Svar på skrivelse från MP, S och V angående tillgängligheten på Citybanans stationer

Transkript

1 1(4) Fredrik Cavalli-Björkman Trafiknämnden , punkt 18 Svar på skrivelse från MP, S och V angående tillgängligheten på Citybanans stationer beskrivning Miljöpartiet de gröna (MP), Socialdemokraterna (S) respektive Vänsterpartiet (V) har inkommit med synpunkter angående tillgängligheten på Citybanans stationer samt önskan om att det upprättas en åtgärdsplan respektive en uppföljningsplan för att säkra att åtgärderna har ökat tillgängligheten på stationerna. Synpunkterna innefattar ledstråk, rulltrappor, högtalarvolym samt belysning. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt skrivelse från (MP), (S) och (V) angående tillgängligheten på Citybanans stationer, inkommen 26 september Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att anse att skrivelsen är besvarad. Förslag och motivering Trafikförvaltningen besvarar synpunkterna nedan: 1. Ett taktilt ledstråk saknas helt från perrongens ledstråk till hissar eller trappor/rulltrappor; exempelvis så slutar ledstråket längs perrongen i tomma intet. Det saknas också ledstråk mellan hissarna på mellan-planen

2 2(4) eller mellan trappor/rulltrappor på mellanplanen. På station Stockholm City saknas även ledstråk från pendeltåget till tunnelbanan. Ledstråksutformning på stationerna Stockholm City och Odenplan har skett i samverkan med Synskadades Riksförbund Stockholm-Gotlands län (SRF) under byggtiden Även Syncentralen har under byggtiden bjudits in för att kunna förbereda orienteringsträning och samtliga synpedagoger har varit på Stockholm City och Odenplan. Viss justering av ledstråksutformning har även skett enligt synpedagogernas synpunkter. Det ligger ett taktilt ledstråk längs med hela plattformen som leder till såväl hissar som rulltrappor. Från huvudledstråket leder taktila markeringar till påstigningsplats i tågets andra vestibul vid kort tåg för att säkerställa att resenären alltid står på rätt plats oavsett långt eller kort tåg. Utgångspunkten under byggtiden har varit att använda så många naturliga ledstråk som möjligt men det har tillkommit olika hinder som papperskorgar och bänkar på en del ytor. Trafikförvaltningen är medveten om att det saknas ledstråk på vissa ytor och arbetar aktivt genom att utvärdera inkomna synpunkter och träffa synnedsatta resenärer på Stockholm City och Odenplan för att kunna ta fram en åtgärdsplan för komplettering av de taktila ledstråken. Sedan Stockholm City öppnades har det även skett en ändring av resenärsflöden. Flödesändringen och rulltrappslopp är viktiga komponenter inför ledstråkskompletteringen. Komplettering av taktila ledstråk kommer också att ske på tunnelbaneplattformar samt på T-Centralen där behov föreligger. All komplettering kommer att ske i samverkan med SRF. En uppföljning görs under hösten, med utgångspunkt från uppföljning och erfarenhet av kundsynpunkter sedan trafikstart. 2. Det behövs anknytande ledstråk efter att man lämnat spärrzonen på Stockholm City för att kunna ta sig till Stockholm centrals fjärr- och regionaltåg samt till uppgångarna till gatuplan. Jernhusen AB är ansvarig fastighetsägare för gångstråket mellan Centralstationen och T-Centralen/Citybanans södra entré. Vi avser att i samverkan med bl. a. Jernhusen och SRF undersöka möjligheterna för markeringar för ledstråk fram till Jernhusens ansvarsområde. TF har påbörjat en diskussion med målet att ta fram ett förslag under oktober-november. Planen är att inom de kommande veckorna tillsammans med Jernhusen och övriga berörda parter göra besiktningar för att fastställa förutsättningarna.

