vad är på gång? Tidiga bedömningsrapporter. 1. (Fyrlänsgruppen: Etablerat samarbete mellan Region Skåne, Stock- 1. holms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Östergöt- 1. land för läkemedelsfrågor). 2. Val av läkemedel hög angelägenhetsgrad, hälsoekonomisk värdering. 1. (TLV). 3. NT-rådet lämnar ett yttrande och beslutar om vilka läkemedel som 1. ska ha ett införande och uppföljningsprotokoll. 4. Införande och uppföljningsprotokoll tas fram skickas till landstings- 1. representanterna för synpunkter. 5. Prisförhandling av läkemedlet landstingsrepresentanter tillsammans 1. med TLV. 6. Uppföljning Läkemedelsverket ska ha en rådgivande roll. Socialstyrel- 1. sen ska hjälpa till med individdata. Arbete inom Region Örebro län Parallellt med ovan nämnda processer ska det lokala arbetet med implementeringen ske. I varje län finns en lokalt utsedd ansvarig person. I Region Örebro län är det för närvarande Maria Palmetun Ekbäck, chef på Enheten för läkemedelsfrågor, som uppehåller ansvaret. Hon kommer att ansvara för att ta kontakt och informera på de kliniker som kommer att beröras av ordnat införande av nya läkemedel, hitta praktiska lösningar, följa upp arbetet och återkoppla lokalt och nationellt. Mer information om ordnat införande finns på Bakgrund OtIs är ett av flera nationella läkemedelsprojekt som tillsammans går under namnet samverkansmodellen. OtIS är ett delprojekt i den nationella läkemedelsstrategin och syftar till att användningen av nya läkemedel ska bli mer jämlik över landet. SKL har under 2013 tillsammans med berörda myndigheter och läkemedelsföretagen arbetat fram ett förslag på hur införande av nya läkemedel ska gå till. Förslaget har presenterats i början av 2014 för landstingsdirektörsgruppen och hälso- och sjukvårdsdirektörsgruppen, vilka har ställt sig bakom hela förslaget. Vid sidan av styrgruppen för hela samverkansmodellen ska ett etiskt forum inrättas som har att hantera de etiska frågeställningar som uppkommer med anledning av prioriteringarna, som måste göras. Det etiska rådet ska bemannas av landstingsrepresentant, Rådet för Nya Terapier (NT-råd), TLV och SMER (Statens medicinsk etiska råd). Läkemedelsinformation på våra villkor LIVV Tema : PÅ ASTMA-KOL-FRONTEN NÅGOT NYTT? Tid: Tisdagen den 28 april 2015 kl i Wilandersalen, USÖ Lunch serveras från kl i sjukhusrestaurangen Program: Inledning Maria Palmetun Ekbäck, verksamhetschef Enheten för läkemedelsfrågor Socialstyrelsens nya preliminära nationella riktlinjer Behandling av KOL Kaffe samt utställning av inhalatorer Behandling av Astma hos vuxna Paneldiskussion Christina Holmdahl, specialistsjukgymnast inom lungmedicin Josefin Sundh, överläkare, USÖ Lennart Nilholm, överläkare, USÖ Åsa Athlin, distriktsläkare Du kan även anmäla dig via mail: agneta.nilsson@regionorebrolan.se Anmälan senast 21 april. Glöm inte att ange om lunch önskas. Bekräftelse på anmälan skickas ej ut. Välkommen! Läkemedelskommittén RAPPORT OM LÄKEMEDEL 10 APRIL 2015
3 Text: Ulf Rothelius och Birgitta Lernhage, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Urinvägsinfektioner högt och lågt Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor (LIVV) UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Antibiotika för behandling av UVI utgör hälften av all antibiotikaförskrivning till personer 85 år och äldre. Studier har visat att majoriteten som får antibiotikabehandling vid misstänkt UVI får detta på grund av ospecifika symtom t ex förvirring, oro, trötthet. Endast ca 10 % hade specifika symtom från urinvägarna. I Pär-Daniel Sundvalls avhandling ingå två stora UVI-studier med ca 1000 vårdtagare på äldreboenden ( Diagnostic aspects of urinary tract infections among elderly recidents of nursing homes 2014 ). Studierna visade att hälften av vårdtagarna oavsett symtom hade positiv nitrit och/ eller vita på urinstickan. En tredjedel hade positiv urinodling. Bland de med positiv nitrit var det inte