Minnesanteckningar från möten nr 2 med TFs råd för samverkan med länets handikapporganisationer

Transkript

1 1(8) Handläggare Eva Ness Sråd Minnesanteckningar från möten nr 2 med TFs råd för samverkan med länets handikapporganisationer Tid: torsdag 23 maj 2013, kl. 13:00 16:00 (förmöte för organisationerna 12:00 13:00 Plats: T-Centralen, Lindhagensgatan 100 Deltagare: från handikapporganisationerna Britt-Marie Färm, HSO Tomas Hellström HSO Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Leif Pehrson, SRF Göran Gustafson, SRF Jaan Kaur, DHR Bengt Jansson, HSO:s kansli Lennart Karlsson, SRF:s kansli Från TF: Stefan Wallin, Sektionschef Hållbar utveckling Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsspecialist, Hållbar utveckling Ylva Preutz Papantoni, Strateg Tillgänglighet och Socialt ansvar, Hållbar utveckling Eva Ness, Sektionsassistent Hållbar utveckling Malin Ingemarson, Projektledare, Program Slussen (punkt 3) Pernilla Sollander, Kommunikatör, Ledningsstaben (punkt 4) Thomas Silvander, Affärsförvaltare Intäktssäkring, TA, Pendeltåg, (punkt 4) Andreas Johansson, Projektledare, Projekt Uppgradering av tunnelbanevagn C20 (punkt 5) Fredrik Landstrop, Projektledare, Projekt Utbyggnad av pendeltågsstationer (punkt 8) Från WÅAB Göran Malmsten, trafikchef Förhinder: Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(8) Karin Lemberg, DHR Lasse Persson, HSO/NHR Heidi Nordin, HSO 1 Inledning och godkännande av dagordning Stefan Wallin hälsade välkommen. Jens Plambeck hade förhinder. Alla har fått dagordningen. Ett tillägg och punkt 10 Övrigt hållplatsskyltar 2 Återrapportering från möte med Karl Henriksson och Robertho Settergren om hur ärenden förs vidare till TN Jens Plambeck och Stefan Wallin har träffat Karl Henriksson och Robertho Settergren och bl.a. diskuterat detta. Vid samråd med politikerna har förslag kommit, där handikapporganisationerna uppfattat att politikerna svarat JA på att saker och ting ska genomföras. Från samverkansråden tar politikerna med sig frågor till sina politiska grupper, vilket kan utmynna i uppdrag till Trafikförvaltningen via TN eller landstingsfullmäktige. Några exempel på frågor som politikerna har tagit med sig från samråden är snöröjning i väderskydd och analys av resande efter behov i färdtjänsten. Alliansens budgetförslag för 2014 finns på SLLs 1 hemsida. Stefan Wallin läste ett avsnitt ur budgeten om snöröjning i allmänna ordalag. HSO påpekade att det var snöröjning i hållplatser, som frågan gäller. När DHR träffat Karl Henriksson hade denne sagt att snöskottning i väderskydd skulle finnas med i budget. En mera konkretiserad budget ska komma under hösten, enligt TF. SRF efterlyser en beskrivning av budgetprocessen. Om man läser om samverkan och samråd i FN konventionen står det att samråd ska ske med handikapporganisationerna innan tjänstemännen lämnar sitt förslag till politikerna. Något sådant samråd har inte skett. När lämnades förslaget till TN? SRF vill peka på FN-konventionen och hur den ska tolkas. Den är accepterad av svenska staten och även av kommuner och landsting. TF tar med sig frågan och skickar ut information om hur budgetprocessen är utformad. Organisationerna är nöjda med samrådsprocessen när det gäller tjänstmännen, men ser förbättringspotential när det gäller politiken. Enligt HSO är det politiska tjänstemän som skriver budget. Allt som inte rör siffror är politiskt. TF gillar konkreta att-satser i budget. SRF frågade vad som händer med andra frågor som organisationerna tar upp, t.ex. utredning om resor efter behov. Enligt SLLs budget kommer viaresor att gälla för barn upp till årskurs 3, sa TF. Frågan får tas upp direkt med Christer G Wennerholm, när HSO träffar honom. HSO framförde att man tycker att det är bra att politikerna är av samma åsikt som handikapporganisationerna, men när det inte händer något känns det lönlöst. 1 SLL = Stockholms läns landsting

