Minnesanteckningar från möte nr 4 med FTs samverkansråd för länets handikapporganisationer

Transkript

1 1(2) Handläggare Eva Ness eva.ness@sll.se Minnesanteckningar från möte nr 4 med FTs samverkansråd för länets handikapporganisationer Tid: Torsdag, kl. 13:00 16:00 (förmöte HK-organisationerna 12:00 13:00) Plats: Konferensrum T-centralen, Lindhagensgatan 100, Deltagare: Från Handikapporganisationerna: Britt-Marie Färm, HSO/Mag- och tarmföreningen Karin Lemberg, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-s Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Leif Pehrson, SRF Lasse Persson, HSO/NHR Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Göran Gustafson, SRF Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli Från TF Jens Plambeck, Avdelningschef Ylva Preutz Papantoni, Strategi Socialt ansvar, Tillgänglighet, SU/ Martin Jägerbert, Gruppchef Färdtjänsttillstånd Åsa Tivelius, Teknisk inspektör med ansvar för bl.a. tillgänglighet, WÅAB (punkt 3 a och b) Anna-Maria Landström, Specialist kvalitetsstöd, TA/Försäljning och Trafikkompetens/Verksamhetsstöd och uppföljning (punkt 5 a) Essan Tehranipour, Projektledare Station Lokalbana Buss, PU/Projekt (punkt 5 c) Sara Nordenskjöld, Samhällsplanerare, SU/Planering (punkt 7) Christian Löf, Affärsstrateg, SU/Affärsutveckling (punkt 6 och 7) Tomas Ojala, Brand- och räddningsexpert, Ledningsstaben/Säkerhet (punkt 8) Pia Krantz, Konsult, TA/Försäljning och trafikkompetens (punkt 9) Eva Ness, Sektionsassistent, SU/ Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(2) Förhinder: Tomas Hellström, HSO/Stockholms dövas förening Heidi Nordin, HSO/RBU Jaan Kaur, DHR Minnesanteckningar 1. Inledning Ordförande Jens Plambeck öppnade mötet och hälsade välkommen. Dagordningen gicks igenom och godkändes med tillägg för Övrigt b) och c), som Jens Plambeck föreslog skulle tas upp i samband med lämplig punkt på dagordningen. 2. Text om konsekvenser för personer med funktionsnedsättning i tjänsteutlåtanden Ylva Preutz Papantoni Det är rubriken Konsekvensbeskrivning för människor med funktionsnedsättning, som handikapporganisationerna efterlyser. När TF bildades började man bl.a. använda SLLs mallar. Då föll en del rubriker bort. Eva Ness, Ditte Kahlström Jansson och Ylva Preutz Papantoni arbetar med att gå igenom alla mallar för att se vilka som behöver kompletteras. De texter som funnits tidigare har varit av varierande art. Nu kommer det att finnas skuggad informationstext om vad som ska stå under rubrikerna. När skrivningarna är klara kommer förslagen att lämnas över till dem som ansvarar för mallarna för godkännande av texterna. Sedan genomförs ändringen. Det kan dock ta lite mer tid än väntat då varje mall har olika ägare och måste godkänna ändringen. Rubriken kommer att ändras till att handla om hela Social hållbarhet med undertext som preciserar bla tillgänglighet. 3. Upphandling av skärgårdstrafiken Åsa Tivelius a) Begäran om att få vara med i god tid i kommande upphandling (HSO) Åsa Tivelius började på WÅAB 1 oktober och ska bl.a. arbeta med tillgänglighet, miljö och teknik. Upphandlingar som sker nu gäller 1 2 år. När WÅAB i framtiden får beslut om att sätta igång en ny upphandling kommer man att följa alla de olika processerna om TF har. Handikapporganisationerna kan skriva på sekretess, som alla andra, för att vara med i delar av en upphandling om behov finns. T.ex. bygger SLLs tillgänglighetsprogram Mer än bara trösklar på FN-konventionens intentioner som innebär att samråd ska ske med människor med funktionsnedsättningar för att kunna bevaka tillgänglighetsfrågorna. Åsa Tivelius hade stämt av med Göran Malmsten. Nästa WÅAB upphandling kommer att