ovanligt att urinodlingen var negativ. Man såg att 20 % av vårdtagarna hade något nytillkommet ospecifikt symtom t ex trötthet, förvirring eller oro. Ingen koppling fanns mellan ospecifika symtom och bakterier i urinen. Det finns alltså ingen anledning att sätta in antibiotika på dessa patienter. När misstänka UVI hos äldre? Vid nytillkomna besvär från urinvägarna såsom sveda vid vattenkastning, trängningar och ökad miktionsfrekvens kan orsaken vara UVI. Kroniska urinvägsbesvär talar för annan orsak. Asymtomatisk bakteriuri (ABU) Upp till hälften av boende på SÄBO har ABU, vilket inte ska antibiotikabehandlas. Antibiotikabehandling medför att snällare bakterier som skyddar mot allvarligare infektioner slås ut och behandlingen kan även ge biverkningar och bidra till att bakterier blir resistenta. Man minskar inte heller risken för pyelonefrit genom att ge antibiotika. KAD Alla med KAD har bakteriuri inom 2 veckor, ofta flera olika bakterier. Urinsticka är inte meningsfullt att använda. Urinodling rekommenderas endast vid symtomgivande UVI när antibiotika ska sättas in. Distal UVI hos män Antibiotika som ger terapeutiska koncentrationer i prostata behöver inte användas vid akut cystit hos män. Förstahandsval vid behandling är nitrofurantoin eller pivmecillinam i 7 dagar. forts sid 12» RAPPORT OM LÄKEMEDEL 11 APRIL 2015
4 «från sid 11 Antibiotikakänslighet i Örebro län Antibiotikaresistens mot UVI-antibiotika är vanligast och ökar snabbast. Trimetoprim har den högsta andelen resistenta E. coli-bakterier (ca 20 % ) i urinodlingar medan resistensläget för nitrofurantoin och pivmecillinam är betydligt gynnsammare. Trots kraftigt minskad användning av trimetoprim har man inte sett någon påtaglig minskning av resistensen mot detta läkemedel. Ciprofloxacin har den kraftigaste resistensökningen vilket är bekymmersamt med tanke på att detta är ett av få perorala alternativ vid behandling av pyelonefrit. ESBL (extended spectrum betalactamases) ESBL är en typ av betalaktamas-enzym som bryter ner penicillin och cefalosporinpreparat. Resistensmönstret för bakterier med detta enzym varierar mellan olika delar av Europa, frekvensen är högst i Sydeuropa. I Sverige är ESBL-bakterier alltid resistenta mot ampicillin, i hög grad mot cefalosporinpreparat, men mer sällan mot pivmecillinam. ESBL-carba är ett enzym som även bryter ner karbapenemer och medför en mycket svår resistensproblematik. Frekvensen ESBL-positiva odlingar är ökande i Sverige vilket även gäller ESBL-carba där det dock fortfarande endast rör sig om få fall i vårt län. Bärarskap Man räknar med att ca 4 % av Sveriges befolkning har ESBL-bakterier i tarmfloran. Ökad risk för bärarskap ses upp till 6 månader efter utlandsvistelse, efter långdragen och upprepad antibiotikabehandling samt hos patienter med återkommande UVI. Behandling I primärvården innebär ESBL-bakterier i regel inte några större behandlingsproblem. Resistensmönstret medför att det oftast går att behandla en cystit med perorala antibiotika. ESBL innebär inte heller att bakterien är mer virulent. I slutenvården är problemen större och risken ökar att bakterierna är resistenta mot de parenterala preparat som vanligen används. Hur förebygga spridning av ESBL? Använd basala hygienrutiner Behandla inte ABU i onödan Ta urinodling generöst - vid upprepad UVI - vid UVI med misstanke om komplicerad infektion - hos patient som varit utanför Europa senaste 6 månaderna Tillstånd som predisponerar för UVI Senilatrofiska urogenitala slemhinnor, residualurin och kateterbehandling postoperativt är tillstånd som predisponerar för UVI. Hos kvinnor med atrofiska urogenitala slemhinnor minskar risken för att få UVI påtagligt om behandling med lokalt applicerat östrogen ges. Efter ca en månads behandling har den normala laktobacillfloran i hög utsträckning återkommit. Efter 8-9 månaders lokalbehandling med östrogen ses en 90 %-ig minskad risk för att få UVI. Recidiverande