Minnesanteckningar möte nr 4 med SL:s råd för samverkan med länets handikapporganisationer

Transkript

1 1(9) Dokumenttyp Mötesanteckningar Handläggare Eva Ness Minnesanteckningar möte nr 4 med SL:s råd för samverkan med länets handikapporganisationer Tid: torsdag 29 november, kl. 13:00 16:00 Plats: SL, Lindhagensgatan 100, T-bana: Stadshagen eller Thorildsplan, lokal T-Centralen Deltagare: från handikapporganisationerna Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Leif Pehrson, SRF Göran Gustafson, SRF Jaan Kaur, DHR Bengt Jansson, HSO:s kansli Lennart Karlsson, SRF:s kansli Från SL: Stefan Wallin, Sektionschef Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsspecialist, Jan Stål, tf Avdelningschef, Färdtjänstavdelningen, SLL Eva Ness, Sektionsassistent Hans Adeby, Affärsförvaltare Färdtjänstavtal, Buss och Färdtjänst Edit Knutas, Konsult, Sektion Planering (punkt 3) Pontus Staaf, Projektledare, Projekt och Upphandling (punkt 4) Yemane Guadad, Projektledare Konsult, Projekt och Upphandling (punkt 4) Elisabeth Olofsson, Projektledare Konsult, Projekt och Upphandling (punkt 6) Johan Fredlund, Biträdande avdelningschef, Projekt och Upphandling (punkt 10) från WÅAB Christine Leppänen, chef Förhinder: Karin Lemberg, DHR Lasse Persson, HSO/NHR Agneta Österman, HSO/HiSL Heidi Nordin, HSO/RBU Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Postadress Leveransadress Telefon vx E-post Org.nr AB Storstockholms Lokaltrafik Lindhagensgatan registrator@sl.se Stockholm Godsmottagningen Fax Internet Besöksadress Stockholm sl.se Lindhagensgatan 100 Thorildsplan/Stadshagen

2 2(9) 1. Inledning och godkännande av dagordning Stefan Wallin hälsade välkommen. Jens Plambeck var förhindrad att delta. 2. Godkännande av minnesanteckningar från möten Mötesanteckningar från och , del 2 godkändes. SRF frågor om hållplatserna Stocksund och Bråvalla längs Roslagsbanan har gått vidare till projektet. Några frågor har besvarats men inte alla. SL påminner. 3. Samråd om komplettering av regionalt Trafikförsörjningsprogram Hur går det med den kommersiella trafiken? (Edit Knutas) Se bilaga 1 Edit Knutas, konsult ersatte Anna Pontusson, som hade förhinder. Edit Knutas har varit med vid framtagning av TFP 2 och kompletteringen. Kompletteringen tillkom då man i somras beslutade om tillägg för kollektivtrafik på vatten, som knyts ihop med befintligt TFP. Kollektivtrafik på vatten består av två delar. Skärgårdstrafik som är landsbygdstrafik och pendling på Stockholms inre vatten. SL har också fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av den länsöverskridande trafiken i kompletteringsprogrammet. Kartan över hur SL har tänkt gällande Stockholms inre vatten, har även WÅAB varit med och definierat. I september beslutade TN om komplettering. Under november muntliga samråd med ett stor antal intressenter såsom handikapporganisationerna, pensionärsorganisationerna, kommunernas tjänstemän och politiker, näringslivet, intresseorganisationer för båttrafiken, reseforum och kollektivtrafik Stockholm m.fl. I januari skickas remiss ut på hur kompletteringen ska se ut. Svar på remissen kan lämnas under februari mars. Remissvaren bearbetas under april maj. TN beslutar i maj. Kompletteringen ska vara beslutad av landstingsstyrelsen 1 augusti SRF framförde att färdtjänsten som är en del av kollektivtrafiken inte finns med i TFP. Färdtjänsten omfattas i det befintliga programmet, enligt SL. Finns inget behov av färdtjänst i den mera utökade regionen, frågade SRF. Den här kompletteringen tar ju upp regionfrågorna. Viktigt att man i den länsöverskridande kollektivtrafiken också tänker på dem som behöver färdtjänst, enligt HSO. Idag får färdtjänstresenärerna inte resa över länsgränsen. Handikapporganisationerna accepterar inte att bli diskriminerade. Resenär som resenär. Möjligheter för kommunerna att finansiera egen trafik genom att betala till landstinget finns också med i kompletteringen av TFP. Betalar Gnesta kommun för att pendeltåget ska gå till Gnesta? SL kunde inte svara på hur överenskommelsen ser ut. Även skärgårdstrafiken består av ett nätverk. HSO framförde oro över att båtarna endast ska gå till Sollenkroka och att färdtjänsten sedan tar över, 1 Bildspelets skickades ut till Samverkansrådets alla organisationer 2 Trafikförsörjningsprogram

