Möte mellan representanter från SL:s styrelse och SL:s samverkansråd nr

Transkript

1 1(8) Datum Dokumenttyp Mötesanteckningar Möte mellan representanter från SL:s styrelse och SL:s samverkansråd nr Tid: Fredag den 18 juni, kl. 09:30 11:30 Plats: SL:s huvudkontor, Lindhagensgatan 100, lokal Hötorget Närvarande Samverkansrådet: Estelle Bergström DHR Leif Pehrson SRF Göran Gustafsson SRF Lena Ringstedt Christina Lindwall Birgitta Flognfeldt Ulrika Voghera Närvarande representanter för SL:s styrelse Marie Bladholm ordinarie ledamot (m) och styrelserepresentant i samverkansrådet Lennart Rohdin 1:e vice ordförande (fp) och styrelserepresentant i samverkansrådet Jan Stefansson ordinarie ledamot (kd) Yvonne Blombäck ordinarie ledamot (mp) Gun Eriksson ordinarie ledamot (s) Stella Fare suppleant (fp) Göran Wrene suppleant (s) ersättare för Johan Sjölander i samverkansrådet Övriga medverkande Lennart Karlsson Bengt Jansson Ylva Preutz Papantoni Ann-Sofie Chudi Stefan Wallin Kenneth Svärd Pernilla Helander Åsa Enroth Eva Ness Ej närvarande Johan Sjölander Amir Amirriazi Ebba Lundgren Anders Lissegårdh Carl-Ejnar Blesser SRF kansli kansli SL sammankallande SL ordförande SL, miljöchef SL, tf avdelningschef Trafik Färdtjänst SL, Trafik Färdtjänstnämnden SL sekreterare ordinarie ledamot (s) och styrelserepresentant i samverkansrådet DHR

2 2(8) Mötesanteckningar Ann-Sofie Chudi tf marknadsdirektör och ansvarig för samverkansrådet informerade om vikten av att alla pratar tydligt i mikrofonerna så att deltagare med nedsatt hörsel kan delta i dialogen. Ann-Sofie lämnade över ordet till ordförande Marie Bladholm, som hälsade välkommen. Följande frågor har ställts till SL:s styrelse inför sammanträdet den 18 juni 1. Bemanningen inom tillgänglighetsområdet Vi ser med oro på hur bemanningen f n är på tillgänglighetsavdelningen. Idag är det endast Ylva som jobbar på heltid med frågorna. Sedan färdtjänsten slogs ihop med SL upplever vi att färdtjänstfrågorna har prioriterats ner vilket tydligare nu märks när den ansvarige för tillgänglighetsarbetet inom det området har slutat. Vad anser styrelsen om SL:s bemanning inom tillgänglighetsområdet? Lena Ringstedt,, började med att säga att samverkansrådet idag vill ha svar på de frågor som SL:s styrelse har fått i förhand. Och att man från samverkansrådets sida vill veta vilket utbyte SL:s styrelse vill ha av samverkansrådet. Bra och detaljerade frågor, enligt Stella Fare. Ersättare för tjänsteman som har slutat kan inte styrelsen svara på. Ordförande Marie Bladholm försäkrade att färdtjänstfrågorna inte är nedprioriterade. Man är medveten om att Ylva Preutz Papantoni f.n. arbetar ensam på heltid med dessa frågor. Enligt Lena Ringstedt, är det två personer som har slutat inom tillgänglighetsområdet. Insiktsutbildningar har ställts in. Många på SL har inte kunnat delta i utbildningen, som ger en bra bild av hur det är att leva med funktionsnedsättning. Samverkansrådet är heller inte alltid med i processen när konsulter jobbar med tillgänglighetsfrågor, vilket känns oroande. Ylva gör ett helt fantastiskt arbete, men ledamöterna i samverkansrådet är oroade. Ann-Sofie sa att 80 % av SL:s anställda har genomgått insiktsutbildningen. I och med pågående genomlysning förekommer nästan ingen nyrekrytering. Resterande 20 % inom SL kommer att genomgå utbildningen i höst. På fråga från Stella Fare angående OTA-projektet (offensivt tillgänglighetsarbete) svarade Kenneth Svärd att projektet har kommit igång, rullar på och att etapp 1 är i mål. Man har byggt upp kontakter med kommunerna. Utbyggnaden av närtrafiken fortsätter. Åsa Enroth från färdtjänstnämnden har avsatt 50% av av en heltidstjänst med att besöka alla kommuner och utvärderat deras utbyggnadsinsatser Enligt Lena Ringstedt,, är det bra att belysa situationen för resenärer med funktionsnedsättning i dessa möten. Samverkansrådet förväntar sig svar på frågorna. Enligt Stella Fare har ledamöterna olika ansvar och uppdrag inom SL:s styrelse. En enskild ledamot kan inte svara på alla frågor. Men ledamöterna får möjlighet att ställa rätt frågor och rätt krav på verksamheten genom dialogen med samverkansrådet.

