Överklagande av Miljö- och hälsoskyddsnämndens i Uppsala kommun beslut

Transkript

1 - BIZSLUT 1(10) Dnr: LNSSTYRELSEN U [ PSALA LAN Brf FISH 60 Stråken 1 nsassessor Alttolsvägen 16 Mkaela Oster UPPSALA Fel: ) 5323 Överklagande av Mljö- och hälsoskyddsnämndens Uppsala kommun beslut BESLUT Länsstyrelsen upphäver det överklagade förbudet och återförvsar ärendet tll mljö och hälsoskvddsnmnden för prövnng av vlka Rrsktghetsmått som bör töreskrvas med avseende på bergvärmeanläggnngen. REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET Mljö- och hälsoskyddsnämnden 1 Uppsala kommun har beslut den 25 januar 2011, S 3, beslutat att förbjuda Brf HSB Stråken att genomföra anmäld åtgärd att nstallera vlrrnepumpar och anlägga energbrunnar för försörjnng av fastgheten Gottsunda 43: 1. [beslutet anges vdare att nämnden beslutar att ernra sökanden om att den typ av Rrbrännngsan1ägng för fastbränsle som återfnns som ett alternatv nsänd kompletterng tll ansökan torde kunna medges särsklt delegatonsbeslut efter anmälan tll nämnden, under förutsättnng att leveranser av bränsle förläggs tll dagtd samt att skorstenshöjden anpassas med utgångspunkt från en sprdnngsbe räknng av luf emssoner relaton tll omgvande bebyggelse. 1 nämndens beslutsunderlag anges följande. Mljökontoret har mottagt en anmälan från Brf FISH Sträken om nstallaton av åtta stycken värmepumpar och tllka anläggande av ett energlager bestå ende av 61 stycken energbrunnar för uttag av värme. Ett system för värmetll försel för återförng av värme från utomhusluft sommartd planeras. Sökanden har angvt att man kommer att behålla den befntlga ljärrvärmeanslutnngen för ba. spetslasttäcknng när utomhustemperaturen vntertd är under mnus 1 ] g r 0 Lr V re L LO 1 m 1 IJLI 0 tl ned vårme omrnartd för au uppnå en årlg uenomsnltstemperatur klotet som är närheten as motsvarande tenperaturon gvande berolrund. En högre årsvärmeftktorcqp kan på detta sätt uppnås värmepumparna än vad som annars skulle va.ra fa..let. nsä..nd annälan har översänts tll Uppsala Vat ten oeh Avfall AB för kärnedom, Mljökontoret har begä.rt kompettern.tar av n redovsnn av ett ltm els för upo n a ts astighl 1 m b5glr 1 n k th nlepanna s md tor Ln&r Bl a har kontoret ultertragaf tor n nol ns L-änsst-reser Jpsan a uesn(saorfss - TELEFON: TELEFAXH.) E-POST: ansstyresen1cjslse POSTGIRO ORGAN!SATONSNUMMER a {E20210C229 j

2 BESLUT 2 (lo) 20! 1-06-OX Dnr: LNSryRFLsrN T [SAL IAN Mljö och hälsoskyddsnmnden vll nlednngsvs konstatera att det fnns prncpella tveksamheter ur resurshållnnushänseende med utgångspunkt från mljöbalken (MB) när det gller nyttjande av vrmeputnpar nom ett tjärrvär meområde. Nämnden kan konstatera att den nu aktuella ansökan är en raden av många under det gångna året där en fastghetsägare nte längre vll nyttja tjärrvärme för det huvudsaklga värmebehovet. 1 samtlga fall så har ansök nngarna handlat om att stället nytlla bergvärme. Nämndens uppfattnng är att värmepumpar kan vara en mljömässgt rktg lösnng under vssa förhållanden där tllgäng tll färrvänne eller närvärme saknas. Resurshållnngsmssgt så är det ur samhällets perspektv ofördelaktht att nyttja värmepumpar nom ett tjärrvä-meotnräde eftersom tzmtsättnnuarna för elprodukton k.raftvärme verken mnskar. Förändrngen nnebär att stället för att bdra tll att el kan produceras så förbrukas el. Mnst lka mycket el förbrukas va vnnepum parna som kan produceras ett kraftvärmeverk när tärrvärme nyttjas. Efter som elström är en av de mest exklusva energformerna som kan nyttjas på ett mer mångsdgt sätt än andra energ former fnns det skäl att hushålla med el ström. Stöd för detta synsätt fnns 1 kap. 1 5 punkten samt 2 kap. 5 MB, Mot denna bakgrund fnns det prncpella skäl att ställa sg tveksam tll en förändrng som nnebär att elström nyttjas för uppvärmnng av en ftstghet samtdgt som underlaget för elprodukton befntlga