UVI Utred om eventuellt bakomliggande faktorer såsom slemhinneatrofi, prolaps, residualurin, inkontinens, diabetes föreligger. Gynekologisk undersökning bör göras. Urologisk utredning, utöver residualurinkontroll är sällan motiverad. Överväg dock urografi vid konkrement i anamnesen eller vid recidiverande infektioner med stenbildande bakterier (framför allt Proteus). Till postmenopausala kvinnor överväg förebyggande behandling med vaginalt tillfört östrogen. Överväg postcoital behandling med antibiotika alternativt långtidsprofylax. Alternativa orsaker till täta trängningar kan vara: Urinblåsan blåstumör, konkrement, djup inflammation Processer i urinblåsans närhet infektion, ovarialtumör, myom Neurogena störningar stroke, diabetes, MS, demens, Parkinson Framfall av urinblåsan Senilatrofiska slemhinnor Överaktiv blåsa (tvingande urinträngningar med/utan inkontinens) Polyuri Riktlinjer om antibiotika ny app Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) i Region Örebro län har nu sammanställt rekommendationer för antibiotikabehandling i såväl öppen som sluten vård, både behandling och profylax och för såväl sjukvården som tandvården. Dessa kompletta riktlinjer för antibiotikabehandling finns nu som en app Strama Örebro som kan hämtas på App store och Google Play. Man kan även ladda hem rekommendationerna till sin jobbeller hemdator. Medverkande på LIVV-dagen var Pär-Daniel Sundvall, Martin Sundqvist, Kristina Crafoord, Mårten Prag, Folke Lagerström, Stefan Risberg, Tomas Jerlström och moderator Hans Fredlund. Föreläsarnas powerpointbilder finns utlagda på Stramas hemsida: Utdrag från Läkemedelsverkets hemsida ( Hydroxizin kan ge hjärtbiverkningar Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté, PRAC, rekommenderar att hydroxizin (Atarax, Hydroxyzine) inte bör användas till äldre och att maxdosen begränsas till vuxna och barn. PRAC:s utredning bekräftar den tidigare kända risken för QT-förlängning och torsade de pointes som kan leda till onormal hjärtrytm och hjärtstillestånd. Risken är störst hos patienter som redan har riskfaktorer för hjärtrytmproblem. För att minska risken för hjärtbiverkningar rekommenderar PRAC ett flertal åtgärder. Äldre bör inte behandlas med hydroxizin, men om behandlingen inte kan undvikas bör dygnsdosen inte överskrida 50 mg. Den maximala dygnsdosen för vuxna begränsas till 100 mg. Dygnsdosen för barn som väger under 40 kg bör inte överskrida 2 mg/kg kroppsvikt. Behandling av patienter med riskfaktorer för hjärtrytmrubbningar eller som tar andra läkemedel som ökar risken för QT-förlängning ska undvikas. Försiktighet rekommenderas även för patienter som tar läkemedel som sänker hjärtfrekvensen eller minskar kaliumnivåerna i blodet, eftersom även de kan öka risken för hjärtproblem. Produktinformationen för de aktuella läkemedlen kommer att uppdateras. Hydroxizin är ett antihistamin som i Sverige är godkänd för behandling av klåda och urtikaria samt ångest och oro. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 12 APRIL 2015
5 Text: Stefan Wallén, Enheten för läkemedelsfrågor Klinisk apotekare på kirurgavdelning Sedan mitten av september 2014 har Kirurgiska kliniken på USÖ i samarbete med Enheten för läkemedelsfrågor drivit ett projekt med en klinisk apotekare på avdelning 39. Syftet med projektet var att ta fram ett arbetssätt, där klinisk apotekare ingår i de kliniska teamen, för att förbättra läkemedelshanteringen i vårdkedjan och öka säkerheten kring läkemedelsbehandling i vårdövergångar. Inom ramen för projektet har fokus legat på att säkerställa korrekt information om patientens läkemedelsanvändning vid övergången från primärvård till slutenvård och mellan slutenvårdsenheter. Klinisk farmaci definition De aktiviteter och den service som farmaceuten i vårdteamet bidrar med för att utveckla och främja rationell och ändamålsenlig användning av läkemedel. Bakgrund Kliniska apotekare har i många länder integrerats i