3 3(8) Yvonne Blombäck tycker inte att OTA-projektet kan vara i mål. Projektet har nyss börjat. Det handlar inte bara om närtrafiklinjer. Många kommuner har inte förstått att det åligger dem att arbeta med tillgängligheten i kommunerna. Tillgängligheten ska upp till 100 % under Enligt Yvonne Blombäck är det SLs uppdrag att följa upp projektet för att se hur långt det har kommit och med tydlig redovisning till styrelsen. Göran Wrene frågade om konsulter som arbetar med tillgänglighetsfrågor får någon insiktsutbildning för att klara arbetet? Det är den här dialogen vi vill ha, sa Lena Ringstedt,. Att styrelsen blir medveten om vad som pågår och att få höra era synpunkter. Leif Pehrson, SRF, var glad att så många kommit till mötet. Frågorna skickades ut långt i förväg. Samverkansrådet lägger ner mycket tid och det är tråkigt att inte alla är pålästa. Målet för hur tillgänglighetsarbetet tom 2010 planeras att redovisas för styrelsen 2011, svarade Ann-Sofie Chudi på fråga från Stella Fare. Enligt Stella Fare är styrelseledamöterna engagerade även om man inte är påläst. Tillgänglighetsfrågorna är jätteviktiga, men hela styrelsen bör få informationen. Eventuellt kommer en rapport att efterfrågas redan under hösten. Gun Eriksson som också är kommunpolitiker i Märsta kände inte igen sig i arbetet med genomgången på det kommunala planet. Jan Stefansson sa att han tycker det är bra att få vara med på dessa möten, men uppfattade Leif Pehrsons utsaga som en snyting. Sakfrågor besvaras av tjänstemän. Politiska frågor besvaras på övergripande nivå. Så länge det inte vidtas några sanktioner mot kommuner, som inte arbetar med tillgänglighetsanpassning, bryr sig inte kommunerna om dessa frågor. SL gör ett jättebra arbete. Lennart Rohdin tror inte samverkansrådet är hjälpt av att styrelsen svarar nej eller ja. Det är dialogen som eftersträvas. Intensivt arbete med tillgänglighet pågår i kommunerna. Många är framgångsrika andra mindre framgångsrika, enligt Ann-Sofie Chudi. Innan man beslutar om fortsatt arbete bör en ordentlig uppföljning göras för att se vad genomförda åtgärder har gett. Det finns många viktiga åtgärder att fortsätta med, men i vilken ordning ska det arbetet göras? Ordförande Marie Bladholm tackade för inläggen och gick vidare till nästa fråga. 2. Kvaliteten i färdtjänsten Vid mötet med styrelsen den 19 januari 2010 ställdes sju frågor om färdtjänsten den särskilda kollektivtrafiken. Frågorna berörde resans syfte, turtäthet, resa efter behov, spontana resor, resegaranti mm dvs huvudsakligen kvalitativa aspekter på färdtjänsten. SL kommer snart att anta en plan för den allmänna kollektivtrafiken för åren På vår fråga om varför den särskilda kollektivtrafiken inte finns omnämnd där, har vi fått till svar att det också ska finnas mål för kvalitet i den särskilda kollektivtrafiken, men inte i denna plan, mot denna bakgrund. Är styrelsen beredd att verka för att fastställa mål för kvaliteten inom den särskilda kollektivtrafiken i en tioårsplan och i nedbrutna treårsplaner?

