Möte 1 Resursgrupp Färdtjänst

Transkript

1 1(6) Handläggare Eva Ness 3 Möte 1 Deltagare: Från handikapporganisationerna: Carin Arnesson, HSO Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Göran Gustafson, SRF Tomas Hellström HSO (två tolkar) Karin Lemberg, DHR Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli Från TF: Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig TF/Buss och Färdtjänst Martin Jägerbert, Gruppchef Färdtjänsttillstånd Eva Ness, Sektionsassistent, TF/ Karin Crawford, Kommunikatör, TF/Kommunikation Lena Thaung Lindén, Kommunikatör, TF/Kommunikation Förhinder: Heidi Nordin, HSO/RBU Mötesanteckningar Martin Jägerbert hälsade välkommen. Kenneth Svärd kommer senare. Alla presenterade sig kort. Från klockan 3 kommer representanter från Kommunikation för att berätta att TF jobbar med ett samlat grepp kring färdtjänstens information, som resursgruppen har velat lyfta. De är intresserade av att få veta hur resursgruppen ser på dessa frågor. Frågorna skickades ut tillsammans med dagordningen till mötet. 1. Hur får vi en rättvis framtida fördelning av resurser och resor kopplat till både behovet av resor och tilldelade ekonomiska resurser två teman a. Att tillgänglighetsanpassningen av den allmänna kollektivtrafiken ska leda till att flera kan välja den allmänna kollektivtrafiken framför färdtjänst b. Enligt fullmäktiga ska även tillstånds- och resetilldelningsstrukturen anpassas efter den ökade tillgängligheten i kollektivtrafiken och möjligheterna att skapa mer individualiserade färdtjänsttillstånd. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(6) Hur ser organisationerna på en framtida utveckling? Det är svårt att veta i vilken ände vi ska börja. En ände kan vara att diskutera frågorna i detta forum kopplat till strategifrågor. Det tyckte deltagarna var OK. HSO har samlat in synpunkter, som medlemmarna vill lyfta. Det gäller även kundtjänstfunktionen och varför man drar sig för att ringa dit. Man har även synpunkter på automatbokningen. Sofie Belander bjuds in till det extra mötet för kundtjänstfrågorna. Eva bokar extra möte i maj. Före Samverkansrådet 15 maj. 1 I budgetuppdraget ska möjligheterna att skapa mera individuella färdtjänsttillstånd ses över samt friare resetilldelning för dem som sällan eller aldrig reser. Tre grupper har helt fria resor: de som reser med rullstolstaxi, de som är under 25 år, ensamåkare de som har arbetsresor, studieresor och resor till förenings-/styrelseuppdrag kan få extra resor. i övrigt gäller 198 resor. Hur bedömer vi vem som sällan eller aldrig kan resa med den allmänna kollektivtrafiken? Var ska vi börja leta? Vi måste fundera för att komma vidare. Ibland kan en färdtjänstresenär resa med tunnelbana/buss och ibland inte. Hur bedömer man dem som inte kan? Skulle det vara vettigt att bevilja t.ex. 300 resor istället för 198? Det finns synsvaga och synskadade som kan resa när det ljust, som inte kan resa när det är mörkt om de har ett begränsat antal resor. Ska man varje år behöva besöka läkare och skicka in nytt intyg? SRF har lämnat följande förslag tidigare: Analysera gruppen som slår i taket, då får man en indikation på hur det ligger till och vilka de är som behöver förstärkt antal resor Gruppen synskadade och blinda tillhör den grupp som har svårt att genomföra hela resan. Speciellt gäller det till främmande platser. Om man underlättar för dem som idag slår i taket, tror SRF att det löser flera problem. Gruppen synskadade och blinda är sällan ute i den allmänna kollektivtrafiken. Det handlar ofta om att kunna ta sig hela vägen. Behovet upphör ju inte för att man fyller 25. Det finns grupper med osynliga funktionsnedsättningar, som inte får glömmas bort. Vi ska inte skapa ett system som är överbyråkratiskt och krångligt. De dövblinda med varierande hörsel- och synnedsättning, som inte kan ta emot information via TV och radio är i mycket stort behov av färdtjänst. Den gruppen borde ha obegränsat antal resor. Dessa personer har också svårt att beställa 1 Bokat till den 12 maj,