genomföras som för vilket annat trafikslag som helst. SRF tycker det är angeläget att politikerna ger upphandlarna mera tid och tog pendelbåtarna som exempel, där det gått väldigt snabbt och där båtarna inte är speciellt tillgängliga. Färdtjänstkort gäller på alla WÅABs båtar och på de båtar som kör för WÅAB utom Cinderella, från april Från april införs SL Access på WÅABs båtar. Taxan blir dock annorlunda. När det gäller ledsagare reser dessa gratis i landtrafiken. Samma regler gäller för sjötrafiken. Handikapporganisationerna förutsätter att RiTill beaktas vid upphandling. Ett nytt kapitel gällande sjötrafiken kommer att arbetas in i RiTill under våren, informerade Ylva Preutz

3 3(3) Papantoni. Handikapporganisationernas medverkan är viktig, enligt Jens Plambeck, att ni får information om förstudien och kan flagga upp om något verkar avvikande. Handikapporganisationerna är redan med och påverkar i upphandlingar, eftersom organisationerna varit med i framtagning av RiTill och även är med i arbetet med uppdateringen av RiTill. Det kan finnas andra sakar som inte finns med i RiTill, som då får diskuteras separat. b) Hur beaktas tillgänglighetsfrågorna när upphandlingen görs om? (SRF) Se ovan under punkt 3 a) 4. Spårväg City fotsteg och ramp på A34 samt anpassningar av hållplatser Ylva Preutz Papantoni (se bilaga) Arbetet med att tillgänglighetsanpassa hållplatserna på Djurgården pågår under 2013 och Arbetet genomförs under lågsäsong, då man inte vill stänga av banan under den tiden. Inget beslut att bygga om Waldemarsudde och Bellmansro. Hållplatserna har både backe och ligger i kurva, vilket gör det svårt att bygga om dem. De ligger dessutom i anslutning till nationalstadsparken, vilket kan medföra överklaganden om ny station skulle byggas. Trafiken körs med två olika breda fordon med skillnad både i höjd- och sidled. Norrköpingsvagnen, A34, är 2,40 bred. Anpassningen är gjord för den bredare A 35 vagnen. Tillgängligheten lösar man med manuell ramp och extra fotsteg. Fotstegen på A34 är i svart gummi. Ylva Preutz Papantoni har tittat på detta. När fotsteget är på plats, i början på nästa år, får Anders Lissegårdh och Jaan Kaur testa. Ett dike bildas då rampen ligger litet under själva insteget. Befintlig ramp går inte att fälla ut. Tanken är en portabel ramp på 90 cm för att överbrygga vid hållplatsen. Mötet diskuterade kring ramplösning. Konduktören lägger ut rampen. Med en ramp på 120 cm finns det inte plats nog att köra av rampen, svarade Ylva Preutz Papantoni på fråga från HSO. Viktigt att veta var man ska stå när spårvagnen stannar, enligt SRF. Bussen har sitt stoppläge och spårvagnen sitt. Om det inte står någon buss inne i den gemensamma hållplatsen, stannar spårvagnen ändå vid sitt stoppläge, enligt Ylva Preutz Papantoni. På tvärbanan stannar bussarna bakom spårvagnen och på Spårväg City framför. Busshållplatsen är utformad för en buss i taget. Det viktigt att man verkligen skiljer på buss och spårvagn för människor med funktionsnedsättning vid gemensamma hållplatser, tycker organisationerna. Där spårvagnen stannar är plattformen högre, sa Ylva Preutz Papantoni. SRF framförde att man alltid har trott att spårvagnen ska stanna längst fram. Nu stannar den i mitten på plattformen. Vi förstår organisationernas synpunkter, sa Jens Plambeck. Budget 2014 a) Hur följs avtal upp av trafikförvaltningen Anna-Maria Landström På Trafikavdelningen har man ett gemensamt arbetssätt för alla trafikslag om hur avtalen ska följas upp. Man använder sig av olika metoder och underlag. Arbetsgången är att en undersökning av något slag görs. Materialet sammanställs och gås igenom av respektive grupp som är ansvarig för området. Analyser görs över vad som behöver förbättras. Undersökningarna tas upp vid entreprenörsmöten där ev. åtgärder diskuteras. På- och avstigande räknas hela tiden. Man gör även säkerhetskontroller. Undersökningen Upplevd kvalitet görs året om utom på sommaren. Man gör 9000 intervjuer då man går ut på