4 4(8) Enligt Lena Ringstedt,, är inte syftet att få ett färdigt svar. Kenneth Svärd, SL sa att det inte har funnits tid att ta fram 10-årsplaner. Upphandlingsplanen skiljer sig också i längd för vanlig kollektivtrafik och färdtjänst. Att sätta upp 10-års mål i färdtjänsten kan lätt bli svepande. Styrelsen får komma med förslag. Gun Eriksson hade inte sett någon plan. När SL:s styrelse gör en plan bör den omfatta hela SL:s verksamhet, även tillgänglighet. Lena Ringstedt,, sa att i den allmänna kollektivtrafiken görs 10-årsplaner med 3 års mål, som går att göra ganska konkreta. En av frågorna från förra mötet, som samverkansrådet anser viktig, är att kunna resa efter behov, vilka tankar har styrelsen kring detta? Lena Ringstedt framhöll också att samverkansrådet är mycket nöjda med det som SL gör inom tillgänglighet. Planen som berörs i ovanstående fråga har inte tillställts styrelsen ännu. Den berör SLs tillgänglighetsarbete och fokuserar på den allmänna kollektivtrafiken och beräknas att börja gälla 2011 fram till Diskussionerna i samverkansrådet har handlat om att även färdtjänstfrågor ska ingå i den planen och inte i en särskild plan. Enligt Stella Fare är det viktigt med fokus på resenärernas perspektiv med målstyrning och uppföljning, vilket ingår i arbetet med översynen av SL. Yvonne Blombäck tycker det är spännande att samverkansrådet har sett en plan som SL:s styrelse ännu inte sett. Hon tycker det ska finnas kvalitetsmål även för den särskilda kollektivtrafiken, men kan inte ta ställning innan hon sett planen. Ordförande Marie Bladholm avslutade punkten. 3. Innovativa informationslösningar SL:s tillgänglighetsarbete är berömvärt. Oerhört mycket har gjorts under de senaste åren och tycks som om målet med tillgängligt resande i mycket är uppnått i och med utgången av Vissa behov kommer dock inte vara tillgodosedda och nya tillgänglighetsbehov uppstår över tiden. Inom det kommunikativa området skulle vi vilja se mer innovativa lösningar sam varken styrelsen, tillgänglighetsavdelningen eller samverkansrådet idag har egen fantasi att tänka ut. Vi tror att man kan hämta idéer från exempelvis KTH som projektarbete. Är styrelsen beredd att diskutera ett sådant förslag? Enligt ordförande Marie Bladholm diskuteras redan ett sådant förslag i styrelsen. Göran Wrene framförde att SL måste hänga med i teknikutvecklingen. Tekniken bör också föras ut i hela länet och inte bara i Stockholms innerstad. Tycker det är självklart att föra dialog med dem som forskar kring nya sätt att informera. Ordförande Marie Bladholm framförde att man inom SLL har högt uppsatta mål inom området. Enligt Lennart Rohdin pågår en utveckling som bygger på känd IT-teknik. Det krävs dator för att komma åt informationen. Många människor med t.ex. kognitiva problem, dyslexi mm klarar inte detta, och reser inte med SL, då de inte kan ta till sig informationen. Man klarar inte att ringa och knappa sig