3 3(6) färdtjänst. Om man är dövblind har man ofta ensamresandetillstånd, enligt Göran, som skulle återkomma med uppgifter till Martin. 2 Hur ställer sig organisationerna till det t.ex. inte finns helt fri resetilldelning, att man istället har en gräns på t.ex resor istället för 198? Hur skulle de bli om man tar bort ett helt fritt resande, t.ex. för dem som reser med rullstolstaxi? Resesnittet är 46 resor per år inklusive arbetsresor. Rullstollstaxiresenärerna ligger troligen något över snittet.färdtjänsten jobbar med att få fram uppgifter om de ca med färstjänsttillstånd som inte reser. Är det en trygghetsfråga, som organisationerna påstår? Många är så sjuka att de inte kan resa. Enligt PUL får vi inte samköra våra register mot den allmänna kollektivtrafikens. Hur löser man att en del är otrygga? Alltför många kontroller, kanske får desom reser med den allmänna kollektivtrafiken att gå över och resa med färdtjänsten, för att inte bli av med tillståndet. Det är bra att de som har färdtjänsttillstånd reser med den allmänna kollektivtrafiken.det finns inga förslag ännu på hur arbetet ska utformas. Organisationerna får vara med i varje steg.det pågår förstudier kring färdtjänsten. En gäller avtalen och en gäller framtida inriktning för färdtjänsten. Det är bra att färdtjänst- och tillgänglighetsfrågorna diskuteras. Att kunna jämföra olika typer av resande är en kärnfråga. Det blir också en PUL-fråga. Genom statistik år från år borde man kunna se att antalet passeringar ökar. Enligt färdtjänstlagen är det möjligt att lägga in flera olika parametrar för färdtjänsttillstånden, t.ex. att kunna resa mellan olika knutpunkter eller att kunna ta sig till en hållplats, sådana varianter finns ute i landet. De som har 198 resor per år har extra utgifter för sjukresor, medan de som reser utan begränsningar inte har den utgiften, enligt Birgitta. Man får inte använda färdtjänstresorna till sjukresor. 2. Övriga frågor HSO:s frågor 2.2 Avtal. Historik om upphandlingen av beställningscentraler och resegarantin. Diskussioner fördes när avtalet skrevs och när i processen organisationerna fick information. Intressant att ta upp inför framtiden att organisationerna kommer in i rätt skede. För callcenteravtalet är situationen oförändrad. Resegarantin på natten togs över av taxibranschen. Organisationerna skulle mejla in synpunkter till Eva. Inga synpunkter kom. Upphandlingsmaterial får inte lämnas ut. Organisationerna skulle få ut de gamla avtalen för att kunna lämna synpunkter på saker som skulle kunna förbättras. Materialet kom aldrig och processen avstannade. Angeläget att inte samma situation uppstår igen. 2.3 Hjälpmedel. SL:s utredning i förhållande till färdtjänstens möjligheter och begränsningar. De hjälpmedel som finns inom färdtjänsten och kollektivtrafiken är de som passar. Segway uppfyller t.ex. inte gällande maskintekniska direktiv. Den går inte att låsa 2 Vilka uppgifter missade jag. Men det vet väl Göran.

4 4(6) fast inne i fordonet. Saker som transporteras inne i fordon ska sitta fast. HU och Säkerhet arbetar med dessa frågor tillsammans med Hjälpmedelcentralen. Maskintekniska och medicintekniska krav skall uppfyllas. När hjälpmedelscentralen godkänner ett hjälpmedel vill vi att dessa hjälpmedel ska ha en statlig märkning. Organisationerna får gärna vara med och lobba för att hjälpmedlen ska vara godkända och fastsättningsanordningarna ska vara synliga. För de privata hjälpmedelen måste vi få hjälp med statliga direktiv. Hjälpmedlen utveckals hela tiden. Vi hindrar inte någon att resa med hjälpmedel men kravet är att de ska vara säkra. Det bör stå i färdtjänsttillståndet vad som gäller. En fråga att ta upp på det extra resursgruppmötet. 2.4 Budget: Tillståndshantering, Vilande från Ligger i dagens ämne Se under punkt 1 och nedan: Tillståndshanteringen Finns något uppdrag om att färdtjänsten ska ta över hanteringen från kommunerna? Om avtalet i sin helhet ska ses över måste det komma från politiskt håll och KSL. På KSLs hemsida finns avtalet. Där det står så här: Färdtjänstavtal Länets kommuner har sedan lång tid tillbaka genom avtal överlåtit åt Stockholms läns landsting att ansvara för färdtjänsten. Samtliga kommuner i länet har sedan 1 jan 2010 tecknat ett nytt färdtjänstavtal med Stockholms läns landsting. Paragraf 10 lyder: 10 Detta avtal gäller från och med 1 januari 2010 och tillsvidare om inte någondera part säger upp avtalet. Uppsägning skall ske senast nio månader innan kalenderårsskifte, detta kan dock ske tidigast Om en kommun säger upp avtalet så innebär det att avtalet förfaller i sin helhet. Förhandling om nytt avtal sker mellan landstinget och KSL som företräder länets kommuner. 2.5 Långa handläggningstider. Vilande från Ligger till del i dagens ämne Budget: Ökning av tilldelningen - individualiserade resor. Vilande från Ligger till del i dagens ämne se brainstorming ovan. 2.7 Webbsidans utveckling. Vilande från se punkt 3 nedan. 2.8 Möjlighet för bårkunder att avbeställa resa Man ska ringa det vanliga numret. Samtrans, som sköter bårresorna, har öppet dygnet runt. Om det inte fungera ring kundservice. Rapportera fel.genom en misslyckad serverflytt har möjligheterna att beställa sjukresor på webben har försvunnit. Även automatbokningen är fel. Ring kundtjänst om detta. SRF:s frågor 2.9 Färdtjänstens information se under punkten 3 nedan Har info gått ut till synskadade om den nya resefördelningen? Information har inte gått ut. 3 Jag har inte noterat att det togs upp på mötet.

