Minnesanteckningar från samverkansråd nr 3 med länets handikapporganisationer och politikerna i Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen,

Transkript

1 1(1) Handläggare Sråd HKorg FTB Minnesanteckningar från samverkansråd nr 3 med länets handikapporganisationer och politikerna i Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen, onsdag Tid: onsdag, kl. 13:00 15:00. Förmöte för ledamöterna i samverkansrådet kl. 12:00 13:00 Plats: T-Centralen, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från handikapporganisationerna: Britt-Marie Färm, HSO Karin Lemberg, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Inge-Britt Lundin, HSO Leif Pehrson, SRF Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Göran Gustafson, SRF Jaan Kaur, DHR Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli Från TFB: Karl Henriksson, (KD), ordförande Margaretha Herthelius, (FP), 1:e vice ordförande Catarina Agrell, (S), 2:e vice ordförande Gilbert de Wendel, (M), ledamot Fahmi Mahmod, (M), ledamot Katarina Flygare (C), ledamot (kom klockan 14:00) Niklas Gladh, (MP), ledamot Jonas Lilleberg Eriksson, (M), politisk sekreterare Från TF och WÅAB: Stefan Wallin, Chef, SU/ Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsspecialist, SU/ Ylva Preutz Papantoni, Strateg tillgänglighet och socialt ansvar, SU/ Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig Färdtjänst, Buss & Färdtjänst Martin Jägerbert, Gruppchef Färdtjänsttillstånd, TA Produktionsservice Eva Ness, sektionsassistent, Lena Thaung Lindén, Kommunikation Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(2) Göran Malmsten, Trafikchef, WÅAB Mötesanteckningar 1. Inledning och godkännande av dagordningen Ordföranden Karl Henriksson öppnade mötet och hälsade välkommen. Alla presenterade sig kort. Dagordningen godkändes. Trafiken på land 2. Vad innebär det i praktiken att tillståndshanteringen ska ses över, anpassas till den ökade tillgängligheten och knytas närmare kommunernas ansökningsprocess? (HK-organisationerna) Enlig ordföranden Karl Henriksson är det ett bugetuppdrag. Politikerna har bett TF komma med förslag. HSO menar att när man börjar prata om besparingar inom färdtjänsten hänvisar man alltid till att den allmänna kollektivtrafiken har blivit tillgänglighetsanpassad. Enligt ordföranden arbetar man mycket med att anpassa trafiken. I det mål som finns sägs också att man vill ge flera färdtjänstresor till dem som behöver. En av förutsättningarna är då att de som inte behöver dessa resor inte använder dem. Landstinget satsar inte mindre resurser på färdtjänsten. Många kommer fortsatt att ha ett stort behov att resa med färdtjänsten. Budget ökar med den kostnadsutveckling som finns. Inga besparingar alltså. Margaretha Herthelius, (FP), hoppas att berörda ringer när tillståndshanteringen tar lång tid. Handläggarna i kommunerna har så mycket att göra att färdtjänstärendena kanske hamnar längst ner. KSL får se till att kommunerna har handläggare som tar hand om dessa ärenden. Det är inte acceptabelt att det ska ta lång tid. Politikerna måste få hjälp från handikapporganisationerna att trycka på. Enligt ordföranden Karl Henriksson har man tankar på att göra en översyn på alla beställningar. Kommunerna tar en del och SLL tar en del. Kanske försöka hitta en enklare modell, där man kommer närmare kunden i beslutsförfarandet. Politikerna har bett TF ta frågan. Politikerna vill ha snabba, rättssäkra processer för dem som söker färdtjänst. Gilbert de Wendel, (M), sa att hanteringen inte likvärdig. Ansökningarna borde behandlas med samma kvalitet och snabbare i de 26 kommunerna. Hanteringen bör förbättras inte försämras. SRF menade att en bättre anpassning inte självklart innebär att antal tillstånd ska minskas, däremot kanske andelen resor kommer att minska om det blir bättre tillgänglighet. En resenär kan ju välja att resa utanför sin hemkommun och där vet inte handläggaren hur tillgänglig trafiken är. Speciellt för människor med synnedsättning är det viktigt att känna till området man bor i. En del resor med allmän kollektivtrafik kräver så mycket av resenären att det istället blir färdtjänst. Politikerna kan alltså inte säga att när den allmänna kollektivtrafiken tillgänglighetsanpassas kan man sänka andelen utfärdade tillstånd. Med ett färdtjänsttillstånd kan man resa både med färdtjänst och den allmänna kollektivtrafiken. Ordföranden Karl Henriksson höll med om att det finns olika typer av funktionsnedsättning. Att alla är olika individer och att man inte alltid kan resa med den allmänna kollektivtrafiken. Men det finns också människor på marginalen, som kan resa med den allmänna kollektivtrafiken ju mer tillgänglig den blir.