5 5(8) igenom informationen. Det behövs bättre system. Vilka system vet vi inte idag, men det kan komma att finnas i framtiden. Stella Fare tror att det råder enighet i SL:s styrelse om att det behövs flera personer i trafiken som kan hjälpa resenärerna. Det ska finnas både högteknologi och mer personal. Yvonne Blombäck framförde att styrelsen är enig om att systemen behöver synkroniseras och samköras för att bli tillgängliga för alla. En mycket viktig fråga att arbeta med. Leif Pehrson, SRF, som är road av IT och teknik framförde ändå oro över att all information läggs in i systemen och att andra typer av information glöms bort. Det blir problem för synskadade, dyslektiker, hörselskadade och personer med kognitiva funktionshinder, ca 20 % av befolkningen. Frågan är inte bara formulerad utifrån dagens tänk. Viktigt att vi frågar oss vad vi vill informera om och inte utgår från de lösningar som finns idag. Lennart Rohdin framförde att flera i styrelsen påpekat att alla inte är ute i cybervärlden. Ordförande Marie Bladholm avslutade diskussionen och att man tar med sig frågan till styrelsen. 4. Skärmväggar i spårtrafiken I den nya Citybanans stationer kommer öppningsbara skärmväggar installeras vid perrongerna. Det förutsätter att nya tåg levereras före Skärmväggar har flera fördelar; större säkerhet för resenärerna, mindre partiklar i luften vi andas, bättre arbetsmiljö för tågförare mm. Med jämna mellanrum har vi i samverkansrådet tagit upp frågan om skärmväggar i tåg- och tunnelbanetrafik. En dyr och på många stationer en svår lösning med rundade perronger, men också en, på sikt, en funktion som förhindrar många olyckor och som ger en tryggare resa. Framförallt gäller det stationer med trångt om utrymme och många resenärer såsom T-centralen. Är styrelsen beredd lägga upp en plan för skärmväggar i spårsystemet? Enligt Lena Ringstedt,, finns lösningar på andra platser i världen. SL bör lägga upp en plan för att genomföra utbyggnad i tunnelbanan. Enligt ordförande Marie Bladholm har man undersökt frågan, men har inget svara hur och när en sådan plan skulle kunna genomföras. Frågan togs upp av landstinget för 15 år sedan, sa Lena Ringstedt,. Framför allt vill man ha skärmväggar på T-Centralen. Många passerar, det är trångt och man kan lätt bli knuffad. För de nya tunnelbanevagnarna skulle det fungera. Dörrarna kommer alltid på samma plats. Lena Ringstedt har kollat. Stella Fare framförde att tunnelbanan genomgår stora renoveringar. Det kan bli aktuellt att ta upp frågan om skärmväggar på t.ex. T-Centralen när det endast finns nya tåg i trafiken. Med de gamla tågen går det inte. Märkligt att det saknas en plan för en fråga som funnits i 15 år, sa Leif Pehrson, SRF. Ann-Sofie Chudi sa att frågan varit uppe flera gånger. Nytt signalsystem på röda linjen klart till 2013 kan frigöra ev. personalresurser, som kan användas i trafiksystemet istället. Problemet med trängsel på perrongerna måste vi hantera. Ordförande Marie Bladholm sa att man tar med sig frågan.