3 3(9) vilket måste ge ökade kostnader. I WÅAB program står det att trafiken ska gå in till Stockholm. Djurgårdsfärjan och den nya sjövägen ska kunna avlasta bussnätet och bidra till attraktivitet och ge möjlighet till genvägar, istället för att behöva åka runt. SRF tror inte att avlastningen blir så stor för busstrafiken. Enligt SL är tanken att man ska utöka båttrafiken. Med en turtäthet på 20 minuter på Stockholms inre vattenvägar sker nog en viss avlastning. En skärgårdsbåt tar nästa lika många resenärer som ett pendeltåg, enligt WÅAB. Trafiken planeras som övrig kommuntrafik. Det finns nio replipunkter och 13 kärnöar för Skärgårdstrafiken. SRF tycker inte att ordet bör ska användas när det gäller tillgänglighet. Det känns mera som en rekommendation än ett krav och devalverar ordet tillgänglighet. En bra synpunkt som SL tar med sig i remissen ska istället för bör. Enligt WÅAB finns det ingen konflikt med att få full tillgänglighet på vatten. Enligt WÅAB har det tidigare varit helt fritt att starta båtlinjer. Med TFP går vi in i ett mera reglerat läge. Även de privata bolagen måste ta hänsyn till RiTill. Som utgångspunkt för den länsöverskridande trafiken har man använt MÄLABS trafikplan. Med tydlig 1-timmes trafik. HSO påpekade att färdtjänstresenärerna inte ska uteslutas från att resa över länsgränsen. När det gäller den kommersiella trafiken finns det inget absolut krav på utövaren att tillgänglighetsanpassa trafiken. Det räcker med att de följer de EU-direktiv som finns. Långfärdsbussar behöver inte anmäla sin trafik till RKTM. Befintligt kommersiell trafik ska egentligen anmäla sin trafik till RKTM. Eftersom lagen är så ny kan det ta litet tid. Det är tänkt att all trafik ska in i Samtrafikens tidtabeller, så att man kan få en överblick över vad som finns. Man anmäler trafik, man ansöker inte. När blir befintliga busshållplatser överfulla, frågade SRF. SL svarade att det ska lösas via dialog mellan inblandade parter. Det är en svår fråga, som RKTM och TN tittar på och försöker lösa. Tillgängligheten för privata bryggor är svår att lösa, enligt SL. HSO tycker att även privata bryggägare borde kunna få bidrag för att bygga om dåliga bryggor. DHR tycker att man bör kunna ställa krav på de bryggor som angörs, Eftersom bryggorna inte blir tillgängliga är det ännu viktigare att båtarna går in till Stockholm och inte stannar på halva vägen, enligt HSO. Färdtjänst från Sollenkroka blir dyrare än att båtarna går in till Stockholm. Ev ytterligare synpunkter som inte kom fram under samrådet skickas senast 7 januari 2013 till Anna Pontusson SL, eller via e-post till anna.pontusson@sl.se. Skriftlig remiss i vår. 4. Täby bussterminal, någon från projektet kommer ut och berättar om arbetet som pågår mellan kommun och SL Pontus Staaf och Yemane Guadad från projektet beskrev hur den nya bussterminalen i Täby byggs längs Marknadsvägen. Bussarna som kommer till terminalen ska grupperas till nytta för både för resenärerna och för en framtida kapacitetsökning. Nio busslinjer kan angöra den nya

4 4(9) bussterminalen. För att få plats med terminalen, på en relativt smal yta har man optimerat ytan genom vinklar. Det blir olika av- och påstigningsplatser. Endast bussar får köra på Marknadsvägen. Där man kliver av är det en rak zon, som rymmer 2 3 bussar. Det finns även regleringshållplats, där bussarna står när föraren har paus, eller väntar på att köra nästa tur. Alla typer av bussar kommer att trafikera terminalen. Projektet har följt RiPlan och RiTill. HSO frågade om samma linjer släpper på folk vid samma hållplats? Om det blir fel och en buss t.ex. havererar finns ett system för att räkna ut var bussarna kan docka istället, så nära den ordinarie hållplatsen som möjligt, enligt projektet. Linjerna ska inte docka för