Minnesanteckningar från SL:s samverkan med Handikapporganisationerna

Transkript

1 1(6) Dokumenttyp Mötesanteckningar Minnesanteckningar från SL:s samverkan med Handikapporganisationerna Tid: torsdag, kl. 13:00 15:00 (förmöte 12:00 13:00) Plats: SL, Lindhagensgatan 100, konferenslokal Luma Närvarande: Amir Amirriazi, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Leif Pehrson, SRF Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Birgitta Flognfeldt, HSO Heidi Nordin, HSO/RBU Göran Gustafson, SRF Lasse Persson, HSO/NHR Lennart Karlsson, SRF:s kansli Bengt Jansson, HSO:s kansli Jens Plambeck, Avdelningschef Stefan Wallin, Sektionschef Ylva Preutz Papantoni, Strateg, tillgänglighet, Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsspecialist, Eva Ness, Sektionsassistent, Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig, sektion Buss och Färdtjänst Anna Pontusson, Strategiplanerare, sektion Planering Ulf Tysén, Trafikförsörjning Åsa Borg Enrot, avdelningschef Färdtjänstavdelningen, LLS Förhinder: Carl-Eijnar Blesser, HSO/RSMH Lena Ericsson, HSO/AASL

2 2(6) 1. Inledning och aktuell information från SL Jens Plambeck (se bifogade bilder) Jens Plambeck hälsade välkommen och presenterades sig kort, kom till SL från det militära, där han arbetet i 32 år. Jens Plambeck presenterade SL:s nya organisation och gav bakgrunden till varför Översyn SL genomförts. I den nya organisationen läggs fokus på bl.a. förstärkt ledarskap och kompetens. Genom arbetet med Trafikförsörjningsprogram, Trafikplan och Genomförandeplan hoppas SL få varaktighet i det strategiska arbetet som ska gå in i VP och budget. kommer att ingå som en naturlig del i genomförandeplanen. SL har fått i uppdrag av Trafiknämnden att ta fram trafikförsörjningsprogrammet, vilket man nu håller på med och till sin hjälp tar SL kommunerna och olika intresseorganisationer såsom handikapp- och pensionärsorganisationerna. För att få entydiga ingångar in i SLorganisationen har länet delats upp i sex sektioner med en uttalad ansvarig inom SL för respektive sektion. 2. Fastställande av anteckningar från mötet HSO påpekade att guppet utanför station Hagsätra i själva verket är en brant backe, som är omöjligt att passera med rullstol. Trots att det inte är SL ansvarsområde, bör SL kunna ta kontakt med Stockholms Stad så att de kan åtgärda problemet. 3. Trafikförsörjningsprogrammet Information och diskussion Anna Pontusson (se bifogade bilder) Anna Pontusson presenterade sig och arbetet som pågår med att ta fram trafikförsörjningsprogrammet och de samråd som genomförs. Detta är nummer 1. Inför arbetet med trafikförsörjningsprogrammet och den nya kollektivtrafiklagen, som träder i kraft från 1/1 2012, har SL tagit fram fyra frågor som diskussionsunderlag för samråd nr. 1. Syftet är att få fram en gemensam syn på vad vi har framför oss. SL vill ha input för kunna ta fram olika målsättningar och hur lösa frågorna med de kommersiella marknadsintressena. SL har fått i uppdrag från Trafiknämnden att ta fram ett trafikförsörjningsprogram. Programmet är Trafiknämndens ansvar. Trafiknämnden blir regional trafikmyndighet från 1/ Trafiknämnden ansvarar både för land- och sjötrafik. I och med den nya lagen öppnas marknaden för kommersiella aktörer inom kollektivtrafiken. Styrelserna för SL och WÅAB ansvarar för genomförande av Trafiknämndens beslut. Trafikförsörjningsprogrammet blir ett strategiskt dokument. SL:s fokus är att få till en bred samordningsprocess genom samråd med kommunerna, olika intresseorganisationer och även med intressenter i angränsande län. I höst kommer även samråd att ske med entreprenörerna. HSO frågade vad det innebär med trafikplikt och graden av samhällsansvar. HK-organisationerna är angelägna om att trafikplikt och tillgänglighet måste gälla. SL kommer att arbeta för att även de kommersiella aktörerna ska köra trafik som är tillgänglig för alla. SL har kommit fram att i princip är det endast linje 4, som kan vara av kommersiellt intresse att köra. SL kommer att arbeta med tydligt formulerade mål, där det kommer att framgå vad de kommersiella aktörerna inte kommer att kunna leva upp till. Trafikförsörjningsprogrammet

