Möte nr 7 med SL:s råd för samverkan med länets handikapporganisationer

Transkript

1 1(6) Datum Dokumenttyp Mötesanteckningar Möte nr 7 med SL:s råd för samverkan med länets handikapporganisationer Tid: Torsdag, kl. 10:00 12:00 (förmöte 09:00 10:00) Plats: SL, Lindhagensgatan 100, lokalt T-Centralen Närvarande: Lena Ringstedt Birgitta Flognfeldt Ebba Lundgren Anders Lissegårdh Estelle Bergström Amir Amirriazi Göran Gustafson Leif Pehrson DHR DHR SRF SRF Ylva Preutz Papantoni SL, sammankallande Eva Ness SL, sekreterare Kristian Roslund SL, Chef, ordförande Malin Groth SL, Marknadsanalys, punkt 7 Martin Almgren SL,, punkt 5 Kenneth Svärd SL, Trafikenheten Färdtjänst, punkt 9 Ann-Sofie Chudi SL, Projektkontoret, tittade in en stund Övriga deltagare: Bengt Jansson Lennart Karlsson Mikael Rubinsson Johanna Sund Förhindrade: Carl-Ejnar Blesser Christina Lindwall kansli SRF kansli Blomquist reklambyrå Blomquist reklambyrå

2 2(6) Minnesanteckningar Omkastningar gjordes i dagordningen, men punkterna är skrivna i den ordning de stod på dagordningen 1. Inledning och aktuell information Översyn SL (Kristian Roslund) Kristian Roslund hälsade välkommen. Kristian ersätter Ann-Sofie Chudi som ordförande på mötet. Översynen ska leda till att SL blir en tydligare och effektivare beställare och strateg med hög kompetens. Cheferna på mellannivå blev klara 6/12. De arbetar nu med att kravställa de tjänster som ska kunna sökas från 4/2. Vd Göran Gunnarsson presenterade förslaget på antalet anställda 13/12. SL går från 664 till 565 anställda. Genom bl.a. ändrat arbetssätt. En del uppgifter som SL gör idag ska läggas ut på entreprenörerna. Förhandlingar med facket återstår. Huvudfrågan är om LAS ska följas fullt ut eller om man ska gå mer på kompetens. Då kan det bli aktuellt med trygghetspaket för dem som inte platsar i den nya organisationen genom t.ex. längre uppsägningstider, hjälp att söka ny anställning och avtalspension för dem som är 61+. Det blir 50 chefer mot tidigare 80. frågade hur landstingets beslut om ny organisation för trafikfrågor med en trafiknämnd kommer att påverkar Samverkansrådets arbete. Hur kommer Samverkansrådet in i SL? Hur allt blir i detalj är inte klart ännu, enligt Kristian. Den nya trafiknämnden får representanter. Efter årsskiftet består SL:s styrelse av tre personer, eftersom det måste finnas en styrelse enligt aktiebolagslagen, som SL lyder under. Ann-Sofie Chudi, som kom och hälsade, sa att man inte kommit så långt i diskussionerna att man vet något om hur samverkansformerna kommer att bli med styrelsen och den nya trafiknämnden. 2. Fastställande av anteckningar från föregående möte (Kristian Roslund) Anteckningarna hade skickats ut. Inga synpunkter framfördes. De fastställdes och lades till handlingarna. 3. Plan 2021, 3-årsplan och RiTill information (Ylva) Den långsiktiga planen fram till 2021 togs av SL:s styrelse i november. Nu ska den göras tillgänglig och publik på olika sätt under januari. Planen följs av 3-årsplanen, som fungerar som en intern plan där fokusområden och projket de kommande tre åren framgår mera i detalj. Troligen får Samverkansrådet ny remissversion av RiTill i morgon. Synpunkter ska vara inne i början på januari. 4. Tillgänglighetsnummer hos SL Kundtjänst information (Ylva) På Samverkansrådet 4/11 diskuterades kring det speciella nummer som finns för synskadade till SL Kundtjänst. Frågan har också diskuterats i resursgruppen. Förslag från Bengt Stenberg att upprätta ett nytt tillgänglighetsnummer, som kan användas av andra än synskadade. Det gamla numret används även av personal. Det bör tas bort och ersättas med ett tillgänglighetsnummer, som kan används av alla med olika