4 4(4) trafikslagen och frågar om bl.a. städning, trafikinformation och personalens bemötande, om det finns tidtabeller etc. Utbildad personal kollar bussgaragen och bussarna. Man kollar ev. skador på bussarna, om de är rena o.s.v. Man måste säga till två dagar innan dessa inspektioner. HSO vill att man vid sådana besiktningar kollar smuts under den ramp som bussförarna ska fälla ut för personer som är rullstolsburna. Anna-Maria Landström tar med sig frågan. Mätningar genomförs två gånger per år per garage. Vissa garage följs upp varje månad. Att ytter- och inre utrop fungerar som de ska kontrolleras genom kvalitetsmätningar på bussarna inom samtliga avtalsområden. Standardformulär används, där det bl.a. finns frågor om utrop både inne i bussen och utanför + att man skyltar hållplatserna invändigt i bussarna. Enligt SRF, varierar ljudet i högtalarna. Hur kontrolleras bälten i bussar? Bälten kollas i samband med depåbesök. Troligen inte i något annat sammanhang. Anna-Maria Landström kontrollera och återkommer. Jens Plambeck tycker att frågan kontrolleras med Tomas Ojala när han kommer. Synpunkter fångas också upp via SL Kundtjänst, svarade Anna-Maria Landström på fråga från HSO. Man gör också biljettkontroller och miljörevisioner. b) Toaletter i SL-trafiken Ylva Preutz Papantoni TF skriver in frågan om toaletter både i Riktlinjer för Stationer (som beslutas innan nyår) och i uppdaterad RiTill som beslutas under våren. Ylva Preutz Papantoni är bl.a. med i projekt för bussterminal Slussen. När ny station byggs finns krav på att toalett ska placeras så att det finns personal i närheten. HSO efterlyste tidplan för arbetet. Det finns inget specifikt projekt för att bara bygga toaletter. När en station ska byggas om eller rustas upp och om det finns plats ställs krav på att toalett ska byggas. Om det inte finns plats att bygga toalett ska det finns skyltning till närmaste dito. Det finns politiskt beslut på att toaletter ska införas i kollektivtrafiken, där så är möjligt. På fråga från HSO, försäkrade Ylva Preutz Papantoni att det inte byggs några flerbås-toaletter i kollektivtrafiken. Det är inte klart vilket typ av belysning som kommer att finnas på toaletterna. Kraven om toaletters utformning kommer att arbetas in i RiTill under våren. c) 1000 nya väderskydd skall byggas Essan Tehranipour + projektledare Essan Tehranipour presenterade sig och projektledaren Olivia Weiner. De nya väderskydden avser buss. 300 ska vara klara till årsskiftet och resterande 700 under Det finns ca stoppställen för buss i SL-trafiken. Idag har 4800 stoppställen väderskydd. Essan Tehranipour berättade att man handlat upp ny leverantör ett danskt bolag. Man har följt gällande krav i RiTill ur tillgänglighetssynpunkt. Det finns en politisk önskan att väderskydden kommer upp snarast möjligt. Man har uppmärksammat att väderskydden inte är av den typ som önskas. Det finns brister. Både TF och kommunerna har ett ansvar när det gäller tillgänglighetsanpassningen. TF följer RiTill för väderskydden invändigt. RiTill kommer att gälla för hela Trafikförvaltningens verksamhet och alla fyra varumärkena: WÅAB, SL, Färdtjänsten och Spårvägsmuseet. Kommunerna ansvarar för kantstenshöjningar och taktila stråk. TF följer upp hur det går för kommunerna men kan bara hoppas att de gör sin del. En fördel är att vi får ut flera väderskydd där det idag inte finns några.