3 3(3) SRF protesterade att ordföranden delar upp människor med funktionsnedsättning i olika grupper. En person som för det mesta reser med den allmänna kollektivtrafiken kan ibland också behöva resa med färdtjänsten. Enlig ordföranden gäller det en ganska liten grupp av helheten. Det handlar om individer och inte om grupper. Alla måste bedömas efter sina egna förutsättningar att vissa resor kan göras med den allmänna kollektivtrafiken och vissa med färdtjänst. Margaretha Herthelius, (FP), poängterade vikten av en likvärdig bedömning. Det verkar se olika ut från kommun till kommun. Enligt ordföranden Karl Henriksson har politikerna inte någon annan åsikt än att resenärsbehovet ska vara i fokus vid bedömningen. Handikapporganisationerna tycker det är bra att man inte signalerar om besparingar i budget. Om politikerna kan få kommunerna att bli bättre på tillståndsgranskning blir organisationerna ännu nöjdare. Enligt ordförande Karl Henriksson ligger det +2 % i färdtjänstbudget för avtalskostnadsökning. 3. Enligt budget är det viktigt att färdtjänstresenärerna bemöts med respekt. Föraren ska ha god kännedom om olika funktionsnedsättningar och resenärers särskilda behov. Vilka ytterligare åtgärder skall man vidta utöver det som redan har gjorts? (HK-organisationerna) Politikerna har gett TF ett uppdrag. TF går in och påverkar utbildningen som taxibolagen ger sina förare, svarade TF på fråga från HSO. TF har regelbundna möten med representanter för bolagen. De flesta av ca 8000 förare är bra. Det finns sämre där som över allt annars. Personalomsättningen är ca % per år. Margaretha Herthelius, (FP), framhöll vikten av att man rapportera in när det blir fel. Men förstår också att resenären kan vara rädd för att säga ifrån, då man är ganska utsatt. Om man blir hotad bör det polisanmälas. Politikerna har fått rapporter från färdtjänstresenärer att det inte fungerar, som förts vidare. Det handlar om attityder också inte bara utbildning. Bolagen får rapporterna för att kunna ta tag i frågan. Uppföljning och fortbildning behövs för att man ska kunna lyfta nivån på förarna, tycker SRF. HSO föreslår att man startar en tävling Stockholms läns bästa färdtjänstförare. 4. Enligt budget önskar man öka resetilldelningen under 2014 för resenärer som sällan eller aldrig har möjlighet att använda annat färdmedel än Färdtjänst. Hur mycket önskar man öka tilldelningen och vilka grupper räknas inte med i ökningen? (HK-organisationerna) Organisationerna vill veta vilka färdtjänstgrupper som inte finns med. Enligt ordföranden Karl Henriksson har man uppdragit till TF att ta fram förslag. Det kommer inte att finnas med i den verksamhetsplan som beslutas under vecka 40. Ett eventuellt beslut kommer senare under året. I uppdraget ligger bl.a. att ta fram olika förslag hur man kan administrera ökad tilldelning. Meningen är inte att man ska peka på att vissa grupper ska ha och andra inte. HSO föreslog samverkan när de börjar komma igång med arbetet. Organisationerna kan ge input till TF, som jobbar med frågan. Bra om det kommer fram olika förslag för att kunna se olika möjligheter. Tänka nytt och kreativt kring hur man kan fördela resorna, avslutade ordföranden.