lång ifrån sin ursprungliga hållplats. Eftersom ytan är så trång har man valt att arbete med allokeringssystem. Den gamla bussterminalen tar 8 busslinjer. I den nya terminalen blir det 9 platser. Till stor del blir det fasta hållplatser på linjerna. Men om något går fel kan man använda allokeringssystemet. SRF tycker att även bussarna från Grindtorp ska gå in i terminalen, eftersom avståndet till centrum är långt för dessa linjer. Projektet tar med sig synpunkten. Om det blir flera busslinjer i framtiden, då kommer man att använda allokering som ett system för att alla linjer ska få plats, då blir det ju inte fasta hållplatser. SRF frågade också hur det blir med ersättningstrafik för Roslagsbanan. Projektet kunde inte svara. Enligt SL får vi tillfällen att återkomma. När det gäller gruppering i terminalen är det mycket viktigt att Resursgrupp Tillgänglighet får information. Projektet är i startskede och återkommer till resursgruppen med ritning på idéer och funderingar hur vi kan lösa det här. Allokering kommer på fler och fler terminaler. Därför viktigt att jobba fram riktlinjer. Terminalen ska vara klar i oktober november Enligt SRF underlättar inte allokering för dem som inte ser eller har svårt att röra sig. Det måste man ta hänsyn till. Har projektet tänkt på något annat alternativ till lösning? Enligt projektet är det viktigt med en fungerande bussterminal. Projektet återkommer. Lämpligt att resursgruppen och projektet möts framöver, avslutade SL. 5. Utvärdering av borttaget påminnelsebrev om tillfälligt färdtjänsttillstånd (Jan Stål) se bilaga. Efter en undersökning under två veckor i oktober hörde 8 personer av sig för att deras tillstånd inte förnyats. De behövde färdtjänst för arbetsresor och fick tillfälliga tillstånd en månad tills deras ansökningar hunnit behandlas. Av 198 ansökningar, som gick ut i oktober, som kom in från 1 november 20 november, var 92 daterade i oktober. Ingen av dessa har hört av sig till färdtjänsten. Deltagarna frågade hur man kan göra en utvärdering om borttaget påminnelsebrev utan att höra med dem som inte hörde av sig, varför de inte hörde av sig. HSO tycker att man borde intervjua dessa personer. Det är ett politiskt beslut, som ligger fast, enligt Färdtjänsten.

5 5(9) SRF frågade hur det ser om ut om man räknar fram siffrorna och slår ut det på ett år? Underlaget skickas ut tillsammans med minnesanteckningarna. 3 HSO påpekade att det kan vara svårt för resenären att veta när tillståndet går ut. Det står på kortet, det står i beslutet och det står i Din Färdtjänst, svarade Färdtjänsten. Ingen folkstorm. Ganska mycket skriverier om att påminnelsebrevet skulle upphör varför många är medvetna om det. 6. Informationsinsatser till handikapporganisationerna deras medlemmar och andra människor med funktionsnedsättning när remsan försvinner (Elisabeth Olofsson) se bilaga Elisabeth Olofsson är delprojektledare för projekt Reskassan. HSO är oroliga för hur deras medlemmar ska kunna resa. Remsan har funnits i 40 år. Med ny teknik kommer man nu att gå över till ett digitalt system i stället. Man laddar pengar på SL Accesskortet. Biljetthanteringen kan skötas antingen i de s.k. ATD-A-automaterna, som finns på många stationer. Man kan också få hjälp av spärrpersonalen. Eftersom spärrvakten måste ha en ersättare kan det ta litet tid. Pendeltågsstationerna är som egna återförsäljare och kan hjälpa till med det mesta, enligt SL. Var kan man verifiera hur mycket pengar man har kvar, frågade SRF. Det är viktigt att kunna kommunicera ut! SL svarade att alla SL Accesskort har ett eget nummer, som medger att man kan se hur mycket pengar som finns eller satts in på ett kort. För att se hur mycket pengar som finns på kortet kan man få hjälp att få en utskrift från kontot av spärrpersonalen, Det går också att se genom att hålla kortet mot avläsaren i bussen. Ännu går det inte att resa flera personer på samma kort. Arbete pågår för att lösa det. Remsan säljs t.o.m och gäller t.o.m På SL Accesskortet kan man ha olika biljetter som t.ex. periodbiljett