3 3(8) 3 Slussenterminalen i förhållande till Tunnelban till Nacka Hur blir det? Malin Ingemarson se bilaga Malin Ingemarson arbetar med Slussenprojektet för SL. Planeringen och utformningen sker hos Stockholms stad. Det blir en lång process framöver. Under sker mycket planering inför byggstarten juli Stockholms stad börjar då riva den gamla slussen. Byggnadstiden är beräknad till drygt 7 år. Trafikanläggningen beräknas klar kring Avstängningen och arbetet på Folkungagatan ska vara klart i april 2014, svarade Malin Ingemarson på fråga från HSO. Karl-Johanslussen ska bytas ut och får bättre kapacitet för att man bl.a. ska kunna reglera vattenståndet i Mälaren genom att släppa ut större flöden. Ombyggnaden sker i etapper. Först rivs den östra delen av Slussenområdet. En bro hålls öppen under byggtiden. Efter etapp 1 påbörjas den västra delen. Trafikförvaltningen arbetar med Stockholms stad för att hitta rimliga trafiklösningar. Under etapp 1 går trafiken över bro. Brolösning för gående och cyklande kommer att byggas. Stadsgårdsleden däckas över och kommer ut vid Södermälarstrand. Entré till bussterminalen blir på Katarina sidan. Överklagan har gjorts. TF har fått prövningstillstånd i Miljööverdomstolen. Man byter plats på ingången till bussterminalen. Den blir i södra delen av plattformen. Det blir dockningsterminal med gater. Tunnelbanan ligger på + 2 m öh, bussdepån 5 m u havet. Det är svårt att gå under tunnelbanan. Det gamla garaget ligger ovanpå den nya terminalen. Ylva Preutz Papantoni har granskat handlingarna och lämnat synpunkter. Förslag har lämnats att det ska finnas en plats där man kan köra fram för att kunna ta på två rullstolar och vagnar bak. Det blir troligen en allokeringsterminal, där bussarna kan komma in på flera ställen. Inget är bestämt ännu enligt Malin Ingemarson. Det blir troligen allokering för vissa linjer. Detaljplanen hade från början ett avstånd 365 meter till den bortersta ingångsplatsen. Man har lyckats trycka ihop terminalen så att det är 300 m från bortersta hållplatsen till tunnelbanans ände. Terminalen är stor och har kapacitet för flera bussar. Det blir förflyttning i höjdled, svarade Malin Ingemarson på frågan från SRF, men kunde inte svara på hur markant höjdskillnaden blir. SRF frågade om man har räknat ut hur lång tid det tar för en normal resenär att gå. Malin Ingemarson tar med sig frågan. Det är rakt vid avstigningsplatsen. Den nya terminalen kommer att likna den som finns i Täby, trafik och resenärer är åtskilda i terminalen. SRF frågade om det kommer att finnas ytterligare entré än Katarinaentrén? Malin Ingeramsson svarade att Stockholms stad har en idé om ny ingång mot Stadsgårdsleden. Då måste man korsa Saltsjöbanan i plan och det är projektet emot. Man tror inte att det kommer så många resenärer från det hållet. Det blir ett gediget arbete att se till att det fungerar under byggtiden. Den bro som kommer att finnas under byggnationen kommer att stängas av växelvis över östra och västra delen. Projektet tittar på olika alternativ för ersättningstrafik under byggtiden. Bussterminalen i Katarinaberget kommer att ha en fortsatt funktion även efter att tunnelbanan till Nacka har invigts. Trafik till och från Värmdö, Alta och Orminge kommer att behöva fortsätta angöra Slussen, då man tror på en befolkningsökning i området fram till och efter 2030.