4 4(4) 5. Enligt budget ska Trafikförvaltningen planera för årstidernas olika utmaningar. Innebär det att ett projekt med snöskottning i väderskydd nu ska startas? (HK-organisationerna) Enligt Stefan Wallin ligger frågan på Trafikavdelningen, som fått budgetuppdraget och ansvaret för frågan. Ingen från TAs ledning hade möjlighet att komma på dagens möte. Ditte läste upp följande text från Ragna Forslund, Avdelningschef på TA: Ansvarsfördelningen för snöröjning kring våra busskurer är uppdelad enligt följande: Väg och stoppficka för buss röjs av väghållaren Ytan mellan busskur och stoppfickan för buss röjs av väghållaren Ytan inne i busskuren röjs av trafikentreprenören Tillfartsvägar till busshållplatsen röjs av markägaren I detta fall är inte SL markägaren Snöröjningen på övriga trafikslags hållplatser och stationer är avtalsmässigt väl omhändertaget. Det som gjorde att vissa platser föregående år inte snöröjdes tillfredställande går till största delen att hänföra till en bristande avtalsuppföljning kombinerad med ett entreprenörsbyte precis i början av säsongen. Inför årets vintersäsong är inga entreprenörsbyten aktuella och snöröjningsfrågan har fått ännu större fokus hos våra trafikslagssektioners ledningar och affärsförvaltare. Trafikavdelningen har inte för avsikt att starta något särskilt projekt inom detta område utan gör bedömningen att de redan vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att garantera en kvalitetssäkrad snöröjning kommande säsong dock med reservation för vädersituationer som riskklassats av SMHI. DHR undrar hur TA kan tro att det är möjligt att få tre olika parter att samarbete med detta? Har TA förstått frågan? Vid förra mötet tyckte FTB att det var ett bra förslag, enligt handikapporganisationerna. Organisationerna har synpunkter på att det droppar från den rundade taken på väderskydden, som bildar isvallar som resenärerna måste kliva över och kan halka på. Ordföranden Karl Henriksson framförde att chefen för TA lovar bättre uppföljning av avtalen. SRF tycker att svaret beskriver hur det är men som organisationerna inte vill att det ska vara. Även om entreprenören röjer i busskuren kommer väghållaren och plöjer in snö i kuren. Varför kan inte väghållaren också ta hand om kuren på uppdrag av TF? Ordföranden Karl Henriksson sa att man är intresserade av funktionen och inte gränsdragningen mellan olika entreprenörer. Kanske borde markägaren ha ansvar även för kuren, eftersom denne har ansvaret för det som är runt kuren. DHR frågade om politikerna i FTB hade sett det märkliga svaret från TA. Ordförande svarade att han fått information från TF via Ditte Kahlström Jansson och hade reflekterat över att det skulle bli intressant att höra vad organisationerna tyckte om svaret. Handikapporganisationerna är helt med FTB i denna fråga. Gilbert de Wendel, (M), påpekade att isvallarna i väderskydd är ett problem för alla resenärer. Man bör hitta en lösning för alla. Gilbert de Wendel tycker att ansvaret bör ligga hos SL/TF att titta på för att få ordning på problemet. Handikapporganisationerna brukar framhålla att det som är bra för deras medlemmar är bra för alla. Enligt ordförande är det försent att gå fram med ett speciellt projekt den här vintern. Men att TA bättre följer upp att det blir åtgärdat.