kraftvärmeverk tas bort, Nämnden kan också konstatera att ett alternatv med pelletseldad fastbränsle panna stället för tjärrvärme också nnebär att underlaget för elprodukton mnskar. Däremot så kommer nte förbruknngen av elström att öka någon nämnvärd utsträcknng. Träpellets är ett bobränsle och bdraget av växthusga ser är huvudsak begränsade tll transporter och framställnng av bränslet. Relatv fjärrvärmen Uppsala som vntertd baseras på en stor andel torv som bränsle dagsläget så ns en mnsknng av utsläppen av växthusgaser. Som martd nyttjas avfall som bränsle fjärrvärrneproduktonen vlket ger väsent lgt lägre utsläpp av växthusgaser. Att använda pellets vntertd och tjärrvärme under sommarmånaderna kan därför ge låga koldoxdutsläpp samtdgt som ett vsst underlag för elprodukton avfallskraftvärmeverket skapas. De ml jömässga förutsättnngarna för att placera en pelletspanna på fastgheten be döms vara realstska under förutsättnng att en sprdnngsberäknng görs när det gäller luftemssoner tll bostäderna närrnst ntll. En justerng av skor stenshöjd kan krävas samt att transporttderna för leverans av pellets med last bl regleras så att störnngarna nte sker vd tdpunkter på dygnet då dessa kan vara oacceptabla. Mljö- och hälsoskyddsnämnden ser nga skäl att frågasätta att det kan vara ekonomskt fördelaktgt för Brf Stråken att helt eller tll övervägande del välja ett annat alternatv än fjärrvärme, vart fall ett kortare tdsperspektv, Nämn den ser ern.el.lertd att de-t bär vara m cket svårt att göra helt tllförltlga ka kyler för flera totals år framåt. På samma sätt som många fjärrvärm.eabon center dagsläget ser sg låsta tll endast en leverantör så blr en fastghets ägare uppburden tll det nya alternatvet för uppvärmnng under ett antal år. 1 de fall avskrvnngstderna är mycket långa och anlggnngstllgänsarna nte kan avyttras så mnskar torutsattnmgarna för att senare välja ett annat altema 1rnnae t Jaen Der t n (l 1 1 Lø -J s r. tt n r q r 1 -r L.j. - ars!t.1 eflel.fl]. cm. LN der menare r rar t x - 1 T Lt tt r at

3 är BESLUT O OX 3 (lo) Dnr: 505_5Q5 II 1.N 5IYRELsE 1 PS.U A LAX flera olka framtda sccnarer när det eller utvecklng av teknk och val av enerdtrrn sant prsbld och styrrnedel nom eergsektom. (Jvanstaende gör att kostnaderna för redo\sade alternatv behöver bedömas ur ett mer nyanse rat perspektv än vad som redovsats nsända handlngar. Mljö- och hälso skyddsnämnden bedömer att de aspekter som bör ges stor tyngd vd enjämfö relse av olka alternatv för uppvärmnlng av fastgheten framförallt är fragan om resurshushallnng sant påerkan pa växthuseffckten, Utfran det perspek tvet sa framstar en fastbränsleanläggnng som ett aiternat Fjärrvärme pro ducerad kraftvärmeverk som nyttjar avfall är ytterlgare ett l,tre alternat\ Emellertd s produceras omkrng 50 o av tjrrvännen med hjälp av torv. Detta gör att n\ttjande av en anläggnng för värmeprodukton med pellets kan vara lörsv arhar. 1.okala utsläpp av emssoner fran en fastbränsleanläggnng bör ocksa kunna hanteras med olka skyddsatgärder som t.ex. en väl avpassad skorstenslöjd. När det gäller v ämepurnpsalternatvet sä är nytjande av el ström under lang td framöver en belastnng ur resurshallnngshänseendet med utgangspunkt från vad som beskrvts ovan om mnskad elprodukton tj ärrvärmebolagets krafvärmeverk. Utsläppen av växthusgaser fran produktonen av den el-ström som nyttjas värmepunpar är också av betydelse. Elnätet Sverge är sammankopplat med rera andra länders elnät. Faktum är att överförngskapacteten är tllräcklg för att v skall pav erkas ekonomskt av den europeska energmarknaden för el ström. Därutöver och än vktgare att v rent jurdskt styrs av EU när det gäller vktga beslut som rör klmat- och energfrågor. Det pågår en om ställnng nom EU för att mnska den fossla andelen elproduktonen. Fdsho rsonten för detta svåra arbete är emellertd lång. Mljö- och