3 3(6) funktionsnedsättning. SL vill veta vad Samverkansrådet tycker innan frågan tas vidare. tycker det är ett bra förslag. Flera grupper än synskadade behöver ett sådant nummer. Det är viktigt att SL hittar former för att undvika att ett sådant nummer sprids till den stora allmänheten. SRF menar att en anledning till att nuvarande nummer inte fungerar är att det inte syns vilken grupp människor det är som ringer. De som svarar på specialnumret ska vet vem det är som ringer och ha utbildning för den typ av frågor som ställs. Inte hänvisa till SL:s webb utan kunna beskriva gångvägar t.ex. SL måste kravställa vilka kunskaper personalen ska ha. Hörselskadade kan ha problem att höra vad den som svarar säger. Viktigt att de talar tydligt och långsamt. Om Samverkansrådet tycker det är OK med ett speciellt tillgänglighetsnummer, får informationsgruppen arbeta vidare med hur vi kommunicerar ut det och vad de som svarar ska kunna, sa Ylva. Mötet svarade OK. Bra att informationsgruppen tittar vidare på detta, summerade Kristian. 5. Yttre högtalarutrop information (Martin Almgren) Martin Almgren informerade. Installationerna fortsätter och ska vara klara i början på SL har fått bullerklagomål från boende. Nu har SL anlitat en specialist på akustik för att se till att tillgänglighetskraven uppfylls och minimerar problem för boende. I ett första steg volymjusteras utrustningen på alla bussar. Det är viktigt att höra vad som ropas, men boende ska inte behöva störas av för höga utrop. Problem med kalibreringsvärden + barnsjukdomar i högtalarsystemet är åtgärdade. SL justerar även den för långa pausen i utropet mellan linjenummer och destination. Trolig fortsatt avstängning mellan Krav på bullerstörning under den perioden är tuffare. Med dagens teknik uppfyller vi inte myndighetskraven. SRF undrade om kraven på ljudnivån mellan är lagstadgade eller generella myndighetskrav. De riktvärdena som tillämpas är lagkrav, svarade Martin. SL har testat lägre ljudnivåer, men inte hittat något bra läge. Utropen ska höras i hela trafikmiljön. SRF vill lyssna på dessa nivåer för att kunna tala om att de är tillräckliga eller ej. Olika riktvärden styr bussbuller och högtalarutrop. Högtalare räknas som industribuller och har hårdare riktvärden, enligt Martin. SL går efter värden från ett fall som tolkats av miljöförvaltningen. SRF tycker SL ska överklaga beslutet, vilket SL inte vill, då utgången är osäker. SRF tycker de boende borde störas mera av buller än högtalarutrop. Det anses lättare att vakna av talat ljud än motorljud. Det är därför dessa riktvärden finns. Samma riktvärden gäller för högtalarutrop på järnvägsstationer, svarade Martin på fråga från SRF, men människor bor närmare hållplatser än järnvägsstationer. Eftersom bussförarna själva kan göra yttre högtalarutrop tycker SRF att förarna kan göra det när de ser en person med vit käpp. Kristian avslutade med att tack Martin för en bra redogörelse för hur SL jobbar med frågan. SL jobbar vidare med frågan. Ärendet finns på bevakningslistan..