5 5(5) Margaretha Herthelius, (FP) tycker att det är kommunen som ska se till att det skottas bra. DHR tycker det är SLs ansvar, då det är deras trafik och bör se till att det fungerar. Ordföranden Karl Henriksson menade att SL inte äger lösningen, men väl problemet. Frågan får tas upp med TA. 6. Enligt budget ska reseplaneraren utvecklas och realtidsinformation om störningar i hissar och rulltrapport finnas. När kommer realtidsinformationen att finnas inlagd i reseplaneraren? (HKorganisationerna) Ditte Kahlström Jansson läste text: Svårt att säga ett exakt datum. Under 2013 blir det möjligt att manuellt lägga in information om störningar i hissar och rulltrappor som kan visas i Reseplaneraren. Under pågår arbete med att få in realtid för själva trafiken i reseplaneraren. Detta är en förutsättning för att kunna ta in realtid även för andra typer av informationsflöden, exempelvis från hissar i framtiden. Redan under 2013 kommer realtidsinformation att läggas in i reseplaneraren. Arbetet med att tillgänglighetsanpassa reseplaneraren pågår under Först för de olika trafikslagen och sedan information om hissar och rulltrappor, som vi tittar på nu och gör försök. Vem lägger in och hur ser det ut när det är inlagt? Vi hoppas kunna presentera förbättringarna under Hissinventering pågår för alla pendeltågsstationer och för tunnelbanan för att ta reda på storleken på hissarna. Något klardatum finns inte ännu, svarade Ditte Kahlström Jansson på fråga från HSO. Ordföranden Karl Henriksson nämnde att i de nya C30-tågen kan det bl.a. komma att finnas information om var man befinner sig samt möjlighet att få information om anslutande trafik vid stationerna och att man även ska kunna meddela att hissar eller rulltrapport tillfälligt är ur funktion. Man vet idag inte exakt vad som kommer att finnas på dessa tåg, enligt TF. Det får vi återkomma om. Ordföranden sa att arbete pågår för att förbättra informationen till resenärerna. Handikapporganisationerna framförde protester mot information i METRO, där man använt sig av vit text på blå botten. Informationen ska vara läsbar. Enligt TF finns det regler för vad som anses läsbart. Vi tar med oss in i RiTillarbetet. 7. Biljettsortimentet. På en fråga från (V) svarar Trafikförvaltningen att Ständiga förbättringsåtgärder underlättar biljettköp för personer med funktionsnedsättning och för barn. Vad består dessa förbättringsåtgärder av? (HK-organisationerna) Johan Brunnberg, konsult, arbetar med SL Accessystemet berättade vad man gör. Det handlar om två områden. Det ena handlar om information, kommunikation och biljetter. Det andra om att förbättra de tekniska systemen. Personalen behöver utbildas mer i hanteringen av reskassan, biljettsortiment och hur de kan hjälpa till. Andelen försäljningsställen och personal minskas inte, utan ska i stället öka. Tydlig och bättre kommunikation på biljetten. Man ska t.ex. kunna betala direkt hos återförsäljaren och inte behöva gå till någon automat och ladda. Man har haft riktade informationer mot bl.a. pensionärsorganisationer. Fortsatt informationen till alla organisationer som är intresserade. Under 2014 börjar SL Access att användas även på WÅABs båtar. HSO undrade över zonindelningen på sjön. Johan Brunnberg svarade att zonindelningen är som den är.

6 6(6) Man kan använda SL Access med reskassan. Priset är den taxa WÅAB har idag. Enligt WÅAB gäller inte färdtjänstkorten på deras båtar, på fråga från handikapporganisationerna. Frågan ska upp till TN och till landstinget. Det är landstingsfullmäktige som beslutar om taxor, enligt ordföranden. Pressbyråerna är fortfarande en av försäljningskanalerna, svarade Johan Brunnberg på fråga från HSO. Pressbyråns personal utbildas också. Det krävs repetition för personal på bussar och i spärrar. Alla bussförare kommer att utbildas igen. Catarina Agrell, (S), tycker det är märkligt att man har ett system som är så krångligt att man måste ha speciella informationsinsatser t.ex. till pensionärsorganisationerna. Enligt HSO gällde frågan skrivelsen som (V) lämnat in och det svar som Anders Lindström skrivit under, där det bl.a. står att man har haft kontakt med handikapporganisationerna i dessa frågor. Ibland tror inte HSO att man vet vad man skriver under på. Handikapporganisationerna har gång på gång påpekat att systemet inte fungerar. Vad har beaktats vid våra samråd? Ni klarar inte av att informera, det är ett skitsystem, som ställer till bekymmer för människor som inte vågar resa längre. Ordförande Karl Henriksson framförde att FTB räknar med att frågan varit upp i de olika resursgrupperna