hälsoskydds nämndens uppfattnng är därför att den emssonsfaktor som ska tllämpas tzr yttjande av elström bör utga från de genomsnttlga utsläppen av växthusga ser vd produkton av elström nom El, d.v.s. den s.k. EU-mxen motsvarande 400 g C0 kwh. När det gäller nyttjande av bergvärme va ett energlager, som det är fraga om du aktuella frllet, sa fnns det en tydlg rsk för lokal oönskad paverkan på grundv attnet eftersom värme är tänkt att atcrledas, Återlednng av värme kan tänkas medföra att konvektonsströmmar uppstar borrhalen vlket medför att salt grundvatten kan moblseras och sprdas den övre ak\ tren som haller drcksvattenkvalté. viljö- och hälsoskvddsnärnnden anser att det är vktgt att konkurrerande alternatv tll tjärrvärmen fnns tllgänglgt. Det är emellertd vktgt att alternatven ocksa kan konkurrera mljömässgt och nte enbart eko nomnskt. Nämnden bedömer att alternatv et med en pelletspanna är ett sadant lrernal v det nktuella faller. När det gäller v ärmepumpsalternatv et a dr den n:ledc hedor n ogen ut det okta alternatvet nte uppv [ler de skäloa kra n n ta ls r vd nuanspunkt 1 n ad sern 1 near v \113 r er Ivt all r C su hallrn e 1 amndens bedonmng har ocksa beaktats vad som lamn rdttspraxs, Drhlaod \Iljööverdomsrolens dom nr M 3773OX dar domstolen rar sdl rune tll ett förbud mot ntallaton mv v:mrrnejmn1p tll lonnan för t dr anne v e dt n nndco \ rjmn heremt mr mrklt tll J)nn 1ar v

4 BESLUT 4(10) 2() OX Dur: LANS, [YREL EN p1 sala LPN om fjrrvärmeprodukton v ärnamo skett en anläggnng som möjlggjort samtdgt elprodukton sa hade nämnden Värnamo haft starka skäl att ernra domstolen om domen mal M (MOD 2007:56), Denna dom berör skllnaden mellan energ form av el respektve värme. Av domskälen så t ramgar det att det är mot erat att göra en skllnad på de olka energ tbrmcrna och att el ska värderas högre än värme. 1 domen beskrvs det även att elektrctet rent termodynamskt har en högre grad av exerg. Elektrctet har helt enkelt en större användbarhet än värme och kan nyttjas nom langt hera kval lcerade användnnsomraden. om Bd HSB 60 Stråken har överklagat beslutet och antz3rt följ ande. Syftet med ansökan är huvudsak att mnska kostnaden för uppvärmnng av förenngens bostäder och lokaler och berednng av erforderlgt beho att tupp varmvatten sant att ges möjlghet att köpa energ fran flera leverantörer fl ån en konkurrensutsatt marknad. Kostnaden för tjärrvärme har under flera år ökat tll att lzr Rrenngens del år 2011 beräknas uppgå tll kr nkl morns. Genom att övergå tll huvudsaklg drft med värmepump bdrar Straken aktvt att mnska utsläppet av växthusgaser da nuvarande fjärrvärrne tll mycket stor dcl använder torveldnng. Enlgt Uppsala klmatprotokoll är kommunens lång sktga klmatmal för 2050 att utsläpp av växthusgaser skall begränsas tll 0,5 ton per år och Uppsalabo, dagens nvå är 6,7. Nämnden anftr avslagsbeslutet att värmepunpar kan vara en rktg lösnng under vssa förhållanden där tllgång tll tjärrvärme eller närvänne saknas. Detta borde nte bara bokstavlgt utan också logskt sett nnebära att endast områden där möjlghet att ansluta tll tjärrvärmenätet saknas så vore det möj lgt att borra efter bergvännc medan man omraden mcd fjrrvärme torde neka alla sadana ansöknngar. Detta är dock nte fallet Uppsalas tjärrvärme områden. Nagra kvarter bort frun Strakens fastgheter har en annan HSR-före nng, Brf Folbacken, så sent som oktober 2010 fått tllstand att anlägga bergvärmeanläggnng. Enlgt kännedom är dessa förenngar lkvärdga avse ende energfzrhruknng som uppgar tll ca 2.5 GWh per år. Lksom Strakens ansökan har också Brf Folbacken angett att man nte avsett att lämna tjärr ärmenätet helt utan man tänker begagna möjlgheten tll spetslasttäcknng av energbehovct när värmepumparnas kapactet nte räcker tll. Trots dessa penbara lkheter avslås Stråkens ansökan medan BrfFolcns ansökan bevljas. A\en vd en