4 4(6) 6. Kommunikation Alla reser olika (Blomquist reklambyrå) se bilaga Mikael Rubinsson presenterade sig och sin kollega Johanna Sund. I projekten om tillgänglighet har man arbetat tillsammans med Ingegerd Almén och Ylva. För att alla skulle förstå budskapet ville man undvika att vara alltför politiskt korret. Det var viktigt att inte peka ut en viss grupp, inte skryta, utan bara visa på att man kan resa lättare tack vara tillgänglighetsarbetet. En bilaga till Metro med intervjuer av personer med olika funktionsnedsättningar och tips hur medresenärerna kan underlätta resan för dem med funktionsnedsättning. Annonser med budskap som stack ut litet togs fram och visades i Metro och i PRO:s tidning, bl.a. med texten Rör du dig knackigt eller Hör du dåligt. Skyltar på bussar med budskap som Vi som älskar hästar sitter längst bak, Alla med fyra ben går längst bak. Stor vikt lades på ett tydligt budskap utan pekpinnar. Vid en utställning på Spårvägsmuseet fick man testa på hur det är att resa med SL med olika funktionsnedsättningar som syn, hörsel, rörelse osv. Trycksak togs fram på engelska och talad, dock inte blindskrift, till dem som berörs av dessa resor. SL var med på Seniormässan, SL veckan. Information finns på webben, en ny blogg för tillgänglighetsfrågor. Allt inom ramen för konceptet att alla reser olika. Ulrika Voghera undrade över hundar längst bak. Varför finns inte den digitala minutpassningen på nya hållplatser? Enligt Ylva var idén är att alla djur ska vara längst bak i bussen. SL måste hitta bra sätt att kommunicera det på. föreslog skyltar på hundar längst bak. Dynamisk trafikinformation till mars 2011 sätts 1000 nya skyltar upp på större hållplatser med ny pratorinformation. Varför annonserades inte i Läs- och taltidningen, undrade SRF? Enligt Ylva är det en stor fråga som bl.a. gäller SL:s generella sätt att kommunicera. I Tillgänglighetsplanen är det stort fokus på information och kommunikation. SL vill täppa till de luckor som finns eller funnits hittills. SL var nära att få bemötandepriset för sitt strukturerade tillgänglighetsarbete av SLL. Spårvägs City och M/S Ballerina bidrog till att SL inte fick priset. SL fick en hedersomnämning i form av Årets uppmuntran 2010 och möjlighet att ställa ut 18/1 i landstingshuset. Kristian tackade Mikael och Johanna. Vi får glädjas åt uppmuntran. Med en så stor verksamhet som SL har kan det bli fel någon gång. 7. Resultat, undersökning om tillgänglighet, PTS och HI (Malin Groth) se bilaga Malin Groth på SL:s Marknadsanalysavdelning presenterade sig. HI (Hälsoinstitutet) har genomfört mätningar sedan 1967 tillsammans med PTS (Post- och telestyrelsen). Undersökningen görs två gånger per år. Vid senast mätningen fick SL lägga med några frågor. Frågorna handlar mycket om kommunikation. Man får anmäla intresse att vara med i panelen, varför utfallet inte är helt representativt. Fler och fler har anmält intresse att vara med. Enkäten går ut till 1000 personer i hela landet, av dessa svarade totalt 558 och 204 i Stockholm. Marknadsföringen av

