Minnesanteckningar från möte nr. 3 med TFs råd för samverkan med länets organisationer för funktionshinderfrågor

Transkript

1 1(7) Handläggare Eva Ness 6 Minnesanteckningar från möte nr. 3 med TFs råd för samverkan med länets organisationer för funktionshinderfrågor Tid: Torsdag 18 september 2014, 13:00 16:00 Plats: TF på Lindhagensgatan 100, konferensrum T-Centralen Deltagare: Från organisationerna: Amir Amirriazi, DHR Birgitta Flognfeldt, H SO/RTP-S Britt-Marie Färm, HSO/Mag- och tarmföreningen Göran Gustafson, SRF Jaan Kaur, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Leif Pehrson, SRF Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli Från trafikförvaltningen: Stefan Wallin, Sektionschef, SU/Sektion Ditte Kahlström Janson, Tillgänglighetsexpert, SU/Sektion Åsa Tivelius, Avtalscontroller, Enheten för sjötrafik (WÅAB) (punkt 4) Göran Malmsten, Chef för enheten för sjötrafik (WÅAB) (punkt 4) Karin Crawford, Redaktör, Ledningsstaben/Kommunikation (punkt 2) Dan Lorentzon, Revir (reklambyrå) (punkt 2) Gunnar B (??), Revir (reklambyrå) (punkt 2) Andreas Adelman, Konsult, TA/Försäljning och kundservice Carina Kling, Kommunikationsstrateg, FUT (punkt 3) Leif Thies, medlyssnar från projekt C30 (punkt 2) Eva Ness, Sektionsassistent, SU/Sektion Förhinder: Inge-Britt Lundin, HSO Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(7) Tomas Hellström, HSO/Stockholms dövas förening Hamaddah Mansour, SRFs kansli Mötesanteckningar 1. Inledning och godkännande av dagordning Stefan Wallin hälsade alla välkomna till dagens möte. Karin Crawford ersätter Lena Thaung Lindén i frågor om hållbar utveckling. 2. Presentation av Gult är fint Karin Crawford (se bilaga) Extra mycket ska satsas på att göra trafikförvaltningens tillgänglighetsarbete känt bland dem som har behovet, men även bland andra målgrupper som t.ex. medresenärer, som också är viktiga för att det ska bli enklare att resa. Samarbete sker med reklambyrån Revir. Trafikförvaltningen vill att alla som reser med kollektivtrafiken ska bli medvetna om att det görs mycket. Och att man ska förknippa gult med tillgänglighet. Gult är en kontrastfärg som används mycket. När texterna är klara får organisationerna se dessa. Ny dekal för prioriterade platser utökas med piktogram för gravid kvinna och person med gipsat ben för att påminna om att flera kan behöva dessa platser. Dekalen förses med en gul rand för att poängtera att gult är tillgänglighetsfärgen. På dekalerna kommer det även att finnas text på engelska (Priority seats). Dekalernas placering är anpassad för att inte skymma kameror som används i vagnarna. Skyltarna blir tydligare än tidigare. De gula markeringarna på sätena i pendeltågen kommer att finnas kvar. HSO tycker det är bra om markeringarna är enhetliga. Kampanjen syns först i de nya tunnelbanevagnarna. Dekalerna och piktogrammen kommer att finnas i alla tunnelbanevagnar. Trafikförvaltningen får återkomma om likvärdiga dekaler. SRF efterlyste taktila markeringar på ledstängerna för de prioriterade sittplatserna, samt även punktskrift. Viktigt att prioplatserna blir tydliga även för dem som ser dåligt eller inte alls. Trafikförvaltningen återkommer i dialog med SRF hur man lätt ska kunna hitta prioplatserna även som synskadad. En folder ska tas fram. Hur sak en sådan folder delas upp? Efter piktogram med kapitlen avdelade med rullstol, barnvagn etc. där man utifrån olika behov beskriver att hur man ska resa i trafiken? Eller ska foldern beskriva resandet efter trafikslag? En trafikslagsbaserad folder ska visa hur det fungerar vid hållplatser, ombord på bussar och tåg mm. HSO tyckte att de som inte har någon flik i foldern kan känna sig förfördelade. Bättre med trafikslag. SRF förordade piktogramförslaget. Man bör tänka efter vilka som behöver foldern. HSO tycker det blir för många flikar. SRF tog upp tillgänglighetsanpassning av reseplaneraren då man i resandet skulle utgå från behovet och inte från funktionsnedsättningen i sig, då kanske foldern ser annorlunda ut. Hörbar information? Vi får testa och prova, enligt Ditte Kahlström Jansson och se var vi landar. SRF tycker att man ska diskutera om det går att ta fram en folder utan flikar. Informationen som finns i reseplaneraren bör vara densamma i andra kanaler. Det bör även finnas information om