4 4(8) 4 Tillgängligt kampanj och informationsmaterial i allmänhet och i synnerhet kring remsans försvinnande Pernilla Sollander/Thomas Silvander se bilaga Pernilla Sollander visade bilder på informationsmaterialet. Enligt HSO undrar många hur länge remsan gäller eftersom det står till den 31 augusti. Det borde stå t o m den 31 augusti. Mötet diskuterade kring detta. Pernilla Sollander meddelade att man har fokus på extrainsatta värdar i trafiken, som ska hjälpa resenärerna att resa med reskassan. Thomas Silvander har haft dialog med Ditte Kahlström Jansson om oro för att man köper fel biljett och kan få böter när man stöter på biljettkontrollen. Biljettkontrollen har fått frågor från resenärer hur man laddar kortet. Hittills har det gått bra. För dem som använder reskassan har det fungerat, enligt Thomas Silvander. HSO frågade om man lämnar löpande information till alla som säljer biljetter? Thomas Silvander svarade att alla har fått utbildning, men nu utbildas alla igen för att säkra upp att kunskapen finns hos ombuden. SRF frågade hur man vet att zongränserna är just där? Pernilla Sollander höll med om att det kanske inte är så lätt även om det finns en karta som visar zongränserna. HSO tror att det kommer att bli ett ökat resande med färdtjänsten för att människor inte förstår hur reskassan fungerar, eller också blir de sittandes hemma. Hur får jag ut ett kvitto på en resa som jag gör i tjänsten när kortet är laddat med reskassan? Man ska kunna få ut kvitto via automat eller spärrvakt. Man bör också kunna kolla hur mycket som finns kvar på kortet, enligt HSO. Saldo på kontot kan man få hos ombud, spärrexpeditör eller busschaufför. Om fel belopp dras, får man begära ut saldo från en automat. Om man inte förstår hur automaten fungerar kan man få hjälp hos ombud, SL Center eller spärrvakt. Thomas Silvander lovade återkomma om det finns möjlighet för ombud, SL Center eller spärrvakt att skriva ut kopia på saldot, på fråga från SRF. HSO frågade hur länge biljettkontrollanterna kommer att ha en förlåtande attityd. TF tycker att kontrollanterna alltid ska ha en förlåtande attityd. Vi måste ju också ha intäktssäkring och ibland får biljettkontrollanterna höra de mest fantastiska historier till varför resenärerna inte har en giltig biljett. Om problem uppstår kan man kontakta TF, så får saken redas ut. Personer med s.k. kognitiva problem kommer att sluta resa med SL, tror HSO. Tycker TF att det är ett bra system? Mötet diskuterade kring B- och C-lag i trafiken. Enligt DHR måste en förlåtande attityd finnas hos biljettkontrollanten, eftersom många har svårt att ta sig till ett SL Center t.ex. för att bli förlåtna. Thomas Silvander svarade att vi har ju problem med fusk och det är svårt för biljettkontrollanten att se om det rör sig om fusk eller inte. Om det blir problem avgörs ärendet på TF. 5 Uppgradering av tunnelbanevagn C20 och förslag att ha manuell dörröppning Andreas Johansson se bilaga. De nya tunnelbanevagnarna är 17 år gamla och behöver uppgraderas för att hålla ytterligare ett antal år. En förstudie har startats för att ta reda på vad som behöver göras. Det finns en defensiv linje man säkerställer att vagnarna fungerar och en offensiv linje man gör andra förbättringsåtgärder. Ditte Kahlström Jansson tar in handikapporganisationernas perspektiv.