5 5(6) mätningarna går via handikappförbunden, enligt Malin. Ingen på Samverkansrådet hade hört talas om undersökningarna. Alstra har tagit fram enkätfrågorna som är anpassade för personer med olika funktionsnedsättning. Unga är underrepresenterade. SRF tycker det är konstigt att andelen missnöjda varierar från ca en fjärdedel i vissa undersökningar och en tredjedel i andra undersökningar. Vilka slutsatser drar ni? SRF undrade också hur låg procent missnöjda som är rimligt? SL strävar efter att ha max 10 % missnöjda i sina undersökningar. Litet underlag kan ge missvisande siffror. vill veta hur man kommer med i undersökningspanelen. HI rekryterar via de olika handikappförbunden, enligt Malin. Den här undersökningen är en av flera, som kan ge oss idéer om vilka områden vi bör arbeta mera med. SRF ifrågasatte resultatet för nöjda färdtjänstresenärer, eftersom man frågar om den senast genomförda resan. Om var 10:e färdtjänstresa inte fungerar, är han/hon inte en nöjd kund, vilket då inte framgår. Kristian svarade att i stora undersökningar får man ett mera representativt urval. 8. Buss 2010 och Tillgänglighetsbilaga (Ylva) Under hela 2010 har Ylva arbetat tillsammans med Västtrafik och Skånetrafiken för att få in högre tillgänglighetskrav i Buss 2010-bilagan. Arbetet har gått trögt och f.n. finns ingen överenskommelse. Nu gör SL, Västtrafik och Skånetrafiken en egen bilaga, som man hoppas blir en bilaga bredvid Buss 2010-dokumentet i framtiden. Förslaget skickas ut på remiss i januari. I förslaget har man utgått dels från dagens krav och kraven för typfordon för spår, då man tycker att kraven är desamma för buss. SL kommer att ställa högre krav oavsett om vi får in det i Buss Vi hoppas att Västtrafik och Skånetrafiken också gör det. Tillsammans representerar vi 80 % av kollektivtrafiken i Sverige, vilket ger styrka. SL har träffat busstillverkarna och berättat om mål och specifika krav på fordonen ur ett tillgänglighetsperspektiv. Tillverkarna tycker inte kraven är omöjliga. Bussbranschen har krav på sig att bli mera likriktad om hela EU och tycker det är besvärligt att Sverige och SL har högre krav. Annars sker ingen utveckling tycker SL. Inom vissa områden har utvecklingen tyvärr gått tillbaka (podestrar nämdes). Enligt Ylva har VD meddelat Svensk Kollektivtrafik och Bussbranschens riksförbund att om inte branschen kommer överens ställer SL egna krav. Kristian avslutade med att säga att utvecklingen ändå går framåt. 9. Information från Färdtjänsten (Kenneth) Upphandlingen för specialfordon överprövad. Den juridiska processen pågår för prövningstillstånd i Kammarrätten. Även om ett godkännande dröjer är Kenneth inte orolig. Bra med anbud för bårresor, som man hoppas ska fungera från årsskiftet. Närtrafiken har också fått in bra med anbud. Det rör sig om mindre fordon och inte de röda bussarna, som går som vanligt. Färdtjänstens resurser är hårt ansatta på julaftonen. Förra året gjorde julresor. Om snön fortsätter att falla kan det bli problem.

6 6(6) Ambitionen är att så många som möjligt ska kunna resa på julafton. Ett problem är att många färdtjänstresenärer endast reser just på julafton. Då kan vaneresenärerna få litet bekymmer. SRF är inte nöjda med Taxi Transfer och man har skickat skrivelse till SL:s vd, som lovat svar. Kenneth lovade att både skrivelsen och ljudfilen skulle skickas ut med anteckningarna. Kenneth skickar underlag till Eva Ness. 1 instämmer i SRF:s synpunkter avseende Taxi Transfer. 10. Övrigt vill att bevakningslistan skickas ut tillsammans med protokollet. OK enligt Ylva. Deltagare från Samverkansrådet hade fått en dragning kring ombyggnaden av Slussen av Stockholm Stadsbyggnadskontor. Det är inte aktuellt för Samverkansrådet i dagsläget. När SL blir mer engagerade i projektet räknar Samverkansrådet med att få information och kunna följa utvecklingen. SL:s projektledare är Maria Håkansson, som bör snappa upp frågorna. Punkten till bevakningslistan Slussens ombyggnation..ulrika Voghera tycker att förarna ska uppmärksamma att ungdomar ofta sitter på platsen märkt med gubbe med käpp. Dekalen petas ofta bort, borde kunna skruvas dit. Dekaler ska finnas på plats innan fordonen sätts i trafik. Vi följer upp och påpekar detta, svarade Ylva 11. Nästa Samverkansrådsmöte 17 mars 2011 Alla hade noterat att mötet blir den 17 mars. 12. Nästa möte mellan Samverkansrådet och representanter från SL:s styrelse eventuellt 20 januari 2011 Eftersom läget är så oklart och inte lär bli klart till den 20 januari, beslutades att skjuta på mötet med politikerna till februari/mars när vi vet mera. SRF framförde tack till dem som slutar i Samverkansrådet för deras arbete. :s Lena Ringstedt slutar och kommer att sakna SL, som hon tycker gjort ett mycket gott arbete, även om det också blivit en och annan dikeskörning. Synd att SL inte fick bemötandepriset för sitt strukturerade tillgänglighetsarbete av SLL. Ambitionen och viljan är god. Lena önskade dem som är kvar lycka till!! Kristian Roslund tacka för dagens möte och för bra deltagande. God Jul och Gott Nytt År! Antecknat av Eva Ness 1 Jag är rädd att jag inte hängde med riktigt här. /Eva