3 3(7) att man kan få glutenfria buller på WÅABs båtar, enligt SRF. Smått men viktigt som gör att resan känns mera tillgänglig. Enligt HSO har Västra Götaland andra indelningar, som genomsyrar allt deras tillgänglighetsarbete. Trafikförvaltningen undersöker. Trafikförvaltningen vill ha input och idéer från organisationerna. SRF berörde SL-kartan som bör göras helt tillgänglig för synskadade. Ditte Kahlström Jansson skickar bilder till Leif Thies. HSO tycker att alla bör använda samma gula markeringar. Tog de gula prickarna på sätena på pendeltågen som exempel. Trafikförvaltningen höll med. Nackdelen med prickarna är att man inte ser dem när någon sitter där. 3. Information E24 pendeltågstrafik och drift tillgänglighetskrav och social hållbarhet Andreas Adelman (se bilaga) Andreas Adelman är konsult och arbetar som kravställare i E24 upphandling av nya pendeltågsavtalet, avseende tillgänglighetskrav och social hållbarhet. Först gjordes idé och förstudie. Upphandlingen har påbörjats och sekretess råder. I det nya avtalet ska den framtida entreprenören även ta hand om förvaltning av depåer och därmed också fordonen. Personalen följer med över i ett nytt avtal. Enligt Järnvägsförordningen måste det finnas tågvärdar på pendeltågen. SRF frågade hur trafikförvaltningen säkrar att de som inte har vunnit, fortfarande sköter sig ordentligt även sista året, speciellt för dem som har hand om underhåll. Trafikförvaltningen gör besiktningar. har lämnat över stafettpinnen till Program och upphandling. Förfrågningsunderlaget beräknas gå ut 16/10. Anbudstiden löper till mitten på mars Under våren 2015 granskas anbuden. Beslut hösten Trafikstart beräknad till Då inträder ett års övertagandeprojekt. Avtalet gäller 10 år med option på 4 5 år. Projektet koordinerar den kunskap som finns ute på sektionerna. DHR frågade vilken RiTill, som gäller när avtalen blir så långa. Enligt trafikförvaltningen är det alltid vid var tid gällande RiTill som ska gälla. Entreprenören ska dessutom vara behjälplig i tillgänglighetsarbetet. Sådant som inte har fungerat, har man tagit höjd för i nya RiTill. När trafikförvaltningen vill ha organisationernas synpunkter får berörda skriva på sekretess innan diskussioner genomförs. DHR frågade om man ska behöva vänta på fungerande ramp på pendeltågen i 15 år. Trafikförvaltningen ska ta ställning till om den ramp som finns på X60B även kan monteras på de gamla tågen. Frågan hör inte hemma i den här upphandlingen, eftersom den inte omfattar fordon. Utbildningskraven i upphandlingarna är helt nya. Utbildning ska även ske i social hållbarhet, inte enbart tillgänglighet, utan också jämställdhet och jämlikhet. I paketet tas höjd för att olika bitar ska ingå. Trafikförvaltningen återkommer till organisationerna om detta. Frågan om ersättningstrafik har inte beslutats ännu. Enligt trafikförvaltningen hade trafikverket ansvaret för den ersättningstrafik som inte hade fungerat vid avstängning av tågtrafiken vid Spånga bl.a., som berördes av HSO. HSO frågade hur man gör det enkelt för personer med funktionsnedsättning och äldre personer att köpa biljett. Frågan är inte löst men möjligheten att köpa biljett över disk kommer att finnas. Frågan ägs av trafikavdelningen. De ska se till att det finns personal på andra platser än bara i spärren.