3 3(6) baserad på redan befintliga planer, som sen den Nationella planen, Länsplanen och SL:s egen Trafikplan HK-organisationerna tycker det är bra att SL informerar om den nya lagen, men framförde att samråd inte är detsamma som information. Organisationernas krav på trafiken är att den måste vara tillgänglig.. SL svarade att det enda som berörs riktigt tydligt i den nya lagen är just tillgänglighetsaspekterna. Allmän trafikplikt blir viktigt. Enligt SRF bör inte tillgängligheten kunna eftersättas. Om tillgängligheten eftersätts måste SL driva vissa linjer själva. HK-organisationerna har kämpat så länge med dessa frågor och kan inte acceptera att t.ex. linje 4 tas över av kommersiella aktörer med fel typ av bussar. Om SL märker att de kommersiella krafterna inte klarar av kraven på tillgänglighet, är det viktigt att SL signalerar det. Det är det som SL vill diskutera med entreprenörerna. SL måste hålla sig till det som står i lagen och Trafikförsörjningsprogrammet. Om en kommersiell aktör inte klarar av målet får SL lägga allmän trafikplikt på linjen och handla upp den. SL påpekade också att det finns annan lagstiftning utanför den nya lagen och Trafikförsörjningsprogrammet, som fångar upp resenärernas rättigheter. Även om en kommersiell aktör väljer att göra så litet så möjligt, finns det lagar som reglerar resenärernas rättigheter. En kommersiell aktör får inte neka någon ombordstigning. Nyckelfaktorer för att få flera att resa med kollektivtrafiken är restid och utbud. SL har stora utmaningar framför sig när det gäller finansiering av stora projekt. Diskussionfrågor var är vi nu och vilka utmaningar står vi inför? 1. Vilka är kollektivtrafikens viktigaste uppgifter? 2. På vilket sätt kan kollektivtrafiken bidra till positiv utvecklingen i kommunen/regionen? 3. Utvecklingsbehov i dagens kollektivtrafik? lokalt regionalt 4. På vilka sätt kan kommunerna och andra aktörer stödja kollektivtrafikens utveckling? SL vill främst ha HK-organisationernas synpunkter på frågorna 1 3. Den fjärde frågan är mera till för kommunerna. HK-organisationerna framförde att det är just kommunernas ansvar man vill påtala och tog den branta backen utanför tunnelbanan i Hagsätra. Det är viktigt att alla kan resa med kollektivtrafiken. Både kommunerna och andra aktörer måste hjälpa till för att tillgängligheten ska bli bra. Frågorna 1 3 är jättesvåra att svara på med tanke på hur många som flyttar in till Stockholmsregionen är frågan hur vi ska få plats. HKorganisationerna har samma aspekter på kollektivtrafiken, som allmänheten i övrigt. SL ansvarar för hela resan, men kommunerna för området till och från hållplatserna t.ex. vars skötsel lämnar mycket i övrigt att önska. Synpunkterna måste komma från SL och in i kommunerna. När det gäller fråga 2 menar HK-organisationerna att det är viktigt att färdtjänstresenärerna också ska ha ett jämlikt resande. Ett resande efter behov så att vissa handikappgrupper inte begränsas i sitt resande. När pendeltågen började gå till Bålsta över länsgränsen fick sedermera