mm, när det står som det gör i svarsskrivelsen har. HSO svarade att frågan varit uppe på alla slags möten. Enligt TF är det ett problem att det inte är åtgärdat. Det tar tid. Frågan har varit uppe på flera möten inom TF och handikapporganisationernas synpunkter har framförts. HSO tycker inte att TF har beaktat organisationernas synpunkter beträffande informationen. Tog exemplet med vit text på blå botten. TF/HU svarade att fokus har varit på praktisk tillgänglighet. Informations- och kommunikationsområdet är nytt för TF/HU. När reskassan lanserades beslutades att alla kanaler skulle finnas kvar för att man skulle kunna få hjälp. Inga funktioner har tagits bort, enligt Johan Brunnberg. Personalen behöver dock ytterligare utbildning. Talad information kan vara svårt att uppfatta för en person med hörselnedsättning, enligt HSO. Enligt Margaretha Herthelius, (FP), fanns det tidigare stor kompetens bland förtroendevalda och tjänstemän. Kompetensen utvecklades när frågorna låg på landstinget. Diskussioner fördes med förtroendevalda. Den möjligheten finns inte idag, vilket Margaretha Herthelius beklagade. Enligt ordföranden Karl Henriksson är organisationen ganska splittrad. SU vet inte alltid vilka ärenden som kommer upp till TN, därför kommer inte alla ärenden till FTB för beredning. Gilbert de Wendel, (M), tycker att betalkortet är ett krångligt system. På vissa stationer finns ingen personal. För komplicerat även för vuxna äldre personer som bör kunna förstå. SL bör se till att det blir enklare att hantera. Ordföranden Karl Henriksson sa att samband med att (V)s skrivelse var uppe i TN, besvarades även en skrivelse från Alliansen, där förvaltningen gav utförligare svar på hur man ska förenkla systemet. Det finns en bred politisk enhet att förenkla systemet. Den finns även hos tjänstemännen. Handikapporganisationerna menar att om systemet ska vara kvar måste man bl.a. lätt kunna se hur mycket som är kvar på kortet. Varför kan man inte utvärdera systemet, frågade DHR. Margaretha Herthelius, (FP), tycker att turisterna har glömts bort. Politikerna borde ha fått se systemet innan det lanserades. Man stoppar upp dem som vill gå på bussen, när man vill se summan på kortet, enligt Katarina Flygare (C).

7 7(7) Man arbetar på att förbättra och förenkla köp av biljetter via internet, enligt Johan Brunnberg. Det finns bra talsynteser i programmen. Arbete pågår också med att få fram enklare gränssnitt i automaterna, bättre displayer, bättre färger. Bättre funktion i automatspärrarna för rullstolar och barnvagnar. En saldodisplay ska testas i spärrarna i november. Taktila markeringar till automatspärrarna. Automatisk påladdning av reskassan via Mitt SL. Mobila tjänster, appar för saldo, för köp, för reseplanerare o.s.v. Det finns redan en saldoapp, som inte är SLs, kortkoll.nu. Den fungerar även för röst. Ordföranden Karl Henriksson avslutade med att säga att arbete pågår för att förbättra för alla användare, även för dem som inte har tillgång till dator. 8. Extra färdtjänstresor vid ersättningstrafik? (HK-organisationerna) Representant för SRF framförde att många är angelägna att resa med kollektivtrafiken och avstå från att resa med färdtjänsten. Ibland uppstår komplikationer, som t.ex. avstängning av Lidingöbanan i 1,5 år och Roslagsbanan i ett halvår. Då måste människor med funktionsnedsättning lära om att resa med kollektivtrafiken. Om man t.ex. har 1 km till ersättningshållplatsen för Roslagsbanan är det lätt att man tar till färdtjänstresor istället. Det ger ett ökat behov av färdtjänstresor under t.ex. ett halvår för den som reser med Roslagsbanan. Hur ska man hantera det ökade resebehovet av färdtjänstresor under avstängningar? Ska man låta bli att resa under tiden som det är ersättningstrafik? Ordföranden Karl Henriksson tycker frågan är intressant, men att resetilldelningen om totalt 198 resor per år blir kvar oavsett hur nära man har till eller hur bra kollektivtrafiken är där man bor. Om man ansetts kunna resa med ordinarie kollektivtrafik, hade man inte fått tilldelning av färdtjänst. Vid en sådan här förändring kan man inte resa som vanligt. Då kanske man under en tid bör ha rätt till färdtjänst, trots att man inte har haft det tidigare. De 198 färdtjänstresorna, som kan tilldelas under ett år, är oberoende av kollektivtrafiken i anslutning till hemmet. Margaretha Herthelius, (FP), tycker att det ytterligare talar för att handläggningen av färdtjänsten skulle ligga på landstinget. Genom kommunernas handläggare blir det ytterligare moment. Det borde vara en och samma handläggare, då kanske man