i form av 30-dagars kort och reskassa. När man går genom spärren med ett sådant kort har den högsta biljetten prioritet t.ex. 30-dagarskortet. För att istället aktivera reskassan först, måste man ta hjälp av spärrvakten. Biljetten på reskassan har samma pris som kupongerna på remsan. Reskassan förvandlas till biljett enligt en förutbestämd resa när spärren passeras. Tillfälliga ändringar kan göras i den vanliga standardresan. Högsta belopp för reskassan på SL Accesskortet är 1500 kr och minst 100 kr. Tillverkaren av kortet garanterar en hållbarhet på 6 år. Det kostar 20 kr. SL hade fått tips från en resenär att ha två SL Accesskort, ett för dagliga resor och ett för extra resor. Ett tips handikapporganisationerna kan ta med till sina medlemmar. För dem som inte ser kan man klistra på små dekaler för att kunna skilja korten åt. HSO tycker att det är mycket viktigt med information. Hur avser SL att informera? Elisabeth Olofsson svarade att det är en fråga för Kommunikationsavdelningen. HSO vill vara med vid utformningen av informationskampanjen. Maskinerna talar inte. Det är viktigt att 3 Skickades

6 6(9) handikapporganisationerna får prata med Kommunikation så att informationen blir bra för alla. Elisabeth Olofsson tar med sig synpunkten. Turistbiljetter är inte en fråga för reskassan. 7. Bensträckare med kaffe 8. Nya knappar på Roslagsbanans tåg Information mejlas ut. 9. Ledsagningssystemet SAGA Information mejlas ut. 10. SL Kundtjänst tillgång till fastighetsdatabasen Information mejlas ut. 11. SL:s upphandlingsprocess (John Fredlund) Se bilaga John Fredlund är biträdande chef på avdelning Projekt och Upphandling (PU) och chef för programverksamheten inom avdelningen. John Fredlund har tidigare arbetet med tillgänglighetsfrågor på Locum. Upphandling och avrop styrs av lagar. Riktlinjer ligger som styrande dokument t.ex. RiTill. PU måste anpassa projekt och upphandlingar efter riktlinjer. SU ansvarar för att riktlinjer tas fram. Om riktlinjerna är otydliga vet projektet inte hur det ska genomföras. Projektet tar fram instruktioner, som beställargruppen får del av. De kan då bekräfta om de uppfyller SU:s krav eller inte. SL använder sig av totalentreprenadsupphandlingar. För att allt ska fungera på bästa sätt har beställargruppen bildats. HSO frågade var handikapporganisationerna passar in. Handikapporganisationerna kan vara med vid framtagning av riktlinjer t.ex. enligt John Fredlund, De borde även innehålla tekniska lösningar och andra val. Riktlinjer används inte i alla projekt. Det ska finnas rutiner för hur SL ska genomföra projekt som hänvisar till riktlinjer. HSO frågade om det finns något om kontakt med handikapporganisationerna. Det finns det inte. Det ska stå i riktlinjerna, enligt SL. Vid avvikelser vänder sig PU till HU som i sin tur vänder sig till handikapporganisationerna, eller också fattar PU beslutet själva, svarade John Fredlund. Det finns exempel på när HU inte har involverats, enligt SRF. Hur undviks sådana situationer, där man konstaterar att tillgänglighetsaspekterna ska in. Det är därför beställargruppen finns, enligt John Fredlund. Beställargruppen kommer att vara med i alla projekt för att säkerställa att vi tar hand om frågorna på rätt sätt. Beslut om upphandling tas av TN. Eller så beställs en förstudie, som kan gå vidare i en upphandling, som också beslutas av TN. SL (från nyår Trafikförvaltningen) kan föreslå till TN hur trafik ska dras när nya bostadsområden byggs. Handikapporganisationerna efterlyser en lista över pågående och kommande upphandlingar. Det finns ingen sådan lista, enligt SL. PU;s uppdrag är bl.a. att ta fram nyckeltal för att kunna mäta förmågan att