3 3(4) 3. Rulltrapporna byter riktning beroende på hur rusningen av folk förväntas vara (rulltrapporna har inte ett standardiserat system, så att det antingen är vänster- eller högertrafik som gäller). Vid station Stockholm Odenplan, uppgång Vanadis, är vänstertrafiken som nämns i frågan genomförd, och känns logisk, oavsett riktning vid rusningstrafik. Vid uppgång Odenplan Södra är inriktningen att rulltrappan närmast den bemannade spärren/kundservicemodulen skall gå nedåt, även här i vänstertrafik. Övriga rulltrappor på Stockholm Odenplan går anpassade efter de resandeströmmar som finns, och inriktningen är att så långt möjligt undvika korsande flöden. I en stationsmiljö med så många resande som Stockholm Odenplan är det dock svårt att undvika, framför allt vid byte mellan T-bana och pendeltåg, vid de så kallade myntinkasten (rulltrapporna ned från T-banans plattform till pendeltågsstationen). Om vänstertrafik tillämpas i rulltrapporna upp från plattform på Stockholm Odenplan skulle detta leda till korsande flöden, dock kan det inte med säkerhet sägas att de korsande flödena uppstår i både förmiddags- och eftermiddagsrusningarna och att det berör samtliga av de rulltrappslöp som finns upp från plattform. Det kan inte heller fastställas om de korsande flödena är ett större problem än det som drabbar synskadade resenärer p.g.a. svårigheten med att veta rulltrappornas riktning. På station Stockholm City finns det ett stort antal uppgångar och möjliga vägar att gå. Oavsett vilken riktning rulltrapporna går i leder det till korsande flöden. Detta göra att det vid Stockholm City är det svårt att göra ett generellt uttalande avseende önskad riktning, då det finns 44 stycken rulltrappor på stationen. Vid ingång Krysset (uppgång Vasagatan/Arlanda Express) är det dock naturligt att rulltrapporna går i vänstertrafik; då kommer rulltrappan närmast den bemannade kundservicemodulen/spärren, vilket är önskvärt. Nedan för denna långa rulltrappa, vid Krysset, kan resenären sedan välja att gå ned på två olika plattformar och det finns ett antal genomgångar till T-banan. Vänstertrafik känns naturlig på många ställen, men inte på alla. 4. Volymen på högtalarna på pendeltågsperrongen är så låg att det är bara tur om en synskadad resenär hamnar så nära att det går att höra utropet gällande vilket spår, slutstation och hur lång tid det är kvar till avgång. Högtalaranläggningen befinner sig i ett intrimningsläge och trafikförvaltningen håller på med att se över ljudvolymerna i anläggningen. Vi arbetar tillsammans

4 4(4) med Trafikverket, leverantören av högtalarsystemet respektive brandlarmssystemet för att fastställa var i signalkedjan som problemen uppstår. Planen är att samtidigt utföra mätningar under olika akustiska förutsättningar och belastningar för att säkerställa en bra kunskap om ljudmiljön oberoende av mängden resenärer på stationerna. Målet är att optimera ljudvolymen så att ljudstyrkan vare sig upplevs för stark eller för svag. Utgångspunkten är att placering av högtalarna inte ska behöver påverkas. Vår bedömning är att vi bör kunna fastställa och ställa in lämplig nivå på högtalarvolymen under oktober. 5. Det starka lampljuset blänker i golvet. Belysning berör alla resenärer. Nuvarande resenärsmiljö är beträffande myndighetskrav för ljusstyrka, estetisk gestaltning och val av armaturer utformade utifrån dessa behov. Tillsammans med den arkitekt som arbetat med Program Citybanan ser vi nu över möjligheten att reglera befintlig belysning och undersöka hur detta påverkar resenärernas uppfattning om ljusmiljön. Trafikförvaltningen har haft ett krav om 300 Lux vid trappor och hissar på stigning och i övrigt 200 Lux. Om bländning av ljus uppstår är detta generellt sett ett svårt problem att ge en enkel lösning på. Varje situation som har bländningsproblem bör lösas individuellt. Materialet i det golv som är lagt påverkar också hur detta blänker och uppfattas, men är naturligtvis svårare att åtgärda. De punkter som rör ljusstyrka och val av lampor är frågor som vi bör ha grepp på senast under november. I det längre perspektivet (2018) bör trafikförvaltningen undersöka möjligheten att byta till andra armaturer. Caroline Ottosson Förvaltningschef Fredrik Cavalli-Björkman Chef trafikavdelningen

