Möte mellan SLs styrelse och SLs råd för samverkan med länets handikapporganisationer

Transkript

1 Trafik 1(5) Vår referens Ylva Preutz Papantoni Möte mellan SLs styrelse och SLs råd för samverkan med länets handikapporganisationer Tid: Tisdag 19 maj 2009, kl Plats: SL, Lindhagensgatan 100, lokal T-centralen Närvarande Samverkansrådet: Christina Lindwall Amir Riazi Monica Ulmeryd Lennart Karlsson Ebba Lundgren Bengt Jansson HSO DHR SRF SRF HSO HSO kansli Närvarande SLs styrelse, ordinarie och ersättare: Christer G Wennerholm Lars Dahlberg Gunilla Roxby Cromvall Yvonne Blombäck Jan Stefanson Tage Gripenstam Ingmar Wallén Tobias Lodestrand Alexandra Birk Stella Fare Erika Ullberg (m) ordförande (s) (v) (mp) (kd) (c) (m) (m) (fp) (fp) (s)

2 Trafik 2(5) Från SLL Hans-Erik Malmros Katrin Österlund Manne Schmitz Peter Bylund Från SL Helena Sundberg Ann-Sofie Chudi Ylva Preutz Papantoni T.f. VD/Trafikdirektör Chef Verksamhetsutveckling Tillgänglighetssamordnare Minnesanteckningar Christer G Wennerholm inledde mötet med att hälsa alla välkomna och alla runt bordet presenterade sig. Christer G Wennerholm presenterade dagordningen och lämnade sedan ordet till Monica Ulmeryd från SRF. Monika inleder med att berätta att handikapporganisationerna anser att samarbetet med SL och främst SLs Tillgänglighetssamordning fungerar väldigt bra. Det är också glädjande att SL väljer att höja upp tillgänglighetsfrågorna i samband med samgåendet med Färdtjänsten. SL har många stora investeringsprojekt på gång. Glädjande är att Samverkansrådet och Resursgruppen 1 numera får komma in i ett tidigt skede av arbetet och det ger stor arbetsbelastning. Vi från handikapporganisationerna orkar bidra men orkar SL arbeta lika aktivt med tillgänglighetsfrågorna i alla stora projekt i framtiden? Kommer det att finnas tillräckligt med resurser på tillgänglighetsområdet? undrar Monika. Helena Sundberg svarar att Tillgänglighetsfrågorna ska vara en naturlig del inom SL. Tillgänglighetsfrågorna ska genomsyra hela linjearbetet. Vi ska inte ha en expertstab. Men klarar vi inte målen på grund av resursbrist så måste vi ordna det. 1 Operativ arbetsgrupp med representanter från både handikapporganisationerna och SL som arbetar med tillgänglighetsfrågor.

3 Trafik 3(5) Ann-Sofie Chudi tillägger att vi kommer få ökade resurser på området genom SLs samgående med Färdtjänsten. Stella Fare tillägger att SLs samgående med Färdtjänsten är positivt och kommer att ge fart åt SLs tillgänglighetsarbete. Helena Sundberg tillägger att stora projekt inom SL drivs med hjälp av mycket konsulter. Dessa konsulter ska ha kunskap om SLs mål och ambitioner inom SLs tillgänglighetsarbete. Håller någon konsult inte måttet så löser vi det, menar Helena. Lennart Karlsson fortsatte. Han tror inte på att alla inom SL ska kunna arbete med tillgänglighet. Det krävs specifik kompetens och kontinuerlighet. Ypperligt exempel är moderniseringen på Farstagrenen. Efter det att moderniseringen var klar gjordes besiktning och åtgärder på tillgänglighetsområdet identifierades. De är ännu inte klara. Vi har dessutom en Balanslista med andra långdragna frågor, saker som skall utföras enligt beslut men som ännu inte har utförts av okänd anledning. Christer G Wennerholm uppdrar Tillgänglighetssamordningen/ Samverkansrådet att ge SLs ledning rapport om balanslistan. Helena tillägger att SL och Samverkansrådet tillsammans har arbetat fram och gått igenom Balanslistan vid ett flertal tillfällen. Amir Amirriazi tar upp ett exempel till på långdragna frågor. Det utskjutbara fotsteget på X60 (den nya pendeltågsvagnen). Amir beskriver att inte tar ansvar för att bl.a. det rörliga fotsteget inte fungerar och att detta är en fråga som diskuterats och testats flera gånger under de senaste åren. Ylva Preutz Papantoni håller med om att flera funktioner på X60 ännu inte är lösta. SL har inte fått det som beställdes men jobbar på olika sätt för att lösa problemen med leverantören.