5 5(5) Projektet har inget med ev. samarbete kring snöskottning i och utanför skydden att göra, även om Essan Tehranipour är medveten om problemet. De nya skydden ser annorlunda ut mot de som finns uppsatta idag. Taken är fortfarande välvda med vattenavrinning åt varje hörn. Finns det ingen annan lösning undrade HSO befarar samma problem med snön som för de gamla skydden. I så fall måste vi häva avtalet med den nya leverantören och handla upp ny leverantör, svarade Essan Tehranipour. Tidspressen gör att det inte går att få in. HSO har påpekat problemen i flera år. Det är tråkigt att politikerna kommer med så snabba beslut om genomförande. SRF tycker att TF ska komma överens med kommunerna att de även ska sköta snöröjningen inne i väderskydden och att inga nya väderskydd sätts upp förrän det finns en sådan överenskommelse. Projektet har täta kommundialoger och gör sitt bästa utifrån de förutsättningar som finns. Hela-resanperspektivet finns med. HSO tycker att man ska ta upp frågan igen vid nästa möte med politikerna. Projektet arbetar efter vissa urvalskriterier för var det blir skydd, t.ex. ska bussrampen kunna anslutas till hållplatsen. Projektet har stoppat ett förslag om att placera SL Accessautomater inne i skyddet. De placeras vid sidan om skydden. Hållare med knapp till prator placeras inne i skydden. Projektet ser också över miljön för skydden så att man kan få till elförsörjning av dem. Pratorerna måste ha el t.ex.. Det blir samma typ av skyltar som finns ute i dag. Tidspressen gör att det är svårt att få tag på annan typ av skylt. Man vet inte hur många av skyltarna som kommer att förses med prator. En del av de gamla skyltarna byts ut. Har de prator idag, får de även prator när de byts ut.kostnaderna för elanslutning till skydden är höga (mellan ), vilket ger problem med pratorer i skydd som inte är elanslutna. Enligt SRF går pratorerna redan idag går på batteri på sina håll. Projektet tar med sig frågan och återkommer till Ditte Kahlström Jansson.Projektet kravställer inredning i väderskydden så att t.ex. tidtabeller och annan viktig information inte hamnar bakom sittbänken. Handikapporganisationerna tycker att det är svårt att läsa informationen. SU kommer långsiktigt att se över riktlinjerna för hållplatser. Projektet tycker att det är viktigare att snabbt få ut skydden än att de är helt tillgänglighetsanpassade till 100 %. Handikapporganisationerna tycker att man ska göra rätt från början. 5. Information om förstudie UH2014 Christian Löf Christian Löf ersätter Christian Johansson, som fått förhinder. Övergripande tillsynsentreprenad ligger på trafikentreprenören. Nya parter avseende rulltrappor och hissar. Service på spärrar blir gemensam entreprenör för de olika trafikslagen. Alltså en entreprenör för alla spärrar oavsett trafikslag. Det är viktigt att spärrarna fungerar. HSO frågade om en och samma entreprenör har ansvar för skötseln av rulltrappor oavsett ägare, eller ansvarar TF ansvarar för alla rulltrappor? Om rulltrappan är delad och t.ex. Trafikverket äger rulltrappan ansvarar Trafikverket för den. Inget anskaffningsbeslut ännu. Inte klart när upphandlingen börjar. Nuvarande avtal löper ut om några år. I det nya avtalet kommer att finnas tydliga villkor för hur snabbt en rulltrappa t.ex. måste åtgärdas kopplat till trafikentreprenörerna. Organisationerna klagade på den vita texten i PP-presentationen på den blå botten som är mycket svår att läsa. UH2012 avser underhåll i spår bl.a.