5 JJlb Stockholms läns landsting 1 (2) SKRIVELSE VÄNSTERPARTIETG Säkra tillgängligheten på Citybanans stationer Det har kommit till vår kännedom att tillgängligheten på station Stockholm City är under all kritik från synskadades perspektiv. Medan perrongen är bra anpassad, både för helt blinda personer och för de som har viss ledsyn, så saknas det taktilt ledstråk helt från perrongens ledstråk till hissar eller trappor/rulltrappor. Exempelvis slutar ledstråket längs perrongen i tomma intet. Det saknas också ledstråk mellan hissarna på mellanplanen eller mellan trappor/rulltrappor på mellanplanen. På station Stockholm City saknas även ledstråk från pendeltåget till tunnelbanan. Synskadade får rådet att följa väggarna, vilket är en märklig rekommendation som endast bidrar till ökad otrygghet för synskadade. Det behövs också anknytande ledstråk efter att man lämnat spärrzonen på Stockholm City, för att kunna ta sig till Stockholm centrals fjärr- och regionaltåg samt till uppgångarna till gatuplan. Vidare byter rulltrapporna riktning beroende på hur rusningen av folk förväntas vara. Vi inser att detta kan vara motiverat, men problemet är att det inte fungerar enligt någon förutsägbar regel. Överhuvudtaget är det ett stort problem för synskadade att rulltrapporna inte har ett standardiserat system, så att det antingen är vänster- eller högertrafik som gäller. Om den synskadade resenären visste att det alltid var den vänstra rulltrappan som gick uppåt när resenären kommer nerifrån och den till vänster går ner när resenären kommer uppifrån, så skulle många olyckstillbud kunna förhindras. Nu är det olika på alla stationer. Det minsta som kan begäras är att det finns en regelbundenhet och eftertanke för våra nya stationer på Citybanan. Ett annat problem är att volymen på högtalarna på pendeltågsperrongen är så låg att det är bara tur om en synskadad resenär hamnar så nära att det går att höra utropet gällande vilket spår, slutstation och hur lång tid det är kvar till avgång. Detta borde kunna vara ett enkelt avhjälpt hinder. En till punkt att påpeka är att alla vi som har varit på Citybanans stationer har sett att det starka lampljuset blänker i golvet, vilket gör det svårt för personer med vissa synskador att se och ta sig fram. Det är beklagligt att inte detta heller har tagits i åtanke utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Det finns många positiva inslag som skapar ökad tillgänglighet på Citybanans stationer, nämnvärt är införandet av plattformsdörrar, men

6 2 (2) med enkla medel kan vi göra mycket mer som idag saknas. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län har en tydlig målsättning om att kollektivtrafiken ska vara ett självklart val för resenärer med funktionsnedsättning. Om vi ska kunna leva upp till detta så behöver vi agera när vi blir uppmärksammade om hinder i kollektivtrafiken. Om fler resenärer med funktionsnedsättning kan använda den allmänna kollektivtrafiken avlastas också färdtjänsten till förmån för dem som bäst behöver den. Miljöpartiet och Socialdemokraterna anser att det är av extra vikt att våra nya stationer är i största mån tillgängliga, särskilt en så pass stor och viktig station som Stockholm City. Vi vill därför uppdra till förvaltningschefen att återkomma till Trafiknämnden med en åtgärdsplan för hur bland annat ovan nämnda hinder för synskadade som åker via Citybanans stationer ska hanteras. Vi vill även att det ska ingå en uppföljningsplan för att säkra att åtgärderna har ökat tillgängligheten på stationerna.