jämförelse av andra mljörnässga aspekter mellan Straken och Brf [ obacken har dessa förenngars ansökan utmynnat olka beslut. Mljö och hälsoskyddsnämnden anför att lka mycket energ förbrukas d armepumpdrlt som kan producr s ett kr ftvarme ork, rar 13 rme nyttjas. Denna uppfattnng kan nvcket väl tamma det fall konsentonell noro årmotäkt anläggs.ller d en dmensonerad ankonne. Strake hcru annet:kt rnefvr dock tckn kt törcnka att uflrng -ker av sommarens uteluflscnerga tör att ater föras under nterhal uret och därmed uppna högre ärmefakwr ån n. rdmr närmng. N Ck den är ål heprö ad (Lh möj I ugör upp ärmnno kstuheter mcd m jö ånlg sols arme, c \ nter 1 l öt a(m St k ft a Ser sr t U 1 fl Or t kt 1 r 1) 1 r Lbar att Str klt l I t l r v r dalt ävn ä rr up er

5 BESLUT 5(10) Dnr: Il 1 \NsS11{LIS1N I PS LA IAN cnergförhruknngen av elenerg tll ca av vad anläggnngen genererar vlket nte kan sägas vara att öka nagon nämnärd utsträcknng. Nämnden bedömer att det kan sara mycket svart att göra helt tllförltlga ka ky ler för flera totals ar frarnat och avslutar resonemanget med att kostnaderna för redo sade alternatv behöver bedömas ur ett mer n vanserat perspektv än \ad som redovsas msända handlngar. Fnlgt Strakens uppfattnng har man använt tllräcklga kalkylmodeller underlaget nför det nterna beslutet att komplettera nuvarande tärr värmeanläggnng med v ärmepumpslösnng, som ocksa redo sats ansökan tll mljökontoret. Sedan lgger det självftllet 1 sa kens natur att en kalkyl nte nnebär ett fact förtd utan är just en kalkyl. Vad som ocksa förtjänar att nämnas sammanhanget är att sedan drften a värmeverket Uppsala övertogs av Vattenfall fran kommunen så har prset pa tjärr värme höjts med ca 70 medan konsumentprsndex under samma perod höjts med endast 18 o. Ingentng talar därför dagsläget mot att tjärrvärmen framöver kommer att ga ner prs. Strakens kalkyler skall därför tas tll godo sa länge nte mljökontoret redo sat egna kalkyler som kan anses ha högre träffsäkerhet sn redovsnng av energsektoms framtda kostnadsutvecklng. Vad avser mljö- och hälsoskyddsnämndens uppfattnng att Denna fastlas nngseffekt är tydlgast när det gäller värmepumpsalternatvet vll Straken an föra att den valda teknken, s.k. Borehole fhermal Energy Storage (BTES-sy stem) där energn hämtas fran markkollektorer och solfangare för säsongslag rng berg, snarare är mycket optmal och flexbel. Man behaller tjärrvärmen, kan handla el pa en öppen marknad och utnyttjar möjlgheten att lagra som marsol för vntervärme och är därmed ocksa förberedd för den starka teknkutvecklng som pagår nom solenergområdet. Inlasnngseffekten jämförbart med enbart ett energslag sasom tjärrvärne eller pellets fnns därför nte. Dessutom kan det ocksa starkt fragasättas vlken strkt mljömässg relevans de ekonomska aspekterna har Strakens ansökan vlket rmlgtvs är vad mljö- och hälsoskyddsnämnden haft att besluta om, och nte som nu att be slutet tll stor del ger ntryck av att vara mer allmänt prncpellt resonerande. Att tllagga är att (len s.k. hushallnngsregeln och de allmänna hänynsreglerna NIB som nämnden anfört som grund för att avsla ansökan tll sn karaktär är allmänt hallna, Detta ökar därför kravet pa att en beslutsskrvnng skall vara ä1 underbyggd och tydlg för gemene man för att motvera ett avslag. Nämn den bedömer att (le tva nverkansfaktorer som skall ges mest tyngd beslutet är tragan om resurshushalnng sant paverkan pa vä vthuseffekten. Det är där för synnerlgen ntressant när man själv sedan anger att omkrng 50 0 av tärrvärmen Uppsala produceras med hjälp av torv. 1 orv klassas damz som ett fösslt och cke törny bart bränsle mot bakgrund av ut förnyelsetakten är ca b 00 (3 U)0 r F ktum r tt tentalls n jv nu j hr 1 w 1 rna «t dun t ruts a c a le u ders ta at lv fn ngar r or n s orcn 1 Jsv1 tct agauna Mdl rus erge ort s nyln en prcscntrade appor 1 n m clnläfunngar m o rnellnvcr ska knnmu r Den renastc 1 tnuer undersöknngen fanns m Söderhamn dr koldovdutslappet per produ c ud kmlo v rtmnme herknadcs tll 1 vrum V ttenlalls lnläognlng l)n 1 er 07 uvm koldoxd producerad klowatnnne lka rör tt ljdrr v rme dn crad 5,d n n t mnr ml n rt e m Ik k