7 7(9) genomföra upphandlingar för att kunna planera framtiden. SL vill kunna tala om för marknaden vilka upphandlingar som planeras. Handikapporganisationerna vill även vara med vid upphandling av nya bussgarage t.ex. för att kunna påverka SL:s arbete som arbetsgivare. Och att RiTill används för planeringen av nya garage. Frågan är komplex eftersom det är bussentreprenörerna som har arbetsmiljöansvaret på depåer, enligt SL. Om det byggs ny bussdepå och trafikutövaren t.ex. vill ha specialutrustning vem ska då betala SL eller entreprenören? SL måste avtala om priser med entreprenören. I ett sådan här fall kan det bli fråga om förhandling. Biogastankarna på taket på de nya bussarna ställde nya krav på depåerna. Entreprenörerna äger bussarna och SL depåerna. SL gör ca 200 upphandlingar per år. Handikapporganisationerna vill skifta fokus från detaljnivå till övergripande nivå. Om inte de övergripande rutinerna fungerar får handikapporganisationerna alla felaktigheter på halsen efteråt. Hur kan SLfå handikapporganisationerna kan känna sig trygga med att man får lämna synpunkter i de upphandlingar som är relevanta för just dessa organisationer? Idag finns ca 100 riktlinjer. Arbete pågår med att gå igenom dessa riktlinjer för att se hur många som verkligen behövs. Det finns också behov av typhandlingar t.ex. för depåer och deras utformning. Tydliga instruktioner med bilder som bl.a. gör det lättare för handikapporganisationerna att ta del av. I vilket skede är det bäst för organisationerna att komma med sina synpunkter vid t.ex. en trafikupphandling, frågade Stefan Wallin. I E22 gjordes en förstudie som kan vara föremål för samråd. Eller kan handikapporganisationerna komma in i genomförandeprojektet? SL annonser via EU. FFU 4 tas fram och skickas ut. SL bjuder också in till dialogsamtal, där ett preliminärt FFU används som utgångspunkt. Under dessa möten råder absolut sekretess. När inträder sekretessen, frågade SRF. FN konvention ger handikapporganisationerna rätt att vara med på ett tidigt stadium. Långt före absolut sekretess. Hur kan handikapporganisationerna komma in på en konstruktivs sätt? Eftersom RiTill ska gälla blir kraven motstridiga om SL tillåter att entreprenörerna kan göra avsteg från det som står i RiTill. Representanter från handikapporganisationerna måste också kunna skriva på sekretess, tycker Ditte Kahlström Jansson. Handikapporganisationerna kan alltså träffa beställargruppen när det gäller tillgänglighetsfrågorna i en upphandling, frågade Ditte Kahlström Jansson? Det svarade Johan Fredlund JA på. De kan också påverka genom att delta i arbetet med framtagning av riktlinjer och instruktioner som projekten ska följa. Det finns rutiner för hur beställargruppen ska fungera, svarade SL på fråga från SRF. PU arbetar f.n. med en ny projekthandbok, som ska remissas internt. Ditte Kahlström Jansson kan ta den vidare till handikapporganisationerna. 4 Förfrågningsunderlag

8 8(9) Stefan Wallin avslutade med att säga att vi nog får anledning att bjuda in John Fredlund till ytterligare samverkansråd. 12. Övrigt 12.1 Överklagat ärende Färdtjänsten Förvaltningsrätten har beviljat en mor med rätt till färdtjänst att följa sina barn till skolan. Handikapporganisationerna anser att förvaltningsrättens dom bör börja gälla innan domen vinner laga kraft. Färdtjänsten har överklagat beslutet till kammarrätten, då man anser att förvaltningsrätten blandat ihop färdtjänstresor och skolskjuts. Det är skatteavdelningen som har handlagt ärendet och blandat ihop skollagen om skolskjuts och färdtjänst. Barnen har beviljats skolskjuts och moderna har beviljats färdtjänst. I domen står att om inte någon annan står för kostnaden, torde det vara färdtjänsten. Kammarrätten får avgöra ärendet. SRF tog som exempel att om man söker färdtjänstresor för att t.ex. kunna vara med i en studiecirkel och får avslag, överklagar till förvaltningsrätten, som dömer till resenärens fördel, men då är kursen redan över hur gör förvaltningen då? Färdtjänstförvaltningen svarade att även om ärendet är inaktuellt kan förvaltningen ändå driva ärendet vidare till kammarrätten för att få en principiell bedömning. Det aktuella fallet är ett av två ärenden hittills som färdtjänsten drivit vidare från förvaltningsrätten till kammarrätten. Färdtjänstförvaltningen överklagar till kammarrätten eftersom färdtjänstens lagregler måste följas, annars är det tjänstefel. HSO