4 4(6) färdtjänstresenärerna OK att också resa över länsgränsen men då endast till Bålsta station och inte till önskad adress i Bålsta. SL höll med om att det är ett viktigt påpekande att resande över länsgränserna också ska beskrivas i Trafikförsörjningsprogrammet. Olika lagstiftningar gäller för allmän kollektivtrafik och färdtjänst, vilket komplicerar frågan. Tillåtelse till färdtjänstresor över länsgränserna är en politisk fråga. HK-organisationerna anser att färdtjänsten är en del av kollektivtrafiken och därmed bör betraktas som vanligt kollektivtrafikresande med möjlighet även för färdtjänstresenärerna att lätt kunna förflytta sig. HKorganisationerna tar till sig frågeställningarna och återkommer med svar innan den 22 juni till Anna Pontusson. SL återkommer i höst angående formulering av mål. Efter det andra samrådet i höst kommer en remiss att arbetas fram, som skickas ut under våren. 4. Information 3-årsplan och RiTill Ylva Preutz Papantoni Inget av dokumenten är undertecknade ännu. Förhoppningsvis kommer 3- årsplanen att skrivas under snart, eftersom önskade justeringar är gjorda. RiTill är också klar, men ska justeras något. SL ska beskriva internt hur dokumentet ska användas för att kunna förklara för alla medarbetare vilket syfte dokumentet ska fylla. SL återkommer på nästa möte hur långt arbetet har nått. Många, om än inte alla, av HK-organisationernas synpunkter är medtagna i dokumentet. Om inte dokumentet är påskrivet till nästa möte, vill SRF att vd Göran Gunnarsson själv kommer och förklarar varför. SL svarade att man vill att dokumentet ska vara så bra och läsbart så att alla vet vad som gäller. Dokumentet ska inte bara läggas åt sidan, utan användas i de projekt som startas. Både Göran Gunnarsson och Jens Plambeck ska skriva under dokumentet. 5. Buss 2010 information Ylva Preutz Papantoni I det dokument som nu finns har tagits hänsyn till många av de krav som SL, Västtrafik och Skånetrafiken har framfört, även om man inte är 100-procent nöjda. Det arbete som SL, Västtrafik och Skånetrafiken lagt ner de senaste 1, 5 åren har drivit bussbranschen framåt. Kompromisser har gjorts från båda sidor. Föreslagna tillgänglighetskrav ingår i ett paket med andra krav och riktlinjer, som har lämnats till styrgruppen för Fördubblingsprojektet, som ska ta beslut om detta. SL har tillsammans med Västtrafik och Skånetrafiken skrivit en bilaga som riktar sig främst till busstillverkarna, där man förtydligat och direktiv och man hoppas att alla seriösa busstillverkare läser noga i bilagan. SL, Västtrafik och Skånetrafiken har haft dialog med tre bussleverantörer, som framfört att om de i god tid får veta vilka behov som föreligger kan man ta fram dessa förändringar till nästa busstyp. Vi har nått långt i vårt arbete även om inte alla skrivningar är med. SRF undrade över hur de nya dubbeldeckarna i Norrtälje passar in i förhållande till Buss SL svarade att de står sig bra men uppfyller inte helt kraven i nya Buss Ramp på buss arbetsmiljöfråga Ulf Tysén Arbetsmiljöverket håller på med en utredning om det är fara för personalen att arbeta med rampen. Det finns inget föreläggande och det råder inget