6 BESLUT 6(10) Dnr: L\NSSFYRELSEN TPPSrLA LN 1 en synnerhet aktuell artkel publcerad UNT den 6 mars 2011 anges att Vattenfall nylgen börjat am ända kol att elda med för framställnng av värme. Orsaken uppnes vara att den andra huvudsaklga vrrnekällan - bry - vart en hrstvara under vntern. Det går därför att med tog fragasätta att tjärrvärme producerad Uppsala är ett mljövlnhgt alternatv. 1 sak är det självfallet nk tgt att elnäten Europa är sammankopplade med varandra även om el produ cerat utanför Norden ännu står för en mycket lten del av den totala svenska elförbruknngen. Av det totala nettot av för den svenska årsförbruknngen för år 2010 om ca 141 T\Vh är ca 1 TWh el producerad utanför Nordens gräns. Den nordska elproduktonen är generellt sett mer khmatsmart än den övrga europeska beroende på högre andel el från vatten och kärnkraft även om Dan mark har högre andel fosslbränsle än övrga Norden. A andra sdan har också Danmark den högsta andelen vndkraftproducerad el av de nordska länderna med nästan en fjärdedel av den totala nhemska elproduktonen. Av den svenska elproduktonen kommer ca 88 % från vatten- eller kärnkraft vlken som redan nämnts är mycket mndre koldoxdproducerande än övrg europe sk elprodukton. 1 underlaget (Energmyndghetens rapport uppvärmnng Sverge 2007 ) tll ra ttstllet MOD 2009:7 vlket hänvsas tll av mljö- och hälsoskyddsnämnden befanns att endast ca 1,5 % av all el som produceras Norden kommer från kolkondenskraftverk. Sffran torde nte vara högre nu med hänsyn taget tll att vndkraften byggts ut än mer under senare år. Enlgt Strkens uppfattnng kan det därför frågasättas om det är rktgt och rmlgt att använda den sk. EU-mxen som beräknngsgrund för elförbruknng Sverge. Aven om EU-rnxen används som jämförelse är Stråkens valda al ternatv att föredra (blagda mljöberäknngar). Dessutom går det numera att särsklt teckna sg för ursprungsmärkt och certferad grön el, d.v.s. el som kommer från vatten eller vndkraft. Detta var nte möjlgt vd MB:s nförande utan har blvt möjlgt först under senare år. Senaste ändrngen Ellagen från december 2010 gjordes just mot bakgrund av att det skulle underlätta för kon sumentema att kunna välja grön ursprungsmärkt el. Stråken kan precs som vlken annan konsument låta teckna sg för grön el. Oavsett om Stråken väljer att teckna sg för grön el eller nte kommer ändå Stråkens förbruknng uteslutande vara elcnerg baserad på koldoxdneutral vattenkraft och kärn energ mot bakgrund av ovanstående redovsnng gällande elprodukton och konsumton Sverge. Avslutnnasvs anför mljö och hälsoskvddsnämnden att det fnns en tydlg rsk för lokal paverkan på grundvattnet eftersom värme är tänkt att återledas. \lmrdln knlr ut rerlldnng an ntas mdtor tt konlktonsstronmnvr uppstår borrha len ulket medför att salt erundvatten kan moblseras och sprdas den övre delen av akvfären som h1ler drcksvattenkvatet. y1d sstnämnda resonernane avser trolcen mljö och hälsosksddsnämnden att cc uttryck dn den.k. tdrsktghetspnncpen sasorn den uurvcks 2 kap 3\ 13. St klns bcrg ImL ml canng kommer attp1r c 00 mltr fran tte skyddszon vlket redan det sg torde vara tllräcklgt betryggande avstånd, särsklt beaktande av att [3rf Folbacken endast är belägen ca 50 meter från ttenskvddson radet BLIr ttfavde kvtfdr skulle om Ln sdan var beiaen dar encrglaret olanuras, Lddfl bcfnth hvggnat on m tormodlge Intu ba t.åtts., Dskrepa.nsen me..s.n. u.tgå.ngen de olka besk td är mot denna bak. rtrunc mnst sagt häpnadsvä.c.k.ande. Under provhorrn og1.dträffades vatten [und tcr 215 muter Ou gnne arscnde s ut stcka strade tt mvckut 1 Ut uts uc ler e 50 mg l orn t r ä lstmcku 1 r ry