4 4(7) Trafikförvaltningen ställer kravet i upphandlingen att blivande entreprenör ska följa vid varje tid gällande ny version av RiTill. Vid större justeringar kan det bli förhandlingar och ev. tilläggsavtal. Skyltarna, som ska visa var tågvärdarna står, är inte är tydliga, enligt DHR. Det bör även finnas bra hänvisningsskyltar vid hissarna. Vem betalar? I framtida avtal är det entreprenören, om kostnaderna är rimliga, enligt trafikförvaltningen. I avtalstexten ska det stå att entreprenörerna ska arbeta med tillgänglighetsutveckling. Entreprenörerna tar risker. Trafikförvaltningen ska inte behöva tänka på hur hög kostnaden kan bli. Underhållet på stationer och plattformar är inräknat. Snöröjningen ska fungera både på plattformarna och vid ingångarna på stationerna. Trafikverket sköter snöröjningen av stationer och plattformar, enligt trafikförvaltningen. Övriga ytor ansvarar entreprenören för. Enligt SRF bör man fundera på hur det ska se ut runt stationerna och arbeta mot att hitta bra lösningar. Joakim Swahn, tillgänglighetskonsult, stärker upp arbetet under remisstiden. Joakim Swahn har bl.a. varit med i tillgänglighetsarbetet för C30 och ska granska förfrågningsunderlaget gällande social tillgänglighet och hållbarhet. 4. Hur säkras att sjötrafikfrågorna kommer med i alla olika möten Åsa Tivelius och Göran Malmsten Trafikförvaltningens mål är att arbeta för att tillgänglighetsfrågorna kommer med i alla trafikslag. Nya RiTill innehåller kapitel om sjötrafik, som gör att frågorna måste tas upp i relevanta möten. Vid möte den 25 september ska man bestämma hur arbetet ska läggas upp. Stort fokus kommer att läggas på att dessa frågor ska komma med i alla sammanhang. Historiskt har WAÅB haft en lyckosam hantering när man skött dessa frågor själva, enligt Göran Malmsten. Nu blir WÅAB ett trafikslag i trafikförvaltningen som t.ex. buss och tunnelbana när WÅAB blir en trafikslagssektion från 1 januari Då behandlas tillgänglighetsfrågorna som idag genom och trafikavdelningen. DHR frågade vem som ska jobba med organisationerna när Åsa Tivelius, som gjort ett jättebra jobb, men inte hinner med att komma till mötena. Det är en av frågorna som ska behandlas på mötet om hur man kan effektivisera arbetet kring frågorna så att de fungerar bra och kommer upp i rätt sammanhang. Hela resan-visionen oavsett vilket trafikslag och kopplat till andra trafikslag vill förvaltningen få till. Ett jobb som vi har framför oss. Trafikförvaltningen återkommer till organisationerna. Organisationernas resa med elbåten Sjövägen planerar Åsa Tivelius för och mejlar förslag på datum till organisationerna. På fråga från förvaltningen om det är något annat organisationerna tycker att förvaltningen ska tänka på, svarade SRF att de tycker att samarbetet i huvudsak fungerar bra. Tillgänglighetsfrågorna finns på kartan. Sjötrafikfrågorna kommer att växa in i arbetet på ett bra sätt. Sedan kommer organisationerna att vara missnöjda även om man gillar WÅAB. DHR tycker också att samarbetet fungerat bra, men att organisationerna är oroliga för att sjötrafikfrågorna tappas bort. Organisationerna har inte fått någon information som man ev. skulle kunna ha synpunkter på. WÅAB frågor kan tas upp i resursgruppen. Anders Lissegårdh var mycket nöjd efter en resa han hade gjort. Men när Anders Lissegårdh hade gjort en resa tillsammans med Jaan Kaur, var Jaan Kaur inte lika

5 5(7) nöjd då en av ramperna var mycket brant. När rullstolen kom på glid, fick Jaan Kaur hjälp av två damer. Personalen hade inte agerat. Det fanns ingen personal vid Slussen som kunde hjälpa till, vilket var märkligt. Enligt Göran Malmsten är det frågan om två olika tekniska lösningar vid Djurgården och Slussen. Rampen vid Slussen måste ställas in rätt, för att det ska fungera bra. Enlig Jaan Kaur kom inte båten helt intill kajen när han skulle gå av. Göran Malmsten tar med sig synpunkterna till trafikentreprenören och ser till att de ställer in rampen rätt. Det finnas personal på plats. HSO framförde att det är viktigt att tiden stämmer vid anslutning färdtjänst, buss och båt så att man slipper sitta och vänta länge. Finns det någon lösning för bryggorna Mälartrafiken? Nej, svarade WÅAB. Intressant med resor från ett färdsätt till ett annat. Det ska förvaltningen ta upp. Enligt SRF kan man fortfarande få sitta i Sandhamn och vänta på färdtjänsttaxi eller buss för att det inte finns något samband. 