5 5(8) HSO frågade om alla vagnar ska omkorgas. Enligt Andreas Johansson vill man gärna ändra flytet i vagnarna för att öka kapaciteten så att flera kan resa. Det blir flera ståplatser och mera ytor i rusning, flera rullstolsplatser. Då det finns begränsningar i hållfastheten i materialen, måste man kolla om det går. Hur tar man hänsyn till dem som behöver sitta men inte får någon sittplats, frågade HSO? Ylva Preutz Papantoni påpekade att handikapporganisationerna var med när några äldre tunnelbanevagnar byggdes om. Många undersökningar visar att färre sittplatser gav bättre ytor. Medresenärerna såg om någon verkligen behövde sitta. Rätt placerade platser och rätt skyltade. Det är dessutom lättare att komma in i vagnen. SRF framförde att manuell dörröppning inte är populärt hos handikapporganisationerna. Speciellt när man är synskadad måste man höra när dörrarna öppnas. Förslaget är att resenärerna ska öppna dörrarna själva. Det tycker teknikerna är bra. Men vi utreder frågan, svarade Andreas Johansson. Ditte Kahlström Jansson tycker inte att manuell dörröppning är bra. När man inte ser vet man inte om man ska gå till höger eller vänster när man kliver av tåget. Någon måste tala om på vilken sida man ska kliva av. Det som är bra för människor med funktionsnedsättning också är bra för alla, enligt SRF. Informationssystemen också ska uppgraderas. Det ta ca en månad att bygga om en vagn. Man räknar med att hinna med 36 vagnar/år. För 271 vagnar tar det 7 år. Möjligheterna för t.ex. handikapporganisationerna att påverka utformningen på detaljnivå kan komma under 2014, när alla beslut om ombyggnaden är fattade. RiTill gäller och handikapporganisationerna har bra ambassadörer i Ditte Kahlström Jansson och Ylva Preutz Papantoni. Eventuellt beslut om manuell öppning på pendeltåg har ingen påverkan på beslutet om manuell öppning på tunnelbanan. Beslut om manuell öppning på pendeltågen tas för 1 år, tills utvärderingen av knappen är klar. Vi tar med oss organisationernas argument mot manuell öppning, sa Ditte Kahlström Jansson. På Roslagsbanans gamla vagnar sitter knapparna på samma ställa på in- och utsidan, men inte på de nya vagnarna, enligt SRF. Om det blir manuell dörröppning måste man veta var knapparna sitter på alla fordonsslag. De kan inte sitta på olika ställen. Enligt Andreas Johansson sitter knapparna på dörrarna på C20-vagnen på utsidan. På insidan av vagnen sitter knappen på sidan. Ditte Kahlström Jansson framförde att flödena är olika för pendeltåg respektive tunnelbanevagnar. Vi bevakar frågan och får återkomma. Handikapporganisationerna kan mejla in sina synpunkter till Ditte Kahlström Jansson, som ser till att synpunkterna lämnas till projektet. Den nya knappen för öppning manuellt på pendeltågen har både ljud- och ljussignal. Knappen vandrade runt bland deltagarna. Bensträckare med kaffe 6 Rapport från HSOs färdtjänstseminarium Inge-Britt Lundin Man hade haft ett seminarium för att ta reda på vad som behövs för att flera ska våga resa både med färdtjänsten och med den allmänna kollektivtrafiken. Se bilaga.

6 6(8) 7 Sjöfrågor Göran Malmsten Göran Malmsten, trafikchef på WÅAB sedan 7 januari. Göran Malmsten kommer att försöka ha så god närvaro som möjligt vid dessa möten. WÅAB är ett bolag i förändring. WÅAB ska bli en renodlad beställare och flyttar till Trafikförvaltningen under hösten. Personalen kommer att bli en del av Trafikförvaltningen, så som SLs personal. Man ska arbeta med strategiska frågor. En trafiktjänst ska tillsättas på SU och ska rekryteras. Tjänsten ska arbeta med sjötrafikfrågor i ett längre perspektiv. SRF frågade vad som ingår i Sjövägen? Göran Malmsten svarade att den trafiken inte ligger hos WÅAB. Planeringen ligger på SU och trafikavtalen på TA 2, Buss och Färdtjänst, svarade Stefan Wallin. WÅAB upphandlar och driver trafik mellan Slussen och Djurgården samt en linje som går Lidingö Stockholmen