7 1 BESLUT 7 (10) Dnr: [tn1\ ULI tn s[. N mätstcka. Enlgt L smedesverkets törtttnngssam1ng (SLVSF ) är gräns\ärdet gällande Ilatrum för att drcksvatten skall klassas som tjänlgt (högsta klassnngsgraden) 100 mg l. Detta sar saledes att borrhalens omgv nngspaerkan nte ens kommer upp tll nan kan antas enlgt försktghet prncpen. Dessutom är självftllet Straken beredd att medverka tll och följa att kontrollprogran upprättas för bergs ärmeanläggnngen. Det som möj 1gt s nneburt att [3rf Folbacken erhallt tllstand kan ara alt bytet av tjärrärme tll bergvärme ngatt som en del av Brf Folbackens all männa energef[ektvsenngsplan där även ytterlgare solerng, byte av föns ter, ent1aton m.m. skulle genomföras. Stråkens fastgheten är dock nte lka dalgt grundskck som I3rf Folhaekens vlket nnebär att nyttan med sä dana atgarder Strakens fästgheter nte skulle vara ekonomskt försvarbara. Sjä1 fallet skall därför nte Strakens väl omhändertagna fastgheter pa nagot \ s straffa dem. Som ovan anförts handlar det nte heller om ett totalt bort kopplande av ljärrvärrnen utan Straken ser tortarande ett behov av tjärrvänne att användas som spetslasttäcknng när energbehovet är maxmalt. \v nsänd redovsnng framgar med all tydlghet att Sträkens valda alternatv mljömäs sgt är ett betydlgt bättre alternatv än både tjärrvärme och pelletslösnng, Beträffande resurshushallnng framhåller Straken också enlgt redovsnng att vald lösnng gott och väl uppfyller 1 kap. 1 5 punkten och 2 kap. 5 MD. Nämnden hänvsar tll två vägledande domar frän Mljööverdomstolen. Det är ganska ntressant att nämnden hänvsar tll MOD 2009:7 med tanke på att denna dom upphävde domstolen mljö- och stadsbyggnadsnämndens Vår narno kommuns beslut att förbjuda en ftstghetsägare att nstallera en berg värmeanläggnng. Vd en jämförelse med det aktuella fallet låg dessutom Vår namo kommun bättre tll med tanke pa att tjärrvärmen där uteslutande produ cerades av homassa, vlket nte är fallet mcd ljrrvärrnen Uppsala. Inte hel ler hade fastghetsägaren Värnarno förbundt sg att teckna grön ur sprungsmärkt el som skulle dra själva pumpen. Trots detta slog Mljööver domstolen fast att det nte gck att avgöra lket a alternat en tjärr rme el ler berg\ ärne som var bästa möjlga teknk ur mljösynpunkt. 1\ ärtom slog Mljööverdomstolen fast att bada alternat en normalt torde uppfylla de hän synskrav som enlgt 2 kap. 3 och 7 MB är rmlga att ställa. Fnlgt Strakens uppfattnng snarare stärker än stjälper MOD 2009:7 Strakens uppfattnng att tllstand tll uppförande av bergvärmeanlggnng hör ges. Vad gäller det andra hän 5ade rättsfallet MOD 2007:56 gör nämnden en jurdsk feltolknng, Det är nte korrekt att det av domskälen framgår att el skall \ ärderas högre än ärme. Detta är Natur ärdsverkets uppfattnnz som framfördes utvecklandet av talan domstolen och som refererades domen, men aterfnnes nte Mlj ) rdmstol ns l m%ul \Fa 1 Mljö v udouto1un de fc fashr 1 dom a en ar ät ut det hdcmda fallet är rnot er t rred lka ä sm gs r r cllktnt t respektve v rme Det som Mljdov rdomstolen s. kvå dn -tar det e ererdc m åttfal1ut MCl den zee. a lttn (n lm r tt det n en ndu duell pröx nng enht \1B u en anhennmnu 1 Nsa tall kan V95 I.t V C1 retzlerlg.mv enerhn lnqgen utöver den reelerrng om ppns med le cnerel la rmeden, 1 ämförere med det nu aktuella löllet k. d t elmer d n dal t te n es 1 n.on tt le nelevuns ter ut n at -: 1