6 6(8) 5. Entreprenörerna följer inte SL:s krav En stor del av SL:s kundtjänstärenden har att göra med bemötande och tillgänglighet. SL ställer krav på entreprenörerna om ett korrekt bemötande, nigande bussar, stationsutrop mm, men i många fall sköts detta inte av entreprenörerna. Trots att det är entreprenörerna som slarvar får SL klä skott för detta utan att det är deras fel. Är styrelsen beredd skärpa kraven på entreprenörerna så att efterlevnaden blir bättre? Ordförande Marie Bladholm beklagade den dåliga efterlevnaden. Entreprenörerna måste leva upp till SL:s krav. Enligt Yvonne Blombäck innebär SL:s nya struktur att projektstyrningen blir skarpare liksom avtalsuppföljningen. Lennart Rohdin höll med om att SL måste bli bättre på att följa upp och entreprenörernas efterlevnad skärpas. Lena Ringstedt,, frågade om resenärernas klagomål till Kundtjänst kommer fram till rätt personer? Samverkansrådet hjälper gärna till för att det ska bli bättre. Jan Stefansson sa att vid tidigare kommunsamråd träffades representanter från kommunerna, entreprenörerna och SL:s regionstyrelser samt tjänstemän. Problem kunde lösas. Entreprenörerna borde vara med även vid dagens kommunsamråd. Det finns utrustningar, som kan fjärravläsas, som används i lastbilar, sa Göran Wrene, som arbetar som lastbilschaufför. Med sådan utrustning i alla bussar skulle man lätt kunna avläsa antalet nigningar t.ex. som ett incitament att styra entreprenörerna. Lennart Rohdin reser 3 4 timmar i kollektivtrafiken varje dag och lämnar sina observationer till vd och stabschefen. Enligt Pernilla Helander satsar SL stort på tillgänglighetsutbildning för alla entreprenörer och deras medarbetare. För buss allt klart under Pendel är klara med utbildningen. Lokalbanorna har beställt utbildning. Tunnelbanan: Många som arbetade för Veolia har gått tillgänglighetsutbildning. SL kollar med MTR hur det ser ut för SL kan använda sig av viten. Uppföljning sker via kontraktsteamen. SL anlitar företag som är ute i trafiken och kollar personalens bemötande mot resenärerna, s.k. MSS-undersökningar. Nöjd kundundersökningar görs också, frågorna har hög prioritet. Yvonne Blombäck tror inte det är rimligt att SL ska sköta all kontroll själv. Vi som resenärer måste också hjälpa till. Fokus bör läggas på att entreprenörerna sköter sin egenkontroll. Vid samråden bör många olika organisationer vara med såsom unga, funktionshindrade, trafikverket m.fl. Lennart Rohdin, poängterade vikten av utbildning. Vi hoppas att alla klarar det och att vi får redovisning framöver. På frågan från Ulrika Voghera,, om sätena för funktionshindrade och bortpillrade märken svarade Ylva Preutz Papantoni att entreprenörerna har krav på sig att kontrollera massor av saker innan man tar ut bussarna ur garaget. Leif Pehrson, SRF, sa att resenärerna är de viktigaste rapportörerna. Många får vänta när de ringer till Kundtjänst. Målsättningen skulle vara att när man

7 7(8) ringer och klagar på en förare t.ex. bör han få veta det innan han går av sitt pass. Det verkar som om informationen aldrig når fram. Från 5/ övertogs SL Kundtjänst av Go Excellent. I upphandlingen ingick också SL Center. Ann-Sofie Chudi har vid ett par tillfällen suttit med på medlyssning på Kundtjänst och för att kontrollera servicen och hur resenärernas synpunkter tas tillvara. En resenär hade ringt och klagat på en spärrvakt på Hötorget. Den som tog emot samtalet på Kundtjänst jobbade mycket hårt för att hitta vem som begått misstaget och för att arbetsgivaren ska kunna behandla frågan vidare. Både entreprenörerna och SL måste bli bättre på att använda informationen fram till Kundtjänst. I SL Kundtjänsts uppdrag ingår att kunna svarar resenärerna. Mer komplicerade frågor skickas över till SL, som har brustit och inte bistått Kundtjänst med information. Statistik förs över hur lång tid det tar innan kunderna får svar. Vi har blivit bättre. Nu ännu viktigare, eftersom vi arbetar mot annan part. Vad än resenärerna frågar om ska de inte få något utslätat standardsvar. 