4 Trafik 4(5) Helena Sundberg instämmer och tillägger att SL tar ut viten, ligger inne med betalningar till leverantören m.m. för att få leverantören att leverera det de har åtagit sig. Punkten avslutas genom att ledamot konstaterar att styrelsen borde få uppföljning inom Tillgänglighetsområdet mer än en gång per år. Lennart Karlsson fortsätter med att beskriva den rådande situationen med låggolvbussar ska alla bussar vara tillgängliga, 90 % låggolv med ramp och 10 % med höggolv med lyft enligt SLs handlingsprogram ska SL erbjuda 60 % låggolvlinjer, man uppnår 46 % och då saknas ramp och yttre högtalarutrop i stor utsträckning. Enligt SL finns det luckor i krav på tillgänglighet i gamla avtal. Vill man åtgärda det här? Hur mycket kan man släpa efter Handlingsprogrammet utan att skämmas? Undrar Lennart. Helena Sundberg svarar att SL inte har gett upp målet för Vi klarar 46 % fr.o.m. vintertidtabellen. Vi vill pressa upp den siffran ytterligare och tror vi kan nå 60 %. Nu går vi vidare med förhandlingar med bussentreprenörerna och genom att saker och ting har löst sig mid miljöbussarna så kommer utbytestakten av höggolvbussar speedas upp igen. Yvonne Blombäck påminner om att det är knappt om tid kvar innan 2010 års slut samt kräver mer kontinuerlig uppföljning och samlad bild av Tillgänglighetsområdet. Det behövs rapport om inventering, åtgärder, kostnader och tidsplan så att styrelsen kan ta ställning. Amir Amirriazi inleder nästa fråga om Tillgänglighetskonsekvensbeskrivning. Efter gott samarbete har nu konsekvenser för tillgänglighet kommit in i mallen för styrelsehandlingar. På så sätt borde brister uppmärksammas. Frågan är om styrelsen och ledningen kontrollerar att alla ärenden innehåller konsekvenser för tillgänglighet. Christer G Wennerholm svarar att han tycker det är roligt att handikapporganisationerna upplever förbättringar men erkänner att rutinerna ytterligare behövs förbättras och förtydligas.

5 Trafik 5(5) Christer G Wennerholm går vidare i dagordningen och undrar om handikapporganisationerna har idéer om vad SL bör tänka på när SL när SL tar över Färdtjänstverksamheten. Hur kan det bli bättre för brukaren? Lennart Karlsson vill poängtera att Färdtjänst inte till fullo ersätter det som brukar kallas allmän kollektivtrafik. Färdtjänst ska också ersätta gång, cykel m.m. Christer G Wennerholm menar att det finns anledning för styrelsen att återkomma till diskussioner om att förbättra gränssnittet mellan allmän och särskild kollektivtrafik. Ebba Lundgren inleder sista punkten på dagordningen med att uttrycka oro inför framtiden. Mycket handlar om anpassningar för de med syn- och rörelsehinder. Det finns fler grupper. Vi måste arbeta med Hela resanperspektivet. Alla kommer ändå inte kunna åka med SL. Christer G Wennerholm poängterade att målsättningen är att så många som möjligt ska kunna åka med SL. På punkten övrigt fanns det en undran från ledamot i styrelsen om Samverkansrådet tycker tillräckligt många handikapporganisationer är representerade samt en undran om varför det är så få närvarande. Samverkansrådet svarar att det är val av datum som är orsak till frånvaro och att HSO som är en av tre paraplyorganisationer i Samverkansrådet representerar över 40 olika organisationer med olika funktionsnedsättningar. Det är därför tillräckligt bred representation. Två alternativa datum bestämdes den 11 februari vid ett Samverkansråd, alltså i god tid innan den 19 maj, poängterar Ylva Preutz Papantoni. Mötet avslutades med att Christer G Wennerholm tackade för allas medverkan och synpunkter.