Tranholmen och någon mer plats. Hamntrafiken är ett kort avtal och gäller på 4 år. Emelie är en rent kommersiell linje, som körs åt Stockholms stad över Hammarby kanal och från Hammarby Sjöstad till Nybroviken. Göran Malmsten tror att det på sikt kommer att göras en stor upphandling av alla hamntrafik. Det är politiskt i ropet med pendelbåtstrafik och den trafiken utreds också ur ett samhällsnyttigt perspektiv. Enligt SRF vet inte de som utreder något om tillgänglighet eller också struntar man i det. Allt går så snabbt att man inte hinner ha samråd innan politikerna fattar sina beslut. Det är viktigt att samråda i ett tidigt skede kring vilka vägar hamntrafiken ska gå. Vi måste ställa krav på bryggor och terminaler, vägen från bryggan till landbaserad trafik t.ex. hur byter man till buss i Nacka Strand? DHR frågade om hamntrafiken får servering och toalett som sjövägens båtar har. Inte på kortare sträckor. Det är en avgörande skillnad mellan sjövägen och WÅAB. Vi är infrastruktur, sa Göran Malmsten. Strategiska fartyg är de stora som utgör stommen i kollektivtrafiken. Vi bestämmer hur de ser ut. Vi ska ta fram strategier för sjötrafik på lång sikt. Om pendelbåtstrafik ska startas måste man ta fram strategier för kajanläggningar mm. Vi måste påverka och t.ex. se till att det blir vettiga plattformar. Sjövägen beslutades snabbt och man använder gamla båtar. WÅAB tecknar avtal om drift av restaurangverksamheten på fartygen, på fråga från SRF om man kan få glutenfria produkter ombord. WÅAB har inte specifikerat olika allergityper i de nya avtalen. Sådana frågor kan tas upp vid konkreta förhandlingar med avtalsparten. SRF tycker att det borde vara en självklarhet att även glutenfritt serveras och hoppas att WÅAB framför dessa krav i diskussionerna. Exakt vilka krav som kommer att ställas vet inte WÅAB idag. En begränsande faktor är att utrymmet på en båt. Det är inte som en restaurang. HSO är orolig över att i och med den nya upphandlingen, ska människor som bor i skärgården inte kunna ta sig till vårdcentraler och kommuncentrum för att de måste vara borta en hel dag. Något som tidigare har tagit en halvdag. WÅAB svarade att upphandlingen ska ge bättre trafik inom givna ramar, samma ramar som idag. Fokus ligger på de boende i skärgården. Sommargästerna är viktigta, men kommer inte på första plats. Möjligheterna att komma in till vårdcentral eller kommuncenter ska förbättras. Vi ska samordna med kommunerna som har starka intressen av att deras innevånare kan ta sig till läkare och skolar mm. WÅAB hyser tillförsikt att det blir en bra upphandling. Förändringar görs för att det ska bli bättre för människor att bo i skärgården. 2 Trafikavdelningen

7 7(8) Görs det även någon utredning för hamntrafik och pendelbåtar i Mälaren, frågade DHR. WÅAB svarade att utredningar har gjorts, där man tittat på boende och arbetsplatser med intressanta reserelationer, som har belysts extra. Sedan är det upp till politiken att besluta om vi ska ha dessa linjer. HSO frågade hur man synkar sig mot RiTill vid upphandlingar. Stefan Wallin svarade att ett utvecklingsarbete kommer att påbörjas tillsammans med WÅAB. Stefan Wallin ska träffa Kristina Boström. DHR anser att RiTill måste gälla även för sjötrafiken. Ylva Preutz Papantoni svarade att RiTill inte är skriven för sjötrafik. Vi har inte ens tänkt tanken. Men vi ska försöka få till ett båtkapitel i RiTill tillsammans med dem som kan båtfrågorna. Landoch sjötrafik lyder dessutom under olika lagar. SRF tog upp att upphandlingen som är på gång innebär långa avtalstider för WÅAB-trafiken. I de avtal som sluts kommer att finnas krav på att tillgängligheten ska utvecklas under tiden. Hur bedriver man tillgänglighetsarbete inom ramen för upphandling som görs av sjötrafiken? WÅAB kunde inte svara direkt. Tillsynsmyndighet är Transportstyrelsen och det är troligen inte samma nivåer som i landtrafiken. WÅAB kan driva