5 5(6) skyddsstopp på bussarna. SL förutsätter att ramperna används och att förarna utför sitt arbete. Om förarna vägrar är det en arbetsgivarefråga. På fråga från HSO om entreprenörerna riskerar viten om förarna vägrar att arbeta med rampen, svarade SL att för att kunna använda viten, måste de vara reglerade i avtalen. De viten som finns är reglerade till ett fåtal situationer. DHR frågade att om någon nekas att åka, eftersom föraren inte fäller ut rampen för att han/hon inte har fått någon utbildning, hur kan SL agera då? SL kan påpeka för entreprenörerna saker som man får kännedom om. De som kör för SL kan inte neka att ta ombord passagerare om inte bussen är överfull. Om någon blir nekad att följa med en buss, ska man ringa till SL Kundtjänst Alla synpunkter och klagomål som kommer in rapporteras vidare till respektive entreprenör. HSO påpekade att det är angeläget att alla kan åka buss, även personer med rullstol t.ex., eftersom de också kan vara på väg till ett viktigt möte. Annars blir det ju färdtjänst istället. Informationen om skyddsstopp mot att använda ramp på bussar har kommit från entreprenören. Rampen har tagits fram i samarbete med förarnas arbetsmiljögrupper. Det är viktigt att man ringer till SL Kundtjänst, om man upplever att det inte fungerar. SL kan se till att åtgärder vidtas. Sektion arbetar aktivt med olika tillgänglighetsaspekter med entreprenörerna och utvecklar uppföljningen av t.ex. nigning av buss, utfällning av ramp och att bussarna kör väl in mot hållplatserna. SL kan styra sina mätningar till specifika områden och på så sätt sätta press på entreprenörerna. 7. Dispens (trängselbussar) direktbussar Ulf Tysén Det är inte trängselbussar utan direktbussar, som bl.a. går till Norsborg och Tumba. Nobina kör dessa linjer med bussar från Botkyrka garaget. Nobina har haft problem med att flera av deras låggolvsbussar har gått sönder under vintern. För att inte behöva ställa in trafiken helt fick de dispens att köra med s.k. turistbussar på dessa direktlinjer, tills problemen med låggolvsbussarna löst sig. SL har förordat att Nobina ska sprida ut bussarna under högtrafiken, så att vissa turer ändå går med låggolvsbussar. HK-organisationerna tycker att en sådan förändring ska annonseras som en trafikstörning till t.ex. Radio Stockholm och framgå på SL:s hemsida. SL svarade att man hoppas att Nobina så ofta som möjligt använder sig av vanliga bussar. På fråga från HSO om SL tror att Nobina verkligen har ansträngt sig för att få tag på låggolvsbussar, svarade SL att man är övertygad om det. HSO undrade också hur resegarantin gäller när man inte kan komma ombord. SL svarade att förarna har till uppgift att kontakta taxi om någon med barnvagn eller rullstol vill åka. Det har hänt vid några få tillfällen. HSO tycker att informationen borde gå ut till berörda parter. Det finns möjlighet att resa på annat sätt om man får information om det. SL ställer krav på att förarna ska hjälpa till med barnvagnar och rullstolar. 8. Förslag från SL på samverkan från hösten Information och diskussion kring arbetsformer för samråd och resursgrupper Ylva Preutz Papantoni HK-organisationerna framförde att de vill vänta med att diskutera förslaget, eftersom det kommit ut så sent. Några synpunkter framfördes dock:

6 6(6) Organisationerna vill ha ett mötesschema per termin. Så har SL arbetat hela tiden. Om något möte skulle bli inställt vill SL ha möjligheten att flytta det, därav skrivningen i dokumentet. Organisationerna vill ha skilda resursgrupper för land och sjö. Risken är annars att det blir långa och många möten. När det gäller resursgruppsmöten vill man att skrivningen ska vara minst fyra per år. SL svarade att man vill ha ett helhetsperspektiv på trafiken. SL återkommer. HSO vill ha tre (3) ledamöter i Resursgrupp Färdtjänst. Organisationerna vill dessutom ha med kanslipersonal. SL svarade att det är tänkt att vara som tidigare beträffande kanslipersonalens deltagande. Förslaget är framtaget utifrån de två förslag som finns från landstinget och omfattar både handikapp- och pensionärsorganisationerna. Landstinget fattar beslut i september, vilket innebär att det finns tid att arbeta med SL:s utkast under augusti. 9. Övrigt SRF Inte bara trösklar hur går det med SL:s mål och färdtjänstens mål, som inte diskuterats tidigare? Varje företag och förvaltning inom SLL ska ta fram tre mål kring landstingets olika områden i dokument Inte bara trösklar gällande bemötande, kommunikativ tillgänglighet, fysisk tillgänglighet. SL:s resursgrupp för allmän kollektivtrafik har arbetat fram ett antal sådana mål, som finns med i SL:s 3- årsplan, som har varit ute på remiss. Målen finns också med i det långsiktiga programmet, som också varit ute på remiss. HK-organisationerna har varit med hela vägen. SRF efterlyser motsvarande mål från färdtjänsten för Inte bara trösklar. Vid möte med resursgrupp Färdtjänst 6/9, kommer Åsa Borg Enrot bl.a. att förtydliga vad som gäller för Inte bara trösklar och Färdtjänsten. Vid detta möte ska man också diskutera ett inriktningsbeslut om olika förändringar inom Färdtjänsten. som ska upp i Färdtjänstutskottet. HKorganisationerna vill att ärendet i förväg. Åsa Borg Enrot skickar ut underlaget. Jens Plambeck påminde om de fyra frågeställningarna som SL vill ha in synpunkter på, tackade för visat intresse och avslutade mötet. Antecknat av Eva Ness