skulle kunna ge färdtjänstresor vid speciella tillfällen, som t.ex. vid avstängningar i kollektivtrafiken. Enligt SRF kan det bli frågan om ca 400 resor om året som vissa resenärer inte klarar med ersättningsbussar. Då räcker inte 198 resor långt. Som färdtjänstresenär uppmanas man att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Sedan försätter man oss i situationer med ersättningstrafik. Resegarantin gäller t.ex. inte vid planerade avstängningar. Ordföranden Karl Henriksson tycker att det är principfråga som bör lyftas, men vet inte var den ska landa. För Roslagsbanan och Lidingöbanan kanske trafiken blir mera tillgänglig med tillgängliga bussar. Det är svårt att hävda att man ska ha flera resor med färdtjänsten när ordinarie kollektivtrafiklinje ersätts med ersättningstrafik. En trafik som kanske underlättar för många, men inte för alla. Det går inte att ge något generellt svar på hur man kan lösa problemet för alla resenärer. Kenneth Svärd har ansvar för budgeten. Om ett förslag med ökad andel färdtjänstresor i samband med ersättningstrafik skulle gå igenom blir det högre kostnader, som måste läggas in i budget. Handikapporganisationerna arbetar gemensamt med färdtjänsten och SL för att flytta över resor från färdtjänsten till allmän kollektivtrafik. Det måste finnas en nödutgång i

8 8(8) systemet för vissa tider. Färdtjänstresandet ökar inte, men det minskar inte heller lika mycket som man har tänkt. Ordföranden Karl Henriksson sa att ersättningstrafiken ska vara tillgänglig för alla. Att flytta en hållplats som ligger långt bort är kanske den lösning som man ska ta till. Enligt Margaretha Herthelius, (FP), är det angeläget att hålla budget. Men alla använder inte sina resor fullt ut och vi vet inte hur mycket det skulle kosta. Att lägga en busshållplats för ersättningstrafik 1 km bort från stationen verkar huvudlöst. Sådana saker måste åtgärdas. HSO föreslog att man redan när man räknar på ersättningstrafik lägger in ett antal färdtjänstresor. Ordföranden Karl Henriksson menade att i ett sådant projekt bör man också se till att tillgängligheten ses över för dem som ska använda trafiken. 9. Vilken nytta har vi av Anbaros resenärsundersökningar (HKorganisationerna) tycker att de som tillfrågas, inte ser någon nytta med dem. Frågorna som ställs är svepande. Hur mäts kundnöjdheten i systemet? Systemet används av alla trafikbolag, stora som små. IPSOS, ett internationellt undersökningsföretag, utför jobbet. TF mäter att kvalitetsnivåerna ligger på rimlig nivå. Nyckeltal avrapporteras varje månad. De är offentliga och presenteras på olika sätt. Man kan gå in på detaljnivå. Anbaro är ett neutralt mätsystem och ett bra hjälpmedel för TF. Vid klagomål på t.ex. förare vänder man sig till Kundtjänst. Handikapporganisationerna har framfört önskemål om riktade frågor till föräldragrupper som har funktionsnedsättning, eller har barn med funktionsnedsättning. Handkapporganisationerna får frekvent höra från sina medlemmar att de känner sig utsatta. Därför skulle man vilja ha en riktad enkät för dessa grupper med speciella frågeformuleringar. Ordföranden Karl Henriksson framförde att det är en generell undersökning. Möjligheten att göra specifika undersökningar får man kanske se över. Anpassning av trafik mellan land och sjö 10. Kommer arbetet med att förbättra möjligheterna till byte mellan vattenoch landtrafik även att gälla för färdtjänsten vid sådana byten? (HKorganisationerna) Tidigare fanns resursgrupp även för sjötrafiken. Handikapporganisationerna vill veta vad man planerar att göra. Det gäller huvudsakligen byten från båt till färdtjänst. När från färdtjänst till båt ligger ansvaret på färdtjänstresenären. När man ska byta från båt till färdtjänst och båten t.ex. kommer in 5 över 10 kan man få vänta en timme innan färdtjänstbilen kommer. Gäller där det är 1-timmesavgångar. Önskemål att kunna beställa tiden i närheten av båtens ankomst, att kunna ändra förbeställningstiden och inte har kvar fasta timavgångar så att även de som inte kommer med båten behöver lida av att det förskjutningar i klockslagen. TF sa att man kanske kan hitta en sådan lösning. En klassisk fråga, enligt TF. Problemet är att där båtarna landar finns inte så många bilar att tillgå och då blir framkörningstiden lång. Problemet är alltså att få fram bilar långt ute i skärgården. Det går inte att ha särskilda lösningar för några, som ger nackdelar för flera. I framtiden kanske det skulle gå att få till en lösning för WÅAB. Vi kan få till ett närmare samarbete då WÅAB flyttar in i samma lokaler, vilket underlättar dialog.