8 . BESLUT 8 (10) Dnr: I.:NsrynELsEN U Pl SALA L N Jämförelsen mellan hergvärme och Iärrvärme är nte alla delar enkel. Rätts praxs pa omradet som gäller för de aktuella delarna dens uppfattnng. hget nytt har tlltzh ts ärendet som föranleder en ändrng av vb ger stöd för nämn tdgare fattat beslut. Med anlednng av det nsända överklagandet så vll nämnden särsklt framhålla att det överklagade beslutet bygger pä att nämnden funnt att ett annat alternatv än bergvrme har en mndre mljöpåverkan än det det aktuella ärendet så uppfyller en pcllets palma kravet på användande av bästa möjlga teknk för att ordna uppvärm alternatv som sökanden önskat. 1 nngen av bostäder, Nämnden har därför funnt tllräcklga skäl för att nte godta den anmälan som nkommt och som en konsekvens av detta meddelat ett förbud. På begäran av Länsstyrelsen har Sverges geologska undersöknng (SGIJ) och Uppsala Vatten och Avfall AB yttrat sg ärendet. Sverges Geologska undersöknng har anfört följande. SGU är expertmyndghet för grundvatten och ska nom stt ansvarsområde verka för att bl.a. mljökvaltetsmålet Grundvatten av god kvaltet nås. Ml jökvaltetsmålet nnebär att grundvattnet ska bdra tll en säker och hållbar drcksvattenförsörjnng. SGU utgår vd sna ställnngstaganden bl.a. från stt uppdrag att verka för skydd av grundvattnet nom ramen för m ljökvaltets målet. och kommunal vattenförsärjnng. SCU betraktar dock geoenerg som en för 1 ärendet kan SGU endast uttala sg om rsken för påverkan på enskld nyelsebar energkälla. Det aktuella området lgger ca 500 meter väst om yat tenskyddsområde. Det aktuella området lgger även utanför det av SGU upp skattade tllrnnngsområdet tll det grundvattenmagasn vlket vattenskydds området avser. Enlgt SGU:s brunnsarkv fnns området nga brunnar för en skld vattenförsörjnng som bedöms kunna påverkas av energborrnngarna. Då området utgör ett saltvattenrskområde kan uppträngnng av salt grundvat ten ske grundvatten djupa horrhål. Det skulle kunna ske en omblandnng av salt och sött ett borrhål som en följd av konvektonsströrnmar. Då nget närområdet är det dock SGU:s be dömnng att det kommer stanna vd en lokal påverkan. Detta förutsätter dock grundvattenuttag sker borrhålen eller att brunnen utförs på ett korrekt sätt. Om omradet eller närområdet berg rekommenderar SULI att det framtden avses nyttjas för grundvattenuttag avseende pä de satvattenförande sprckorna. SGU vll energbrunnarna utförs en avtätnng med sammanhanget po ängtera vkten av att föra noggrann dokumentaton av bl.a. klordhalter under borrn.ng samt att brunnsborrn.ng genom.förs av certferad borrare en.l.gh Normhrunnsförfhrande. vfot hakarund av det ovan sagda bedömer SGU att ken Fr omg\ nneswn km h m a pa rk w mtten föl,d av [öresla na ener homrear är margnel 1. 1or n na nm Uppsala Vatten och Avfall AB har anfört följande. Fastgheten Gottsunda. 43:1 är nte belägen nom vatteuskyddso:nråde. I pp herdrda er d,teo..ätrekonsu. la Vdr:en e.f. 1 eer nte. att.c &.Frn däersom berumassan där energbruanarna ska placeras avses ärr1as sore r

9 BESLUT 9(10) ( )6 0S Dur: a\SSIYRI [ EN U1 L sl. 1 eeralager tnns en rsk att djupare lggande salt gnmdvatten blandas med det ytlga söta grundvattnet. Ska rsken för konvektva rörelser undvkas horrha len krävs att dessa fylls med exempelvs hentont, \IOTIVERING torordnngen 1005:509) om ml jöfarlg verksamhet och hälsoskvdd anges att det är förbjudet att utan anmälan tll den kommunala nämnden nrätta en är mcpumpsanläggnng för utönnng av värme ur mark, ytvatten eller grundvattcn. 127 förordnngen om mljöthrlg verksamhet och hlsoskydd anges att när ett anmälnngsärende är tllräcklgt utrett, skall den myndghet som handlägger ären det meddela föreläggande om törsktghetsmått eller förbud enlgt MB om det behövs, eller törelägga verksanhetsutövaren att ansöka om tllstånd enlgt 9 kap. 6 \IB. Om sådana åtgärder nte beslutas skall m ndgheten underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet nte föranleder någon åtgärd från myndghctens sda. 1 2 kap. 3 första stycket MB anges att alla som bedrver eller avser att bedrva en verksamhet eller vdta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, aktta de begräns lungar och vdta de törsktghetsmått örgt som behövs för att R5rebvgga. hndra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för männskors hälsa eller mljön. 