både sluten- och öppenvård. I Sverige är arbetet med kliniska apotekare som en del i de kliniska teamen i många landsting relativt nytt. I Region Örebro län har man knutit kliniska apotekare till Enheten för läkemedelsfrågor. Ambitionen är att erbjuda stöd för att kvalitetssäkra hanteringen av läkemedel, se över patientens läkemedelsanvändning och stötta vårdpersonalen i läkemedelsfrågor. Apotekarens arbetsuppgifter på kliniken Under projekttiden har den kliniska apotekaren varit på avdelningen ca 4 timmar per dag. Avdelningsarbetet har bland annat bestått av: Enkla läkemedelsgenomgångar med alla inneliggande patienter. Medverkan på rond. Läkemedelsinformation till sköterskor och läkare vid behov. Apotekaren har gjort enkla läkemedelsgenomgångar och dokumenterat resultatet i patientens journal tillsammans med en kartläggning av patientens läkemedelsanvändning. Om patienten bedömts ha läkemedelsrelaterade problem (se faktaruta läkemedelsgenomgångar, sid 14) har dessa rapporterats till rondande läkare. Apotekaren har funnits tillgänglig på ronden, som stöd i frågor om läkemedelsmodulen samt som bollplank angående läkemedelsbehandling. I arbetet har även ingått att vid behov hjälpa sjuksköterskor i läkemedelsrelaterade frågeställningar t ex synonympreparat, delbarhet/krossbarhet, leta upp alternativ när aktuellt läkemedel inte finns tillgängligt på avdelningen. forts sid 14» Kliniska apotekaren samspråkar med en sjuksköterska på avd 39, USÖ. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 13 APRIL 2015
6 «från sid 13 Enkel läkemedelsgenomgång Enkel läkemedelsgenomgång skall erbjudas alla patienter som är 75 år och äldre som är ordinerade minst 5 läkemedel, vid besök hos läkare i öppen vård och vid inskrivning i sluten vård. Där ingår kartläggning av patientens läkemedelsanvändning; vilka läkemedel är patienten ordinerad och varför, vilka av dessa som patienten använder samt vilka övriga läkemedel patienten använder. Läkemedelsrelaterade problem som olämpliga läkemedelsval, felaktig dosering, biverkningar, interaktioner, hanteringsproblem och andra problem relaterade till en patients läkemedelsbehandling tas ställning till och åtgärdas direkt om möjligt. Om det inte är möjligt att åtgärda direkt kan en fördjupad läkemedelsgenomgång krävas. Utvärdering av projektet Projektet har utvärderats genom en enkätundersökning till klinikens läkare och sjuksköterskor. Svarsfrekvensen var 56 % hos läkarna (ej AT) och 54 % hos sjuksköterskorna. Samma enkätfrågor användes för båda yrkeskategorierna. Resultatet visade att alla svarande önskade fortsatt medverkan av klinisk apotekare på avdelningen och man hade god inblick i vad apotekaren gjorde. Över 90 % av de svarande anser att de haft hjälp i sitt dagliga arbete av apotekaren. På frågan Ge förslag på vad apotekaren kan göra för att förbättra din vardag/verksamheten? var bland sjuksköterskorna det mest frekventa förslaget att hålla i kortare utbildningar på sjuksköterskemöten och ökad medverkan på avdelningsrond. Bland läkarna var genomgång av patientens läkemedelslista inför hemgång det vanligaste förekommande önskemålet. Utöver enkäten var det tänkt att även utvärdera andra parametrar för att bedöma effekten av projektet. Dessa var andel patienter som apotekaren registrerat enkel läkemedelsgenomgång för samt antal återinläggningar respektive klinikens läkemedelskostnader under projekttiden. De kommer dock inte att kunna användas för utvärdering då avdelningen under projekttiden genomgått stora förändringar i organisation och bemanning som kan förväntas ha betydligt större inverkan än den kliniska apotekarens närvaro. Mycket positivt. Bra med läkemedelsgenomgångar och förslag till alternativa behandlingar, synpunkter på interaktioner m m. ENKÄTSVAR FRÅN LÄKARE PÅ KIRURGISKA KLINIKEN INNEHÅLL Ordnat införande av nya läkemedel 9 10 På Astma-KOL-fronten något nytt? Läkemedelsinformation på våra villkor 28 april Urinvägsinfektioner