6. Icke tillgänglig spårvägslinje Den nya Spårväg City som invigs i augusti lämnar mycket övrigt att önska när det gäller den fysiska tillgängligheten. Rullstolsburna personer har mycket svårt att ta sig ombord på de flesta hållplatser utefter banan. Dessutom ryktas det om att busslinjer ut på Djurgården kommer att dras in när den nya spårvagnen tas i bruk. Av vilket skäl bygger man år 2010 en otillgänglig spårvagnslinje? Ordförande Marie Bladholm har sökt projektledaren Gabriella Burel, men inte fått tag på henne. Enligt Ann-Sofie Chudi pågår projektering för att få fram en kostnadsuppskattning för ombyggnad av hållplatserna. När den finns kan beslut fattas i frågan. Vi försöker jobba ikapp frågan och 2010 är inte slut ännu.. Varför drar ni in 47:an? Enligt Lena Ringholm,, är det många som åker ut till Djurgården med exempelvis barnvagnar, barngrupper och rullatorer. Gun Eriksson har ställt sig samma fråga. Till Djurgården vill många, speciellt nu. Pernilla Helander, SL, redogjorde för planerade förändringar angående bussar, när Spårvägs City börjar rulla. Buss 47 upphör och ny linje 52 och linje 69 får ändrad linjesträckning och ökad turtäthet. Leif Pehrson, SRF, efterlyste linjesträckningen för linje 52 med dess nya sträckning. Spårvagnen har mycket större kapacitet än bussar och bättre tillgänglighet, om man anpassar de gamla plattformarna, sa Stella Fare. Spårväg planeras genom hela centrala Stockholm. Avsikten är höjd och inte försämrad kvalitet. Enligt Lena Ringstedt,, är man inte emot spårvägsutbyggnaden. Innan upprustningen är klar blir det ganska stora besvär för resenärer med funktionsnedsättning. Dessutom tror man att det blir förseningar och besvärligt när många ska resa med barnvagnar och rullatorer t.ex. vill att man tänker om när det gäller linje 47. Yvonne Blombäck vill inte ha långa byten mellan olika trafikslag och tycker därför att 47:an ska vara kvar och vill ta upp det i styrelsen igen.

8 8(8) 7. Övrigt Positivt med dessa möten att få möjlighet att förenas i en dialog, sa Lena Ringstedt,. Frågorna som förs fram är menade som en tankeställare att ta med i ert fortsatta arbete. Marie Bladholm framförde att det varit ett mycket bra möte. Vi bör fortsätta i denna anda för att hitta bra lösningar. Lennart Rohdin sa att som styrelseledamot kan man inte få för mycket information om hur samverkansrådet och dess medlemmar tycker att SLtrafiken fungerar. Göran Wrene frågade om det skulle fungera med lokala överläggningar med direktkoppling till SL:s styrelse och kommunerna? Han kommer ta upp frågan i SL:s styrelse om att mäta mål mot entreprenörerna. Leif Pehrson, SRF, vill ha en förteckning över vilka i styrelsen som hanterar vilka kommuner. Leif själv arbetar med tillgänglighetsfrågor i Vallentuna kommun. Ett bra sätt att få kommunen att titta på tillgängligheten i olika sammanhang. Risken är att om kommunerna är tillgängliga kommer färdtjänstnämnden och drar in tillstånden. Men som funktionshindrad vill man även kunna resa utanför sin egen kommun. Samtidigt är det också trevligt att resa med den allmänna kollektivtrafiken när man klarar av det. Yvonne Blombäck tror att kommunsamråden har utvecklingspotential. SL bör bli tuffare i sina krav på vilka som ska delta i dessa möten när vi kommer ut. Enligt Stella Fare berör kollektivtrafikens tillgänglighet alla resenärer på sikt. Viktigt att få in i de kommunala samråden. Färdtjänstresorna har ökat och inte minskat. Ambitionen är att kunna byta färdtjänstresor mot resor i den allmänna kollektivtrafiken. Det är både demokratiskt och nödvändigt. Lena Ringstedt, tycker att ett bra forum är de kommunala handikappråden. SL bör ställa krav på att få med någon från dessa råd. Andelen färdtjänstresor kan öka p.g.a. att kommunen inte sköter snöröjningen. Ännu en anledning att vara med på samråden i kommunerna. Samverkansrådets medlemmar uppmanar styrelsen att ta kontakt om de vill veta något. Ylva och Eva har kontaktuppgifter till samverkansråd och resursgrupperna. Ordförande Marie Bladholm sa att styrelseledamöterna också står till förfogande. Hon avslutade med att tacka för ett givande möte och önskade alla en glad och trevlig sommar! Antecknat av Eva Ness