5. Information från Förvaltning för utbyggnad av tunnelbana (FUT) Carina Kling Carina Kling arbetar med kommunikation och information på FUT. Ett 40-tal personer arbetar f.n. på FUT. Visade bilder på hur tunnelbanenätet kommer att se ut ca Gula linjen från Odenplan till Arenastaden blir en helt ny linje. Blå linjen kopplas mot Hagsätralinjen och Hagsätra blir blå istället för grön, som den är idag. Barkarby blir en knutpunkt för olika typer av spårtrafik, då även tunnelbanan kommer dit. Anledningen till att det görs en utbyggnad av tunnelbanan genom den stora förhandlingen, är att Stockholmsregionen växer med ca två SL-bussar per dag. Rekordsnabb förhandling genomfördes med berörda kommuner. Om de bygger bostäder bygger landstinget tunnelbana. Avtalet är undertecknat av staten, Stockholms läns landsting och de kommuner som berörs av tunnelbanesträckningen. T-Centralen och Slussen är tungt belastade. Genom dragning mot Hagsätra knyts de södra delarna av länet ihop. Del av finansiering kommer ske via ökad trängselskatt, som även införs på Essingeleden. De fyra sträckningarna beräknas vara klara Kommunerna jobbar för fullt för att få igång bostadsbyggandet. Linjerna kommer gå under jord. Bostäderna byggs ovan jord. Landstinget står för tåg och depåer. Samråd om sträckningar och stationer. En teknikkonsult jobbar med bästa sträckningar för spåren och bästa läge för stationer. Öppna samråd genomförs för de olika sträckningarna. Organisationerna är remissinstans och får gärna höra av sig till FUT. Samrådshandlingar för två samråd, som ska hållas i år kommer att skickas ut. FUT har egen hemsida, där allt information läggs ut, svarade Carina Kling DHR, som vill ha en länk på sl.se till FUTs hemsida. Det finns ett avtal om samarbete mellan FUT och trafikförvaltningen. RiTill är grundläggande för arbetet med tillgängligheten samt att man har många avstämningsmöten med deltagare från de båda förvaltningarna. Tunnelbanesektionen är med i arbetet. Thomas Sträng på sektion Trafikoch infrastrukturutveckling är koordinator åt FUT. Ylva Preutz Papantoni ägnar 15 % av sin arbetstid åt FUT. Hur försäkrar FUT att alla får veta att samråd kommer att ske och att man kan lämna synpunkter, frågade SRF. Genom annonsering och information kommer att skickas ut till organisationerna. FUT hoppas att medierna ska visa intresse och skriva om detta. FUT är

6 6(7) tacksam för möjligheten att ha organisationerna som informationskanal. Dessutom ska FUT gå ut med en enkel, digital enkät med generella frågor. Man ska också gå ut till taltidningar i länet. Viktigt att man tänker på att informationen ska nå ut till så många som möjligt, enligt SRF. Eva Ness skickar lista med uppgifter på organisationerna till Carina Kling för utskick. 6. Information om cykelutredning Ditte Kahlström Jansson Mötet den 13 oktober är mellan 12:30 14:30. DHR hade fått andra uppgifter. Ditte Kahlström Jansson kollar och återkommer. Säkerhet har tagit fram en riskanalys för hjälpmedel i kollektivtrafiken. En del i större utredning gällande risker, där organisationerna kommer in. Organisationerna kommer att få träffa konsult som ska hjälpa Thomas Ojala med utredningen. Fokus och diskussion ska tas upp på mötet 13 oktober. Vilka risker ser organisationerna om folk t.ex. får ta med sig cyklar på tunnelbanan, in på stationerna och in i fordonen. Det är viktigt att organisationerna lämna synpunkter. De som inte kan komma kan mejla synpunkter till Ditte Kahlström Jansson. Projektet har valt att begränsa utredningen till tunnelbanan. Arbetet görs, då politikerna vill att man ska kunna ta med sig cyklar i de ombyggda tunnelbanevagnarna. DHR påpekade att det är problem på pendeltågen idag när det gäller prioriterade platser. Problem med cyklar på pendeltågen ingår inte i det här arbetet. Efter tunnelbanan kan man koppla på andra synpunkterna till det arbetet. Alla synpunkter kan diskuteras på mötet den 13/ Presentation nollmätning Ditte Kahlström Jansson Trafikförvaltningen har genomfört en nollmätning för att ta reda på vad folk vet om vårt arbete med tillgänglighet. Det finns massor