högt och lågt Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor (LIVV) Redaktionsråd: Överläkare Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Mårten Prag Informationsläkare Ulf Rothelius Apotekare Birgitta Lernhage Redaktör: Apotekare Birgitta Lernhage E-post: birgitta.lernhage@regionorebrolan.se Adress: Läkemedelskommittén Enheten för läkemedelsfrågor Universitetssjukhuset Örebro Tel Läkemedelskommitténs hemsida: Tryck och distribution: Trio Tryck Layout: Factum Hydroxizin kan ge hjärtbiverkningar 12 Klinisk apotekare på kirurgavdelning RAPPORT OM LÄKEMEDEL 14 FEBRUARI 2015
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning
Läs merAfebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper Recept
Läs merNedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016
Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1000
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400
Läs merUtbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober
Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober Oskar Smede ST-läkare Capio Citykliniken Helsingborg Söder Strama Skåne öppenvårdsgruppen Svenska HALT (Helthcare-Associated
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptiona/1000 inhabitants and year Antibiotikaförsäljning
Läs merAkut cystit hos äldre
Akut cystit hos äldre Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merNya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland
Nya riktlinjer för behandling av UVI Stramadag för sluten vård 13 November 2018 Peter Ulleryd Strama Västra Götaland Andel R (%) Andel R (%) CI (R)= 17,5 % Sjukhus: SU + Kungälvs sjukhus; sluten och öppen
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merUrinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter
Läs merOrdnat införande i samverkan
Ordnat införande i samverkan SAMMANFATTNING SLUTRAPPORT FRÅN NATIONELLA LÄKEMEDELSSTRATEGIN DELPROJEKT 6.1 Ordnat införande i samverkan 1 Bakgrund, målsättningar och förutsättningar Projektet Ordnat Införande
Läs merBehandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama
Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama Rekommenderad läsning! Folkhälsomyndigheten: Svedres-Svarm 2017 Antibiotikaval vid behandling av nedre UVI hos kvinnor
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merGynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ
Gynekologiska aspekter på uvi Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Strama-möte 3 mars 2015 Vilka gyn tillstånd predisponerar för uvi? Vilka gyn tillstånd kan misstolkas för uvi? Ökad UVI -
Läs merUrinvägsinfektioner nedre och övre
Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merBehandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta
Läs merNationellt arbete och pågående projekt - upphandling/förhandling
Nationellt arbete och pågående projekt - upphandling/förhandling Micke Svensson Delprojektledare Elis delprojekt Förhandling Biträdande projektledare Otis ordnat införande i samverkan Innehåll Elis Otis
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merInformation från Strama
Information från Strama Strama Öppenvård Gunilla Stridh Ekman, apotekare, ordförande & teamledare, gunilla.stridh.ekman@regionuppsala.se Ove Andersson, informationsläkare, ove.andersson@regionuppsala.se
Läs merGröna häftet, uppdaterats. Det
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING NR 193 SEPTEMBER 2014 Text: Sara Fors, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Gröna häftet är uppdaterat släng de tidigare versionerna Nu har Örebro läns landstings
Läs merRegionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet
Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merLäkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015
Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i
Läs merMiriam 30 år. Aktuellt Sedan igår sveda vid vattenkastning, och feber, uppmätt 39,0 grader. Lite illamående, inte kräkts.