5 5(6) 2.11 Avslag på färdtjänsttillstånd. Tillämpas en hårdare praxis i tillståndsbedömningarna? Vi får flera sådana signaler. Är det korrekt att enbart skäl som talar för avslag (och mot den sökande) redovisas i avslagsbesluten? Ligger till del i dagens ämne Kommunikation till resenärer från färdtjänsten. Karin Crawford och Lena Thaung Lindén från Kommunikationssektionen vill diskutera resenärsorganisationernas inspel i dessa frågorvilken typ av information behövs utifrån organisationernas perspektiv och dem organisationerna representerar? Din färdtjänst frågar många efter. För synskadade krävs andra informationskanaler, intalad information t.ex. Alla är eniga om att det behövs information, på papper, intalat på ett språk som alla förstår och på färdtjänstens hemsida. Information behöver också ges på teckenspråk. Enligt lag ska myndigheter se till att det finns information på flera språk. Fakturan kan användas för information men har sina begränsningar. Möjligheten att få elektroniska fakturor finns inte i nuvarande ekonomisystem, vilket begränsar för synskadade att kunna ta del av informationen.allmän information om hur man reser med färdtjänsten, borde finnas på teckenspråk. En redaktör på kommunikation ska rensa upp och lägga in aktuell information. Efter sommaren påbörjas översynen av webben. En ny hemsida med ny plattform tas fram. Organisationerna kommer troligen att involveras under Akut kommer något att göras med informationen på den gamla hemsidan. För dem som inte kan se ev. information på pappersfakturor vore det bra att kunna se på dem på Mina sidor på webben. Då finns en anledning att gå in och se vad som har hänt. Att det t.ex. finns ny information för dem som har dator. Alla har inte dator.resenärerna kan frågas ut om vilket system de vill ha papper, skiva eller hemsidan. Eller mejl. Försöka få folka att ringa.information om trafiken. Trafikförändringar vid stora ombyggnader som t.ex. Röda Linjen och Roslagsbanan. Ett trevligt nyhetsbrev med fokus på information flera gånger per år eller kanske varje vecka bl. a via mejl eller webben. Ta in frågor och synpunkter från resenärerna. Ge tips om saker som inte är självklara, som samplanerad resa eller om bilen inte kommer fram. FAQ på hemsidan. Karin och Lena tar med sig synpunkterna och efterlyser tips och råd från organisationerna.intervjuer har gjorts internt och nu externt. är första externa gruppen. Färdtjänstservice kommer att få i uppdrag att ställa litet frågor till dem som ringer om kanaler och vilken information de vill ha. Ambaro ska också ställa frågor i anslutning till att folk ringer. En nollmätning ska genomföras om hur man vill ha informationen, för att vi ska kunna få ledningen att förstå vikten av att ge information. Viktigt få svart på vitt vad som behövs utan en massa tyckande som inte ger något. När det verkliga informationsbehovet är klarlagt tas en budget fram och där beräknas kostnaden. Antecknat av 4 Jag har inte noterat att det togs upp på mötet

6 6(6) Eva Ness