6 6(6) UH2014 avser tillsyns- och serviceentreprenadavtal. Enligt HSO finns en rulltrappa i Jakobsberg, som inte har fungerat på länge. Den ägs av kommunen och det är svårt för TF att ta ansvar för något som vi inte äger. HSO anser att det är i TFs intresse att rulltrappan fungerar. Rulltrapporna kan ägas både av kommuner och privata intressenter. Det kan finnas servitut som ger begränsade rättigheter. SU gör vad vi kan. Organisationerna kan hjälpa till att trycka på. HSO hävdade TFs ansvar för hela resan. Snöröjning av väderskydd ligger i trafikavtalen och utanför är det kommunen ansvara, svarade Christian Löf på fråga från SRF. 6. Information om utredningar Sara Nordenskjöld samt upphandling E22 Christian Löf se bilaga Se fråga 10. Övriga och 10 b) kunde Sara Nordenskjöld kunde inte svara på hur frågan med hiss vid ombyggnad av Hornsbruksgatan kommer att lösas. För Arninge trafikplats gör TF järnvägsplan i samverkan med trafikverket och man är ute på samråd i kommunerna. Handikapporganisationerna är intresserade av att veta hur station och bussterminal kommer att se ut. Leif Pehrson, SRF, var kallad till trafikverket på möte och återkommer när han varit på mötet. SU tar med sig frågan. Sara Nordenskjöld berättade om olika planer som finns t.ex. BRT 1 (tänk spår kör buss). Planer finns att ev. införa det på sträckan Skärholmen Älvsjö. Sara Nordenskjöld visade också en karta över tänkta pendelbåtlinjer, vilket fick HSO att fråga om man planerar för busstrafik på Södermälarstrand. Det går inga bussar där idag. Det är svårt att trafikera Södermälarstrand med buss och det finns inga sådana planer idag. SRF tog upp tillgänglighetsaspekter på både på linjefartyg och angöringsplatser. Finns det något uppdrag att titta på dem? Sara Nordenskjöld svarade att det kommer att arbetas fram ett speciellt sjökapitel i RiTill. Tanken är samma målsättningar för land- som för sjötrafik i TFP på långt sikt. När det går för snabbt hinner man inte få fram tillgängliga båtar. Inventering av befintliga bryggor ska också göras avseende tillgänglighet. Det är bryggor som är fokus i den här utredningen. Viktigt med kontakt med Ylva Preutz Papantoni och Ditte Kahlström Jansson, enligt HSO, som också frågade om anslutningsbussar till dessa pendelbåtar. SRF påpekade att när utredningar hamnar hos kommunerna och deras utredare, är det viktigt att på ett bra sätt beskriva vad bilder och kartor visar. Alla kan inte läsa kartor. Handikapporganisationerna är missnöjda med att man drar in hållplatser på linje 4. Trafikförsörjningsprogrammet kommer att dateras upp under I detta sammanhang berättade Ylva Preutz Papantoni att det kommit föreläggande från transportstyrelsen att komplettera nuvarande TFP med att beskriva tillgängligheten på alla hållplatser och stationer, hur det ser ut idag och målsättningarna om full tillgänglighet. Christian Löf berättade om E22 Buss (Innerstaden och Lidingö), samt E24 (Pendeltåg). E24 gäller upphandling av nytt pendeltågsavtal för trafik och stationer. Två avtal som löper ut Idéstudien ska upp till TN i december, då ska TN även fatta beslut om allmän 1 Bus Rapid Transit