med information, som organisationerna gärna får ta del av. Alla trafikslag ingår i mätningen. I kommunikationsplanen för ingår arbetet med att ta reda på vad alla veta om vårt arbete med att göra kollektivtrafiken mera tillgänglig för alla. En nollmätning görs för att ta reda på vad folk tycker och för att få veta vad man står idag. Man får ett utgångsläge som sedan ligger till grund för en ny mätning om 1 2 år för att då få se om kunskapen om vårt tillgänglighetsarbete har ökat. I kommunikationsplanen finns mål inlagda för vissa grupper som trafikförvaltningen inte har kännedom om. Nollmätningen är till för att kunna justera målen efter verkligheten. Det finns en panel på 125 personer med olika funktionsnedsättningar, berättade Ditte Kahlström Jansson. Det har kommit in flera nya. 101 har svarat äldre inom spannet år. Genom den här mätningen vet vi vad vi ska jobba med, Målet bör vara att 100 % ska känna till det tycker SRF. Ditte Kahlström Jansson tar med sig synpunkterna till Ylva Preutz Papantoni. Det finns t o m personer med funktionsnedsättning som inte känner till att det finns ledsagning. Gult är fint-kampanjen känns helt rätt i tiden. HSO vill ha frågorna för att prata vidare i organisationen. SRF undrade över sammansättning på tillgänglighetspanelen. Det är Markör som har det underlaget, svarade Ditte Kahlström Jansson. Det är en övervikt av personer från Astma- och Allergiförbundet, varför vi behöver få in flera andra grupper i panelen. Konsulterna får gå insiktsutbildningen på obetald tid. Det är svårt att få till 100 %, då omsättningen på konsulter är stor. Broschyren om Gult är fint ska gå ut till

7 7(7) färdtjänstresenärer. Vi måste få hjälp med spridningen så att äldre får veta att de kan resa med oss. 8. Presentation typresor Ditte Kahlström Jansson Typresor innebär att 10 personer med någon form av funktionsnedsättning och 10 observatörer gör 10 exakt lika resor. Frågan är om vi ska fortsätta genomföra typresor? Är det värt det? Hur ska vi redovisa nyckeltal? Under årens lopp har förväntningarna ökat då kanske resultatet inte blir det man önskar sig, enligt HSO, som också tycker det behövs flera resor för bättre resultat. Om man inte följer samma personer över åren blir ju siffrorna preliminära tyckte SRF. Att göra statistik av ett sådant underlag är tveksamt. HSO tycker det finns något att arbeta vidare med och det är bra att kunna berätta för medlemmar att det finns. Organisationerna kan få ta del av ytterligare underlag. Enligt Anders Lissegårdh finns det tyvärr medlemmar som tycker att Anders förstör för dem, genom att resa med kollektivtrafiken. Idag är typresor ingen bra mätmetod. Det var ETT försök att mäta. Trafikförvaltningen har frågat runt i landet och det finns ingen annan metod, enligt Stefan Wallin. HSO frågade om det finns några allergiker eller personer med kognitiva besvär i undersökningen. Vid mätningen 2011 fanns 2 personer med kognitiva nedsättningar men det påverkade resultatet på ett för positivt sätt så att det inte gick att jämföra resultatet med mätningen från Tillgänglighet för personer med kognitiva svårigheter behöver mätas med andra parametrar än tillgänglighet för personer med t.ex rörelsehinder. SRF tycker det är bra att mäta hur folk upplever tillgängligheten. Trafikförvaltningen återkommer i frågan. Ditte Kahlström Jansson har v b HSOs fråga om hur förarna ska bete sig. till entreprenören Keolis. 9. Frågor från organisationerna SL Webb - SRF När SL Webb skull arbetas om fick organisationerna kolla, testa och lämna synpunkter. SRF tycker inte att man har tagit vara på synpunkterna. Varför fick organisationerna frågan när de ändå inte bryr sig om synpunkterna som kommer in? Så ska det inte gå till. Bussförarutbildning vet inte vad som sades i den frågan. Kommentar på Svenska dagbladets artikel i dagens tidning angående SLs dåliga ekonomi. Ingen hade hunnit läsa artikeln. Det är en politisk fråga hur resurserna ska tas fram och trafikförvaltningen vet idag inte vad som ev. kommer att beslutas. Den skattefinansierade delen har minskat genom åren från tidigare 50 % till idag ca 45 %. Stefan Wallin tackade deltagarna för kloka kommentarer som gör att arbetet utvecklas dag för dag och avslutade mötet. Antecknat av Eva Ness