har dragit ärende för landstingsstyrelsens politiker, som var förvånade att färdtjänsten drev ärendet vidare. I domen från förvaltningsrätten står att mamman ska få extra resor från hösten SRF tycker att TN bör kunna mejla till färdtjänsten att följa domen tills ärendet avgörs i kammarrätten. SRF tycker att behandlingen av fallet är godtycklig. Det finns inga bakomliggande skäl som färdtjänsten hänvisar till, enligt SRF. Färdtjänstförvaltningen vidhåller att man har blandat ihop färdtjänstresor och skolresor. SL:s jurister anser att färdtjänsten gjort rätt som gått vidare med ärendet. Enligt HSO kommer punkten att återkomma Gamla bussar Främst bussarna på Ekerö som bl.a. har högt insteg. Från och med nästa år ska alla bussar ha lågentrésteg, enligt SL. Enligt HSO finns en buss på linje 302, där man svetsat igen ett dörrpar och satt dit flera säten. SL har skickat ut följande svar via mejl efter kontroll med ansvariga på sektion Buss och Färdtjänst: - Vi godkände denna buss redan till trafikstart 2009! Bussen är en f.d. stadsbuss och för att få den att fungera i E16 kunde vi med detta tillägg på sittplatser få den godkänd. Bussen är av låginstegsmodell Sjövägen Enligt HSO sker upphandling av sjötrafik utan samråd. Organisationerna vill ha en lista över pågående och kommande upphandlingar. Vid nästa resursgruppsmöte 2013 kallas representant från SU in som får redogöra för E22:s förstudie, som avser kommande upphandling av buss i

9 9(9) Innerstaden och på Lidingö. Den är i princip klar, enligt SL. I december fattar TN beslut om allmän trafikplikt och anskaffningsbeslut för E22. Förstudien ligger till grund för genomförandeprocessen, varför SL tycker att det är viktigt att organisationerna får en dragning av förstudien. Upphandlingsprocessen ser inte ut som tidigare. Först kommer idéstudien och sedan kommer förstudien, där allt läggs in, som blir som en uppdragsspec till upphandlingssektionen, som tar fram FFU där alla krav som SL ställer måste finnas med, som styr vad som faktiskt kommer att stå i avtalen. I förstudiefasen är det viktigt med handikapporganisationernas synpunkter. SRF tycker att det är viktigt att handikapporganisationerna får veta vilka upphandlingar som sker för att kunna välja vilka som är av intresse för dem. SU håller själva på att försöka ta reda på var upphandlingarna sker. Några passerar SU i form av förstudier som E22 och E23. Andra passerar inte SU och är svårare att fånga upp. Organisationerna tycker att någon inom SL bör ha överblick över alla upphandlingar som görs. SRF framförde att oavsett vem som initierar upphandlingen är det viktigt att momentet när handikapporganisationerna kan vara med finns kvar. Organisationerna har lyckats få med en attsats om tillgänglighet i alla beslutsärenden som TN fattar. Det är minst lika viktigt att det ligger i upphandlingsprocessen att dessa frågor automatiskt ska in. SL lovade göra sitt bästa för få in handikapporganisationerna i processen Inte bara trösklar HSO frågade hur det går med inte bara trösklar, då man fått i uppdrag att ställa den frågan till alla bolag och nämnder inom SLL. SL svarade att det står i RiTill och i årsredovisningen och tas upp i all insiktsutbildning. Organisationerna var nöjda med svaret. SRF frågade hur SL agerar när det gäller arbete för personer med funktionsnedsättning inte bara i trafiken utan även som arbetsgivare. Organisationerna tycker inte att SL har någon tydlig målsättning när det gäller dessa frågor. Förutom högst kompetens när man rekryterar bör det även finnas med att man kan ha en funktionsnedsättning. SL svarade att det finns personer med olika typer av funktionsnedsättning, som arbetar på kontoret, men det finns ingen specifikation kring detta från HR. Handikapporganisationerna tycker att SL, vid rekrytering om det t.ex. finns två likvärdiga och den ena har en funktionsnedsättning, ska prioritera den som har en funktionsnedsättning. Organisationerna kommer att ta upp frågan vid nästa möte med landstingsstyrelsen och politikerna där. Antecknat av Eva Ness