7 7(7) trafikplikt. Citybanan kommer att påverka. TF äger infrastrukturen tillsammans med trafikverket och Jernhusen. En viktig tillgänglighetsfråga för handikapporganisationerna gäller automatisk dörröppning på pendeltågen. TF bör ta höjd för det i upphandlingsunderlaget tycker organisationerna. Organisationerna har fått underlag på remiss. Krav att tåget inte får lämna stationen så länge någon står och letar efter dörröppnaren. När det gäller knappen inne i tåget är det viktigt att utropet talar om på vilken sida av plattformen tåget kommer att stanna. HU är med i arbetet och tar tillvara tillgänglighetsfrågorna. Det är viktigt för alla att veta var man ska stiga av, svarade Christian Löf. SRF efterlyste tidplan för upphandlingen av pendeltåg. Vi får återkomma om det, svarade Christian Löf. Nytt avtal ska vara klart i juli Medtag av hjälpmedel i SL-trafiken Tomas Ojala (se bilaga) Under hösten har det gjorts en utredning om hjälpmedel, cyklar och andra föremål i kollektivtrafiken på land. Det ska resultera i en rapport som troligen ska upp till TN i februari. TF har ambitionen att beakta alla resenärer i SL-trafiken för att det t.ex. ska kunna bli en bra utrymning. Tomas Ojala visade olika typer av hjälpmedel och hur breda och långa dessa får vara för att kunna tas med i SL-trafiken. Alla resenärer ska gå på sina fötter eller med hjälp av sina hjälpmedel. Ditte Kahlström Jansson återkommer i frågan på nästa resursgruppmöte. RiTill ska kompletteras med ett kapitel om säkerhet för personer med funktionsnedsättning, barn och äldre. På fråga från HSO hur kontrollen av säkerhetsbälten i bussar sker, svarade Tomas Ojala att det ansvaret ligger på entreprenören som har hand om underhållsarbetet och besiktningen av bussarna. Tomas Ojala tar med sig frågan. 8. Kundtjänstupphandlingen Pia Krantz Pia Krantz deltar i en förstudie som pågår inför upphandlingen av SL Kundtjänst och 6 st SL Center. Arbetet pågår fram till årsskiftet. Upphandlingen görs under SL Kundtjänst är outsourcat och sköts av Goexcellent. Pia Krantz frågade mötesdeltagarna hur de tycker att det fungerar. Leif Pehrson från SRF tycker att det fungerar bra, men han saknar beskrivningar över hållplatsområden. SL Kundtjänst borde ha bättre kartor över bytespunkter ute i trafiken. Pia Krantz tar med sig synpunkten. Det framfördes synpunkter på att man får vänta i telefonkö. Det ska projektet titta på. Även om man väljer bort den information som kommer automatiskt behåller man sin plats i kön, svarade Pia Krantz på fråga från organisationerna. Organisationerna hade även frågor kring färdtjänstens kundtjänst. Den här upphandlingen handlar inte om färdtjänstens kundtjänst utan om SLs kundtjänst. SRF hade synpunkter på att svarsmejlen från SL Kundtjänst inte fungerar lika bra som tidigare. Pia Krantz tar med sig synpunkten. Det är bra om man också tar med sig tillgänglighetsaspekter in i upphandlingen, enligt SRF. Det höll Pia Krantz med om.

8 8(8) 9. Övrigt a) Trafiknämnden kommer att utreda hur visering ombord på bussar kan underlättas sidan 139 i budget TF vet idag inte vem som får uppdraget och får återkomma till detta när det är klarlagt. b) TFs del i ombyggnaden av Hornsbruksgatan vid Högalidskyrkan. Lasse Persson förtydligade via mejl enligt nedan: I det här projektet ingår en hiss, som i det liggande förslaget inte går ända ner till T- baneplattformen vid Högalidsuppgången. Om nu staden har planerat för en hiss för att öka tillgängligheten till Högalidsparken så torde det vara minst lika viktigt att öka tillgängligheten/användbarheten till T-banan vid uppgång Högalid och därför motiverat att TF medfinansierar en hiss som går ända ner till T-banan. Vidare tycker HSO att det är rimligt att lägga en hiss i den uppgången när TF har för avsikt att ta bort hållplatsen Lignagatan på 4:ans buss. c) TFs del i ombyggnationen av Arninge trafikplats Se svar under punkt 7 ovan. Jens Plambeck tackade deltagarna och avslutade mötet. Antecknat av Eva Ness