Minifall UVI 2 a-c 2018-03-21 Om ni har valt Minifall UVI 2 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (2a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare
Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning
Läs merRegionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet
Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merSlutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL
Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Regionala Strama Västra Götaland Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Har Agda en urinvägsinfektion? Agda 85 år har
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merzccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare
Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare 2018-12-04 Internationella antibiotikaveckan! Skydda antibiotikan - kampanj https://www.youtube.com/watch?v=kchey4c1ve8 Stramas motto: Patientens rätt till
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz September 2018 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10%
Läs merUVI kvinna fallbeskrivning 2018 Version
UVI kvinna fallbeskrivning 2018 Version 2018-06-18 Sara 43 år ringer till vårdcentralen eftersom hon haft sveda vid vattenkastning, täta urinträngningar och kissat oftare än vanligt de senaste två dagarna.
Läs merArbetsprocesser för NT-rådet
2015-11-10 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Sofie Alverlind Arbetsprocesser för NT-rådet NT-rådets arbetsprocesser är under kontinuerlig utveckling varför detta skall betraktas som ett levande dokument
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merBilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare. Urinvägsinfektioner
Bilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare Urinvägsinfektioner Mål: Svara på följande frågor: Vad är en urinvägsinfektion? Är det farligt
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merMinifall UVI 1 a-c Julia 18 år
Minifall UVI 1 a-c 2018-04-19 Om ni har valt Minifall UVI 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merESBL. Information till patienter och närstående
ESBL Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm 2018 Om du ha mer information besök gärna www.smittskyddstockholm.se Den här
Läs merVUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika
VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merRädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Gå in på menti.com och använd koden 752814 Agenda Stramaarbete i slutenvården Kaffepaus Minska vårdrelaterade infektioner minska
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merNationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Läs merNormalt är urinen steril
Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merUrinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS
Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merSynpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste
Läs merUrinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2018 Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU asymtomatisk bakteriuri 6. Nedre UVI
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merURINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING
Godkänt den: 2018-02-10 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING Diagnostik...2 Asymtomatisk bakteriuri (ABU)...2 Akut cystit hos kvinnor...2
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merHöstmöte Vad händer på Stramafronten?
2018-09-12 1 Strama Stockholm Höstmöte 2018 Vad händer på Stramafronten? Anna-Lena Fastén, allmänläkare, Strama Stockholm 2018-09-12 2 Strama Stockholm Digitala vårdgivare 2015-01 2015-02 2015-03 2015-04
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merregiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA
Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika
Läs merYttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merVad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius
Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merRegional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING 1 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning Övergripande mål enligt Region Skånes Läkemedelsstrategi
Läs merPROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.
PROJEKTSLUTRAPPORT Titel: Projekt: Infektionsregistrering på särskilda boenden. Infektionsregistrering. Idnr: Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västernorrland, Smittskyddsenheten och Sundsvalls
Läs merLäkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017
LS2017-0070 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2017-01-25 Enheten för kunskapsstöd Agneta Eklund Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 Läkemedelskommittén verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Läkemedelsteamet
Läs merPatientinformation om beroendeframkallande
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 218 JANUARI 2019 Patientinformation om beroendeframkallande läkemedel Läkemedelskommittén i Region Örebro län vill öka den medicinska säkerheten i samband med
Läs mer