9 9(9) Ordförande frågade hur många replipunkter WÅAB avgår från nu? Hur många är det där många olika färjor går till? WÅAB svarade att man arbetar med ganska spretiga trafikavtal. Det är planerat för nio replipunkter i skärgården. I dag finns endast tre bra terminalen. Planer finns att bygga flera. Inget beslutat. Till de stora replipunkterna Stavsnäs och Vaxholm går även annan trafik. Enligt HSO har vänthallen i Stavsnäs en kort ramp, som man inte kan åka rullstol på. WÅAB kollar hur det ser ut i Stavsnäs och försöker få till åtgärder. Vad gör sjötrafikberedningen, undrar handikapporganisationerna. Hur kommer den in i dessa sammanhang? Det är aldrig någon representant med på dessa möten. Det bör vi känna till vad den beredningen gör. Enligt ordföranden Karl Henriksson har sjöfartsberedningen sammanträden när FTB har sina sammanträden. Ärenden som berör tillgänglighet inför t.ex. anskaffning av nya fartyg, går via FTB. FTB har alla frågor som handlar om tillgänglighet för både land och sjö. Handikapporganisationerna är ibland med i förberedelserna inför FTB-möten. Det finns inget motsvarande för sjötrafiken. Behöver politikerna i sjötrafikberedningen veta om handikapporganisationernas frågor? T.ex. när det gäller standard för pendeltrafikbåtar. Frågan ställdes till WÅAB. Även standard för replipunkter bör finnas liksom standard för semaforer. Personer som använder sig av rullstol når t.ex. inte upp till de semaforer som finns idag. WÅAB svarade att man inte har hunnit så långt med dessa frågor. Frågorna får lyftas in i RiTill. SRF var inte nöjd med svaret. Oro finns att frågor om tillgänglighet hamnar vid sidan av. Ordförande Karl Henriksson framförde att kollektivtrafiken i Stockholms län till största delen är landbaserad både för resenärerna och gällande ekonomin. Eftersom sjötrafiken är ganska liten ger det en övervikt för landtrafiken. Både FTB och Beredningen för sjötrafik är beredningar för TN. Specifika tillgänglighetsfrågor ska alltid gå via FTB. Det är modellen oavsett om det är land- eller sjötrafik. Någon från handikapporganisationerna kan kontakta ordförande för Beredningen för sjötrafik. FTB får alla handlingar, som går till TN och har möjlighet att göra beredning om det ingår tillgänglighet. FTB ska fokusera på tillgänglighetsfrågor. Det är själva tanken med FTB. TN har alla frågor och det fulla ansvaret. SRF tycker att det fungerar hyfsat bra med resursgrupperna för färdtjänst och landtrafik, men när det gäller sjötrafiken känner man inte att det fungerar Handikapporganisationerna kontaktar ordförande i Beredningen för sjötrafik Jan- Olov Sundström och ber honom eller någon annan komma till dessa möten. Ordföranden Karl Henriksson tackade deltagarna och avslutade mötet. Antecknat av Eva Ness