tillgänglighetsfrågorna vid beställning av nya fartyg. SRF frågade om det kommer att finnas en tillgänglighetsspecialist för sjöfrågor på Sektion Hållbar utveckling. Viktigt, då HU 3 jobbar med dessa frågor. Sättet att lösa dessa frågor borde vara lika antigen det gäller land eller sjö. Samverkan måste ske på samma sätt. Handikapporganisationerna skulle vilja kunna mera om sjöfrågorna. Stefan Wallin svarade att man har diskuterat olika lösningar, men inget är beslutat. HUs inställning i frågan avviker inte från handikapporganisationernas. HSO frågade om det finns tillräckligt med fartyg eller att det går att handla upp tillgänglighetsanpassade fartyg. WÅAB måste anpassa det tonnage som finns. HSO påpekade också att Transportstyrelsen varit mycket negativ mot att installera hissar i några båtar, men att det utfallit mycket väl. WÅAB uppmanade handikapporganisationerna att fortsätta driva dessa frågor. 8 Utbyggnad av pendeltågsstationer Fredrik Landstorp se bilaga Fredrik Landstorp från projektet visade bilder och informerade om förändringar för stationerna. Berörda stationer är: Ombyggnaderna gäller för Tungelsta, Vega (en ny station som byggs mellan Haninge och Skogås), Solna, Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll. Hur ombyggnaderna kommer att bli framgår av bildmaterialet. DHR har synpunkter på placering av hissar långt från ingångshallar och i långa gångar, där man riskerar att bli rånad. Speciellt i Tungelsta som ligger så långt ut. TF tar med sig frågan. SRF frågade vad RiTill säger. Ylva Preutz Papantoni svarade att RiTill inte säger något om det. TF vill inte ha hissar i obevakade områden. Haninge kommun expanderar. Därför byggs en ny station vid Vega. TF planerar en ny stationslösning tillsammans med Trafikverket. Stationen byggs ovanpå busstorget. 3 Hållbar utveckling

8 8(8) Det blir inte toalett i Tungelsta. Kraven inte är lika höga på stationer som byggs om, svarade Fredrik Landstorp, på fråga från HSO. I Solna byggs ny uppgång. Kommunen har byggt en bro till Friends Arena. Det blir hiss och trappa i båda ändarna av bron. Det blir fyra rulltrappor och två hissar. Plattformen förlängs med 100 m. Det är Jernhusen som bygger stationerna. TF har lämnat granskningssynpunkter på fråga från DHR. SRF frågade om det finns särskilda säkerhetsarrangemang så att man inte släpper ut för många på plattformen när evenemangen i Friends Arena är slut? Fredrik Landstorp svarade att det finns en grind, som kan stängas. SL arbetar med insatstrafiken vid sådana tillfällen. Man bussar till olika platser så att inte alla hamnar på Solna station, enligt Ylva Preutz Papantoni. Trafikverket bygger dessutom om signalsystemet, vilket ger tätare trafik. Skyltarna blir enligt SL-standard, sa Ditte Kahlström Jansson. Det blir ny skyltning på alla stationer, enligt Fredrik Landstorp. Ditte Kahlström Jansson ska ha visning av Solna stations nyaste del med SRF 4/9 för att visa diskutera hur ledstråk ska läggas bl.a. Trafikverket bygger ut Mälarbanan med fyra spår och Barkarby station rivs och man bygger en ny bussterminal. Längre norr ut blir ny Barkarby bro med helt ny station och bussterminal intill. Beräknas klart Jakobsberg är en ganska nybyggd station, där byggs en sekundärentré samt gångtunnel så att man kan gå mellan den västra och östra sidan. Kallhälls station rivs liksom en gångbro. Ny station och gångbro byggs. Det blir också en ny spårlösning och insatståg kommer att gå från Kallhäll. SRF frågade om vändspåren läggs bortom stationen eller vid plattformen. Fredrik Landstorp svarade att vändspåren blir i mitten och det finns utgång från båda sidorna. 9 Övrigt Hållplatsskyltar Skyltarna uppdateras inte och ibland finns det ingen text alls. Stefan Wallin svarade att vi får kolla upp detta för att kunna ge ett bra svar och att felet också åtgärdas. Stefan Wallin önskade deltagarna trevlig sommar och avslutade mötet. Antecknat av Eva Ness