1 samma syfte skall vd yrkesmässg verksamhet användas bästa möjlga teknk. 1 paragrafens andra stycke anges att dessa försk tghetsmått skall vdtas så snart det fnns skäl att anta att en verksamhet eller åt grd kan medföra skada eller olägenhet för männskors hälsa eller mljön. [2 kap. 7 vlb anges att kraven 2 kap. gäller den utsträcknng det nte kan anses ormlgt att uppflla dem. Vd denna bedömnng skall särsklt beaktas nyt tan av skyddsåtgärder och andra törsktghetsmätt jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder kap. 9 \1B anges att en tllsynsmyndghet får meddela de förelägganden och förbud som behövs ett ensklt föll för att denna bak samt föreskrfter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. 1 dnstrelscn kan nte utläsa nnat än tt mljö- och hälsokvddsnännden har 1 ru 1 t dt e kl de förbudet p tt len n cr tt bergvdrme nte uu or bästa roh a ckmk med hann tll leo sarnrn ntagna mljopaverkan \ tnnden anser ut n rame fler rö1gtr s fash :nslcp1flna med n\tjande a trpellets utgör ha%ta möjlga teknk. Lönsst\ relsen kont:uterar att kra et pa bäst: möjlga teknk kap. 3 första..teket andra menngen \IB enbart gäller md vrke-mäsg erk mhet. Fnl t L.nso rel sens upp tattn tg kan en hstadsratt förenng nte anses hedr kesm s crksamhct ULl regeln är darför nte tllämplg 1 rendct. r k 1 s 1 1 L do ) 1 k L

10 BESLUT n (lo) Dnr: VPI SALk I.\N Det tzrtjnar vdare att påpekas att det vd tllåtlghetsprövnngar alltd skall nöras en ndvduell bedömnng av omständgheterna det ensklda fallet. Såvtt Läns styrelsen kan utläsa har nämnden nte gjort någon ndvduell prövnng av den aktuella anläggnngen utfrån de förhållanden som råder på platsen och de rsker som anläggnngen kan medföra. Med hänsyn tll ovan angvna brster skall förbudet upphävas. Enlgt yttranden från SGU och Uppsala Vatten och Avfall AB torde de geologska och hydrogeologska förhållandena vara sådana att en bergvärmeanläggnng nte nnebär någon rsk för skada på grundvattnet under förutsättnng att nstallaton och skötsel sker på rätt sätt. Länsstyrelsen fnner därför vd en ndvduell bedöm nng att anläggnngen bör t?t komma tll stånd. 1 och med det anförda förelgger nte skäl tll att återförvsa ärendet för ny prövnng av tllåtlgheten. Länsstyrelsen anser att återförvsnng enbart bör ske för prövnng av vlka fzrsktghetsrnått som bör föreskrvas med avseende på bergvärmeanläggnngen. Detta beslut kan överklagas hos Nacka tngsrätt, mark- och mljödomstolen, se blaga. 1 den slutlga handläggnngen av detta ärende har även mljöskyddshandläggare Pa Persson E-Iolmberg deltagt. Chrstcr Segcrstrom Mkaela Oster Blaga Hur man överklagar Sändlsta Mljö- och hälsoskyddsnämnden Akten Mö Uppsala kommun

11 Illaga hur MN överkl AGAI{ hos MRK- OCh MILJÖDOMSTOIEN Om N är mssnöjl med Länsstyrelsens beslut kan N överklaga detta hos Markoch mljödonstolen. Nacka tngsrtt Det gör N genom att ett brev tll Mark och mljödomstolen -- tala om vlket beslut N överklagar, t ex genom att ange ärendets nummer darenummer) och -- redogöra för dels varför N menar att Länsstyrelsens beslut är felaktgt, dels hur N anser att beslutet skall ändras. N undertecknar brevet. förtydlgar namntecknngen och uppger postadress och telefonnummer. Om N har handlngar eller annat som N anser stöder Er ståndpunkt, så bör N skcka med det. N kan gvetvs anlta ombud att sköta överklagandet åt Er. Brevet skall lämnas/skckas tll Länsstyrelsen och nte tll Mark- och mlj ödomstolen. Länsstyrelsens adress och telefonnummer framgår av sdfoten på första sdan av beslutet. Länsstyrelsen måste ha tätt Ert brev non tre veckor från den dag N fck del av beslutet, annars kan Ert överklagande nte tas upp. För part som företräder det allmänna skall dock överklagandet ha kommt n nom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Om något är oklart, så rng eller skrv tll Länsstyrelsen.

12